Geriatrik

Debatt: Fler insatser mot undernäring behövs i ny lag

Den nya äldreomsorgslagen måste tydligt definiera mat och måltid som en omsorgsinsats, inte som en leveransservice, anser debattörer från Kävlinge kommun, Livsmedelsakademin och Rise. Sverige … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Den nya äldreomsorgslagen måste tydligt definiera mat och måltid som en omsorgsinsats, inte som en leveransservice, anser debattörer från Kävlinge kommun, Livsmedelsakademin och Rise.

Sverige håller på att få en helt ny lag för äldreomsorgen. Den ska förtydliga kommunernas uppdrag om att ge äldre trygghet och omsorg utifrån individens behov. Lagen syftar till att stödja en äldreomsorg som har likvärdigt god kvalitet och som ger stöd och hjälp utifrån den enskilda individens förutsättningar, behov, önskemål och möjlighet till delaktighet. Det är bra. Alla har rätt till hög livskvalitet, oavsett ålder, och rätt att vara delaktig i beslut som rör en själv.

Viktigt verktyg för att minska undernäring

Den nya lagen skulle kunna bli ett viktigt verktyg för att minska förekomsten av undernäring hos äldre. Förutom att undernäring orsakar ett enormt lidande, kostar det samhället otaliga miljarder kronor. Undernäring ökar bland annat risken för fallskador, följdsjukdomar och längre sjukhusvistelser. Det är en kostnad som kommer att öka om vi inte agerar nu, eftersom vi blir allt äldre och allt fler av oss bor hemma längre. I framtiden förväntas antalet äldre över 80 år att nära fördubblas, till cirka 900 000 år 2040 enligt Socialstyrelsen.

Tre frågor måste förtydligas i den nya omsorgslagen:

Mat och måltid måste lyftas fram som en viktig del av omsorgen.

Måltiden är en central del av livet och måste därför också vara en central del av omsorgen. Den nya äldreomsorgslagen måste tydligt definiera mat och måltid som en omsorgsinsats, inte som en serviceinsats.

Det måste finnas tillgång till dietistkompetens i alla kommuner.

Att tidigt identifiera de individer som har, eller riskerar att få, ett försämrat näringstillstånd på grund av ålder och sjukdom är en avgörande faktor för en god rehabilitering. Dietister är den yrkesgrupp som har den mest kvalificerade specialistkompetensen inom nutrition, mat och måltider. De behövs för att kunna bygga upp och utveckla arbetet med att minska förekomsten av undernäring i kommunerna.

Måltiden måste ses som en resurs i omsorgen.

Måltiden är en outnyttjad resurs i omsorgen, som skulle kunna bidra till så mycket mer än näring, till exempel social samvaro, finmotorisk aktivitet, bibehållande av fysiska och kognitiva förmågor och i slutändan ökad livskvalitet. Genom att definiera måltiden som en central del av omsorgen och involvera dietister i rehabiliteringsansvaret skulle kostnaden för maten kunna användas till så mycket mer än att enbart vara ett näringsintag, och därmed bidra till att minska behovet av andra kostsamma insatser.

Vi menar att den nya äldreomsorgslagen är ett viktigt verktyg för att minska undernäringen hos äldre genom att lyfta måltidens roll i omsorgen och tydliggöra ansvaret för arbetet mot undernäring.

Pernilla Fagerlin\nProjektledare, Livsmedelsakademin, samt ansvarig för Livsmedelsakademins remissvar

Maria Biörklund Helgesson\nForskare, forskningsinstitutet Rise

Jens Modéer\nMåltidschef, Kävlinge kommun

Stock.adobe.com

Forskning

Ny forskning: Gluten sällan orsaken bakom upplevd känslighet

Många upplever att de mår bättre utan gluten, men ny forskning visar att det sällan är själva glutenproteinet som är boven. I en omfattande internationell genomgång i The Lancet har forskare gått igenom decennier av studier om så kallad icke-celiakisk glutenkänslighet och kommit fram till att fenomenet ofta har andra förklaringar.

Nina Granberg 30 oktober, 2025 • Uppdaterades 30 oktober, 2025 • 1 minuts läsning

Försteförfattaren Jessica R Biesiekierski (La Trobe University) beskriver i ett inlägg på LinkedIn att forskargruppen har analyserat decennier av forskning för att besvara frågan: är det verkligen gluten som är problemet?

