Geriatrik

Äta bör man annars dör man – ny bok om undernäring hos äldre

Vi måste äta för att leva. Vi måste också äta allsidigt för att bibehålla hälsan, men idag är många äldre undernärda, eller ligger i riskzonen … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

\r\n

Vi måste äta för att leva. Vi måste också äta allsidigt för att bibehålla hälsan, men idag är många äldre undernärda, eller ligger i riskzonen för att bli det. För att vända utvecklingen behövs en ökad medvetenhet hos äldreomsorgens personal om mat och hur undernäring kan förebyggas. I sin nya bok Undernäring hos äldre lyfter professor Albert Westergren vikten av en helhetssyn på mat och måltider. Han visar på sambandet mellan sociala och kulturella värden och kopplar det till hälsa, välbefinnande och överlevnad.

\r\n\r\n\r\n\r\n

Bokens budskap är att det inte räcker med enskilda åtgärder om måltiderna ska vara både lustfyllda och näringsriktiga. Det krävs förändrade rutiner, budgetsatsning, bemanning, kunskap och kreativitet hos personalen.

\r\n\r\n\r\n\r\n

Undernäring hos äldre ger också konkreta tips för hur måltiderna kan bli mer lustfyllda. Den ger också stöd för hur personalen kan hjälpa personer med ätsvårigheter.

\r\n\r\n\r\n\r\n

Undernäring hos äldre vänder sig till såväl chefer som personal inom äldreomsorgen.

\r\n\r\n\r\n\r\n

Källa: Gothia fortbildning

\r\n\r\n\r\n\r\n

Om författaren

\r\n

Albert Westergren är professor i omvårdnad och forskningschef vid Högskolan Kristianstad, gästprofessor vid Lunds universitet och ledamot i Svensk sjuksköterskeförenings vetenskapliga råd. Han har i många år forskat kring nutrition och ätande hos äldre samt hos personer med stroke och Parkinsons sjukdom.

\r\n\r\n\r\n\r\n

Om boken

\r\n

Titel: Undernäring hos äldreFörfattare: Albert WestergrenUtgivning: 28 januari 2019ISBN: 978-91-7741-111-6Sidor: 84Pris: 235 kr ex momsBoken finns hos bokhandlare på nätet och i butik samt på www.gothiafortbildning.se

\r\n

Onkologi

Ny studie kopplar livsstilsfaktorer till bröstcancer

Mer än en fjärdedel av de förlorade friska levnadsåren till följd av bröstcancer kan kopplas till livsstilsfaktorer som kost, rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Det visar en omfattande analys av data från över 200 länder.

Nina Granberg 5 mars, 2026 • Uppdaterades 6 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Studien, som analyserar data från cancerregister i fler än 200 länder mellan 1990 och 2023, visar att 28 procent av de förlorade friska levnadsåren på grund av bröstcancer globalt kan kopplas till modifierbara livsstilsfaktorer. Bland dessa ingår hög konsumtion av rött kött, tobaksanvändning, högt blodsocker, högt BMI, hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet. Resultaten har publicerats i The Lancet Oncology och omfattar både historiska trender och framtidsprognoser.

Studien visar att antalet nya fall av bröstcancer globalt beräknas stiga från omkring 2,3 miljoner år 2023 till mer än 3,5 miljoner år 2050. Samtidigt framgår det att personer i höginkomstländer i regel har bättre tillgång till screening, snabba diagnoser och behandling, medan ökande sjukdomsbörda och högre dödlighet förväntas i låg- och medelinkomstländer där vårdresurserna är mer begränsade.

Kartlagda riskfaktorer

Av de livsstilsfaktorerna som studien kopplar till förlorade friska levnadsår stod följande för störst andel:

Hög konsumtion av rött kött – 11 procent av alla förlorade friska levnadsår
Tobaksanvändning, inklusive passiv rökning – cirka 8 procent
Högt blodsocker – 6 procent
Högt BMI – 4 procent
Hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet – vardera 2 procent

Analysen visar också att det diagnostiserades tre gånger fler nya fall av bröstcancer hos kvinnor över 55 år jämfört med kvinnor mellan 20 och 54 år under 2023. Samtidigt har incidensen i åldersgruppen 20–54 år ökat med nästan 29 procent sedan 1990, medan incidensen i äldre åldersgrupper varit relativt stabil.

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Smaksinnet spelar en viktig roll för aptit och matintag. En långvarig nedsättning kan därför påverka både näringsintag och hälsa. Vid covid-19 kan smaksinnet påverkas, och hos vissa personer kvarstår...