Danskarna vill se mer hållbarhet på menyn på landets restauranger och caféer och är villiga att betala extra för att nå dit.
Det visar en studie från Arla Pro, som levererar mejeriprodukter till storkök över hela landet. Hela 8 av 10 danskar förväntar sig att danska restauranger ska anstränga sig för att leverera hållbar mat. Dessutom svarar 4 av 10 danskar att de är villiga att betala extra för att äta på en restaurang eller café som har genomfört många åtgärder för att vara hållbara.
– Danska konsumenter ställer allt högre krav på vad de äter. Särskilt hållbarhet har fått en stor roll när vi äter ute. Jag tror inte att den nuvarande krisen kommer att ändra på det, även om folk har mindre pengar att röra sig med. Det här är en självklar möjlighet för danska restauranger att dra nytta av konsumenternas intresse för att skapa en mer hållbar livsmedelsindustri, säger Jesper Vanghøj, marknadschef på Arla Pro.
Skenande köttpriser pressar personalmatsalar och restauranger att laga grönare och mer klimatvänliga rätter. På så sätt möter de konsumenternas förväntningar ännu snabbare, samtidigt som de sparar pengar.
Bildstöd för nya kostråden – Livsmedelsverket lanserar nytt material
Uppdaterade kostråd betyder också behov av nytt bildstöd. Livsmedelsverket har därför tagit fram nytt informationsmaterial som ska göra det enklare för vården att prata matvanor med patienter, från matpyramider och foldrar till filmer och digitala tester.
Syftet med bildstödet, som nyligen presenterades vid ett webbinarium, är att ge vården lättanvända och pedagogiska verktyg för att omsätta kostråden i praktiken och göra dem mer begripliga i mötet med patienter.
Små steg gör stor skillnad
Ett genomgående budskap i kommunikationen är att varje liten förändring räknas. Det syns i både bilder och filmer, där devisen ”ett litet steg kan göra stor skillnad” återkommer.
– Det är det absolut viktigaste: att tänka att varje liten förändring, eller att bibehålla det som redan är bra, räknas, sa Mahnoush Etminan, dietist, PhD och handläggare på Livsmedelsverket vid seminariet.
Materialet riktar sig både till vården och till allmänheten, och är tänkt att också fungera som stöd i samtal mellan patient och vårdpersonal. Broschyrer och bilder finns i tryckt och digital form, medan filmerna kan användas i väntrum eller på sociala medier.
Översättningar till lättläst svenska och engelska är på väg, men för andra språk uppmuntrar Livsmedelsverket tills vidare till att använda översättningsappar direkt på bild- och textmaterial.
Fokus på svenskproducerat
I materialet lyfts också fördelar med svenska livsmedel, bland annat låg antibiotikaanvändning i djurhållningen och strikta regler kring växtskyddsmedel.
Det här ingår i bildstödet
Matpyramiden
Ny version kopplad till råden.
Finns som affisch, utskrift och i delar för varje livsmedelsgrupp.
Foldern Kostråd i korthet
Sammanfattar råden med kort text och pyramid.
Gratis att ladda ner, kan beställas i tryckt version.
Rådspecifika bilder
Illustrationer för varje råd: t.ex. läsk, sötsaker och snacks, frukt och grönt, baljväxter, fullkorn, fisk, mejeri, nötter, salt och oljor.
Visar både mängder och praktiska tips.
Bildstöd finns för olika livsmedelsgrupper.
Korta inspirationsfilmer
Fyra filmer för väntrumsskärmar och sociala medier.
Samma huvudbudskap: små steg gör skillnad.
Sociala medier-paket
Färdiga bilder och grafik för lokal spridning i vården eller kommunen.
Översättningar
Kommer på lättläst svenska och engelska.
Övriga språk hanteras tills vidare via översättningsappar.
Digitalt självtest om matvanor
Ett webbaserat test kopplat till kostråden.
Ger återkoppling på individens matvanor och förslag på förbättringar.
Kan användas av privatpersoner eller tillsammans med vårdpersonal i samtal.
Allt material finns samlat på Livsmedelsverkets webbplats under ”Kostråd för vuxna”. Där går det att ladda ner bilder, filmer och foldrar, eller beställa tryckta exemplar. Läs mer HÄR.
Vad är nytt i kostråden?
Baljväxter: lyfts ut som ett eget råd, inte längre inkluderade i rådet om grönsaker och frukt.
Grönsaker, frukt och bär: fortsatt 500 gram per dag, men i praktiken högre än tidigare eftersom baljväxterna räknas separat.
Läsk, sötsaker och snacks: inget nytt råd, men kommunikationen är tydligare och mer konkret.
Rött kött och chark: fortsatt råd om att begränsa, med betoning på att en liten andel bör utgöras av charkprodukter.
Mejeriprodukter: rekommendation att äta dagligen, gärna syrade sorter som fil och yoghurt.
Fullkorn, nötter, salt och alkohol: råden är oförändrade, men får nytt bildstöd.
UNICEF: Obesitas nu vanligare än undervikt hos barn
För första gången har antalet barn med obesitas passerat antalet barn med undervikt. En huvudorsak, enligt UNICEF:s nya rapport, är den massiva marknadsföringen av ohälsosamma produkter som barn möter varje dag, både i skolor, butiker och på digitala plattformar.
Enligt rapporten Feeding Profit: How Food Environments are Failing Children lever nu var tionde barn mellan 5 och 19 år – motsvarande 188 miljoner – med obesitas. Samtidigt har undervikt i åldersgruppen minskat från 13 procent år 2000 till 9,2 procent, medan obesitas ökat från 3 till 9,4 procent. I alla regioner utom Afrika söder om Sahara och Sydasien är obesitas nu vanligare än undervikt.
UNICEF pekar särskilt på marknadsföringen av läsk, snacks och snabbmat som en starkt bidragande orsak. Barn exponeras för reklamen i sina fysiska och digitala miljöer – på YouTube, streamingsajter, via sponsrade inlägg och influencers. ”De flesta länder saknar helt lagar eller regler för att skydda barn från olämplig digital marknadsföring”, konstaterar organisationen.
De högsta nivåerna av obesitas återfinns i flera Stillahavsländer, där upp till 38 procent av barn och unga har obesitas. Men även i höginkomstländer är prevalensen hög – 27 procent i Chile och 21 procent i både USA och Förenade Arabemiraten.
– När vi pratar om malnutrition handlar det inte längre bara om undervikt, säger UNICEF:s generaldirektör Catherine Russell och fortsätter:
– Ultra-processad mat tränger undan frukt, grönsaker och protein i barns kost, i en tid då näring är avgörande för både fysisk och kognitiv utveckling.
UNICEF efterlyser nu bindande politiska åtgärder, inklusive reglering av marknadsföring, tydligare märkning, skatter på ohälsosamma produkter samt förbud mot försäljning av ultraprocessad mat i skolor. Utan förebyggande insatser riskerar de långsiktiga hälso- och samhällskostnaderna att bli enorma – den globala ekonomiska bördan av övervikt och obesitas beräknas överstiga 4 000 miljarder dollar per år 2035.
Faktaruta: Barn och digital matreklam
75 % av unga 13–24 år uppger att de sett reklam för läsk, snacks eller snabbmat den senaste veckan.
60 % säger att reklamen ökade deras lust att köpa eller äta dessa produkter.
Även i konfliktområden rapporterar 68 % av unga att de exponeras för matreklam online.
UNICEF konstaterar: “The majority of countries lack any legal measures or policies to protect children from inappropriate digital marketing.”
Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.
Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.
