Nya matideal efter decennier av livsstilsätande

Matetnologen skönjer nya ideal efter decennier av livsstilsätande Knivhyllan har ersatt bokhyllan som signal för kulturellt kapital. Men efter decennier av livsstilsätande, matlagningsprogram och munhålesensationer … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 6 minuters läsning

Matetnologen skönjer nya ideal efter decennier av livsstilsätande

Knivhyllan har ersatt bokhyllan som signal för kulturellt kapital. Men efter decennier av livsstilsätande, matlagningsprogram och munhålesensationer håller en ny matgeneration på att etablera sig. Matetnologen Håkan Jönsson ser en comeback för halvfabrikat och avhållsamhet.

Mat är mer än näring, vilken roll spelar maten för oss idag?

– Mat har blivit ett sätt att visa upp vår förmåga till njutning. Att söka njutning är idag norm, tidigare var den ett problem som skulle regleras. Man kan säga att vi gått från en hushållningsrationalitet till en gastronomirationalitet. Om Instagram hade funnits på 1970-talet hade ett inlägg mitt i veckan med snyggt upplagd mat och vin inte fått några likes.

Vilket matinlägg hade fungerat på 1970-talet?

– Något enkelt och utan åthävor, exempelvis en bild på en lättöl och smörgås. Alkohol hade kopplats till alkoholberoende och ett slöseri med hushållskassan. Man kanske hade fått en kommentar om att upprätta kassabok och tips på alkoholbehandling.

Vad ligger bakom vurmen för dagens raffinerade smak- och matupplevelser?

– Gastronomiseringen har varit ett sätt att hantera och integrera nya ideal där njutning, internationalisering och jämställdhet kunnat förhandlas och integreras i vardagen. Den har faktiskt främjat ett mer jämställt förhållande mellan män och kvinnor. Män som lagar mat är inte längre mindre manliga utan snarare mer manliga.

– I botten finns den framväxande upplevelseindustrin som en förklaring. Kapitalet söker sig ständigt till nya arenor att expandera på och eftersom en marknad för upplevelser växte fram under 1980-talet fanns möjlighet att göra inbrytningar. Att göra om den nödvändiga men lite tråkiga vardagsmaten till en upplevelse gav upphov till många nya produkter och koncept som det gick att ta bättre betalt för.

– I kölvattnet av den här utvecklingen har vi sett en ny typ av medelklass ta över det offentliga rummet. En ny medelklass med bas i den växande mediesektorn, personifierat av hipstern som gärna identifierar sig som matnörd. Fast nu är nog hipsteridealet också på väg ut. Precis när livsmedelssektorn har anpassat sig till foodie-generationen kommer nästa med nya förväntningar…

Vilka matideal kan vi förvänta oss härnäst?

– En självpåtagen begränsning och en ökad tolerans, fascination skulle jag säga, för fabriksmat, halvfabrikat och tekniskt modifierad mat, bland annat. En ökad klimatmedvetenhet och en större förändringstakt i omvärlden och därmed upplevd större stress i vardagslivet är två bakomliggande förklaringar.

– Den här teknikoptimismen hur vuxit sig stark på kort tid, det är väldigt slående, faktiskt. Bara för fem år sedan var inställningen snarast den omvända, ju mindre teknik och industri som varit inblandad i maten, desto bättre.

– Smakpreferenserna ändras också, vad som anses vara välsmakande handlar till stor del handlar om associationer och förväntningar. En yngre generation kan ställa sig oförstående inför hur vissa kan tycka att sojabiff smakar kartong och artificiell kryddblandning. Det är lätt hänt att man sätter sig som smakdomare.

Är vegetarisk mat en ny företeelse?

– Även om köttkonsumtionen minskat fyra år i rad är det från redan höga nivåer. Tidigare var andelen kött i en rätt mycket mindre. Ta ärtor och fläsk, det var inte mycket kött i den soppan. Eller kålpuddingen som mest består av kål och korngryn.

– Det finns också många rätter som man inte tänker som vegetariska, som tidigare var väldigt vanliga. In på 1970-talet kunde riksdagsledamöter beställa kvällsgröt i riksdagshusrestaurangen till exempel.

Är det också utmärkande för vår tid, och kanske i synnerhet för oss svenskar, att anamma andra länders matkulturer?

– Det stämmer, vi har på förhållandevis kort tid blivit mycket öppnare för att stoppa i oss sådant som tidigare betraktades som tämligen otänkbart. Rå fisk, starkt kryddad mat och sjögräs är numera vardagsmat. Vi behöver inte gå tillbaka längre än till tidigt 90-tal då många trodde att det var en skröna att äta rå fisk.

