Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Geriatrik

Det är aldrig för sent att träna upp musklerna

Några enkla dagliga träningsrörelser kan påtagligt öka musklernas massa och funktion också på äldre dar. Det i sin tur minskar risken för fallolyckor, benbrott och … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 1 minuts läsning

Några enkla dagliga träningsrörelser kan påtagligt öka musklernas massa och funktion också på äldre dar. Det i sin tur minskar risken för fallolyckor, benbrott och förtida död. Och det krävs inga dyra träningsredskap.\n\n\n

– Vi kan se att även den åldrande människokroppen svarar bra på träning. Särskilt för äldre kan effekterna på muskelmassan vara viktiga för att få ett längre och friskare liv, säger Peter Nordström, professor vid Umeå universitet.

\nFick använda egna kroppen som belastning

I en klinisk randomiserad studie har forskarna följt 70 personer över 70 år som tidigare hade låg muskelmassa. Halva gruppen fick genomgå ett tio veckors träningsprogram, medan den andra halvan fick fortsätta att leva som vanligt.\nTräningen bestod av enkla övningar där den egna kroppen användes som belastning, vilket successivt ökades med tillägg i form av exempelvis ryggsäckar med tyngder. Gruppen fick även ett litet tillskott av protein i kosten i form av näringsdryck.

\nÖkade sin muskelmassa

Vid uppföljning visade det sig att träningsgruppen hade ökat sin muskelmassa med i genomsnitt 1,2 kilo och minskat sin fettmassa med ett halvt kilo jämfört med kontrollgruppen. Det gick även att se vissa mindre skillnader i hur grupperna klarade vissa fysiska test.\n– Effekten ser kanske inte så stora ut räknat i kilon, men det handlar inte om någon bantningskur utan om att stärka kroppen genom att byta ut fett mot muskler, säger Peter Nordström.\nStudien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften JAMDA.

\nArtikeln:

Effects of Resistance Training on Functional Strength and Muscle Mass in 70-Year-Old Individuals With Pre-sarcopenia: A Randomized Controlled Trial

Källa: Umeå Universitet

\n\n


Dela artikeln

Obesitas

Nytt kunskapsstöd för obesitas: ”Dietisten syns överallt”

Ett nytt nationellt kunskapsstöd för obesitas hos vuxna har publicerats på 1177.se för vårdpersonal. Stödet lyfter fram kombinerad levnadsvanebehandling som grunden i all obesitasbehandling. Enligt Ingrid Larsson, dietist och medlem i nationella arbetsgruppen som tagit fram stödet, lyfts dietistens roll tydligt fram genom hela dokumentet.

Nina Granberg 4 juni, 2026 Uppdaterades 11 juni, 2026 2 minuters läsning
Bild till Webben 2

Foto: Pressfoto

Det nya kunskapsstödet omfattar diagnostik, utredning, behandling och uppföljning av obesitas hos vuxna. Ingrid Larsson har ansvarat för nutritionsdelen inom området ”kombinerad levnadsvanebehandling” och menar att arbetsgruppen medvetet arbetat för att tydliggöra dietistens kompetens och ansvar.

– Dietisten syns överallt i kunskapsstödet.

Det märks bland annat i terminologin, menar hon.

– Vi skriver till exempel inte kostbehandling. Vi använder begrepp som nutritionsbehandling och nutritionsutredning för att tydliggöra vem som ansvarar för insatserna.

Hon menar att dietistperspektivet löper genom hela dokumentet, från utredning och behandling till uppföljning och långsiktigt stöd.

Nutrition grunden för behandlingen

Kunskapsstödet slår fast att kombinerad levnadsvanebehandling är grunden i all obesitasbehandling. Vid behov kan behandlingen kompletteras med läkemedel eller kirurgi, men dessa insatser beskrivs som tillägg till levnadsvanebehandlingen.

För Ingrid Larsson är kopplingen till nutrition central.

– Man kan inte genomföra obesitasbehandling utan nutrition.

Dietister behövs genom hela vårdkedjan

Enligt Ingrid Larsson är dietistkompetens viktig genom hela vårdförloppet, från utredning och nutritionsbehandling till läkemedelsbehandling, kirurgi och långsiktigt bibehållande av viktnedgång.

Hon lyfter också fram de prioriteringar som görs i kunskapsstödet. Patienter med störst risk för obesitasrelaterad sjukdom ska erbjudas behandling först. Till den gruppen hör personer med BMI 40 eller högre samt personer med BMI från 30 och uppåt som har svår samsjuklighet.

För patienter som inte omfattas av prioriteringarna rekommenderas i stället egenvård.

– Det är så oerhört viktigt att vi som professionsgrupp kan ge tydliga råd om vad patienten kan göra utan läkemedel och vad patienten kan göra med stöd av läkemedel.

Nästa steg i arbetet

Samtidigt betonar Ingrid Larsson att kunskapsstödet bara är början.

Hon menar att regionerna nu behöver säkerställa att den kompetens som krävs finns tillgänglig.

– Vi är inte tillräckligt många dietister i dag. Regionerna har ansvar för att erbjuda så jämlik och evidensbaserad vård. Och i det arbetet så måste man säkra tillgången till dietister.

Enligt Ingrid Larsson handlar utmaningen inte enbart om dietistresurser utan om hur vården ska organiseras för att kunna genomföra rekommendationerna i praktiken. Nästa steg blir att ta fram regionala riktlinjer och lokala vårdprogram.

– Vi har ett väldigt bra och evidensbaserat underlag i kunskapsstödet att luta oss mot när den här processen ska genomföras.

Dietister behöver vara delaktiga

Ingrid Larsson uppmanar dietister att engagera sig i det fortsatta arbetet.

– Läs in er på kunskapsstödet, framför allt de delar som rör nutritionsbehandling. Sitter du ensam på en arbetsplats så försök att liera dig med andra. Starta diskussionsgrupper och diskutera hur man kan arbeta med de här frågorna på lokal och regional nivå.

Hon vill också se fler dietister i arbetet med de nya riktlinjerna och vårdprogrammen.

– Dietistrepresentationen måste finnas med överallt så att nutritionsperspektivet inte saknas.

Läs kunskapsstödet HÄR.


Dela artikeln

Forskning

Eliminationskost vid eosinofil esofagit – praktisk vägledning

Eliminationskost är en central del i behandlingen av eosinofil esofagit (EoE), men kräver noggrann uppföljning och ett strukturerat arbetssätt. Här sammanfattas aktuell kunskap om hur kostbehandlingen genomförs, utvärderas och anpassas i klinisk praxis.

Dietisten
Redaktionen 12 juni, 2026 5 minuters läsning
AdobeStock_1085247736

Foto: Foto: Adobestock


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.