Geriatrik

Äta bör man annars dör man – ny bok om undernäring hos äldre

Vi måste äta för att leva. Vi måste också äta allsidigt för att bibehålla hälsan, men idag är många äldre undernärda, eller ligger i riskzonen … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

\r\n

Vi måste äta för att leva. Vi måste också äta allsidigt för att bibehålla hälsan, men idag är många äldre undernärda, eller ligger i riskzonen för att bli det. För att vända utvecklingen behövs en ökad medvetenhet hos äldreomsorgens personal om mat och hur undernäring kan förebyggas. I sin nya bok Undernäring hos äldre lyfter professor Albert Westergren vikten av en helhetssyn på mat och måltider. Han visar på sambandet mellan sociala och kulturella värden och kopplar det till hälsa, välbefinnande och överlevnad.

\r\n\r\n\r\n\r\n

Bokens budskap är att det inte räcker med enskilda åtgärder om måltiderna ska vara både lustfyllda och näringsriktiga. Det krävs förändrade rutiner, budgetsatsning, bemanning, kunskap och kreativitet hos personalen.

\r\n\r\n\r\n\r\n

Undernäring hos äldre ger också konkreta tips för hur måltiderna kan bli mer lustfyllda. Den ger också stöd för hur personalen kan hjälpa personer med ätsvårigheter.

\r\n\r\n\r\n\r\n

Undernäring hos äldre vänder sig till såväl chefer som personal inom äldreomsorgen.

\r\n\r\n\r\n\r\n

Källa: Gothia fortbildning

\r\n\r\n\r\n\r\n

Om författaren

\r\n

Albert Westergren är professor i omvårdnad och forskningschef vid Högskolan Kristianstad, gästprofessor vid Lunds universitet och ledamot i Svensk sjuksköterskeförenings vetenskapliga råd. Han har i många år forskat kring nutrition och ätande hos äldre samt hos personer med stroke och Parkinsons sjukdom.

\r\n\r\n\r\n\r\n

Om boken

\r\n

Titel: Undernäring hos äldreFörfattare: Albert WestergrenUtgivning: 28 januari 2019ISBN: 978-91-7741-111-6Sidor: 84Pris: 235 kr ex momsBoken finns hos bokhandlare på nätet och i butik samt på www.gothiafortbildning.se

\r\n

Yrkesliv

EFAD-kongress 2025 – Dietister från hela Europa samlades i Malmö

Hur kan Europas dietister bidra till bättre folkhälsa, hållbara matvanor och jämlik vård? Det var några av frågorna som diskuterades när över 300 dietister från hela Europa möttes i Malmö under EFAD:s kongress den 24–25 oktober.

Kajsa Asp Jonson 29 oktober, 2025 • Uppdaterades 29 oktober, 2025 • 2 minuters läsning

Med temat Rethink, Reform, Sustain lyfte kongressen dietistens roll i att driva förändring, från individ till systemnivå. Grigoris Risvas, nyvald president för EFAD, öppnade tillsammans med Fiona McCullough från EFAD:s vetenskapliga kommitté och Kjell Olsson, ordförande för Dietisternas riksförbund.

– Dietisten har en nyckelroll för jämlik hälsa och hållbar utveckling, sa Kjell Olsson.

”It’s all about policies”

Första talare var Melanie Nichols från WHO:s avdelning för prevention och hälsopromotion i Köpenhamn. Hon betonade vikten av styrning och gemensamma policys för att främja hälsosamma levnadsvanor.

– It’s all about policies, konstaterade hon, och lyfte behovet av samlade insatser för att vända trenden med övervikt och obesitas i Europa.

Nordiskt arbete inspirerar

Rune Blomhoff, professor vid Universitetet i Oslo, presenterade arbetet bakom de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR2023) som är ett av världens mest omfattande evidensbaserade underlag.

– Att metodologin nu används globalt är ett erkännande. Nu gäller det att bygga vidare och lära av varandra, sa Blomhoff.