– Tendenserna finns på hela jordklotet, men det ingår i den svenska självbilden att vara världens modernaste land. Det är få länder där mångkultur utgör en så viktig del av självbilden som i Sverige. Inget är mera svenskt än viljan hos en stor del av befolkningen att vara ”osvensk”, och mat och dryck är de områden där det är allra finast att vara osvensk.

Samtidigt finns en vurm för det lokala och traditionella, eller hur? Att äta ogräs är ett exempel.

– I den väldiga öppenheten ingår en vilja att ständigt hitta variation. När det kom en viss trötthet att plocka in influenser började man blicka bakåt mot den egna historien.

– Men det är först när äldre tiders matkulturer inte längre är en del av vardag som de plockas upp. Då blir helt plötsligt surdegsbröd och inlagda grönsaker intressanta att återupptäcka. Associationen till fattigdomsmarkör har försvunnit.

Samma kanske gäller för rätter som först anses fula men sedan fina. Det måste gå lite tid?

– Nja, det är faktiskt ett ganska nytt fenomen att tweaka och pimpa gamla tiders rätter. Att vi gjort det på senare tid med till exempel pizza och hamburgare är uttryck för den postmoderna oviljan att göra en distinktion mellan fin- och folkkultur. Och så är det ju inte så att rätternas kopieras rakt av. När det gäller hamburgarens omvända klassresa ska det vara rätt sorts högrev, istället för ketchup ska det vara chilimajonnäs och picklad rödlök. Annars anses det som skräpmat trots att näringsinnehållet inte nödvändigtvis skiljer sig nämnvärt.

Vad kommer vi se i matväg framöver?

– Vi är bara i början av att använda vattnet som åkrar, det vill säga fisk- och algodling. Sjömat av olika slag kommer att bli vanligare. Det är lite ironiskt att det tog 10 000 år till att tillämpa jordbruksidén i större skala till sjöss.

– Vidare kommer vi inte att se en avmattning på bekväma måltidslösningar och växtbaserad kost. Vår begränsade biomassa kommer att användas på ett mer effektivt sätt än idag. Det finns mycket som idag går till spillo eller till djurfoder som vi kan äta. Vassle är proteinrikt och har på bara några år gått från att vara grisfoder och bageriingrediens till att säljas till häpnadsväckande priser till gymmande ungdomar.

– Andra exempel är broccolin som vi bara äter en tredjedel av, trots att hela växten är ätbar, eller rapskakan som blir över efter pressning av oljan och som är full av högvärdigt protein. Det går till och med att göda bakterier på metangas och omvandla dessa till foder! Det är exempel på hur mycket som kan göras för att förhindra livsmedelsbrist i framtiden.

Du är numera också anställd på livsmedelstekniska institutionen på LTH. Vilken roll spelar livsmedelstekniken i utvecklingen?

– Den spelar en viktig roll. Det pågår massor av intressant forskning och på LTH och andra tekniska fakulteter finns en tyst kunskap och många koncept som av olika anledningar inte har slagit igenom. Kunskapen behöver kompletteras med perspektiv som sätter människan och måltidens kulturella dimensioner i centrum.

Vad ska du som etnolog göra på LTH?

– Jag skulle vilja göra en byrålådesforskning på lovande innovationer. Man ska komma ihåg att vad som slår till stor del handlar om tajmning. Algburgare lanserades på 1950- och 60-talen i USA under etiketten Chlorella Cuisine men blev en flopp när hippierörelsen ville återvända till det traditionella och lokala. Men nu ser vi liknande produkter igen.

Håkan Jönsson har arbetat som kock och skolade sedan om sig till etnolog. Han är anställd på etnologiska institutionen vid Lunds universitet och sedan 2018 även deltidsanställd på livsmedelstekniska institutuionen på Lunds tekniska högskola, LTH.

Källa: Lunds universitet

ANNONS

Innehåll från Nutrition Data

Annons

”Sparar tid och ger trygghet i samtalen”

När kostregistreringar, analyser och individuella rekommendationer behöver gå hand i hand krävs verktyg som både sparar tid och säkrar kvaliteten. Två dietister berättar här hur de använder programmet Nutrition Data i sin kliniska vardag.

25 februari, 2026 • 2 minuters läsning

Bildtext: Dietisterna Maria Isaksson och Stina Grönevall använder digital kostregistrering för att arbeta mer effektivt.

