Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Geriatrik

Det är aldrig för sent att träna upp musklerna

Några enkla dagliga träningsrörelser kan påtagligt öka musklernas massa och funktion också på äldre dar. Det i sin tur minskar risken för fallolyckor, benbrott och … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 1 minuts läsning

Några enkla dagliga träningsrörelser kan påtagligt öka musklernas massa och funktion också på äldre dar. Det i sin tur minskar risken för fallolyckor, benbrott och förtida död. Och det krävs inga dyra träningsredskap.\n\n\n

– Vi kan se att även den åldrande människokroppen svarar bra på träning. Särskilt för äldre kan effekterna på muskelmassan vara viktiga för att få ett längre och friskare liv, säger Peter Nordström, professor vid Umeå universitet.

\nFick använda egna kroppen som belastning

I en klinisk randomiserad studie har forskarna följt 70 personer över 70 år som tidigare hade låg muskelmassa. Halva gruppen fick genomgå ett tio veckors träningsprogram, medan den andra halvan fick fortsätta att leva som vanligt.\nTräningen bestod av enkla övningar där den egna kroppen användes som belastning, vilket successivt ökades med tillägg i form av exempelvis ryggsäckar med tyngder. Gruppen fick även ett litet tillskott av protein i kosten i form av näringsdryck.

\nÖkade sin muskelmassa

Vid uppföljning visade det sig att träningsgruppen hade ökat sin muskelmassa med i genomsnitt 1,2 kilo och minskat sin fettmassa med ett halvt kilo jämfört med kontrollgruppen. Det gick även att se vissa mindre skillnader i hur grupperna klarade vissa fysiska test.\n– Effekten ser kanske inte så stora ut räknat i kilon, men det handlar inte om någon bantningskur utan om att stärka kroppen genom att byta ut fett mot muskler, säger Peter Nordström.\nStudien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften JAMDA.

\nArtikeln:

Effects of Resistance Training on Functional Strength and Muscle Mass in 70-Year-Old Individuals With Pre-sarcopenia: A Randomized Controlled Trial

Källa: Umeå Universitet

\n\n


Dela artikeln

Forskning

Bisfenol A påverkar ämnesomsättning och immunförsvar 

Även mycket små mängder bisfenol A kan påverka hälsan långt senare i livet. En ny studie visar att fosterexponering ledde till förändrat genuttryck och könsspecifika effekter hos vuxna råttor. Enligt forskarna bekräftar detta behovet av en striktare reglering av ämnet i livsmedelsförpackningar.

Nina Granberg 4 november, 2025 Uppdaterades 5 november, 2025 3 minuters läsning
AdobeStock_1485431153

Foto: AdobeStock

Bisfenol A är en syntetisk kemikalie med östrogenliknande egenskaper som används i plast och epoxiharts, bland annat i lacken på insidan av konservburkar. Ämnet är förbjudet i vissa produkter, men förekommer fortfarande i en del livsmedelsförpackningar. Halterna i människors kroppar ligger ofta över de nivåer som anses säkra, eftersom tidigare forskning har visat att bisfenol A kan ge negativa hälsoeffekter.

I den aktuella studien fick dräktiga råttor dricksvatten med två olika halter av bisfenol A – en som motsvarar den exponering människor dagligen utsätts för och en högre dos som tidigare bedömdes som säker. Forskarna analyserade därefter genuttrycket i benmärg och biologiska markörer i blodet hos de vuxna avkommorna.

Maskuliniserade honor och feminiserade hanar

När forskarna studerade de vuxna råttorna såg de tydliga könsspecifika förändringar.

– Vi såg varaktiga effekter hos den vuxna råttan. Även mycket låga doser förändrade hur generna uttrycktes. Honorna maskuliniserades och hanarna feminiserades, säger Thomas Lind, studiens försteförfattare.

Honorna utvecklades mot ett cancerliknande tillstånd, medan hanarna visade tecken på metabolt syndrom, vilket kan öka risken för diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

Påverkan på immunförsvaret

Forskarna såg också att immunförsvaret påverkades. Aktiviteten i vissa immunceller, T-cellerna, ökade hos hanar men minskade hos honorna – ett mönster som överensstämmer med tidigare studier av bisfenol A-exponering.

Analysen av blodmarkörer visade flera könsspecifika förändringar. Hos hanarna observerades störd lipidprofil och tecken på ökad ämnesomsättning. Hos honorna däremot sågs minskade glukosnivåer, förhöjda insulinnivåer och tecken på ökad testosteronaktivitet – ett mönster som påminner om polycystiskt ovariesyndrom (PCOS).

