Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Geriatrik

Det är aldrig för sent att träna upp musklerna

Några enkla dagliga träningsrörelser kan påtagligt öka musklernas massa och funktion också på äldre dar. Det i sin tur minskar risken för fallolyckor, benbrott och … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 1 minuts läsning

Några enkla dagliga träningsrörelser kan påtagligt öka musklernas massa och funktion också på äldre dar. Det i sin tur minskar risken för fallolyckor, benbrott och förtida död. Och det krävs inga dyra träningsredskap.\n\n\n

– Vi kan se att även den åldrande människokroppen svarar bra på träning. Särskilt för äldre kan effekterna på muskelmassan vara viktiga för att få ett längre och friskare liv, säger Peter Nordström, professor vid Umeå universitet.

\nFick använda egna kroppen som belastning

I en klinisk randomiserad studie har forskarna följt 70 personer över 70 år som tidigare hade låg muskelmassa. Halva gruppen fick genomgå ett tio veckors träningsprogram, medan den andra halvan fick fortsätta att leva som vanligt.\nTräningen bestod av enkla övningar där den egna kroppen användes som belastning, vilket successivt ökades med tillägg i form av exempelvis ryggsäckar med tyngder. Gruppen fick även ett litet tillskott av protein i kosten i form av näringsdryck.

\nÖkade sin muskelmassa

Vid uppföljning visade det sig att träningsgruppen hade ökat sin muskelmassa med i genomsnitt 1,2 kilo och minskat sin fettmassa med ett halvt kilo jämfört med kontrollgruppen. Det gick även att se vissa mindre skillnader i hur grupperna klarade vissa fysiska test.\n– Effekten ser kanske inte så stora ut räknat i kilon, men det handlar inte om någon bantningskur utan om att stärka kroppen genom att byta ut fett mot muskler, säger Peter Nordström.\nStudien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften JAMDA.

\nArtikeln:

Effects of Resistance Training on Functional Strength and Muscle Mass in 70-Year-Old Individuals With Pre-sarcopenia: A Randomized Controlled Trial

Källa: Umeå Universitet

\n\n


Dela artikeln

Kvinnohälsa

Kosttillskott i klimakteriet – mellan marknadsföring och vetenskap

Klimakteriet har fått allt större uppmärksamhet de senaste åren. Samtidigt växer marknaden för kosttillskott som utlovar allt från hormonell balans till bättre energi och minskade vallningar. Men hur väl stämmer löftena överens med forskningen?

Nina Granberg 30 juni, 2026 Uppdaterades 1 juli, 2026 3 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock

Dela artikeln

Folkhälsa

Ny rapport: Viljan att äta hälsosamt finns – men vardagen sätter gränser

Många människor i ekonomisk utsatthet vill äta hälsosammare. Men höga matkostnader, bristande tillgänglighet och andra praktiska hinder i vardagen gör det svårt att göra de matval man egentligen vill. Det visar en ny rapport från projektet Mat för ett inkluderande samhälle.

Nina Granberg 22 juni, 2026 Uppdaterades 24 juni, 2026 2 minuters läsning
IMG_1946
Pressbild

En av rapportens tydligaste slutsatser är att utmaningen sällan handlar om bristande kunskap eller motivation. Tvärtom visar resultaten att många vill äta mer fisk, frukt, bär och grönsaker. Hälsosam mat upplevs som viktig, men de ekonomiska förutsättningarna räcker ofta inte till.

– Projektets resultat visar att människor i ekonomisk utsatthet i stor utsträckning vet hur de skulle vilja äta. Problemet är att vardagen ofta begränsar möjligheten att göra de val man egentligen vill göra, säger Amanda Allvin, Livsmedelsakademins projektledare.

Rapporten bygger på enkätsvar från 5 534 av Matmissionens medlemmar samt intervjuer och observationer. Många beskriver hur matinköp präglas av ständiga avvägningar mellan pris, mättnad och tillgänglighet. För flera handlar det inte bara om matpriserna, utan också om möjligheten att ta sig till platser där prisvärd mat finns.

Flera faktorer påverkar matvalen

Frågor om mat kan sällan ses isolerat från resten av människors livssituation, enligt rapporten. Ekonomisk utsatthet samspelar ofta med andra utmaningar, medan stödinsatserna hanteras av flera olika aktörer.

– När vi tittar på människors vardag blir det tydligt att mat, hälsa, mobilitet och socialt stöd är tätt sammanlänkade frågor. Om vi vill skapa bättre förutsättningar för hälsa behöver vi också förstå de system som formar människors möjligheter att äta, säger Liisa Tolvanen, legitimerad dietist vid Centrum för obesitas, Region Stockholm.

Samtidigt visar rapporten att många har stort förtroende för civilsamhällesaktörer som Matmissionen. Över hälften av de svarande uppger att de helst vill få information, stöd och hjälp genom just Matmissionen.

Vill testa nya lösningar

Projektgruppen rekommenderar nu att nästa steg blir att testa konkreta insatser i människors vardag. Det kan handla om bättre tillgång till prisvärd mat, mobilitetslösningar, matlagningsaktiviteter och bättre samordning mellan olika samhällsinsatser.

Målet är att utveckla arbetssätt där offentlig sektor och civilsamhälle tillsammans kan skapa mer träffsäkra och tillgängliga stödinsatser.

– Om vi menar allvar med ett matsystem som främjar ett friskt liv för alla behöver det också fungera för människor vars vardag är som allra mest skör, säger Johan Rindevall, chef för Matmissionen Sverige.

Läs rapporten HÄR.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.