Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Geriatrik

Debatt: Fler insatser mot undernäring behövs i ny lag

Den nya äldreomsorgslagen måste tydligt definiera mat och måltid som en omsorgsinsats, inte som en leveransservice, anser debattörer från Kävlinge kommun, Livsmedelsakademin och Rise. Sverige … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock

Den nya äldreomsorgslagen måste tydligt definiera mat och måltid som en omsorgsinsats, inte som en leveransservice, anser debattörer från Kävlinge kommun, Livsmedelsakademin och Rise.

Sverige håller på att få en helt ny lag för äldreomsorgen. Den ska förtydliga kommunernas uppdrag om att ge äldre trygghet och omsorg utifrån individens behov. Lagen syftar till att stödja en äldreomsorg som har likvärdigt god kvalitet och som ger stöd och hjälp utifrån den enskilda individens förutsättningar, behov, önskemål och möjlighet till delaktighet. Det är bra. Alla har rätt till hög livskvalitet, oavsett ålder, och rätt att vara delaktig i beslut som rör en själv.

Viktigt verktyg för att minska undernäring

Den nya lagen skulle kunna bli ett viktigt verktyg för att minska förekomsten av undernäring hos äldre. Förutom att undernäring orsakar ett enormt lidande, kostar det samhället otaliga miljarder kronor. Undernäring ökar bland annat risken för fallskador, följdsjukdomar och längre sjukhusvistelser. Det är en kostnad som kommer att öka om vi inte agerar nu, eftersom vi blir allt äldre och allt fler av oss bor hemma längre. I framtiden förväntas antalet äldre över 80 år att nära fördubblas, till cirka 900 000 år 2040 enligt Socialstyrelsen.

Tre frågor måste förtydligas i den nya omsorgslagen:

  • Mat och måltid måste lyftas fram som en viktig del av omsorgen.
  • Måltiden är en central del av livet och måste därför också vara en central del av omsorgen. Den nya äldreomsorgslagen måste tydligt definiera mat och måltid som en omsorgsinsats, inte som en serviceinsats.

  • Det måste finnas tillgång till dietistkompetens i alla kommuner.
  • Att tidigt identifiera de individer som har, eller riskerar att få, ett försämrat näringstillstånd på grund av ålder och sjukdom är en avgörande faktor för en god rehabilitering. Dietister är den yrkesgrupp som har den mest kvalificerade specialistkompetensen inom nutrition, mat och måltider. De behövs för att kunna bygga upp och utveckla arbetet med att minska förekomsten av undernäring i kommunerna.

  • Måltiden måste ses som en resurs i omsorgen.
  • Måltiden är en outnyttjad resurs i omsorgen, som skulle kunna bidra till så mycket mer än näring, till exempel social samvaro, finmotorisk aktivitet, bibehållande av fysiska och kognitiva förmågor och i slutändan ökad livskvalitet. Genom att definiera måltiden som en central del av omsorgen och involvera dietister i rehabiliteringsansvaret skulle kostnaden för maten kunna användas till så mycket mer än att enbart vara ett näringsintag, och därmed bidra till att minska behovet av andra kostsamma insatser.

    Vi menar att den nya äldreomsorgslagen är ett viktigt verktyg för att minska undernäringen hos äldre genom att lyfta måltidens roll i omsorgen och tydliggöra ansvaret för arbetet mot undernäring.

    Pernilla Fagerlin\nProjektledare, Livsmedelsakademin, samt ansvarig för Livsmedelsakademins remissvar

    Maria Biörklund Helgesson\nForskare, forskningsinstitutet Rise

    Jens Modéer\nMåltidschef, Kävlinge kommun

    Stock.adobe.com


    Dela artikeln

    Kostråd & riktlinjer

    Demens lyfts fram i Livsmedelsverkets nya kostråd för äldre

    Livsmedelsverket har presenterat nya kostråd för personer över 65 år. Förutom råd om protein, D-vitamin och förebyggande av undernäring lyfter myndigheten fram sambandet mellan matvanor, kognitiv hälsa och risken att utveckla demens.

    Nina Granberg 17 juni, 2026 2 minuters läsning
    IMG_1934
    AdobeStock

    För personer med normal aptit bygger de nya råden i stort på de generella kostråden för vuxna. Samtidigt betonas att proteinbehovet ökar med åldern och att personer över 75 år rekommenderas tillskott av D-vitamin.

    Sedan tidigare lyfts bra matvanor fram som ett sätt att minska risken för bland annat hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och flera cancerformer. Forskningen pekar allt mer på att hälsosamma matvanor även kan bidra till att minska risken för demens.

    Kost och demens i fokus

    Ett av underlagen till de nya kostråden är en ny kunskapsöversikt om kost och demens. Den bygger på systematiska översikter av forskningen och visar att kostmönster med mycket vegetabiliska livsmedel och fisk samt begränsade mängder rött kött, charkuterier och sockersötade drycker är kopplade till bättre kognitiv hälsa och lägre risk för demenssjukdom.

    – Forskningen pekar framför allt på betydelsen av övergripande kostmönster snarare än enskilda livsmedel eller näringsämnen. Den kost som kopplas till bättre kognitiv hälsa överensstämmer också väl med de kostråd som redan rekommenderas för att förebygga hjärt-kärlsjukdom, säger Gerd Faxén-Irving, dietist, docent och verksam inom klinisk geriatrik vid Karolinska Institutet.

    Hon beskriver kunskapsöversikten som välgjord. Samtidigt påpekar hon att rapporten är mer försiktig i sina slutsatser och kommentarer än pressmeddelandet.

    För äldre med nedsatt aptit ligger fokus på att förebygga undernäring genom energi- och proteinrik mat. Råden omfattar bland annat flera mindre måltider under dagen, proteinrika livsmedel och extra fett för att öka energiintaget.

    I samband med de nya kostråden lanserar Livsmedelsverket också nytt informationsmaterial riktat till personer över 65 år. Materialet består av en broschyr, korta filmer och information på myndighetens webbplats. Syftet är att inspirera och ge konkreta råd om hur äldre kan äta för att främja hälsa och livskvalitet.

    De nya kostråden bygger på de nordiska näringsrekommendationerna samt två kunskapsöversikter, en om kost och demens och en om matens betydelse för att förebygga undernäring. 

    Läs mer HÄR.



    Forskning

    Autism- och ADHD-relaterade drag vanliga vid svår IBS

    Autism- och ADHD-relaterade drag är vanliga bland patienter med måttlig till svår IBS. Det visar en ny svensk studie från Göteborgs universitet.

    Nina Granberg 17 juni, 2026 1 minuts läsning
    IMG_1936
    AdobeStock

    Ny forskning från en grupp forskare vid Linköpings universitet, Karolinska Institutet och Gillbergcentrum vid Göteborgs universitet visar att autism- och ADHD-relaterade drag är vanliga hos patienter med måttlig till svår IBS.

    I studien screenades 32 procent av deltagarna positivt för autismrelaterade drag och 40 procent för ADHD-relaterade drag. Nästan var fjärde deltagare screenades positivt för båda.

    Samtidigt hade endast omkring 10 procent av deltagarna en tidigare ADHD-diagnos och 3,6 procent en autismdiagnos.

    Studien visade också att patienter med ADHD-relaterade drag rapporterade svårare IBS-symtom, högre nivåer av ångest och större total symtombörda. Patienter med autismrelaterade drag uppvisade högre grad av visceral känslighet.

    Studien är publicerad i Scandinavian Journal of Gastroenterology.

    Läs mer HÄR.



    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.