Luciafirandet den 13 december är en ljusglimt i vintermörkret.

Luciafirandet den 13 december är en ljusglimt i vintermörkret. När dagarna knappt gryr på norra halvklotet kommer lucia med hopp om ljusare tider. Här svarar … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 5 minuters läsning

\n\n\n

Luciafirandet den 13 december är en ljusglimt i vintermörkret. När dagarna knappt gryr på norra halvklotet kommer lucia med hopp om ljusare tider. Här svarar Nordiska museets etnolog och intendent, Lena Kättström Höök, på åtta frågor om vår populära tradition.

Vem var Lucia?

– Enligt den mest spridda lucialegenden var Lucia en välbärgad jungfru och varmt troende kristen katolik som levde i Syrakusa på Sicilien i slutet av 200-talet. Hon dömdes till döden för sin tro, som var straffbar under romartiden. Den 13 december år 304 avrättades Lucia, och hon blev senare helgonförklarad av den katolska kyrkan. Eftersom helgon vanligtvis firas på sin dödsdag, deras himmelska födelsedag, fick hon sitt namn i almanackan på den 13 december.

Varifrån kommer luciafirandet?

– Luciasedens ursprung är komplext. Firandet härstammar från flera epoker, platser och religioner, och har genom åren varit både enkelt och överdådigt, skämtsamt och allvarligt, oskuldsfullt och oanständigt, heligt och profant, folkligt och aristokratiskt, privat och offentligt. Den tradition vi förknippar med dagens luciafirande härstammar från Västsverige, varifrån den under 1900-talet har spridit sig över hela landet och så småningom till övriga Norden och ut i världen. Det folkliga västsvenska lussefirandet var en lokal tradition med ett karnevalsliknande utklädningsupptåg den 13 december. I lussegången, som den beskrivs vid 1800-talets slut, förekom lussebrudar, lussekärringar och lussegubbar – och det var vanligt att man klädde ut sig könsöverskridande. Luciafirandet hade här mer karaktären av ett Halloweenupptåg med motsvarande ”bus eller godis”, där insamlad mat antingen åts upp av gruppen eller gavs bort till någon behövande i byn.

Varför firar vi lucia?

– Den västsvenska lussebruden hade mycket lite gemensamt med helgonet Lucia, och skiljer sig mycket från dagens högtidliga luciagestalt. Lussebruden beskrevs ibland som god, vacker och eftertraktad men ibland som ful, lösaktig och förtjust i karlar. Den äldsta kända bilden av en lucia återfinns på en akvarellerad tuschteckning av Fritz von Dardel, ”Lucedagen på Koberg”, från 1848. Skansen är en av de institutioner som har haft störst betydelse för att sprida och utforma luciatraditionen i Sverige i modern tid. Där inleddes firandet år 1892 med ambitionen att gestalta landets provinsiella festseder. Nordiska museets och Skansens grundare Artur Hazelius ville visa ”gamla bygdebruk” som lucia och stjärngossar. Men dessa hade ännu inte börjat uppträda tillsammans. Luciafirandet var då fortfarande något ganska okänt för de flesta stockholmare.

Hur länge har vi firat lucia?

– Det högtidliga luciatåget med vitklädd lucia och åtföljande tärnor, stjärngossar och ibland tomtar blev vanligt först på 1950-talet. Men historiskt sett är lucia en mycket äldre högtid än så och också en av de mest mångskiftande traditionerna i Sverige.

Varför sjunger lucia och vilka är med i luciatåget?

– Inspirationen till de stjärngossar och andra figurer som i dag ingår i luciatågen kom från början från medeltida katolska kyrkospel, så kallade stjärnspel eller trettondagsspel, där händelserna vid Kristi födelse dramatiserades. Dessa spel låg till grund för uppträdanden och folkliga julupptåg som förekom på landsbygden i Sverige på trettondagshelgen eller annandag jul. Stjärngossarna skulle föreställa de tre vise männen och kunde vara i sällskap av Herodes, Maria, Josef, julbocken och diverse knektar. En möjlig förebild till dagens sjungande luciagestalt var karaktären sångängeln eller sjungängeln. Sångängeln uppträdde i en lång, vit dräkt, ibland försedd med vingar, och hade en krona av lingonris, guld- eller silverpapper. Hans uppgift var att anföra sången eller bära stjärnan.

