Geriatrik

En stor måltid är bättre än många små för äldre

Att få i sig ett rejält mål mat om dagen är viktigt för äldre personers hälsa. En stor måltid är bättre för näringsintaget än många … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 4 minuters läsning

Att få i sig ett rejält mål mat om dagen är viktigt för äldre personers hälsa.\nEn stor måltid är bättre för näringsintaget än många mellanmål, visar en ny doktorsavhandling från Örebro universitet.\n– En god trerättersmåltid kan betyda mycket, säger forskaren Stina Engelheart.

Under senare år har betydelsen av många mellanmål för äldre betonats. Inom äldreomsorgen kan till exempel frukost, lunch och middag kompletteras med så många som fem mellanmål per dag. Orsaken är att man vill få de som har svag aptit att få i sig tillräckligt mycket energi och näring.

Nu visar den nya doktorsavhandlingen Nutritional status in a functional perspective: A study in a cohort of older people in home health care att många mellanmål inte har samma effekt för näringsintaget som om man äter en större lunch eller middag.

– Det verkar mer gynnsamt att äta ett rejält mål mat, säger Stina Engelheart, nybliven doktor i medicinsk vetenskap vid Örebro universitet.

I studien har 69 personer över 65 år följts, i de flesta fall under tre års tid. Från det att de skrevs in i hemsjukvården har personerna fått lämna olika sorters prover. Ett team med olika kompetenser har kartlagt bland annat deras sjukdomar, näringsintag, välmående och fysiska funktion.

Energi från trerätters

Det visade sig då att ett större mål mat var viktigare för det totala intaget av energi och protein än att sprida ut ätandet till många tillfällen under dygnet .

– Det gäller att få i sig så tillräckligt mycket energi. Om du inte orkar äta så stor portion mat, så måste portionen vara energi- och näringstät för att du ska få i dig tillräckligt. Man kanske också kan tänka sig en trerättersmåltid, med förrätt, huvudrätt och efterrätt, för att få så mycket energi som möjligt.

Även nattfastans betydelse har undersökts, för att se hur det totala näringsintaget påverkas.

Idag finns en rekommendation för äldreomsorgen om max elva timmar mellan sista kvällsmålet och det första som serveras på morgonen. Det blir svårt att täcka näringsbehovet genom alla måltider och mellanmål under dagen om det ska ske under färre timmar.

Men i den nya studien finns inga bevis för att nattfastans längd påverkar hur mycket näring de äldre får i sig totalt under dygnet.

– Det behöver undersökas mer. Det finns ganska lite forskning kring det, säger Stina Engelheart.

Olika yrken behöver samarbeta

Avhandlingen visar också att det finns stora möjligheter att förbättra äldres hälsa genom en helhetssyn på födointaget. Nutritionen, alltså hur vi får i oss mat, omvandlar den till energi och tillgodogör oss näringsämnen, påverkas till exempel av sjukdomar och medicinering. Det gör att många olika yrkesgrupper behöver samarbeta i team för att få bästa möjliga resultat.

– Det saknas till viss del i vård och omsorg. När det handlar om nutrition lägger man det ofta på dietisten, och dietisten är ju egentligen bara intresserad av mat. Så då får man bara matperspektivet. För de här personerna är det så mycket som spelar in, så man måste få till ett bra samarbete i dessa frågor, säger Stina Engelheart.

Forskarens tips om mat till pensionärer

Ät tillräckligt mycket\nDet är inte ovanligt att äldre personer äter mindre än tidigare. Men tappade kilon är inte samma sak när man är 80 som när man är 30. Högre upp i åldrarna kan det få allvarliga konsekvenser.\n– Man ska helst inte gå ner i vikt, för då tappar man viktig muskelmassa. Det gäller oavsett om man överviktig från början eller inte. Ju äldre man blir desto viktigare är det att bibehålla vikten. Oavsett på vilken nivå man har sin kroppsvikt, säger Stina Engelheart, dietist och doktor i medicinsk vetenskap vid Örebro universitet.

