Röda blodkroppar som utsätts för syrebrist skyddar mot skador vid hjärtinfarkt. Effekten förstärks av kost som innehåller nitratrika grönsaker, enligt en ny studie

En ny studie att röda blodkroppar har en inneboende funktion att skydda mot hjärtskada som uppkommer vid hjärtinfarkt. Effekten förstärks av kost som innehåller nitratrika grönsaker, främst ruccolasallad och andra gröna bladgrönsaker.

En del av studien utfördes i experiment med röda blodkroppar från möss som tillfördes till en musmodell för hjärtinfarkt. Före experimentet exponerades de röda blodkropparna för lågt syretryck samtidigt som nitrat tillfördes i dricksvattnet.

I en studie på människor samlades röda blodkroppar från patienter med högt blodtryck. De lottades till nitratrik kost med gröna bladgrönsaker eller kost med nitratfattiga grönsaker. Dessa röda blodkroppar gavs till motsvarande hjärtinfarktmodell med hjärtan från råttor.

– Resultaten visar dels på det grundläggande skydd mot skada vid syrebrist som de röda blodkropparna förmedlar, dels hur det skyddet kan aktiveras av enkla kostråd. Det kan ha stor betydelse för patienter med risk för hjärtinfarkt, säger forskaren Jiangning Yang vid Karolinska institutet.

Studien är ett samarbete mellan forskare från Karolinska institutet, Karolinska universitetssjukhuset, Tohoku University i Japan och Heinrich-Heine-University i Tyskland samt Ruhr-University Bochum, Tyskland.

Hypoxic erythrocytes mediate cardioprotection through activation of soluble guanylate cyclase and release of cyclic GMP, Journal of Clinical Investigation.

Gröna bladgrönsaker skyddar vid hjärtinfarkt

Risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar är mindre bland personer med ärftliga anlag för sjuklig fetma. En ohälsosam livsstil har större betydelse för följdsjukdomar, enligt en ny studie.

Det senaste decenniet har övervikt och obesitas ökat världen över. Närmare en tredjedel av befolkningen lever nu med övervikt eller sjuklig fetma. Men en ny studie visar nu att risken för att utveckla hjärt-kärlsjukdomar varierar stort bland personer med obesitas.

Forskare vid Karolinska institutet har tittat på data från drygt 15 000 tvillingar från Svenska tvillingregistret. De samlade även in information om personernas kroppsmasseindex, BMI, och data som visade ärftliga anlag för ett högt BMI. Forskarna tittade också på registerdata från vården för att ta reda på förekomsten av hjärt-kärlsjukdom bland tvillingarna.

Det visade sig att risken att få hjärt-kärlsjukdom är lägre bland personer med obesitas som har genetiska anlag för ett högt BMI, jämfört med personer som har sjuklig fetma till följd av andra faktorer, till exempel en ohälsosam livsstil.

– Kopplingen mellan obesitas och hjärt-kärlsjukdom var två gånger starkare bland dem som hade genetiska anlag för ett lågt BMI, jämfört med dem vars obesitas i huvudsak hade genetiska faktorer som orsak, säger Ida Karlsson, forskare vid Karolinska institutet.

Nästa steg i forskningen är att undersöka hur individer med övervikt orsakad av genetiska- respektive livsstilsfaktorer skiljer sig åt när det gäller blodsocker, kolesterol och inflammationsmarkörer.

Genetically and environmentally predicted obesity in relation to cardiovascular disease: a nationwide cohort study, eClinicalMedicine.

Fetma orsakad av ohälsosam livsstil farligare för hjärtat

En persons vikt vid 20 års ålder har en avgörande betydelse för risken att drabbas av åderförkalkning senare i livet. Det visar ny forskning som bygger på befolkningsstudien SCAPIS, som är Hjärt-Lungfondens hittills största forskningssatsning.

Studien bygger på drygt 25 000 deltagare ur befolkningsstudien SCAPIS. Deltagarna fick själva uppge den vikt de hade när de var 20 år. När samma personer var mellan 50 och 64 år vägdes de och fick sina kranskärl undersökta med datortomografi.

– Vår studie visar att den vikt man har i 20-årsåldern i hög grad påverkar vad som kommer att hända i hjärtats kranskärl i vuxen ålder. En person som har 15 kilos övervikt vid 20 års ålder har 60 procent högre risk för åderförkalkning i kranskärlen 40 år senare. Det innebär att man bär med sig den risken upp i vuxen ålder, säger Göran Bergström, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Flera studier har tidigare visat att övervikt i tidig vuxenålder ökar risken att drabbas av stroke och hjärtinfarkt senare i livet. Men enligt Göran Bergström är det här första gången man kunnat se hur kranskärlen påverkas av övervikten cirka 40 år senare.