IMG_1199
Foto: Linn Areskoug

– Resultaten ger också stöd till tidigare humana studier, där kvinnor med PCOS har uppvisat högre nivåer av bisfenol A i blodet. Det stärker även andra forskares resultat om en koppling mellan bisfenol A och sjunkande fertilitet hos kvinnor, säger Thomas Lind.

Stöd för striktare reglering

Forskarna menar att resultaten bekräftar behovet av en striktare reglering av bisfenol A i livsmedelsförpackningar.

– Studien visar att även mycket små mängder bisfenol A kan påverka hälsan senare i livet. Även om resultaten bygger på experimentella data, stödjer de den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndighetens beslut att kraftigt sänka det tolerabla dagliga intaget med 20 000 gånger till 0,2 nanogram per kilo kroppsvikt och dag, säger Thomas Lind.

Faktaruta: Bisfenol A (BPA)

• Syntetisk kemikalie med hormonstörande, östrogenliknande egenskaper.

• Används i plast och epoxiharts, till exempel i lacken på insidan av konservburkar.

• Förbjuden i nappflaskor och vissa andra produkter, men förekommer fortfarande i livsmedelsförpackningar.

• EFSA sänkte 2023 det tolerabla dagliga intaget till 0,2 nanogram/kg kroppsvikt/dag.

EU-kommissionen har beslutat att förbjuda bisfenol A och andra bisfenoler som klassificeras som hälsofarliga från att användas i vissa material som kommer i kontakt med livsmedel, så kallade kontaktmaterial. Reglerna trädde i kraft i januari 2025, men eftersom det tar tid att hitta säkrare alternativ så får bisfenolerna fortsätta att användas under en övergångsperiod.

De kontaktmaterial som påverkas av de nya reglerna är lack och ytskikt, plaster, bindemedel, gummi, jonbyteshartser, tryckfärger och silikoner. Förbudet gäller inte enbart i livsmedelsförpackningar såsom konservburkar utan också exempelvis muggar, tallrikar, skålar och andra kärl avsedda för mat eller dryck.

Källa: Livsmedelsverket



Forskning

Ny forskning: Gluten sällan orsaken bakom upplevd känslighet

Många upplever att de mår bättre utan gluten, men ny forskning visar att det sällan är själva glutenproteinet som är boven. I en omfattande internationell genomgång i The Lancet har forskare gått igenom decennier av studier om så kallad icke-celiakisk glutenkänslighet och kommit fram till att fenomenet ofta har andra förklaringar.

Nina Granberg 30 oktober, 2025 Uppdaterades 30 oktober, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_1495268366

Foto: AdobeStock

Försteförfattaren Jessica R Biesiekierski (La Trobe University) beskriver i ett inlägg på LinkedIn att forskargruppen har analyserat decennier av forskning för att besvara frågan: är det verkligen gluten som är problemet?

– ”Glutensensitivitet är ett av modern nutritions mest missförstådda tillstånd,” skriver hon.

Symtomen är verkliga

Cirka en av tio vuxna globalt uppger att de är känsliga för gluten eller vete, men i kontrollerade provokationsstudier får endast 16–30 procent symtom som faktiskt utlöses av gluten.

– Symtomen är verkliga, men mekanismerna är ofta kopplade till samspelet mellan tarm och hjärna, inte till gluten i sig, skriver Biesiekierski.

I de flesta fall handlar det i stället om fermenterbara kolhydrater (FODMAPs) eller förväntanseffekter (nocebo).

Dietistledd vägledning rekommenderas

Forskarna betonar vikten av ett balanserat förhållningssätt: att först utesluta celiaki, optimera kostens kvalitet och vid behov pröva kortvariga, dietistledda kostförsök i stället för livslång glutenfri kost.

– ”Det bästa är ett balanserat förhållningssätt – uteslut celiaki, förbättra kostens kvalitet och överväg kortare, dietistledda kostförsök snarare än livslång restriktion,” skriver hon.

Översikten pekar också på att den snabbt växande marknaden för glutenfria produkter, liksom mediebevakningen kring dem, kan påverka hur icke-celiakisk glutenkänslighet framställs och hur forskningen på området prioriteras.

Läs mer: Biesiekierski JR m.fl. Non-coeliac gluten sensitivity. The Lancet. 2025; DOI: 10.1016/S0140-6736(25)01533-8.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.