Geriatrik

En stor måltid är bättre än många små för äldre

Att få i sig ett rejält mål mat om dagen är viktigt för äldre personers hälsa. En stor måltid är bättre för näringsintaget än många … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 4 minuters läsning

Att få i sig ett rejält mål mat om dagen är viktigt för äldre personers hälsa.\nEn stor måltid är bättre för näringsintaget än många mellanmål, visar en ny doktorsavhandling från Örebro universitet.\n– En god trerättersmåltid kan betyda mycket, säger forskaren Stina Engelheart.

Under senare år har betydelsen av många mellanmål för äldre betonats. Inom äldreomsorgen kan till exempel frukost, lunch och middag kompletteras med så många som fem mellanmål per dag. Orsaken är att man vill få de som har svag aptit att få i sig tillräckligt mycket energi och näring.

Nu visar den nya doktorsavhandlingen Nutritional status in a functional perspective: A study in a cohort of older people in home health care att många mellanmål inte har samma effekt för näringsintaget som om man äter en större lunch eller middag.

– Det verkar mer gynnsamt att äta ett rejält mål mat, säger Stina Engelheart, nybliven doktor i medicinsk vetenskap vid Örebro universitet.

I studien har 69 personer över 65 år följts, i de flesta fall under tre års tid. Från det att de skrevs in i hemsjukvården har personerna fått lämna olika sorters prover. Ett team med olika kompetenser har kartlagt bland annat deras sjukdomar, näringsintag, välmående och fysiska funktion.

Energi från trerätters

Det visade sig då att ett större mål mat var viktigare för det totala intaget av energi och protein än att sprida ut ätandet till många tillfällen under dygnet .

– Det gäller att få i sig så tillräckligt mycket energi. Om du inte orkar äta så stor portion mat, så måste portionen vara energi- och näringstät för att du ska få i dig tillräckligt. Man kanske också kan tänka sig en trerättersmåltid, med förrätt, huvudrätt och efterrätt, för att få så mycket energi som möjligt.

Även nattfastans betydelse har undersökts, för att se hur det totala näringsintaget påverkas.

Idag finns en rekommendation för äldreomsorgen om max elva timmar mellan sista kvällsmålet och det första som serveras på morgonen. Det blir svårt att täcka näringsbehovet genom alla måltider och mellanmål under dagen om det ska ske under färre timmar.

Men i den nya studien finns inga bevis för att nattfastans längd påverkar hur mycket näring de äldre får i sig totalt under dygnet.

– Det behöver undersökas mer. Det finns ganska lite forskning kring det, säger Stina Engelheart.

Olika yrken behöver samarbeta

Avhandlingen visar också att det finns stora möjligheter att förbättra äldres hälsa genom en helhetssyn på födointaget. Nutritionen, alltså hur vi får i oss mat, omvandlar den till energi och tillgodogör oss näringsämnen, påverkas till exempel av sjukdomar och medicinering. Det gör att många olika yrkesgrupper behöver samarbeta i team för att få bästa möjliga resultat.

– Det saknas till viss del i vård och omsorg. När det handlar om nutrition lägger man det ofta på dietisten, och dietisten är ju egentligen bara intresserad av mat. Så då får man bara matperspektivet. För de här personerna är det så mycket som spelar in, så man måste få till ett bra samarbete i dessa frågor, säger Stina Engelheart.

Forskarens tips om mat till pensionärer

Ät tillräckligt mycket\nDet är inte ovanligt att äldre personer äter mindre än tidigare. Men tappade kilon är inte samma sak när man är 80 som när man är 30. Högre upp i åldrarna kan det få allvarliga konsekvenser.\n– Man ska helst inte gå ner i vikt, för då tappar man viktig muskelmassa. Det gäller oavsett om man överviktig från början eller inte. Ju äldre man blir desto viktigare är det att bibehålla vikten. Oavsett på vilken nivå man har sin kroppsvikt, säger Stina Engelheart, dietist och doktor i medicinsk vetenskap vid Örebro universitet.

Ät olika saker\nPrecis som tidigare i livet är det lämpligt att blanda vad som ligger på tallriken och inte heller äta samma sak varje dag.\n– Det är alltid bra att variera livsmedlen så mycket som möjligt. Då har man större chans att få sig det man behöver.

Håll koll på proteinerna\nProtein är viktigt för att minska den muskelnedbrytning som sker med stigande ålder. Det betyder att till exempel kött, fisk, mjölkprodukter, ägg, spannmål eller baljväxter är bra att ha på tallriken.\n– Se till att det finns något proteinrikt vid varje måltid. Hoppa inte över det. Drick gärna mjölk till maten och ät yoghurt eller någon annan mjölkprodukt till frukost. Tar du kaffe och smörgås på kvällen, så se till att det finns något proteinrikt på smörgåsen. Kanske en ägg- och sillmacka, säger Stina Engelheart.

Länk till doktorsavhandlingen: https://oru.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1522488&dswid=30

(Foto: Jesper Mattsson/Örebro universitet)

Källa: Örebro universitet

Folkhälsa

Fler unga väljer kött för protein och hälsa

Unga i Sverige ser allt mer kött som en del av en hälsosam kost. Samtidigt minskar andelen som följer strikt vegetariska kostmönster.

Nina Granberg 18 mars, 2026 • Uppdaterades 19 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Enligt en undersökning från Ungdomsbarometern, gjord på uppdrag av Svenskt Kött, uppger 54 procent av unga att kött påverkar deras hälsa positivt, medan endast 9 procent anser att påverkan är negativ. Kött har också blivit ett vanligare inslag i ungas kost de senaste åren.