­– Den här studien visar hur viktigt det är att tidigt lägga grunden för goda levnadsvanor, med hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet. Genom att ge barn och föräldrar förutsättningar att äta sunt och röra på sig kan vi förebygga och förhindra att människor drabbas av hjärt-kärlsjukdom, vilket är målet med SCAPIS, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Övervikt vid 20 ökar risken för åderförkalkning

Stenålderskost, det vill säga mat utan raffinerat socker, spannmål och mejeriprodukter, kan minska nivån av triglycerider hos personer med typ 2-diabetes. Höga nivåer innebär en … Läs mer

Stenålderskost, det vill säga mat utan raffinerat socker, spannmål och mejeriprodukter, kan minska nivån av triglycerider hos personer med typ 2-diabetes. Höga nivåer innebär en risk för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdomar.

\nI studien från Umeå universitet undersöktes överviktiga personer med typ 2-diabetes. Deras kroppsvikt minskade kraftigt efter tolv veckor med paleolitisk kost (stenålderskost) men nedgången i blodfettet triglycerider var störst bland de deltagare som höll sig mest till den paleolitiska kosten, inte bland de deltagare som gick ner mest i vikt.– Resultaten understryker att det inte bara gäller att vara fixerad vid badrumsvågen och hur mycket man äter, utan att det också handlar om vad man stoppar i sig, säger Julia Otten, forskare vid Umeå universitet och överläkare.

Under den paleolitiska tiden, det vill säga äldre stenåldern, levde människorna som jägare och samlare. De åt en kost baserad på grönsaker, frukt, magert kött, fisk, nötter och ägg. Innan jordbruket slog igenom stod spannmål, mejeriprodukter och baljväxter inte för någon betydande del av kosten. Inte heller hade man tillsatt socker eller salt.

En nutida ursprungsbefolkning på ön Kitava lever fortfarande som jägare och samlare och äter en diet som liknar den man åt under den paleolitiska perioden. Befolkningen har också låg förekomst av hjärtkärlsjukdom.

I den aktuella studien undersöktes överviktiga individer med typ 2-diabetes. Efter bara tolv veckor med paleolitisk kost minskade kroppsvikten kraftigt, liksom nivåerna av blodsocker, blodtryck och triglycerider. Det är dock mycket vanligt att personer går ned i vikt när de testar olika typer av dieter, och viktnedgång i sig innebär i regel förbättrade värden. Problemet med värden som förbättras av viktnedgång är att den förbättringen sällan blir bestående, eftersom vikten så småningom ofta återgår. Därför inriktades studien på att undersöka i hur hög grad förbättringen av uppmätta värden vid paleolitisk kost hängde samman med själva viktnedgången och hur mycket som berodde på kostomläggningen.

Det gick då att se att försökspersonernas förbättring vad avser blodsocker och blodtryck mest orsakades av själva viktnedgången. Däremot var nedgången i triglycerider störst bland de deltagare som höll sig mest till den paleolitiska kosten, inte bland de deltagare som gick ned mest i vikt.

– Förmodligen hänger de sänkta nivåerna samman med att den paleolitiska kosten har mycket omättade fetter från exempelvis nötter, oljor och fisk samt magert kött, medan dieten inte innehåller mejeriprodukter med mättat fett, säger Julia Otten.

Höga triglycerider är en riskfaktor för att utveckla ateroskleros, det som kallas åderförkalkning, och hjärt-kärlsjukdomar. I studien ingick 27 personer med typ 2-diabetes som fick paleolitisk kost. Åtta personer som istället åt som vanligt ingick i en observationsgrupp, dock inte en randomiserad kontrollgrupp.

Försökspersonernas triglyceridvärden sjönk i genomsnitt under tolv veckors paleolitisk diet från 1,8 mmol/L till 1,1 mmol/L. I vilken grad de förbättrade värdena hängde samman med viktnedgång eller med kostens sammansättning undersöktes med regressionsanalys, varvid man alltså kunde se att det var deltagare som mest strikt följde den paleolitiska dieten som hade störst nedgång av triglycerider.

Using a Paleo Ratio to Assess Adherence to Paleolithic Dietary Recommendations in a Randomized Controlled Trial of Individuals with Type 2 Diabetes.

Stenålderskost minskade vissa blodfetter

En diet med hög andel snabba kolhydrater kan kopplas till ökad risk för hjärtinfarkt, stroke och förtida död. Det framgår av en omfattande global studie … Läs mer

En diet med hög andel snabba kolhydrater kan kopplas till ökad risk för hjärtinfarkt, stroke och förtida död. Det framgår av en omfattande global studie där forskare vid Göteborgs universitet medverkar.