På Barnkliniken i Halmstad möter dietisten Stina Grönevall barn och familjer i både sluten- och öppenvård, bland annat vid ätsvårigheter, selektivt ätande och mag–tarmproblematik. Hon använder framför allt Nutrition Datas funktion för digital kostregistrering i hemmet, till exempel vid tillväxtutredningar eller när man behöver fånga kvalitet och mängd i ett selektivt ätande.

– Appen är lätt att använda, både för mig och familjerna. När föräldrar registrerar barnets intag hemma får jag snabbt en helhetsbild av energi- och näringsintag. Det sparar tid och ger trygghet i samtalen.

De digitala matdagböckerna påverkar ofta dialogen med oroliga föräldrar.

– För barn med selektivt ätande kan resultaten visa att näringsintaget faktiskt är tillräckligt. Det kan lugna föräldrar och göra stor skillnad i barnets ätutveckling. Och när intaget verkligen är för lågt kan vi använda analysen för konkret rådgivning om berikning och livsmedelsval.

Hon använder också Nutrition Data i arbetet med barn som har typ 1‑diabetes. Genom att jämföra kostregistreringar med blodsockerkurvor över tid blir samtalen om kolhydratmängd och kolhydratkvalitet mer konkreta och behandlingen kan justeras för bättre blodsockerkontroll.

– I stället för att sitta och mata in skriftliga matdagböcker i datorn kan jag använda tiden till att träffa patienter. Utskrifterna blir dessutom väldigt bra samtalsunderlag vid återkoppling.

Även Maria Isaksson, kommundietist med fokus på folkhälsa, får stöd av Nutrition Data på flera sätt. Hon arbetar med barn och ungas hälsa, personer inom LSS och kliniskt inom äldreomsorgen.

– Behöver jag göra en näringsberäkning är programmet guld värt. Det är pedagogiskt, lätt att använda och ger mig bra översikt – oavsett om jag arbetar med ungdomars matvanor eller näringsanpassning för äldre.

Främst använder hon Nutrition Data för näringsberäkning av mat- och vätskeregistreringar samt när hon tar fram recept. Beräkningarna används både för att kunna ta fram informationsmaterial och som en del av den individuella nutritionsbehandlingen.

– Om jag haft en patient med till exempel behov av proteinreducerad kost behöver jag ha ett bra underlag för att ta fram en individanpassad nutritionsbehandling.

Fakta

Nutrition Data är ett svenskt evidensbaserat digitalt verktyg utvecklat för dietister. Programmet används för näringsberäkning och jämförelse av medicinska näringsprodukter som till exempel kosttillägg och parenteral nutrition. Verktyget gör det möjligt att samla in kostregistreringar och genomföra näringsanalyser. Det kan också ge stöd vid individanpassade kostrekommendationer utifrån patientens behov.

Vill du veta mer och testa Nutrition Data gratis? Gå in på:
www.nutritiondata.se

Obesitas

TLV säger nej till subvention av Wegovy ”Det är mycket sorgligt”

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) beslutade tidigare i veckan att inte låta obesitasläkemedlet Wegovy ingå i läkemedelsförmånen. Detta har väckt starka reaktioner. För dietister inom obesitasvården får beskedet tydliga konsekvenser i det dagliga patientarbetet.

Nina Granberg 25 februari, 2026 • Uppdaterades 27 februari, 2026 • 4 minuters läsning

TLV:s nej innebär att Wegovy inte subventioneras inom högkostnadsskyddet. Kostnaden för behandlingen faller alltså helt på patienten själv. Myndigheten motiverar beslutet bland annat med hälsoekonomiska överväganden och en oro för indikationsglidning. Samtidigt är GLP-1-baserade läkemedel subventionerade vid typ 2-diabetes, men inte vid obesitas utan diabetes.

Liisa Tolvanen, medicine doktor och specialistdietist inom obesitas på Centrum för obesitas i Region Stockholm, arbetar dagligen med patientgruppen det här beskedet berör.

Vad betyder TLV:s beslut att inte subventionera Wegovy för dietisters arbete med personer med obesitas, särskilt när läkemedelsbehandling blir ekonomiskt ojämlik?

– TLV:s beslut att inte subventionera Wegovy är djupt beklagligt och för mig som arbetar som dietist i specialistvården, framför allt mycket sorgligt. Jag möter dagligen patienter som skulle kunna ha stor nytta av läkemedlet men som aldrig får möjlighet att påbörja behandlingen på grund av de höga kostnaderna. Samtidigt ser jag tydliga positiva effekter hos de patienter som faktiskt har möjlighet att använda läkemedlet – ofta personer som levt med obesitas hela livet och utvecklat flera följdsjukdomar.

