Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Geriatrik

Debatt: Fler insatser mot undernäring behövs i ny lag

Den nya äldreomsorgslagen måste tydligt definiera mat och måltid som en omsorgsinsats, inte som en leveransservice, anser debattörer från Kävlinge kommun, Livsmedelsakademin och Rise. Sverige … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Foto: AdobeStock

Den nya äldreomsorgslagen måste tydligt definiera mat och måltid som en omsorgsinsats, inte som en leveransservice, anser debattörer från Kävlinge kommun, Livsmedelsakademin och Rise.

Sverige håller på att få en helt ny lag för äldreomsorgen. Den ska förtydliga kommunernas uppdrag om att ge äldre trygghet och omsorg utifrån individens behov. Lagen syftar till att stödja en äldreomsorg som har likvärdigt god kvalitet och som ger stöd och hjälp utifrån den enskilda individens förutsättningar, behov, önskemål och möjlighet till delaktighet. Det är bra. Alla har rätt till hög livskvalitet, oavsett ålder, och rätt att vara delaktig i beslut som rör en själv.

Viktigt verktyg för att minska undernäring

Den nya lagen skulle kunna bli ett viktigt verktyg för att minska förekomsten av undernäring hos äldre. Förutom att undernäring orsakar ett enormt lidande, kostar det samhället otaliga miljarder kronor. Undernäring ökar bland annat risken för fallskador, följdsjukdomar och längre sjukhusvistelser. Det är en kostnad som kommer att öka om vi inte agerar nu, eftersom vi blir allt äldre och allt fler av oss bor hemma längre. I framtiden förväntas antalet äldre över 80 år att nära fördubblas, till cirka 900 000 år 2040 enligt Socialstyrelsen.

Tre frågor måste förtydligas i den nya omsorgslagen:

  • Mat och måltid måste lyftas fram som en viktig del av omsorgen.
  • Måltiden är en central del av livet och måste därför också vara en central del av omsorgen. Den nya äldreomsorgslagen måste tydligt definiera mat och måltid som en omsorgsinsats, inte som en serviceinsats.

  • Det måste finnas tillgång till dietistkompetens i alla kommuner.
  • Att tidigt identifiera de individer som har, eller riskerar att få, ett försämrat näringstillstånd på grund av ålder och sjukdom är en avgörande faktor för en god rehabilitering. Dietister är den yrkesgrupp som har den mest kvalificerade specialistkompetensen inom nutrition, mat och måltider. De behövs för att kunna bygga upp och utveckla arbetet med att minska förekomsten av undernäring i kommunerna.

  • Måltiden måste ses som en resurs i omsorgen.
  • Måltiden är en outnyttjad resurs i omsorgen, som skulle kunna bidra till så mycket mer än näring, till exempel social samvaro, finmotorisk aktivitet, bibehållande av fysiska och kognitiva förmågor och i slutändan ökad livskvalitet. Genom att definiera måltiden som en central del av omsorgen och involvera dietister i rehabiliteringsansvaret skulle kostnaden för maten kunna användas till så mycket mer än att enbart vara ett näringsintag, och därmed bidra till att minska behovet av andra kostsamma insatser.

    Vi menar att den nya äldreomsorgslagen är ett viktigt verktyg för att minska undernäringen hos äldre genom att lyfta måltidens roll i omsorgen och tydliggöra ansvaret för arbetet mot undernäring.

    Pernilla Fagerlin\nProjektledare, Livsmedelsakademin, samt ansvarig för Livsmedelsakademins remissvar

    Maria Biörklund Helgesson\nForskare, forskningsinstitutet Rise

    Jens Modéer\nMåltidschef, Kävlinge kommun

    Stock.adobe.com


    Dela artikeln

    Neurologi

    Nya brittiska råd om nutrition vid Parkinson

    Hur påverkar symtom vid Parkinson nutrition och vikt? Och hur kan dietister stötta patienter när det gäller nutritionsrelaterade symtom och biverkningar? Det är frågor som står i centrum i en ny uppdaterad brittisk vägledning.

    Nina Granberg 9 april, 2026 Uppdaterades 26 april, 2026 2 minuters läsning
    IMG_1681

    Foto: AdobeStock


    Dela artikeln

    Hjärta & kärl

    Kaffe påverkar hjärthälsan olika - gener kan spela roll

    Hur kaffe påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom kan bero på genetiska faktorer. Det visar ny forskning baserad på en stor svensk studie.

    Nina Granberg 23 april, 2026 Uppdaterades 25 april, 2026 1 minuts läsning
    Stock.adobe.com

    Foto: Stock.adobe.com

    Forskarna fann att sambandet mellan kaffedrickande och tidiga tecken på åderförkalkning i hjärtats kranskärl inte var detsamma för alla deltagare. Enligt studien sågs en högre förekomst av sådana förändringar hos vissa personer som drack kaffe ofta och samtidigt hade en specifik genetisk profil kopplad till snabbare koffeinmetabolism.

    – Våra resultat visar att kopplingen mellan kaffe och förekomsten av tidiga tecken på kranskärlsateroskleros inte är detsamma för alla, utan påverkas av individens genetiska bakgrund. För vissa personer kan mycket kaffedrickande vara kopplad till en ökad förekomst, säger Vanessa Kaplan doktorand vid Linköpings universitet i ett pressmeddelande.

    Analysen bygger på data från SCAPIS, en stor svensk studie om hjärt- och lunghälsa där deltagarna genomgått avancerade undersökningar, bland annat bilddiagnostik av kranskärlen.

    Forskarna lyfter resultaten som ett möjligt steg mot mer individanpassade råd om kost och livsstil.

    – I framtiden kan rekommendationer kring kost och livsstil, inklusive kaffedrickande, behöva anpassas utifrån genetiska faktorer. .

    Nästa steg blir att undersöka hur bredare kostmönster, enskilda livsmedel och näringsämnen samverkar med genetiska faktorer för att påverka risken för hjärt-kärlsjukdom



    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.