Studien publiceras i The New England Journal of Medicine och omfattar 137 851 individer. Den bygger på populationsstudien PURE (Prospective Urban Rural Epidemiological study) med deltagare från 27 länder på fem kontinenter. Deltagarna var 35-70 år gamla, och medianvärdet på uppföljningstiden nio och ett halvt år.

Resultaten visar på en tydlig koppling mellan en kost med hög andel snabba kolhydrater, alltså med högt glykemiskt index, GI-värde, som ger stor påverkan på blodsockernivån, och framtida hjärt-kärlsjukdom och död. Kopplingen fanns oavsett om man hade tidigare hjärt-kärlsjukdom eller inte.

Forskarna använde ett frågeformulär för att kartlägga deltagarnas kostvanor över tid, och beräkna GI-värdet på maten. Under uppföljningsperioden inträffade totalt 8 780 dödsfall och 8 252 fall av allvarlig hjärt-kärlsjukdom i form av hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och död i hjärt-kärlsjukdom.

Bland studiedeltagare med bakomliggande hjärt-kärlsjukdom hade den femtedel av deltagarna vars diet låg högst på GI-skalan, jämfört med den femtedel som låg lägst, en 50-procentigt förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom. För dem utan bakomliggande hjärt-kärlsjukdom var motsvarande riskökning 20 procent. Effekten av kost med högt glykemiskt index var starkare hos personer med övervikt jämfört med normalviktiga individer.

Medförfattare i studien är Annika Rosengren, professor i medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Sverige är det enda västeuropeiska land som ingår. Drygt 4 000 av deltagarna kommer från Göteborg och Skaraborg.

– Data från den nya studien, tillsammans med tidigare publicerade data från PURE och andra studier, understryker att intag av kolhydrater av låg kvalitet sannolikt är minst lika dåliga eller sämre än många typer av fett, säger hon, och fortsätter:

– Detta föranleder att vi delvis tänker om när det gäller vad som är skadligt i vår kost och vad som är nyttigt. Samtidigt är det en hel del i nuvarande kostrekommendationer som står sig bra: högt intag av frukt och grönsaker, och kolhydrater med högt fiberinnehåll som bönor och fullkornsprodukter hör till det som redan ingår.

Studiens försteförfattare är David Jenkins, professor vid universitetet i Toronto, Kanada. Han betonar hur resultat från PURE-studien även tidigare visat på hälsoeffekterna av att inta rätt slags kolhydrater. Lågt GI-värde finns i flertalet frukter, och i grönsaker, baljväxter och fullkornsprodukter. Vitt bröd, ris och potatis har högt GI-värde.

Titel: Glycemic Index, Glycemic Load, and Cardiovascular Disease and Mortality, https://doi.org/10.1056/NEJMoa2007123

Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Mer hjärt-kärlsjukdom och högre dödstal med snabba kolhydrater

Hjärt- och kärlsjukdom drabbar ofta äldre. Det beror på att förändringarna i blodkärlen utvecklas under lång tid. När blodkärlen påverkats tillräckligt mycket uppstår sjukdom. I … Läs mer

Hjärt- och kärlsjukdom drabbar ofta äldre. Det beror på att förändringarna i blodkärlen utvecklas under lång tid. När blodkärlen påverkats tillräckligt mycket uppstår sjukdom. I en studie vid Universitetssjukhuset Örebro har unga vuxnas blodkärl undersökts. Vissa proteiner visade sig vara inblandade i ett accelererat åldrande av blodkärlen.

– Vi har kommit fram till att blodkärlens egenskaper är relaterade till samma typ av proteiner som man anser ligger bakom hjärtsjukdom hos äldre, säger Paul Petterssons-Pablo, specialistläkare på laboratoriemedicinska länskliniken vid Universitetssjukhuset Örebro och tidigare doktorand på Institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.

Studien visade att blodkärlens egenskaper, vilka innebär hur styva de är samt deras tjocklek, har en relation till proteiner i blodet. Proteinerna är associerade med en försämrad kärlhälsa hos de i övrigt friska unga och skulle kunna ligga till grund för den tidiga åderförkalkningsprocessen i kärlen.

– Proteinerna mäts i blodet och har skilda egenskaper. Det är proteiner som är inblandade i proppbildning, inflammatoriska proteiner, ämnesomsättning och proteiner som rekryterar inflammatoriska celler, säger Paul Pettersson-Pablo.

Resultaten i den här forskningen bidrar till en ökad kunskap om vilka proteiner som är involverade i åderförkalkningens tidigaste skeden. Vidare forskning på proteiner som är inblandade kan leda till att man utarbetar riktlinjer för att minska risken i ung ålder eller utvecklar läkemedel mot skadliga proteiner.