Ät olika saker\nPrecis som tidigare i livet är det lämpligt att blanda vad som ligger på tallriken och inte heller äta samma sak varje dag.\n– Det är alltid bra att variera livsmedlen så mycket som möjligt. Då har man större chans att få sig det man behöver.

Håll koll på proteinerna\nProtein är viktigt för att minska den muskelnedbrytning som sker med stigande ålder. Det betyder att till exempel kött, fisk, mjölkprodukter, ägg, spannmål eller baljväxter är bra att ha på tallriken.\n– Se till att det finns något proteinrikt vid varje måltid. Hoppa inte över det. Drick gärna mjölk till maten och ät yoghurt eller någon annan mjölkprodukt till frukost. Tar du kaffe och smörgås på kvällen, så se till att det finns något proteinrikt på smörgåsen. Kanske en ägg- och sillmacka, säger Stina Engelheart.

Länk till doktorsavhandlingen: https://oru.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1522488&dswid=30

(Foto: Jesper Mattsson/Örebro universitet)

Källa: Örebro universitet

Onkologi

Kunskapen om riskfaktorer för cancer är låg

Kunskapen om flera livsstilsrelaterade faktorer som kan påverka risken för cancer är låg bland svenskar. Skillnaderna mellan olika utbildningsgrupper är också stora.

Nina Granberg 12 mars, 2026 • Uppdaterades 13 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Kunskapen om flera livsstilsrelaterade faktorer som kan påverka risken för cancer är låg bland svenskar. Skillnaderna mellan olika utbildningsgrupper är också stora.

I en ny studie som publicerats i BMC Public Health har forskare kartlagt hur väl allmänheten känner till etablerade riskfaktorer för cancer. Kännedomen om flera samband är begränsad. Mindre än hälften av deltagarna kände till kopplingen mellan cancer och flera kost- och livsstilsfaktorer. Det gäller bland annat övervikt och obesitas, låg fysisk aktivitet samt kostfaktorer som högt intag av rött kött och ett lågt intag av frukt och grönsaker. Kunskapen var särskilt låg när det gäller betydelsen av fullkorn och kostfiber.

Källa: Regionala Cancercentrum i Samverkan

– Dessa faktorer påverkar en rad cancersjukdomar, till exempel tjock- och ändtarmscancer som är Sveriges tredje vanligaste cancerform. Det är också en cancerform som ökat bland personer under 50 år sedan början av 2000-talet. Mellan 20 och 25 procent av fallen bedöms ha ärftliga orsaker, samtidigt påverkas risken av våra levnadsvanor, till exempel vad vi äter och hur vi rör på oss, säger Cecilia Hultstrand, PhD, huvudförfattare till artikeln och ordförande för den nationella arbetsgruppen för cancerprevention vid RCC.

Skillnaderna i kunskap var också tydliga mellan olika utbildningsgrupper. Personer utan universitetsutbildning hade generellt sämre kännedom om flera av de etablerade riskfaktorerna jämfört med personer med längre utbildning.

– Det är viktigt att kommunikation om riskfaktorer når alla, oavsett utbildningsbakgrund, annars riskerar vi att förstärka de ojämlika skillnader i hälsa som redan finns. Att ha information om riskfaktorer är en förutsättning för människor att kunna fatta välgrundade beslut om sina levnadsvanor och om förebyggande åtgärder. Kunskapsspridning är en viktig strategi för cancerprevention, men som behöver kombineras med andra åtgärder. Samhället behöver skapa förutsättningar som gör det lättare att leva hälsosamt, säger Cecilia Hultstrand.

Studien är initierad av den nationella arbetsgruppen för cancerprevention vid RCC. Totalt svarade 1 520 personer på en digital enkät. Deltagarna rekryterades från Novus Sverigepanel, som består av cirka 50 000 paneldeltagare bosatta i Sverige i åldrarna 18–84 år. Enkäten är framtagen av forskargruppen.

Läs mer HÄR.

Forskning

Antibiotika kan påverka tarmfloran i flera år

Behandling med antibiotika kan påverka sammansättningen av bakterierna i tarmen under lång tid. En ny studie visar att vissa typer av antibiotika kan kopplas till förändringar i tarmfloran i upp till fyra till åtta år efter behandlingen.