Varför äter vi lussekatter?

– I Holland och norra Tyskland finns ett jäst sött julbröd av vete kallat duivekater, som troligen exporterades till Göteborg av holländare på 1600-talet. På svenska lät det som ”dyvelskatter”, ”djävulskatter”. Troligen har ordet varken med katter eller djävlar att göra. När bullarna knöts till den 13 december bytte de namn till lussekatter. Idag är S-formen vanligast. Saffranet började användas i slutet av 1800-talet.

Vem får vara lucia?

– Luciafirandet väcker debatt när många gör anspråk på att veta hur det bör genomföras, vilka som ska delta och i vilka roller. Lucia har under århundradena bytt identitet och omskapar sig efter våra behov. Från att ha varit skämtsamt och bullrande har luciatåget blivit allvarsamt och högtidligt, rumsrent nog att välkomnas av Svenska kyrkan. Att traditionen inte är bestämd och enhetlig, varken historiskt eller i vår samtid, förklarar nog varför firandet ibland blir provocerande.

Firas lucia i andra länder?

– Luciaseden har spridits från Sverige till de flesta andra nordiska länderna, där den i vissa fall har laddats med nya betydelser. I Finland har den blivit en viktig identitetssymbol för den svenskspråkiga minoriteten. Under 1900-talet har luciafirandet blivit en symbol för Sverige i världen. I flera länder där svenskkolonier finns har firandet blivit en sammanhållande länk bland utlandssvenskar och emigrantättlingar, som till exempel i Spanien men kanske speciellt i USA, där svenskamerikanska föreningar började med luciafester redan på 1920-talet.

Lucia genom tiderna

Medeltid: präststudenter går stjärngossetåg i församlingarna under jullovet med inspiration från katolska kyrkospel.

1600-tal: Stjärngossar föreställande de tre vise männen sjunger sånger i byar kring trettondagshelgen. Traditionen lever vidare än idag bland annat på Möja i Stockholms skärgård.

1764: Lucia uppträder med vingar och serverar lussebeten till herrgårdsfolk.

1700–1800-tal: Manliga lucior på universiteten. Till lucia valdes ofta nationens vackraste förstaårsstudent.

1800-tal: Utspökade ungdomar går lussegång i byarna och tigger mat och dryck. Lussebruden beskrivs ofta som ful och lösaktig.

1820-tal: Den första kända lucia med ljus i håret – en dräng i Skinnskattebergs herrgård i Västmanland.

1800-talets mitt: Lucia som vi känner henne idag sprider sig från Västsverige främst i högreståndsmiljöer.

1800-talets slut: Luciafirandet sprids till Finland.

1892: Luciafirandet startar på Skansen i Stockholm för att visa upp lokala traditioner från Västsverige.

1928: Lucia blir en medial tävling anordnad av Stockholms Dagblad. Tärnor, stjärngossar och tomtar deltar.

1944: Luciatraditionen sprids till Danmark som en tyst protest mot den tyska ockupationen.

1950-tal: Luciafirandet blir allmänt i Sverige och sprids till Norge.

1990-tal: Luciafirandet sprids till Baltikum efter Sovjetunionens fall.

2000-tal: Heta känslor väcks när skolpersonal försöker begränsa eller styra olika karaktärers vara och icke vara i luciatågen.

2016: Åhlénskampanj med liten pojke som lucia skapar storm i sociala medier varefter filmklipp på Zlatan Ibrahimovic som lucia blir viralt.

2018–2019: Svårighet att få kandidater till luciatävlingar då tävling i skönhet upplevs otidsenligt.

Läs mer om lucia och andra högtider i Nordiska museets app Årets dagar. Hör Lena Kättström Höök, etnolog och intendent, berätta om lucia här: https://www.youtube.com/watch?v=GOecpfbvqzg\nLäs mer i boken ”Lucia i nytt ljus” som publicerades i november 2016 på svenska och engelska.