Hjärt- och kärlsjukdom börjar tidigt i tonåren

Genom att undersöka en grupp studenter med 840 deltagare mellan 18-26 år kunde de granska blodkärl som fortfarande var väldigt friska. Redan hos den unga gruppen är ökad mängd kroppsfett, som uppstår vid övervikt, starkt kopplat till en ogynnsam kärlhälsa. Ett intressant fynd de gjorde var att de inflammatoriska markörerna ökar redan för de som är normalviktiga.

– Bland de som deltog kunde man se att de som var äldre i det här tidsintervallet hade en mer ogynnsam kärlhälsa. Vi förvånades över vilken stark relation kärlhälsan har till ålder. Den här sjukliga processen ska helst stävjas redan i unga år. När personen har hunnit få symptom då är det väldigt sent, säger Paul Pettersson-Pablo .

Han framhåller hur viktigt det är att samhället är med och hjälper till så inte övervikten ökar hos medborgarna. Forskning har visat att överviken är större hos de med lägre inkomst och utbildningsnivå. Om han får möjlighet skulle han gärna vilja gör en uppföljande studie om tio eller tjugo år för att titta på studiedeltagarnas hälsa med deras blodkärl i fokus.

I dagsläget är hjärt- och kärlsjukdom den vanligaste dödsorsaken i såväl Sverige som globalt.

Proteiner i blodet har betydelse för ens risk att utveckla hjärt-kärlsjukdomar. Ett känt exempel är blodfetterna som transporteras i proteiner. Därtill är proteiner som leder till inflammation en viktig riskfaktor.

I studien har blodkärl hos studenter undersökts med bland annat ultraljudsbaserade undersökningar. Blodkärl i olika delar av kroppen har studerats och man har tittat på egenskaper som hur snabbt blodet flödar, styvheten på kärlen och dess elasticitet. Resultaten har jämförts med mätningar av proteiner i blodet.

Övervikt och vissa proteiner ökar risken för hjärt-kärlsjukdom

Personer som haft hjärtinfarkt och rehabtränar minskar avsevärt risken att drabbas av ännu en hjärtinfarkt, visar en ny svensk studie med stöd av Hjärt-Lungfonden. Nu … Läs mer

Personer som haft hjärtinfarkt och rehabtränar minskar avsevärt risken att drabbas av ännu en hjärtinfarkt, visar en ny svensk studie med stöd av Hjärt-Lungfonden. Nu behövs mer forskning om förebyggande åtgärder för hjärt-kärlsjukdom. Med bättre levnadsvanor skulle 1,6 miljoner svenskar som i dag lever med hjärt-kärlsjukdom kanske kunnat vara friska, enligt en beräkning av Hjärt-Lungfonden.

– För att fler ska slippa både en första och en andra hjärtinfarkt är det viktigt att patienter i riskgrupper uppmanas till fysisk aktivitet och goda levnadsvanor. Träning är högt prioriterat i de nationella riktlinjerna för behandling efter hjärtinfarkt, men långt ifrån alla patienter deltar i de program som erbjuds, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

I Sverige drabbas årligen omkring 25 000 personer av hjärtinfarkt och cirka 6 000 dör. Ihop med medicinering och rökstopp har träning högsta prioritet i de nationella riktlinjerna för behandling och prevention av hjärt-kärlsjukdom. Enligt Världshälsoorganisationen WHO kan 80 procent av all hjärt-kärlsjukdom förebyggas genom förändrade levnadsvanor. Det innebär att 1,6 miljoner av de två miljoner svenskar som i dag lever med hjärt-kärlsjukdom kanske skulle ha kunnat undvika sin sjukdom genom livsstilsförändringar som att sluta röka, motionera mer och äta bättre.

Även den som redan är sjuk kan göra rejäla hälsovinster med bättre levnadsvanor.  Efter en första hjärtinfarkt är risken stor för återfall. Regelbunden fysisk träning rekommenderas därför som ett sätt att stärka hälsan och minska risken att dö i en andra infarkt. Trots det är andelen som deltar i träningsprogram för hjärtinfarktpatienter endast 20 procent och har inte ökat sedan år 2017, enligt siffror från kvalitetsregistret Swedeheart.

I den nya studien ingick 19 136 hjärtinfarktpatienter som registrerats i Swedeheart 2011–2013 och undersökts ett år efter infarkten. Hälsovärden hos patienterna som deltagit i organiserad rehabträning jämfördes med dem som inte deltagit. Resultatet visade att både kvinnor och män som deltagit i träningsgrupper förbättrade sina hjärtriskprofiler jämfört med dem som inte tränade. De slutade röka i högre grad, var mer fysiskt aktiva och männen gick upp mindre i vikt, medan kvinnorna sänkte sitt kolesterol.