Kongressen bjöd på ett brett program med allt från folkhälsa till AI, primärvård, offentliga måltider till hållbara och hälsosamma matvanor. Fokus låg på hur nutrition kan bidra till jämlik hälsa och minskad sjukdomsbörda.

Boost för dietister

Många deltagare lyfte kongressen som en viktig mötesplats för kunskapsutbyte och gemensam utveckling.

– Det är roligt att träffa kollegor från Europa och se hur man i andra länder hanterar liknande utmaningar, sa Kjell Olsson.

Latifa Lindberg, dietist inom Region Stockholm, instämde:

– Melanie Nichols inledning var ett upprop till Europas beslutsfattare om möjliga verktyg och åtgärder framåt.

EFAD:s kongress arrangerades av European Federation of the Associations of Dietitians, som från Sverige representeras av Dietisternas riksförbund och Kost & Näring.

MISSA INTE VÅR FULLSPÄCKADE EFAD-RAPPORT I NÄSTA NUMMER AV TIDNINGEN

Forskning

Rik tarmflora kopplas till stabilare blodtryck

Personer med rikare tarmflora har oftare ett stabilt blodtryck, visar en ny studie från Uppsala universitet. Resultaten tyder på att tarmbakterier kan påverka blodtrycket och därmed risken för hjärt-kärlsjukdom.

Nina Granberg 27 oktober, 2025 • Uppdaterades 28 oktober, 2025 • 2 minuters läsning

– Högt blodtryck är den främsta riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdom. Vår studie visar på ett samband mellan tarmflorans mångfald och stabilare blodtryck. Tidigare studier har oftast byggt på blodtryck mätt vid ett tillfälle, men vi har kunnat följa mätningar under ett helt dygn och koppla ihop dem med mycket noggranna analyser av tarmflorans sammansättning, säger Tove Fall, professor vid Uppsala universitet och studiens huvudförfattare.

Forskarna analyserade data från 6 465 män och kvinnor i åldern 50–64 år i SCAPIS, en av världens största befolkningsstudier om hjärta, kärl och lungor. Samtliga deltagare hade lämnat avföringsprov för analys av tarmfloran och genomgått blodtrycksmätningar. Av dessa fick 2 770 sitt blodtryck mätt vid ett tillfälle, medan 3 695 bar utrustning som registrerade blodtrycket under 24 timmar.

Fyra bakterietyper utmärkte sig

Resultaten visar tydliga samband mellan tarmflorans mångfald och blodtryckets stabilitet:

Personer med rik tarmflora hade mindre variation i blodtrycket över dygnet.
Tre bakterietyper kopplades till lägre blodtryck, medan en bakterie kopplades till högre.
De bakterier som associerades med lägre blodtryck har tidigare kopplats till produktion av butyrat, en kortkedjig fettsyra som kan påverka blodtrycksregleringen.

Tarmbakterier kan bli framtidens blodtrycksmedicin

Forskarna ser resultaten som en viktig pusselbit för att förstå hur mikrobiomet påverkar hjärt-kärlhälsan.

– Nu behövs mer forskning för att ta reda på om man genom att förändra tarmflorans sammansättning kan förhindra eller behandla högt blodtryck, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden, som finansierat studien.

Arbetet fortsätter nu med att undersöka hur bakterier i tarmen kan påverka risken för framtida hjärt-kärlsjukdom.

Om SCAPIS

SCAPIS leds av forskare vid sex svenska universitetssjukhus och finansieras av Hjärt-Lungfonden. Totalt har 30 000 personer i åldern 50–64 år undersökts med bland annat skiktröntgen, blodprov och mätningar av fysisk aktivitet. Data och prover lagras i en nationell biobank.

Under perioden 2024–2026 pågår uppföljningen SCAPIS 2, där 15 000 deltagare undersöks på nytt för att kartlägga hur sjukdomar utvecklas över tid.

Läs mer här: Communications Medicine: The association between the gut microbiome and 24-h blood pressure measurements in the SCAPIS study (7 2025)