– ”Glutensensitivitet är ett av modern nutritions mest missförstådda tillstånd,” skriver hon.

Symtomen är verkliga

Cirka en av tio vuxna globalt uppger att de är känsliga för gluten eller vete, men i kontrollerade provokationsstudier får endast 16–30 procent symtom som faktiskt utlöses av gluten.

– Symtomen är verkliga, men mekanismerna är ofta kopplade till samspelet mellan tarm och hjärna, inte till gluten i sig, skriver Biesiekierski.

I de flesta fall handlar det i stället om fermenterbara kolhydrater (FODMAPs) eller förväntanseffekter (nocebo).

Dietistledd vägledning rekommenderas

Forskarna betonar vikten av ett balanserat förhållningssätt: att först utesluta celiaki, optimera kostens kvalitet och vid behov pröva kortvariga, dietistledda kostförsök i stället för livslång glutenfri kost.

– ”Det bästa är ett balanserat förhållningssätt – uteslut celiaki, förbättra kostens kvalitet och överväg kortare, dietistledda kostförsök snarare än livslång restriktion,” skriver hon.

Översikten pekar också på att den snabbt växande marknaden för glutenfria produkter, liksom mediebevakningen kring dem, kan påverka hur icke-celiakisk glutenkänslighet framställs och hur forskningen på området prioriteras.

Läs mer: Biesiekierski JR m.fl. Non-coeliac gluten sensitivity. The Lancet. 2025; DOI: 10.1016/S0140-6736(25)01533-8.

Yrkesliv

EFAD-kongress 2025 – Dietister från hela Europa samlades i Malmö

Hur kan Europas dietister bidra till bättre folkhälsa, hållbara matvanor och jämlik vård? Det var några av frågorna som diskuterades när över 300 dietister från hela Europa möttes i Malmö under EFAD:s kongress den 24–25 oktober.

Kajsa Asp Jonson 29 oktober, 2025 • Uppdaterades 29 oktober, 2025 • 2 minuters läsning

Med temat Rethink, Reform, Sustain lyfte kongressen dietistens roll i att driva förändring, från individ till systemnivå. Grigoris Risvas, nyvald president för EFAD, öppnade tillsammans med Fiona McCullough från EFAD:s vetenskapliga kommitté och Kjell Olsson, ordförande för Dietisternas riksförbund.

– Dietisten har en nyckelroll för jämlik hälsa och hållbar utveckling, sa Kjell Olsson.

”It’s all about policies”

Första talare var Melanie Nichols från WHO:s avdelning för prevention och hälsopromotion i Köpenhamn. Hon betonade vikten av styrning och gemensamma policys för att främja hälsosamma levnadsvanor.

– It’s all about policies, konstaterade hon, och lyfte behovet av samlade insatser för att vända trenden med övervikt och obesitas i Europa.

Nordiskt arbete inspirerar

Rune Blomhoff, professor vid Universitetet i Oslo, presenterade arbetet bakom de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR2023) som är ett av världens mest omfattande evidensbaserade underlag.

– Att metodologin nu används globalt är ett erkännande. Nu gäller det att bygga vidare och lära av varandra, sa Blomhoff.

Kongressen bjöd på ett brett program med allt från folkhälsa till AI, primärvård, offentliga måltider till hållbara och hälsosamma matvanor. Fokus låg på hur nutrition kan bidra till jämlik hälsa och minskad sjukdomsbörda.

Boost för dietister

Många deltagare lyfte kongressen som en viktig mötesplats för kunskapsutbyte och gemensam utveckling.

– Det är roligt att träffa kollegor från Europa och se hur man i andra länder hanterar liknande utmaningar, sa Kjell Olsson.

Latifa Lindberg, dietist inom Region Stockholm, instämde:

– Melanie Nichols inledning var ett upprop till Europas beslutsfattare om möjliga verktyg och åtgärder framåt.

EFAD:s kongress arrangerades av European Federation of the Associations of Dietitians, som från Sverige representeras av Dietisternas riksförbund och Kost & Näring.

MISSA INTE VÅR FULLSPÄCKADE EFAD-RAPPORT I NÄSTA NUMMER AV TIDNINGEN