– Vår studie stärker bevisen för att regelbunden träning kan minska risken för en andra hjärtinfarkt. Tidigare studier har visat att träningens skyddande effekt är lika hög som medicinering. Men tyvärr är det för få som rehabtränar efter att de drabbats av sin första infarkt. Nu behövs forskning om hur vården bäst kan stötta patienter med olika förutsättningar, för att fler ska kunna träna effektivt och säkert med stöd av hälso- och sjukvården, säger Margrét Leósdóttir, hjärtläkare och forskare vid Lunds universitet.

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till forskning som syftar till att besegra vår tids största folksjukdomar i hjärta, kärl och lungor. Varje år delas över 300 miljoner kronor ut till forskningen.

Forskningsstudie: Association between attending excercise-based cardiac rehabilitation and cardiovasular risk factors at one-year post myocardial infarction

– En hjärtinfarkt beror oftast på att det bildats en blodpropp som täppt igen hjärtats kranskärl, det vill säga de kärl som förser själva hjärtmuskeln med syrerikt blod. Blodet kan inte passera och den del av hjärtat som skulle ha tagit emot blodet drabbas av syrebrist, vilket leder till skada.\n– Hjärtinfarkt är en av de dödligaste hjärt-kärlsjukdomarna i Sverige idag. Varje år drabbas omkring 25 000 personer i Sverige av hjärtinfarkt och cirka 6 000 dör till följd av hjärtinfarkt.\n– Forskningens mål är att förutse och förhindra hjärtinfarkter, samt att ta fram nya behandlingar som ger dem som genomlevt en hjärtinfarkt fler friska år. Till forskningens utmaningar hör till exempel att hitta biologiska riskmarkörer som visar att en hjärtinfarkt är på väg att inträffa och att identifiera riskpatienter genom avancerad bilddiagnostik.\n– Som största fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden flera hundra pågående forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för mellan 1,5 och 2 miljarder kronor och delar varje år ut över 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom.

Träning skyddar mot en andra hjärtinfarkt

Vissa proteiner i blodet medverkar i de processer som avgör stelheten och tjockleken på blodkärlens väggar. Det visar en forskningsstudie vid Örebro universitet. Studien är … Läs mer

Vissa proteiner i blodet medverkar i de processer som avgör stelheten och tjockleken på blodkärlens väggar. Det visar en forskningsstudie vid Örebro universitet.

Studien är publicerad i Atherosclerosis och en är en del i en doktorsavhandling i medicin av Paul Petterson-Pablo.

Ateroskleros, åderförkalkning, är en sjukdom i blodkärlen. Aterosklerosen börjar i barndomen, men ger vanligtvis inte symptom förrän sent i livet.

–  Ärftligheten spelar en stor roll, liksom livsstilen. Alkohol, rökning, diet och motionsvanor bestämmer hur tidigt sjukdomen ger sig till känna, säger Paul Pettersson-Pablo.

I studien deltog över 800 män och kvinnor mellan 18 och 26 år, alla icke-rökare. I blodproven hos dessa unga och friska personer undersöktes 92 proteiner involverade i inflammationsprocesser.

– Vi upptäckte att olika kombinationer av proteiner samverkade med kärlväggarna på olika sätt. En del påverkade kärlstelheten medan andra var involverade i tjockleken på kärlväggarna, säger Paul Pettersson-Pablo.

En del av dessa proteiner har en central roll i blodets koagulering, medan andra samverkar med och attraherar vita blodkroppar, vilket kan leda till plack inuti kärlen. En tredje kategori är cytokiner, alltså proteiner i blodet som signalerar inflammationer.

I en förlängning är kunskap om hur kärlväggarna påverkas i ett tidigt skede i livet viktig för att kunna hitta sätt att förebygga ateroskleros och inflammation. Den här typen av proteinstudier är av stort värde för att öka kunskapen om de biologiska processer som ligger bakom en ökad eller minskad risk för hjärt-kärlsjukdom.

Paul Pettersson-Pablos avhandling omfattar flera studier av blodkärl hos unga personer. En tidigare studie i avhandlingen visade en koppling mellan ökat kroppsfett och inflammation.

– Unga personer med övervikt, trots att de var i övrigt friska, hade högre nivåer av markörer i blodet som visade på inflammation, säger han.\nLivsstilsförändringar som minskar övervikten och därmed medför en minskad inflammation är viktigt för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar – den vanligaste dödsorsaken i Sverige.

