Geriatrik

Ny studie visar varför vi går upp i vikt när vi blir äldre

Många upplever att det är svårare att hålla vikten ju äldre man blir. Nu visar ny forskning vid Karolinska Institutet vad det beror på. Minskad … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Många upplever att det är svårare att hålla vikten ju äldre man blir. Nu visar ny forskning vid Karolinska Institutet vad det beror på. Minskad omsättning av lipider i fettväven gör att vi lättare går upp i vikt när vi åldras, även om vi inte äter mer eller rör oss mindre än tidigare. Studien publiceras i tidskriften Nature Medicine.

Forskarna studerade fettväven hos 54 män och kvinnor över en genomsnittlig period på 13 år. Under denna period hade vissa ökat, minskat eller bibehållit sin vikt. Gemensamt för alla var att omsättningen av fettet (så kallade lipider) i fettvävens fettceller minskade över tid. De som inte kompenserade detta med minskat kaloriintag ökade i vikt med i genomsnitt 20 procent, enligt studien som gjordes i samarbete med forskare på Uppsala Universitet och Université de Lyon i Frankrike.

Forskarna undersökte också hur lipidomsättningen hos 41 kvinnor som genomgått fetmakirurgi påverkade deras möjligheter att behålla viktnedgången fyra till sju år efter operation. Resultatet visade att endast de som hade en låg lipidomsättning innan operationen lyckades öka denna omsättning och hålla fast vid viktnedgången. Forskarna tolkar det som att dessa personer hade större utrymme att öka deras fettförbränning än de som hade en hög lipidomsättning initialt.\n– Resultaten pekar för första gången på att faktorer i fettväven styr förändringar i kroppsvikt under åldrande på ett sätt som är oberoende av andra faktorer. Detta kan öppna nya vägar för behandling av övervikt och fetma, säger Peter Arner, läkare och professor vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet och en av studiens huvudförfattare.

Man vet sedan tidigare att ett sätt att snabba på nedbrytningen av lipider i fettväven är att motionera mer. Den nya studien talar för att om man kombinerar fetmakirurgi med ökad motion så förbättras förutsättningarna att bibehålla långvarig viktminskning hos patienter med fetma.\n– Fetma och fetma-relaterade sjukdomar har blivit ett globalt problem. Därför har det aldrig varit mer relevant än nu att förstå hur lipider fungerar och vad som reglerar storleken på fettmassan hos människor, säger Kirsty Spalding, senior forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet, och en av studiens huvudförfattare.

Studien finansierades med hjälp av Region Stockholm, Vetenskapsrådet, Strategiska forskningsprogrammet i diabetes vid Karolinska Institutet, Novo Nordisk Fonden, Diabetesfonden, Karolinska Institutet-Astra Zeneca Integrated Cardiometabolic Center, The Vallee Foundation, Svenska läkaresällskapet, Erling-Persson Family foundation och IXXI.

Publikation

Adipose lipid turnover and long term changes in body weight”. Peter Arner, Samuel Bernard, Lena Appelsved, Keng-Yeh Fu, Daniel Andersson, Mehran Salehpour, Anders Thorell, Mikael Rydén, Kirsty Spalding. Nature Medicine, online 9 september 2019, doi: 10.1038/s41591-019-0565-5.

Källa: Karolinska institutet

Folkhälsa

Gratis skolmat konkurrerar med snacks runt hörnet

Gratis lunch räcker inte för att alla elever ska äta i skolan. När ungdomar vid två Stockholmsskolor fotograferade sin mat såg forskarna att måltider utanför skolområdet oftare bestod av snacks och mindre hälsosamma alternativ. Studien lyfter betydelsen av matmiljön både i och omkring skolan.

Redaktionen 23 oktober, 2026 • 3 minuters läsning

Vad äter ungdomar under skoldagen – och var? I en ny studie från Karolinska Institutet har forskarna undersökt frågan med hjälp av elevernas egna matbilder. Resultaten, publicerade i BMC Public Health, visar tydliga skillnader mellan maten som rapporterades inne i skolan och utanför skolområdet.

Totalt deltog 483 elever i åldern 13–19 år från en högstadieskola och en gymnasieskola i centrala Stockholm. Vid datainsamlingar under 2019–2021 och 2024 skickade de in sammanlagt 4 562 bilder av mat och dryck via forskningsappar.