Källa: Nordiska museet

\n\n\n\n

EFAD 2025

AI avslöjar matvanor och VR tränar hållbara val

AI inom nutritionsforskning, VR-butiker för hållbara matval och skolmåltider som motor för förändring. På EFAD-kongressen i Malmö presenterades flera nya verktyg som kan påverka hur dietister arbetar både i vård och inom folkhälsa de kommande åren.

Kajsa Asp Jonson 25 november, 2025 • Uppdaterades 26 november, 2025 • 3 minuters läsning

Dietister från hela Europa fick ta del av ny forskning om hur artificiell intelligens kan kartlägga matvanor, stödja kliniska beslut och skapa nya möjligheter för beteendeförändring. Samtidigt lyftes även offentliga måltider som centrala i omställningen mot mer hälsosamma och hållbara matvanor.

AI kartlägger matvanor och riskmiljöer

Ioannis Ioakimidis, Karolinska Institutet, visade hur digitala verktyg används för att förstå hur människor äter, handlar och exponeras för matreklam. Genom att analysera stora mängder bilder och annan data har hans forskargrupp bland annat tagit fram rapporterna In your face och In your phone, om matreklam som unga möter i samhället och i sina telefoner.

AI-verktyg kan också analysera bilder på måltider och uppskatta näringsinnehållet. Beräkningarna är inte exakta på portionsnivå, men enligt Ioakimidis ger metoden tillräcklig noggrannhet i ett folkhälsoperspektiv.

Samtidigt växer de etiska utmaningarna.

– Även om data är tvättad från personliga detaljer kan en patient identifieras. Det är ganska enkelt att lägga ihop data från olika källor, exempelvis från social media, varnade Billy Langlet, Karolinska Institutet.

AI som stöd vid diagnostik och behandling

Langlet presenterade också hur AI kan underlätta klinisk bedömning och diagnos vid ätstörningar. Verktygen behöver utvecklas vidare och kombineras med andra metoder, exempelvis blodprover, för att bli mer träffsäkra.

Även Ioannis Papathanail, Berns universitet i Schweiz, visade hur AI används i kostundersökningar, personalized nutrition och datavalidering. I det EU-finansierade projektet MELISSA testas bildanalys för att bedöma näringsinnehåll och insulinbehov vid typ 1-diabetes.

Panelen betonade vikten av eftertanke:

– Man kan använda och beundra de här verktygen, men man måste vara medveten om riskerna och ha en inre etisk kompass, konstaterade de.

Hållbar nutrition: skolmåltider som motor för förändring

Elinor Hallström, forskare på Rise, beskrev matens centrala roll i omställningen mot hållbar utveckling. För att nå de globala målen krävs förändringar både i produktion och konsumtion – och offentliga måltider är en viktig arena.

Dietist Maria Björklund Helgesson. Foto: Kajsa Asp Jonson.

Dietist Maria Biörklund Helgesson presenterade arbetet inom SWITCH food hub i Västra Götaland, där skolmåltider används för att implementera hälsosam och hållbar mat i praktiken. Fokus ligger på sjömat, fullkorn och växtbaserade alternativ.

– “Mission oriented innovation” fungerar – när vi börjar på tallriken. Vi driver utvecklingen och tar ut forskningen i verkligheten och ut i köken, i skolorna och undervisningen och knyter ihop kultur och kunskap, sa hon.

VR-miljöer tränar framtidens matval

Avslutningsvis visades AI-baserade verktyg som låter användare öva sig i hållbara och hälsosamma val i en virtuell matbutik. I VR-miljön kan man jämföra produkter, se klimatpåverkan och näringsinnehåll och utforska olika val utan att det kostar tid eller pengar, något som gör tekniken särskilt användbar i undervisning och folkhälsoprojekt.

Tanken är att ”gamification” ska engagera framför allt ungdomar, som får möjlighet att testa beteenden och se effekterna av sina val i realtid. Enligt utvecklarna kan detta stärka förståelsen för hur mat påverkar både hälsa och miljö och samtidigt öka motivationen att göra näringsmässigt bättre och mer klimatsmarta val även i vardagen.