Studien är en del i projektet Livsstil, biomarkörer och ateroskleros som leds av biträdande professor Anita Hurtig-Wennlöf.

Studie visar på proteiner hos unga och friska kopplade till stelhet och tjocklek på blodkärlen

Människors nivåer av det som brukar kallas dåligt kolesterol sjunker kraftigt i västvärlden, men stiger i låg- och medelinkomstländer, särskilt i Asien. Det framgår av … Läs mer

Människors nivåer av det som brukar kallas dåligt kolesterol sjunker kraftigt i västvärlden, men stiger i låg- och medelinkomstländer, särskilt i Asien. Det framgår av en omfattande global studie där forskare vid Göteborgs universitet medverkar.

Bakom studien, publicerad i tidskriften Nature, står hundratals forskare världen över. Deras data utgörs av uppmätta kolesterolvärden hos 102,6 miljoner individer i 200 länder under en 39 år lång period, 1980-2018.

Forskningen visar att höga värden av skadligt kolesterol kan kopplas till cirka 3,9 miljoner dödsfall i världen enbart under 2017. Hälften av dessa dödsfall sker enligt den aktuella studien i de södra, sydöstra och östra delarna av Asien.

Studien har letts från Imperial College London. Ansvarig från Göteborgs universitet är Annika Rosengren, professor i medicin vid Sahlgrenska akademin.

Kolesterol är ett vaxliknande ämne som finns i blodet. Kroppen behöver kolesterol för att bygga celler och bilda hormoner, men för höga nivåer förknippas med åderförfettning och ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar.

Det goda kolesterolet, som betecknas HDL (high-density lipoprotein), tros ha en skyddande effekt mot hjärtattack och stroke, medan det som kallas dåligt eller skadligt kolesterol, icke-HDL, bidrar till åderförfettning och är en viktig riskmarkör för hjärt-kärlsjukdom.

Den aktuella studien visar att nivåerna av det sämre kolesterolet sjunkit rejält under de senaste decennierna i höginkomstländer, särskilt i Nordamerika, nordvästra Europa och Australasien. Länder med en tydlig utveckling till det bättre är Belgien, Finland, Grönland, Island, Norge, Schweiz, Sverige och Malta.

Situationen har däremot försämrats i låg- och medelinkomstländer, särskilt i östra och sydöstra Asien. Kina är ett av de länder som haft den kraftigaste nivåökningen av sämre kolesterol. Länder med liknande utveckling är Filippinerna, Malaysia och Thailand.

Forskarna bakom studien konstaterar att det inte längre är västvärlden som har de högsta nivåerna av skadligt kolesterol, och efterlyser en internationell pris- och regleringspolicy för att kunna styra om konsumtionen världen över från mättade till omättade fetter.

Likaså behöver tillgången på statiner, ett av våra vanligaste kolesterolsänkande läkemedel, förbättras i låg- och medelinkomstländer. Den ökade användningen av statiner i västvärlden ses som en viktig faktor bakom den tydliga trend som studien påvisar.

I Sverige sjönk de genomsnittliga nivåerna av icke-HDL i blodet med ungefär en tredjedel från 1980 till 2018. Gruppen män gick från 4,8 till 3,5 millimol per liter och gruppen kvinnor från 4,8 till 3,3. Sänkningen hos kvinnor i Sverige var den tredje största i världen.

– Icke-HDL är en mycket viktig riskfaktor för hjärtinfarkt och denna kraftiga nedgång förklarar, tillsammans med att mycket färre röker, en stor andel av den minskade dödligheten i hjärtinfarkt. Mellan 1987 och 2018 har man kunnat se en minskning i andelen som dör i hjärtinfarkt i Sverige med nästan 80 procent, säger Annika Rosengren.

Titel: Repositioning of the global epicenter of non-optimal cholesterol

Kolesterolnivåerna sjunker i västvärlden men stiger i Asien

I två studier ska Örebroforskarna Lina Tingö och Cecilia Bergh undersöka om särskild kost kan skydda mot inflammation och hjärtsjukdomar. Tillsammans har de fått 1,5 … Läs mer

I två studier ska Örebroforskarna Lina Tingö och Cecilia Bergh undersöka om särskild kost kan skydda mot inflammation och hjärtsjukdomar. Tillsammans har de fått 1,5 miljoner kronor från Dr Per Håkanssons stiftelse.

Nordiska blåbär, liksom havre, är rika på ämnen som har visat sig ha positiva effekter på flera riskfaktorer bakom hjärt- och kärlsjukdomar som högt kolesterol. Men hur dagligt intag av blåbär och havre påverkar personer som redan har drabbats av en hjärtsjukdom vet vi inte lika mycket om.