Andelen unga som äter kött flera gånger i veckan har ökat markant sedan 2018. I dag uppger 78 procent att de äter nötkött flera gånger i veckan eller dagligen, jämfört med 57 procent 2018.

– Den här generationen är mer pragmatisk och tänker mer på sin egen hälsa. Det handlar inte om att tokäta kött men att se det som en naturlig del av en näringsrik kost vid sidan av vegetabilier, säger Isabel Moretti, vd för Svenskt Kött, i en artikel i Livsmedel i fokus.

Samtidigt minskar andelen unga som följer strikt vegetariska kostmönster. Andelen som uppger att de äter enbart vegetariskt har sjunkit från 9 till 3 procent sedan 2019, och endast 1 procent anger att de äter helt veganskt.

Enligt Johanna Göransson, analytiker på Ungdomsbarometern, handlar utvecklingen om ett bredare värderingsskifte.

– Valen styrs i hög grad av smak, vardag, ekonomi och funktion, snarare än av ideologiska kostidentiteter, säger hon och tillägger:

– Det finns ett stort fokus på protein bland dagens unga. Kött kopplas starkt till både protein, träning och välmående, och det är tjejerna som står för den största förflyttningen.

Förtroende för produktionen spelar också en roll. Många uppger att svenskt kött står för trygghet och kontroll över hur maten produceras.

– Dagens unga är morgondagens konsumenter och barnfamiljer. Hur de ser på mat, kött och svenskt ursprung i dag kommer att påverka hur den svenska livsmedelskonsumtionen utvecklas framöver, säger Isabel Moretti.

Läs mer om undersökningen HÄR.

Ungdomsbarometern har studerat måltidsvanor, kostpreferenser och relationen till hälsa i åldersgruppen 15-24. I årets undersökning deltog 15 000 personer. På uppdrag av Svenskt Kött har man i år även undersökt ungas relation till kött och syn på svensk- och närproducerade livsmedel.

Kostråd & riktlinjer

Norrbotten behåller stoppljusmodell – lyfter lokala råvaror

När Region Norrbotten uppdaterar sina kostråd väljer man en lite annorlunda väg. Stoppljusmodellen behålls och kompletteras med vägledning för matval i butik. Lokala livsmedel lyfts också fram.

Nina Granberg 18 mars, 2026 • Uppdaterades 19 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Region Norrbotten har uppdaterat sina regionala kostråd efter Livsmedelsverkets revidering 2025. Till skillnad från de nationella råden, där matpyramiden nu står i fokus, har regionen valt att behålla det visuella verktyget Hitta ditt sätt med stoppljusmodell.

Råden kompletteras också med Handla rätt, en vägledning som ska underlätta val i butik.

– Både stoppljusmodellen och ”Handla rätt” har fått mycket uppskattning sen vi först tog fram kostråden 2019, så det kändes naturligt att ha kvar liknande utformning även nu efter uppdateringen, säger Malin Sand, leg. dietist och folkhälsostrateg i Region Norrbotten.

Visuellt stöd i samtal om matvanor

Stoppljusmodellen används som ett konkret verktyg i samtal om matvanor, där fokus ligger på att främja hälsosamma val snarare än att betona begränsningar.

Modellen bygger på nivåerna mer, byt till och mindre och är tänkt att underlätta små, genomförbara förändringar i vardagen.

Enligt Malin Sand kan modellen bidra till ett mer positivt förhållningssätt i samtal om kost, där ökat intag av livsmedel i den gröna kategorin ofta leder till att intaget av sådant i den röda kategorin minskar.

Lyfter lokala råvaror

En tydlig regional anpassning är att kostråden lyfter fram livsmedel från Norrbotten och Sverige som alternativ till importerade produkter.
– Ett konkret exempel är att ersätta importerade livsmedel som kött och mejerivaror med råvaror från Norrbotten eller övriga Sverige, då de generellt håller en hög nivå när det gäller miljöhänsyn, djurvälfärd och livsmedelssäkerhet, vilket gör dessa val särskilt relevanta. Andra exempel som inte lika många känner till, är att vi tillverkar rybsolja i Norrbotten, vilket kan ersätta andra importerade växtbaserade matfetter, säger Malin Naess, samordnare för Norrbottens livsmedelsstrategi vid Länsstyrelsen Norrbotten.

Syftet är att kombinera hälsomässiga och miljömässiga perspektiv, men också att stärka den lokala livsmedelsproduktionen och regionens långsiktiga försörjningsberedskap.

Brett hållbarhetsperspektiv

I de regionala råden integreras hälsa, klimat och livsmedelsproduktion i ett gemensamt budskap. Tanken är att olika ingångar ska göra det lättare för fler att ta till sig råden.

Enligt Malin Sand kan olika individer motiveras av olika perspektiv, där vissa främst tar till sig hälsobudskap medan andra drivs mer av klimatfrågor.

Verktyg även i vårdmötet

Råden riktar sig till allmänheten men är också tänkta att fungera som ett stöd i hälso- och sjukvården. De kan användas i samtal om matvanor och bidra till att inkludera hållbarhetsperspektivet i vårdmötet.

Materialet innehåller även utrymme för individen att formulera egna förändringsmål.

Offentlig måltidsverksamhet kan dessutom använda råden som stöd, till exempel genom att synliggöra dem i matsalar, där de ligger i linje med regionala beslut om ökad andel lokal mat.

Mer om Norrbottens kostråd HÄR.