Geriatrik

Debatt: Fler insatser mot undernäring behövs i ny lag

Den nya äldreomsorgslagen måste tydligt definiera mat och måltid som en omsorgsinsats, inte som en leveransservice, anser debattörer från Kävlinge kommun, Livsmedelsakademin och Rise. Sverige … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Den nya äldreomsorgslagen måste tydligt definiera mat och måltid som en omsorgsinsats, inte som en leveransservice, anser debattörer från Kävlinge kommun, Livsmedelsakademin och Rise.

Sverige håller på att få en helt ny lag för äldreomsorgen. Den ska förtydliga kommunernas uppdrag om att ge äldre trygghet och omsorg utifrån individens behov. Lagen syftar till att stödja en äldreomsorg som har likvärdigt god kvalitet och som ger stöd och hjälp utifrån den enskilda individens förutsättningar, behov, önskemål och möjlighet till delaktighet. Det är bra. Alla har rätt till hög livskvalitet, oavsett ålder, och rätt att vara delaktig i beslut som rör en själv.

Viktigt verktyg för att minska undernäring

Den nya lagen skulle kunna bli ett viktigt verktyg för att minska förekomsten av undernäring hos äldre. Förutom att undernäring orsakar ett enormt lidande, kostar det samhället otaliga miljarder kronor. Undernäring ökar bland annat risken för fallskador, följdsjukdomar och längre sjukhusvistelser. Det är en kostnad som kommer att öka om vi inte agerar nu, eftersom vi blir allt äldre och allt fler av oss bor hemma längre. I framtiden förväntas antalet äldre över 80 år att nära fördubblas, till cirka 900 000 år 2040 enligt Socialstyrelsen.

Tre frågor måste förtydligas i den nya omsorgslagen:

Mat och måltid måste lyftas fram som en viktig del av omsorgen.

Måltiden är en central del av livet och måste därför också vara en central del av omsorgen. Den nya äldreomsorgslagen måste tydligt definiera mat och måltid som en omsorgsinsats, inte som en serviceinsats.

Det måste finnas tillgång till dietistkompetens i alla kommuner.

Att tidigt identifiera de individer som har, eller riskerar att få, ett försämrat näringstillstånd på grund av ålder och sjukdom är en avgörande faktor för en god rehabilitering. Dietister är den yrkesgrupp som har den mest kvalificerade specialistkompetensen inom nutrition, mat och måltider. De behövs för att kunna bygga upp och utveckla arbetet med att minska förekomsten av undernäring i kommunerna.

Måltiden måste ses som en resurs i omsorgen.

Måltiden är en outnyttjad resurs i omsorgen, som skulle kunna bidra till så mycket mer än näring, till exempel social samvaro, finmotorisk aktivitet, bibehållande av fysiska och kognitiva förmågor och i slutändan ökad livskvalitet. Genom att definiera måltiden som en central del av omsorgen och involvera dietister i rehabiliteringsansvaret skulle kostnaden för maten kunna användas till så mycket mer än att enbart vara ett näringsintag, och därmed bidra till att minska behovet av andra kostsamma insatser.

Vi menar att den nya äldreomsorgslagen är ett viktigt verktyg för att minska undernäringen hos äldre genom att lyfta måltidens roll i omsorgen och tydliggöra ansvaret för arbetet mot undernäring.

Pernilla Fagerlin\nProjektledare, Livsmedelsakademin, samt ansvarig för Livsmedelsakademins remissvar

Maria Biörklund Helgesson\nForskare, forskningsinstitutet Rise

Jens Modéer\nMåltidschef, Kävlinge kommun

Stock.adobe.com

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.