Cecilia Bergh, forskare i medicin vid Örebro universitet, har i en nyligen publicerad pilotstudie visat att torkade blåbär kan fungera som ett komplement till en sedvanlig behandling efter en hjärtinfarkt. De patienter som åt torkade blåbär fick både lägre kolesterolnivåer och ökad fysisk förmåga. Just begränsning av fysisk prestationsförmåga är ett problem vid återhämtningen efter en infarkt och är kopplat till sämre prognos och livskvalitet.

– Om resultaten kan reproduceras i en större studie kan detta få betydande konsekvenser för framtida behandling efter hjärtinfarkt, säger hon.

Cecilia Bergh ska även undersöka kombinationseffekten av blåbär och havre, något som inte har studerats tidigare.

– Syftet med min studie är att testa om drycker med tillskott av torkade blåbär, som motsvarar cirka 500 gram färska bär om dagen, och flytande bioprocessad havre, kan minska risken för återinsjuknande efter en akut hjärtinfarkt. Blåbär och havre skulle kunna användas som en enkel, effektiv och säker tilläggsbehandling för att bättre förebygga och kontrollera kardiovaskulär risk hos högrisk patienter med genomgången hjärtinfarkt.

Forskningsstudien beräknas vara klar om tre år och just nu pågår utveckling av produkterna – drycker med blåbär och havre – i samarbete med livsmedelsindustrin och livsmedelsforskare vid Chalmers tekniska högskola.

Lina Tingö, forskare i medicin vid Örebro universitet, ska studera hur kosten kan minska inflammationen i kroppen. En särskilt utsatt grupp är de äldre och man räknar med att varannan individ över 65 har förhöjda inflammationsnivåer.

– Förhöjda inflammationsnivåer är kopplade till magproblem, ledsjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar. Kan vi minska inflammationen med hjälp av bra mat eller kosttillskott kan det leda till fler friska år och en högre livskvalitet för de äldre, säger hon.

Bland de kosttillskott som Lina Tingö studerar ingår omega-3, probiotika och D-vitamin som alla är kända för sin antiinflammatoriska verkan och för att främja hälsan i leder och mag-tarmkanalen. Hon kommer också att undersöka hur den traditionella nordiska kosten kan påverka äldres hälsa i rätt riktning.

I studien ingår personer mellan 65 och 80 år med förhöjd inflammation i kroppen. De kommer att äta kosttillskotten varje dag i två månader och under tiden kommer deras hälsa att utvärderas.

– Jag hoppas att min forskning ska leda till nya kunskaper om hur äldres hälsa kan främjas med god kosthållning. Det i sin tur kan användas till nya förebyggande behandlingar, säger Lina Tingö.

Delstudien om kosttillskott räknas vara klar under året och nästa år påbörjas studien om nordisk kost.

Örebroforskare ska utvärdera effekterna av blåbär och havre mot hjärtsjukdomar

Kvinnor har lägre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och att dö av det än män i samma ålder, oavsett var i världen de lever. Det … Läs mer

Kvinnor har lägre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och att dö av det än män i samma ålder, oavsett var i världen de lever. Det framgår av en studie som omfattar drygt 160 000 män och kvinnor i 27 länder. Forskare vid Göteborgs universitet är nu med och presenterar resultaten.

Studien som publiceras i The Lancet har namnet PURE (Prospective Urban Rural Epidemiological study). Det är den första världsomfattande studien som har dokumenterat skillnader mellan kvinnor och män i riskfaktorer, behandling, andelen som drabbas av hjärtinfarkt och stroke, och hur det går för dem som drabbas. Deltagarna har följts under drygt tio år.

Resultaten visar att kvinnor hade ett mer gynnsamt riskfaktormönster. Framför allt var det färre som rökte, men kvinnorna hade också lägre blodtryck och bättre blodfetter. Friska kvinnor utan tidigare hjärt-kärlsjukdom var mer benägna att använda förebyggande medicinering, ha ett välkontrollerat blodtryck och undvika rökning, jämfört med män.

Det uttrycks ofta oro för att kvinnor med hjärt-kärlsjukdom behandlas mindre intensivt än män, vilket i så fall skulle kunna ha en negativ inverkan. Forskarna bakom den aktuella studien menar dock att det inte handlar om diskriminering.

– Vi tolkar det som att kvinnor inte förefaller vara diskriminerade och att det snarare är så att kvinnor har mindre uttalade förändringar i kranskärlen och därmed inte behöver lika intensiv behandling, säger Annika Rosengren.

Studien visar att män med exempelvis hjärtinfarkt oftare fick invasiv behandling, som ballongvidgning eller by-passoperation. Trots det klarade sig kvinnorna bättre från en ny hjärtinfarkt.

