Geriatrik

Gamla behöver mer näringsrik mat

Äldre människor som inte får i sig tillräckligt mycket näring, är ett kostsamt och ökande problem i stora delar av världen. RISE Jordbruk och livsmedel … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Äldre människor som inte får i sig tillräckligt mycket näring, är ett kostsamt och ökande problem i stora delar av världen. RISE Jordbruk och livsmedel startar nu ett projekt tillsammans med en japansk forskningsgrupp för att utveckla mat som särskilt passar en åldrande befolkning.\n– Vi har en snabbt ökande andel äldre i Sverige och vi behöver utveckla ny mat som både är smaklig och nyttig eftersom både smaksinnena och näringsbehovet förändras när vi blir äldre, säger Mats Stading på RISE.\nJapan har en ännu mer akut situation, med 30 procent av befolkningen som är över 65 år.

Ålders-anorexia

Problemet med undernärda gamla människor kallas ”ålders-anorexia”. Det handlar både om att de inte får i sig tillräckligt mycket energi och inte tillräckligt mycket av viktiga näringsämnen. Denna undernäring ger muskelförlust, viktnedgång och allmän svaghet.\n– Undernäringen leder ofta till att de äldre mister möjligheten att leva ett aktivt socialt och självständigt liv, och ofta blir deprimerade. Enkla åkommor gör att de hamnar på sjukhus, ofta med fördröjt tillfrisknande. I svåra fall möter de också en alltför tidig död, säger Karin Wendin på RISE, som länge har arbetat med mat för äldre.\nDetta skulle kunna förhindras med tillgång till mat som är näringsrik, smaklig och lätt att äta, menar forskningsgrupperna i Sverige och Japan, som består av forskare, företag och organisationer.

Lätt att svälja

Grupperna ska i två steg utveckla anpassad mat, teknik för att framställa den i större skala och system för att distribuera den. Gruppen i Sverige, där även Findus och Helsingborgs kommun deltar, ska inrikta sig på att göra maten säker och lätt att svälja och anpassa smak och doft så att den tilltalar de äldre.\n– Vi kommer att ha en provsmakningspanel bestående av äldre personer. År 2021 räknar vi med att vi ska ha ett komplett system med maträtter anpassade till behov och synpunkter från panelen, säger Mats Stading.

Minska kostnader

Om projektet blir framgångsrikt skulle det kunna bidra till att minska de stora kostnader som ”ålders-anorexia” ger. Vårdkostnaderna för gamla undernärda människor i Sverige beräknas till 9 miljarder kronor per år.\n– Men det allra viktigaste är att vi hoppas kunna bidra till att äldre människor får bättre livskvalitet och ett socialt liv, säger Mats Stading.\nProjektet GoIndependent stöds av Vinnova och av Japans myndighet för vetenskap och energi, där Jordbruk och livsmedel i första steget får 2 miljoner kronor från Vinnova. Forskarna har tidigare under lång tid arbetat i liknande projekt tillsammans med Findus, där man har tagit fram mat och måltider som kan stärka hälsa och livskvalitet. Flera produkter från dessa samarbeten finns i livsmedelsbutikerna.\nSe även projektets webbplats goindependent.se

Källa: RISE (Innventia, SP och Swedish ICT)

Debatt

Nyckelhålet stärker kostråden och folkhälsan bättre än Nutri-Score

Nyckelhålsmärkningen har över en 30-årig historia som successivt har utvecklats i framgångsrik dialog mellan myndigheter, livsmedelsproducenter och forskare. Den är i dag en väl förankrad framsidesmärkning som lyfter fram de svenska kostråden. För folkhälsans skull är det ett betydligt bättre alternativ än att införa Nutri-Score.

Maria Sitell 28 november, 2025 • Uppdaterades 28 november, 2025 • 2 minuters läsning

I nummer 2/2025 av Dietisten framfördes fördelar med att istället inför NutriScore. Enligt mitt sätt att se bör livsmedelsmärkningar dock utformas på ett sätt som först och främst stämmer överens med kostråd och faktiskt underlättar för människor att göra hälsosamma val. Framsidesmärkning behöver också utformas på ett sätt som stimulerar produktutveckling. Följande sex punkter visar på fördelarna med Nyckelhålet jämfört med NutriScore

Den framsidesmärkning som finns i ett land behöver ta hänsyn till nationella folkhälsoutmaningar, kostråd och mattraditioner. Det gör inte Nutri-Score avseende Sverige och övriga nordiska länder. Ett införande av Nutri-Score i Sverige och övriga Norden skulle därför riskera att bli vilseledande för konsumenter.

Global Burden of Disease visar att intaget av fullkorn är den kostfaktor som mest påverkar ohälsan, inte minst gäller detta för hjärt- och kärlsjukdomar, vissa former av cancer och diabetes typ 2. I Sverige äter 9 av 10 för lite fullkorn och därför finns kostråd om att intaget ska öka. I Nutri-Scores algoritm ingår inte fullkorn och mängden fullkorn i mjöl, bröd, ris, müsli, flingor och pasta räknas inte in.

I Sverige finns även kostråd om att byta till nyttiga matfetter och till magra mejerivaror då andelen omättat fett behöver öka och det mättade minska. Nutri-Score märker oljor som har hög halt av omättat fett med gult/orange vilket felaktigt signalerar ett ohälsosamt innehåll. Man skiljer inte heller på mejerivaror med olika fetthalter och som främst består av mättat fett.

Ur ett folkhälsoperspektiv är det vad vi inte äter som är en av de stora utmaningarna när det gäller matvanor. Därför bör dessa livsmedel lyftas fram.

Nutri-Score riskerar istället att uppfattas som en varningsmärkning av livsmedel som man helt bör undvika, snarare än att de bör vara en mindre del i en i övrigt balanserad kost.

Nutri-Score är, till skillnad från Nyckelhålet, inte utformat på ett sätt som tar hänsyn till att olika produktgrupper skiljer sig åt. Man måste till exempel beakta att det är stora skillnader mellan bröd och leverpastej. Nutri-Score stimulerar därför inte till att ändra ett livsmedels innehåll åt det hälsosammare hållet, eftersom det i många fall inte ger något bättre resultat på Nutri-Scores skala från A (grönt) till E (rött). Det blir svårt, ja till och med omöjligt att flytta sig uppåt i skalan.

Algoritmen bakom graderingen är svår att förstå, i jämförelse med Nyckelhålet som får sättas på produkter som klarar tydligt uppställda kriterier.

Nyckelhålsmärkningen är en väl etablerad, positiv framsidesmärkning i Sverige, Danmark, Norge och Island och undviker många av problemen med Nutri-Score enligt ovan.

EFAD 2025

Dietisten i centrum för framtidens vård och folkhälsa

Hur kan Europas dietister bidra till bättre folkhälsa, hållbara matvanor och jämlik vård? På EFAD:s kongress i Malmö samlades över 300 dietister från hela Europa för att diskutera framtidens nutrition – från politiska styrmedel till klinisk praktik och utbildning.

Kajsa Asp Jonson 27 november, 2025 • Uppdaterades 28 november, 2025 • 5 minuters läsning

Grigoris risvas, som under årsmötet valdes till EFAD:s president, inledde tillsammans med Fiona McCullough, ordförande i EFAD:s vetenskapliga kommitté, och DRF:s ordförande Kjell Olsson den europeiska dietistkongressen EFAD 2025 i Malmö.

De lyfte dietistens viktiga roll för jämlik hälsa och livskvalitet, hållbar utveckling och minskad sjukdomsbörda....