När hela kostnaden faller på patienten blir läkemedlet fortsatt mycket dyrt, vilket i praktiken drabbar just dem med störst medicinskt behov. Det leder till en ökad ojämlikhet i vården, där endast personer med god ekonomi har möjlighet att ta del av behandlingen.

I detta läge menar Liisa Tolvanen att dietisternas roll blir än mer central. När läkemedelsbehandling inte är tillgänglig ökar behovet av kvalificerat stöd inom både levnadsvane- och nutritionsbehandling.

– Dietister har också en viktig roll i att stödja de patienter som använder läkemedel, genom att säkerställa adekvat näringsintag, hantera biverkningar och bidra till långsiktiga strategier som minskar risken för viktrecidiv efter avslutad behandling. Samtidigt behöver vårdpersonal, inklusive dietister, i allt högre grad hantera patienters frustration, skam och upplevelse av ojämlika förutsättningar.

TLV motiverar sitt nej med risken för indikationsglidning. Hur ser du på den oron och vilken roll kan dietister ha i behandlingsteamet för att stödja korrekt och långsiktig användning av obesitasläkemedel?

– I Sverige lever omkring 18 procent av befolkningen med obesitas, vilket innebär en stor patientgrupp och en potentiellt omfattande efterfrågan på läkemedelsbehandling. Det är därför begripligt att TLV behöver väga in de ekonomiska konsekvenserna av en subvention. Samtidigt är det viktigt att understryka att den aktuella ansökan inte gällde alla personer med obesitas, utan var avgränsad till specifika patientgrupper med betydande medicinska behov.

Liisa Tolvanen menar att dessa patienter ofta redan befinner sig i vården för andra kroniska sjukdomar, där en effektiv obesitasbehandling snarare skulle kunna förebygga framtida vårdbehov än tränga undan annan behandling. När subvention uteblir riskerar deras sjukdomsbörda att förvärras, vilket kan leda till ökade komplikationer och mer avancerade vårdinsatser över tid.

– Obesitas är dessutom starkt stigmatiserat i vårt samhälle. När tillgången till läkemedelsbehandling styrs av ekonomiska resurser riskerar detta stigma att förstärkas. Patienter utan möjlighet att betala kan känna sig mindre värda eller uppleva att de inte ”förtjänar” behandling, medan de som betalar ur egen ficka kan känna skam över att behöva läkemedel för sin obesitas.

Även här har dietister en viktig roll i att stödja patienter under läkemedelsbehandling. Dietisternas Riksförbund har också tydliggjort vikten av dietistledd nutritionsbehandling parallellt med aptitsänkande läkemedel, eftersom minskat energiintag ställer höga krav på individanpassat stöd så att ett adekvat näringsintag säkerställs..

– Det borde vara en självklar del av behandlingskedjan att patienter som påbörjar aptitsänkande läkemedel tidigt erbjuds kontakt med dietist, både för att hantera biverkningar och för att bygga hållbara matvanor över tid. På så sätt kan behandlingen bli tryggare, mer långsiktig och bättre integrerad i en helhetsbaserad obesitasvård, säger Liisa Tolvanen.

Det är också avgörande att betona betydelsen av ett starkt stöd efter avslutad läkemedelsbehandling menar hon vidare. Obesitas är en kronisk sjukdom, vilket innebär att behandlingen behöver ha ett långsiktigt fokus där patienter inte lämnas utan uppföljning när medicineringen upphör.

– Det kräver sammanhängande vårdkedjor och multidisciplinära team, där dietisten är en självklar del, som kan erbjuda kontinuerligt, individualiserat och stigmafritt stöd. En sådan struktur stärker både kvaliteten och jämlikheten i behandlingen och gör det möjligt för patienter att bibehålla hälsovinster över tid.

Faktaruta: Dietistens roll vid aptitsänkande läkemedel

Enligt Dietisternas Riksförbund bör nutritionsbehandling alltid ingå som en integrerad del vid behandling med aptitsänkande läkemedel vid obesitas.

Dietistens uppgifter omfattar bland annat att:

säkerställa tillräckligt näringsintag vid reducerat energiintag.
förebygga undernäring och näringsbrist
ge stöd vid biverkningar som illamående och förändrat ätmönster
bidra till hållbara matvanor och långsiktiga strategier för viktstabilitet
minska risken för viktrecidiv efter avslutad läkemedelsbehandling

DRF betonar vikten av tidig och etablerad kontakt med dietist för alla patienter som påbörjar behandling med aptitsänkande läkemedel, som en del av en sammanhållen och multidisciplinär obesitasvård.

Källa: Dietisternas Riksförbund. Dietistens roll vid behandling med aptitsänkande läkemedel (2026).