Bilderna registrerades med tid och GPS-position, så att forskarna kunde kartlägga både innehållet och platsen. Omkring en femtedel av de rapporterade mat- och dryckestillfällena låg utanför skolområdet.

Mer kompletta måltider i skolan

Av den fotograferade maten utanför skolan klassificerades 65 procent som ohälsosam, jämfört med 43 procent inne i skolan. Bedömningen byggde på livsmedlens synliga innehåll och hur väl de stämde överens med kostrekommendationerna. Bland alternativen som klassificerades som ohälsosamma fanns söta och salta snacks samt snabbmat.

Maten inne i skolan bestod oftare av flera delar av en komplett måltid. Grönsaker syntes i 38 procent av matbilderna därifrån, jämfört med 13 procent utanför skolområdet. Fisk och skaldjur förekom också oftare inne i skolan. Utanför dominerade i stället snacks, även om vissa av dessa tillfällen hade registrerats av eleverna som lunch.

Skillnaderna syntes även i dryckesvalen. Sockersötade drycker utgjorde 32 procent av de rapporterade dryckerna utanför skolan, jämfört med 7 procent inne i skolan. Där var vatten det klart vanligaste alternativet.

Skollunchen har också förbättringspotential

Resultaten ger samtidigt ingen entydig bild av maten inne i skolan. Även rött och processat kött förekom oftare där. Av de fotograferade luncherna inne på skolområdet klassificerades 41 procent som ohälsosamma, vilket forskarna till stor del kopplar till förekomsten av processade köttprodukter.

Forskarna framhåller därför att arbetet behöver handla både om att göra skollunchen mer attraktiv och om att förbättra dess näringsmässiga kvalitet. Även snacks behöver uppmärksammas: de klassificerades ofta som ohälsosamma oavsett var de fotograferades. Platsen visar däremot inte var maten hade köpts – snacks som åts inne i skolan kan ha tagits med hemifrån eller köpts någon annanstans.

Matmiljön sträcker sig utanför skolområdet

Båda skolorna ligger i områden med många butiker, kaféer och snabbmatsställen. Studien pekar på att det omgivande utbudet behöver ingå i arbetet för bättre matvanor under skoldagen.

Hanna Wieslander, doktorand vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, betonar i universitetets nyhetstext att forskarna behöver förstå mer om varför ungdomar väljer att äta i eller utanför skolan. Nästa steg är att undersöka vad som påverkar valen och pröva metoden i större och mer varierade elevgrupper.

Bilderna visar val – inte hela intaget

Studien ger en detaljerad inblick i de rapporterade mattillfällena, men resultaten kan inte utan vidare överföras till alla svenska ungdomar. Eleverna skickade in olika många bilder, och mat som inte fotograferades saknas i underlaget.

Bilderna visar dessutom inte om maten åts upp, delades eller slängdes. Forskarna kan därför inte avgöra om maten utanför skolan ersatte skollunchen eller var ett komplement. Klassificeringen i hälsosamt och ohälsosamt är också ett förenklat mått, snarare än en fullständig bedömning av kostens kvalitet.

Resultaten bör därmed läsas som mönster i det insamlade bildmaterialet. De visar ändå varför skolmåltiden och matutbudet i närområdet behöver ses tillsammans när insatser för ungdomars matvanor planeras.

Källa: Wieslander H et al. Exploring dietary patterns during school hours in Swedish adolescent student population, focusing on out-of-school eating and snacking: a repeated cross-sectional study. BMC Public Health, 2026.

Koll på kollegor

Hon gör kostråden begripliga

När Helén Sahlstrand började arbeta som dietist saknade hon pedagogiska bilder att använda i patientmötet. Därför började hon utveckla Ät bra!, ett digitalt bildstöd som i dag innehåller omkring 2 000 bilder för olika behov och patientgrupper.

Nina Granberg 22 oktober, 2026 • 3 minuters läsning

-Varför blev du dietist?

– Jag har alltid älskat mat, både att äta och att laga den. Det väckte också ett intresse för vad maten gör med kroppen. Samtidigt tycker jag mycket om att möta människor och...