Nina Granberg 11 mars, 2026 • 3 minuters läsning

Antibiotika kan vara livräddande vid allvarliga infektioner. Samtidigt har epidemiologiska studier visat att omfattande antibiotikaanvändning är kopplad till en ökad risk för vissa hälsotillstånd, som typ 2- diabetes och mag-och tarminfektioner. Orsakerna till dessa samband är inte fullt klarlagda, men förändringar i tarmfloran tros spela en roll. Det är sedan tidigare känt att antibiotika kan påverka tarmfloran kraftigt på kort sikt, men hur länge förändringarna kvarstår har varit oklart.

Även enstaka behandling lämnade spår

Ny forskning har funnit starka samband mellan tidigare antibiotikaanvändning och hur tarmfloran ser ut flera år senare, inklusive mångfalden av bakteriearter. Studien som är gjord av ett internationellt forskarteam lett av forskare vid Uppsala universitet har publicerats i tidskriften Nature Medicine.

– Vi kan se att antibiotikaanvändning så långt som fyra till åtta år tillbaka i tiden är kopplat till den sammansättning av tarmfloran som en person har i dag. Även en enstaka behandling med vissa antibiotikatyper lämnar spår, säger Gabriel Baldanzi studiens försteförfattare och tidigare doktorand vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande och tillägger:

– Antibiotikaanvändning tas på stort allvar i Sverige och vi har redan en strikt antibiotikapolicy. Man ska fortsätta följa sin läkares rekommendationer. Samtidigt bidrar våra resultat till att belysa långsiktiga konsekvenser av antibiotika som sällan uppmärksammas.

I studien analyserade forskarna läkemedelsregisterdata tillsammans med en detaljerad kartläggning av tarmfloran hos 14 979 vuxna bosatta i Sverige. Tarmfloran jämfördes mellan personer som fått olika typer av antibiotika och deltagare som inte fått någon antibiotikabehandling under perioden.

Studien var möjlig tack vare Sveriges omfattande läkemedelsregister, som innehåller uppgifter om samtliga antibiotika som hämtas ut på apotek. Dessa uppgifter kopplades till biobanker med tarmfloradata vid universiteten i Lund och Uppsala.

Starkare samband med vissa typer av antibiotika

Resultaten skilde sig tydligt beroende på vilken typ av antibiotika som använts. De starkaste sambanden observerades för klindamycin, fluorokinoloner och flukloxacillin.

Däremot var penicillin V, det vanligast förskrivna antibiotikat vid behandling av infektioner utanför sjukhus i Sverige, kopplat till minimala och snabbt övergående förändringar i tarmfloran.

– Det starka sambandet mellan det smalspektriga flukloxacillinet och tarmfloran var oväntat och vi vill gärna se att detta resultat bekräftas i andra studier. Vi tror dock att resultaten från vår studie kan bidra till framtida rekommendationer kring antibiotikaanvändning, särskilt när man ska välja mellan två lika effektiva antibiotika där det ena har mindre påverkan på tarmfloran, säger Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet och huvudansvarig forskare för studien.

Nya prover kan ge mer kunskap

Forskarna påpekar att studien endast inkluderade recept från de senaste åtta åren. En längre uppföljningsperiod skulle kunna ge ytterligare kunskap om hur länge förändringarna i tarmfloran kvarstår. Dessutom analyserades tarmfloran bara vid ett tillfälle för varje deltagare.

– Vi har precis samlat in ett andra prov från nästan hälften av deltagarna. Det kommer att göra det möjligt att ännu bättre förstå återhämtningstiden och se vilken sammansättning av tarmfloran som är mer mottaglig för störningar efter antibiotikabehandling, säger Tove Fall.

Fakta om studien

Studien omfattade 14 979 deltagare från de svenska befolkningsbaserade kohorterna SCAPIS-Uppsala, SIMPLER (Uppsala universitet), SCAPIS-Malmö och MOS (Lunds universitet).

Läs mer HÄR.