Livsmedel

17 av 21 Extra jungfruolivoljor klarade inte testet

Vid undersökningar som Livsmedelsverket har gjort 2018 och 2019 har bara ett fåtal Extra jungfruolivoljor varit vad de utger sig för att vara. I nio … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Vid undersökningar som Livsmedelsverket har gjort 2018 och 2019 har bara ett fåtal Extra jungfruolivoljor varit vad de utger sig för att vara. I nio av tio flaskor 2018 och åtta av elva flaskor 2019 visade det sig vara billigare och sämre olivolja. Alla testade oljor var gjorda av oliver.

Livsmedelsverket har tillsammans med några kommuner undersökt om det verkligen är olja av typen Extra jungfru i ett antal olivoljor. Kemiska, fysikaliska och organoleptiska analyser gjordes på varje olja. En organoleptisk analys visar om oliverna till exempel varit mögliga, angripna av larver eller lagrats i en smutsig lokal, något som en kemisk analys inte kan visa. Mögliga, övermogna eller larvangripna oliver får inte användas i Extra jungfruolja.

Inom EU ställs sedan ett par år extra höga krav på analyser av olivolja för att motverka fusk. Livsmedel som konsumenter är beredda att betala ett högt pris för är oftare utsatta för fusk.

Få oljor i undersökningen motsvarade kraven

Av 10 oljor märkta som Extra jungfru som undersöktes 2018 var det bara en som motsvarade kraven. Av de 11 oljor som undersöktes 2019 var det tre som motsvarade kraven.

– Extra jungfru är en kvalitetsmärkning som många betalar extra mycket för. Det är upprörande att bara ett fåtal av de oljor vi undersökt motsvarar kraven, säger Aron Lindén, statsinspektör på Livsmedelsverket

De kommunala livsmedelsmyndigheterna har kontaktat företag med felmärkta produkter. De företag som sålt felmärkta oljor har sedan dess sett över sina rutiner för verifierande provtagning och bedömning av sina leverantörer. De berörda kommunerna har vidtagit åtgärder mot företagen som sålt oljor som inte motsvarade kraven i lagstiftningen. Exempel på åtgärd är förbud mot utsläppande på marknaden.

Olivolja

Från oliver som krossas, eller pressas, mekaniskt vid låg temperatur får man ut en oljig juice som blir extra jungfruolja, jungfruolja eller bomolja beroende på juicens kvalitet. Olivolja med beteckningen Extra jungfru får inte ha några defekter alls. Jungfruolja får ha mindre defekter, som att den tillverkats vid för hög temperatur eller att den härsknat en aning. Bomolja får inte säljas till konsumenter innan den renats kemiskt och vid höga temperaturer. När det är gjort kan den säljas under beteckningen olivolja. Bomolja har sämre kvalitet än extra jungfruoljor och jungfruoljor, men är inte farlig att äta.

När juicen pressats ur oliverna återstår pressrester. Med fysikaliska och kemiska metoder går det att utvinna resterande olja ur pressresterna. Den oljan måste renas innan den slutligen kan säljas som ”olja av olivrestprodukter” eller Olive Pomace oil.

– Två av oljorna i undersökningen visade sig vara så kallad bomolja, som alltså inte får säljas till konsumenter utan att först renas, säger Anders Johansson, statsinspektör på Livsmedelsverket och Erica Fiume, livsmedelsinspektör i Stockholms stad som samordnat provtagningen.

Företag som förpackar, marknadsför eller säljer olivolja måste se till att olivoljan, dess märkning och förpackning uppfyller kraven i europeisk lagstiftning.

Resultat kontroll av olivolja 2018 och 2019

Källa: Livsmedelsverket

Folkhälsa

Fem minuters extra rörelse om dagen kan rädda liv

Bara fem minuter mer pulshöjande fysisk aktivitet per dag, eller att sitta en halvtimme mindre, kan göra en märkbar skillnad för folkhälsan. Det visar en ny studie publicerad i The Lancet.

Nina Granberg 21 januari, 2026 • Uppdaterades 21 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Forskarna analyserade data från mer än 135 000 vuxna i Norge, Sverige, USA och Storbritannien för att förstå hur små, realistiska förändringar i vardagsvanor påverkar dödlighet. Deltagarna bar rörelsemätare och följdes i genomsnitt åtta år.

Resultaten tyder på att även blygsamma förändringar spelar roll. För de minst aktiva individerna kan fem minuter extra fysisk aktivitet på minst måttlig intensitet per dag förebygga cirka sex procent av dödsfallen. När detta tillämpas på hela befolkningen, exklusive de mest aktiva, stiger siffran till tio procent.

Att minska stillasittandet visade också fördelar, om än mindre. Att sitta 30 minuter mindre per dag kan förebygga omkring tre procent av dödsfallen bland de minst aktiva och sju procent i hela befolkningen.

– Dessa resultat visar att små steg kan ha stor effekt, säger Maria Hagströmer, professor på Karolinska institutet, vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle och medförfattare till studien.

– Du behöver inte springa maraton, bara några extra minuter rask promenad varje dag kan göra skillnad.

Även Ing-Mari Dohrn, docent vid samma institution och medförfattare till studien, betonar att resultaten bygger på vardagsnära förändringar:

– Vår studie fokuserar på realistiska förändringar. För många människor är det mer genomförbart att minska stillasittandet eller lägga till korta stunder av aktivitet än att göra stora livsstilsförändringar.

I ett inlägg på LinkedIn sammanfattar Ing-Mari Dohrn budskapet så här:

”All rörelse räknas, och även realistiska vardagsförändringar kan ha betydande hälsoeffekter!”

Forskarna betonar att dessa förändringar inte ersätter regelbunden träning, men visar hur små justeringar kan bidra till bättre hälsa på befolkningsnivå

Läs mer HÄR.

Forskning

Fet ost och grädde kopplas till lägre demensrisk

Att äta ost och grädde med hög fetthalt kan vara kopplat till en lägre risk att utveckla demens. Det visar en stor svensk observationsstudie där drygt 27 000 personer följts i upp till 25 år. Samtidigt betonar forskarna bakom studien att resultaten inte ska tolkas som ett stöd för att generellt öka intaget av mättat fett.

Nina Granberg 21 januari, 2026 • Uppdaterades 22 januari, 2026 • 3 minuters läsning

Studien som publicerats i tidskriften Neurology har väckt stor uppmärksamhet internationellt, inte minst i USA. Den bygger på kost- och livsstilsdata från 27 670 personer med en medelålder på 58 år vid studiens start. Deltagarna följdes i genomsnitt 25 år, och under uppföljningstiden utvecklade 3 208 personer demens. Diagnoserna hämtades från det...