Geriatrik

Ny studie visar varför vi går upp i vikt när vi blir äldre

Många upplever att det är svårare att hålla vikten ju äldre man blir. Nu visar ny forskning vid Karolinska Institutet vad det beror på. Minskad … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Många upplever att det är svårare att hålla vikten ju äldre man blir. Nu visar ny forskning vid Karolinska Institutet vad det beror på. Minskad omsättning av lipider i fettväven gör att vi lättare går upp i vikt när vi åldras, även om vi inte äter mer eller rör oss mindre än tidigare. Studien publiceras i tidskriften Nature Medicine.

Forskarna studerade fettväven hos 54 män och kvinnor över en genomsnittlig period på 13 år. Under denna period hade vissa ökat, minskat eller bibehållit sin vikt. Gemensamt för alla var att omsättningen av fettet (så kallade lipider) i fettvävens fettceller minskade över tid. De som inte kompenserade detta med minskat kaloriintag ökade i vikt med i genomsnitt 20 procent, enligt studien som gjordes i samarbete med forskare på Uppsala Universitet och Université de Lyon i Frankrike.

Forskarna undersökte också hur lipidomsättningen hos 41 kvinnor som genomgått fetmakirurgi påverkade deras möjligheter att behålla viktnedgången fyra till sju år efter operation. Resultatet visade att endast de som hade en låg lipidomsättning innan operationen lyckades öka denna omsättning och hålla fast vid viktnedgången. Forskarna tolkar det som att dessa personer hade större utrymme att öka deras fettförbränning än de som hade en hög lipidomsättning initialt.\n– Resultaten pekar för första gången på att faktorer i fettväven styr förändringar i kroppsvikt under åldrande på ett sätt som är oberoende av andra faktorer. Detta kan öppna nya vägar för behandling av övervikt och fetma, säger Peter Arner, läkare och professor vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet och en av studiens huvudförfattare.

Man vet sedan tidigare att ett sätt att snabba på nedbrytningen av lipider i fettväven är att motionera mer. Den nya studien talar för att om man kombinerar fetmakirurgi med ökad motion så förbättras förutsättningarna att bibehålla långvarig viktminskning hos patienter med fetma.\n– Fetma och fetma-relaterade sjukdomar har blivit ett globalt problem. Därför har det aldrig varit mer relevant än nu att förstå hur lipider fungerar och vad som reglerar storleken på fettmassan hos människor, säger Kirsty Spalding, senior forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet, och en av studiens huvudförfattare.

Studien finansierades med hjälp av Region Stockholm, Vetenskapsrådet, Strategiska forskningsprogrammet i diabetes vid Karolinska Institutet, Novo Nordisk Fonden, Diabetesfonden, Karolinska Institutet-Astra Zeneca Integrated Cardiometabolic Center, The Vallee Foundation, Svenska läkaresällskapet, Erling-Persson Family foundation och IXXI.

Publikation

Adipose lipid turnover and long term changes in body weight”. Peter Arner, Samuel Bernard, Lena Appelsved, Keng-Yeh Fu, Daniel Andersson, Mehran Salehpour, Anders Thorell, Mikael Rydén, Kirsty Spalding. Nature Medicine, online 9 september 2019, doi: 10.1038/s41591-019-0565-5.

Källa: Karolinska institutet

Forskning

Ultraprocessad mat kopplas till förstadier av kolorektal cancer hos yngre kvinnor

En stor amerikansk studie visar att hög konsumtion av ultraprocessade livsmedel (UPF) är kopplad till ökad risk för förstadier till kolorektal cancer hos kvinnor under 50 år. Fynden baseras på data från mer än 29 000 deltagare i Nurses’ Health Study II.

Nina Granberg 17 november, 2025 • Uppdaterades 18 november, 2025 • 2 minuters läsning

Studien som nyligen publicerats i JAMA Oncology, initierades för att bättre förstå vad som driver ökningen av kolorektal cancer bland yngre vuxna. Dr Andrew Chan, huvudförfattare och verksam vid Massachusetts General Hospital, framhåller att även om polyper oftast inte utvecklas till cancer är de centrala för sjukdomsförloppet:

– De allra flesta av dessa polyper utvecklas aldrig till cancer. Men samtidigt vet vi att den stora majoriteten av de cancerfall vi ser hos yngre vuxna uppstår från just dessa förstadier, säger han till brittiska dagstidningen The Guardian.