Den stora skillnaden i prognos efter hjärtinfarkt ligger i stället mellan fattiga och rika länder. För både män och kvinnor i låginkomstländer som Bangladesh, Indien och Pakistan dör ungefär 40 procent inom 30 dagar efter en hjärtinfarkt eller stroke, medan motsvarande andel för höginkomstländer som Sverige och Kanada är under 10 procent.

PURE-studien omfattar deltagare från Argentina, Bangladesh, Brasilien, Chile, Colombia, Ecuador, Filippinerna, Förenade Arabemiraten, Indien, Iran, Kanada, Kazakstan, Kina, Kirgizistan, Malaysia, Pakistan, Palestina, Peru, Polen, Ryssland, Saudiarabien, Sverige, Sydafrika, Tanzania, Turkiet, Uruguay och Zimbabwe. Studien leds från Kanada.

Titel: Variations between women and men in risk factors, treatments, cardiovascular disease incidence, and death in 27 high-income, middle-income, and low-income countries (PURE): a prospective cohort study

Kvinnor har lägre risk för hjärt-kärlsjukdom än män

Ett saltintag motsvarande drygt två teskedar per dag ökar inte riskerna för hjärt-kärlsjukdom, hjärtinfarkt eller stroke, enligt en omfattande internationell studie publicerad i The Lancet. … Läs mer

Ingen fara med drygt två teskedar salt om dagen

Vinsterna med fysisk aktivitet på låg intensitet, som att stå, gå eller utföra hushållssysslor, kan vara större än man tidigare trott. Genom att ersätta en … Läs mer

Vardagsmotion gav oväntat stora hälsovinster

Pojkar vars kroppsmasseindex (BMI) stiger mycket under puberteten löper ökad risk för stroke senare i livet. Det framgår av forskning vid Sahlgrenska akademin på över … Läs mer

Pojkar vars kroppsmasseindex (BMI) stiger mycket under puberteten löper ökad risk för stroke senare i livet. Det framgår av forskning vid Sahlgrenska akademin på över 37 000 individer.

– Vår studie visar att BMI-förändring under puberteten utgör en oberoende riskfaktor för stroke. BMI vid åtta års ålder är däremot inte kopplat till någon riskökning, säger Jenny Kindblom, docent vid institutionen för medicin och specialistläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.\nDet är i tidskriften Neurology som hon och kollegan, professor Claes Ohlsson, presenterar studien av BMI-utveckling och stroke hos 37 699 män, födda 1945-1961. Uppgifterna om längd, vikt och stroke-fall i gruppen kommer från skolhälsovård, mönstrings- och nationella sjukvårdregister.\nStigande BMI hör puberteten till. I genomsnitt ökade pojkarnas BMI med knappt sex enheter från åtta till tjugo års ålder. Att startpunkten för pubertet sattes relativt tidigt, och slutpunkten först tolv år senare, var ett sätt att ringa in pubertetsåren hos alla i studien.

Högt blodtryck\nRisken för stroke visade sig öka med faktor 1,21 för varje ytterligare två BMI-enheter som adderades under puberteten. En person vars BMI ökade åtta enheter hade alltså 21 procents högre risk för att senare drabbas av stroke än en individ som ökade enligt snittet, med sex enheter.\nNedbrutet på blodpropp i hjärnan eller hjärninfarkt (ischemisk stroke) respektive hjärnblödning (hemorragisk stroke) var motsvarande riskfaktor 1,19 för propp och 1,29 för blödning.\nEnligt forskarna kan den ökade risken för stroke åtminstone delvis bero på förhöjt blodtryck. Studien påvisar en tydlig koppling mellan kraftig BMI-ökning under puberteten och ökad risk för högt blodtryck som vuxen.\nDen aktuella studien har inte kartlagt orsakerna till den ökade risken för stroke, men enligt forskarna går det att dra paralleller till deras tidigare studier om könshormoners inverkan på hur fett lagras i kroppen.

Viktigt att förebygga\n– Att öka mycket i BMI just under puberteten är förenat med särskild risk för att fett lagras som visceralt eller djupt fett i buken, vilket är farligare, och vi tror att det har med könshormoner att göra, säger Claes Ohlsson\n– Det viktiga här är att man inte ska släppa taget efter barnaåren utan fortsätta att monitorera BMI under puberteten för att upptäcka och förebygga en väldigt stor viktuppgång, och det är i första hand skolhälsovårdens uppgift, säger han.\nI den undersökta gruppen drabbades 918 män av stroke, fram till 2013.

Länk till artikeln: https://www.neurology.org/content/early/2017/06/28/WNL.0000000000004158.short

Hjärt,kärl,lung