Geriatrik

Senior Alert visar vägen mot bättre nutrition hos äldre

Förebygg undernäring genom att upptäcka riskerna i tid. Det är grundtanken bakom det nationella kvalitetsregistret Senior Alert, som används över hela landet för att förbättra vård och omsorg för äldre. Registret är ett effektivt verktyg för att följa utvecklingen och se var insatserna gör störst nytta.

Nina Granberg 25 november, 2025 • Uppdaterades 26 november, 2025 • 3 minuters läsning

– Syftet med Senior Alert är att stödja verksamheterna i deras förbättringsarbete. Man kan följa sin egen utveckling över tid, jämföra med andra och se var det finns utrymme att bli bättre, säger Josephine Garpsäter, dietist och ansvarig för registret.

Senior Alert är ett av knappt hundra nationella kvalitetsregister och ett av fem som används inom den kommunala hälso- och sjukvården. Det har fokus på prevention – att identifiera risker i tid och undvika att problem uppstår. Genom registret görs riskbedömningar för undernäring, trycksår, fall, ohälsa i munnen, dysfunktion samt vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning.

– Alla Sveriges 290 kommuner är anslutna till Senior Alert, men användningen varierar, berättar hon och fortsätter:

– Vissa kommuner och enheter arbetar väldigt aktivt och har det som en naturlig del i sitt förbättringsarbete. Andra använder det mer sporadiskt. Men potentialen är enorm.

Stabil risknivå – men ökad medvetenhet

I dag visar Senior Alert att ungefär 60 procent av de äldre som registreras bedöms ha risk för undernäring. Det är en siffra som har legat stabil över tid. Men stabiliteten betyder inte att arbetet står still.

– Att nivån inte sjunker handlar inte nödvändigtvis om att vi inte blir bättre. Det kommer hela tiden nya vårdtagare med liknande behov och risker. Det viktiga är att medvetenheten har ökat kraftigt. För 15–20 år sedan diskuterades det fortfarande om undernäring ens var ett problem i äldreomsorgen. I dag är det självklart att vi ska riskbedöma. Det är ett stort steg framåt.

Teamarbete ger bäst resultat

Senior Alert gör det också möjligt att följa utfall och lära av andra. Verksamheter kan se sina resultat i realtid och jämföra sig med andra enheter i landet. På så vis blir registret ett konkret stöd i förbättringsarbetet – inte bara en databas.

– Man kan till exempel se att trycksår av svårare grad har minskat på många håll, även om det totala antalet trycksår inte alltid minskar. Det visar att tidiga insatser gör skillnad.

En framgångsfaktor är att arbeta i tvärprofessionella team där flera yrkesgrupper samarbetar kring varje individ.

– Det fungerar bäst när sjuksköterskor, undersköterskor, dietister, fysioterapeuter och andra använder instrumenten tillsammans och får en gemensam bild av den äldre personens behov. Den som har risk för undernäring har ofta också risk för fall eller trycksår. Därför måste vi se helheten, säger hon.

Fler dietister behövs

Dietistens roll är central, men fortfarande begränsad i många kommuner. I dag finns omkring 50 kommunala dietister i hela landet. Det är långt ifrån tillräckligt, menar hon.

– Det är svårt att nå ut när det är så få. Många dietister fastnar i ett evigt utbildningsarbete eftersom personalomsättningen är hög. Vi behöver fler dietister och tydligare uppdrag, så att nutritionskompetensen används där den gör mest nytta.

Framöver är ett av Senior Alerts prioriterade mål att ta fram utfallsmått för undernäring – för att verksamheterna inte bara ska se risken utan också hur många som faktiskt är undernärda.

– Det kommer att ge ett ännu bättre underlag för att mäta, följa upp och förebygga. Vi har kommit långt, men vi behöver fortsätta utveckla både verktyg och arbetssätt. Det handlar om att se till att ingen äldre ska bli undernärd i onödan.

Fakta: Senior Alert

Nationellt kvalitetsregister för förebyggande vård och omsorg.
Innehåller data från alla 290 kommuner, drygt hälften av regionerna och över 160 privata vårdgivare.
Används för riskbedömningar inom undernäring, trycksår, fall, munhälsa, dysfunktion och vårdrelaterade infektioner.
Cirka 30 000 användare och omfattar hundratusentals individer varje år.