Deltagarna följdes i 24 år och 1 189 fall av konventionella adenomer och 1 598 sågtandade lesioner (serrated lesions) identifierades. Kvinnor med högst UPF-intag, i genomsnitt 9,9 portioner/ättillfällen per dag, hade 45 procent högre risk för konventionella adenomer jämfört med dem med lägst intag (3,3 portioner per dag). Något samband med sågtandade lesioner sågs inte. Resultaten kvarstod efter justering för bland annat BMI, typ 2-diabetes, fiberintag, mikronutrienter och kostkvalitet.

Flera forskare har kommenterat studiens styrkor och begränsningar. Marco Gerlinger, professor i gastrointestinal cancer vid Barts Cancer Institute, framhåller att studien är robust men att tolkningen är begränsad av studiedesignen:

– Studien visar en association, men den kan inte bevisa kausalitet, säger han.

Gunter Kuhnle, professor i nutrition vid University of Reading, lyfter särskilt svårigheterna med att använda NOVA-systemet vid klassificering av ultraprocessade livsmedel:

Författarna själva poängterar också dessa viktiga metodologiska begränsningar. De tillägger också att studien enbart omfattade yngre kvinnor i USA, vilket begränsar generaliserbarheten, och den analyserade utvecklingen av polyper – inte kolorektal cancer i sig.

Forskarna betonar samtidigt att konventionella adenomer är den polypform som oftast utvecklas till kolorektal cancer bland yngre vuxna, och att resultaten därmed kan bidra med en pusselbit till förståelsen av den ökande incidensen i denna grupp.

Faktaruta: Polyptyper

Konventionella adenomer är den polypform som oftast utvecklas till kolorektal cancer.
Sågtandade lesioner (serrated lesions) är en heterogen grupp där vissa är godartade medan andra kan vara premaligna

Läs mer: https://jamanetwork.com/journals/jamaoncology/article-abstract/2841354

Forskning

Kockens val får matgäster att prova nytt

Att framhäva ett vegetariskt alternativ som ”Kockens val” kan få fler gäster att välja just det. Det visar en ny svensk studie från Örebro universitet, genomförd i en à la carte-restaurang med hållbarhetsprofil i Stockholm.

Nina Granberg 12 november, 2025 • Uppdaterades 14 november, 2025 • 2 minuters läsning

Alla rätter i studien var vegetariska, men en av dem imiterade en klassisk svensk kötträtt: pannbiff. Den rätten blev också mest populär oavsett hur menyn var utformad. Däremot ökade intresset för en linsrätt med ”zero waste”-pesto markant när den märktes med ”Kockens val”. Effekten var tydligast för den minst populära rätten – vilket tyder på att kockens rekommendation kan hjälpa gäster att våga välja något nytt.

Forskarna konstaterar också att effekten av ”Kockens val” var starkare än placeringen på menyn, något som tidigare forskning visat kan påverka valen. Det tyder på att expertauktoritet kan väga tyngre än visuella faktorer.

Vego-pannbiff populärast

Pannbiffen var särskilt populär bland gäster födda i Sverige, vilket forskarna tolkar som ett uttryck för hur djupt svensk matkultur sitter – även när kötträtten får vegetariskt innehåll. Resultaten stödjer teorin att våra matval till stor del styrs av vanor och kulturella referenser.

Enkätsvaren visade att män och gäster med lägre utbildningsnivå mer sällan valde linser, medan kvinnor och högutbildade oftare gjorde det. Män föredrog i högre grad den ”köttiga” pannbiffen, ett mönster som speglar tidigare studier där kött kopplas till maskulinitet.

Att märka en rätt med ”Gästernas val” påverkade inte försäljningen. Forskarna menar att sociala signaler kräver upprepning och starkare sociala band för att påverka beteende – något som inte uppstår vid ett enstaka restaurangbesök.

Ingen risk för smakbakslag

Alla rätter fick höga smakbetyg, oavsett menyformulering. Gästerna var lika nöjda med maten, vilket visar att ”Kockens val” kan användas som styrmedel utan att påverka upplevelsen negativt.

Studien är en del av forskningsprojektet PAN Sweden, finansierat av Formas, och är den tredje publikationen från doktoranden Ansung Kim vid Örebro universitet.

Läs mer: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0272494425002890