Gastroenterologi

Specifik bakterie i tarmen kopplad till irritabel tarm (IBS)

Forskare vid Göteborgs universitet kopplar nu bakterien Brachyspira till IBS, och då särskilt den form som ger diarré. Upptäckten behöver bekräftas i större studier, men … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Forskare vid Göteborgs universitet kopplar nu bakterien Brachyspira till IBS, och då särskilt den form som ger diarré. Upptäckten behöver bekräftas i större studier, men öppnar en möjlighet för att hitta ett botemedel för många människor som har irritabel tarm.

Den sjukdomsframkallande bakterien Brachyspira ingår inte vanligtvis i människans tarmflora. En ny studie kopplar nu bakterien framför allt till den form av IBS som ger diarréer, och visar att bakterien gömmer sig under det slemlager som skyddar tarmslemhinnan från bakterier i avföringen.

I kontakt med tarmens slemhinna

För att upptäcka bakterien räckte det inte med de analyser av avföringsprover som brukar användas för att studera tarmfloran. Istället analyserades bakteriella proteiner i slem från vävnadsprover tagna från tarmen.

– Till skillnad från de flesta andra tarmbakterier lever Brachyspira i direkt kontakt med slemhinnan och kan täcka dess yta. Jag var enormt överraskad när vi fortsatte att hitta Brachyspira hos fler och fler IBS-patienter, men inte hos friska individer, säger Karolina Sjöberg Jabbar, disputerad vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och försteförfattare till artikeln.

Hoppingivande

Mellan fem och tio procent av Sveriges vuxna befolkning har symtom förenliga med IBS (irritable bowel syndrome). Sjukdomen medför smärtor i magen och diarré, förstoppning, eller omväxlande diarré och förstoppning. De som har en lindrig form av IBS kan ofta leva ett ganska normalt liv, men om symtomen är mer uttalade innebär sjukdomen kraftigt försämrad livskvalitet.

– Många frågor återstår att besvara, men våra resultat inger hopp om att vi kan ha hittat en behandlingsbar orsak till sjukdomen hos en andel av patienterna med IBS, säger Karolina Sjöberg Jabbar.

19 av 62 hade bakterien

Studien baseras på vävnadsprover från tjocktarmen från 62 patienter med IBS och 31 frivilliga friska försökspersoner. 19 av de 62 IBS-patienterna (31 procent) visade sig ha Brachyspira i tarmen, men bakterien återfanns inte i något av proverna från de friska försökspersonerna. Bakterien fanns framför allt hos IBS-patienter som har diarré.

– Studien antyder att bakterien kan finnas hos omkring en tredjedel av alla personer med IBS. Vi vill se om det kan bekräftas i en större studie, och vi ska också undersöka om och hur bakterien orsakar symtomen vid IBS. Våra fynd kan öppna helt nya möjligheter att behandla och kanske till och med bota vissa IBS-patienter och då framför allt de som bara har diarré, säger Magnus Simrén, professor i gastroenterologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Flera möjliga behandlingar

I försök att behandla IBS-patienter i studien med antibiotika lyckades forskarna inte utrota bakterien.

– Brachyspira verkade ta skydd inuti tarmens slembildande bägarceller. Detta förefaller att vara ett tidigare okänt sätt för bakterier att överleva antibiotika, som kan bidra till vår förståelse av andra svårbehandlade infektioner, säger Karolina Sjöberg Jabbar.

Om sambandet mellan Brachyspira och IBS-symptom kan bekräftas i större studier, kan dock både andra antibiotikaval och probiotika i framtiden bli möjliga behandlingar. Eftersom studien visar att patienter med bakterien har en inflammation i tarmen som liknar en allergisk reaktion kan eventuellt även allergiläkemedel eller förändringar i dieten bli behandlingsalternativ. Forskarna vid Göteborgs universitet planerar att undersöka detta i fortsatta studier.

– Detta är ännu ett bra exempel på vikten av fri och obunden grundforskning som i samverkan med sjukvården leder till oväntade och betydelsefulla upptäckter som kan komma till nytta för många patienter, och detta utan att syftet med studien primärt var att leta efter Brachyspira, säger professor Gunnar C Hansson, som är världsledande inom forskningen om det skyddande slemlagret i tarmen.

Studien är publicerad i tidskriften Gut.

Titel: Association between Brachyspira and irritable bowel syndrome with diarrhoea

Källa: Göteborg universitet

Forskning

Nytt verktyg visar matens målkonflikter

Klimat, biologisk mångfald, djurvälfärd och antibiotikaanvändning – vad händer när vi förändrar det vi äter? Ett nytt verktyg från Sveriges lantbruksuniversitet ska ge en bredare bild av matens hållbarhet och synliggöra när en förbättring på ett område leder till en försämring på ett annat.

Redaktionen 4 september, 2026 • 2 minuters läsning

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har utvecklat det digitala verktyget SAFAD, Sustainability Assessment of Foods And Diets. Det kan användas för att bedöma hållbarheten hos enskilda livsmedel, måltider och hela kostmönster.

Till skillnad från många jämförelser som framför allt fokuserar på klimatavtryck väger SAFAD samman tio olika indikatorer. Åtta handlar om miljöpåverkan, medan två mäter djurvälfärd respektive antibiotikaanvändning inom djurhållningen.

Verktyget bygger på miljödata för omkring 150 råvaror från länder som exporterar livsmedel till nio EU-länder, däribland Sverige. Utifrån dessa data går det att beräkna miljöpåverkan för omkring 1 800 livsmedel och maträtter.

Ett byte är inte alltid bättre

Ett syfte är att tydliggöra de målkonflikter som kan uppstå när kosten förändras. SLU-forskarna visar exempelvis att om hälften av nötköttet i den svenska genomsnittskosten ersätts med kyckling minskar klimatavtrycket med 12 procent. Samtidigt ökar den beräknade förlusten av djurvälfärd med 30 procent.

Att halvera konsumenternas matsvinn ger däremot minskad påverkan med omkring 5–6 procent för nästan samtliga indikatorer, utan några uppenbara negativa konsekvenser.

Ett annat scenario handlar om ökad svensk livsmedelsproduktion. Om Sverige producerade mer av det som redan odlas här skulle klimatpåverkan enligt beräkningarna minska med 5 procent och påverkan på biologisk mångfald med 27 procent. Samtidigt skulle markanvändningen öka med omkring 9 procent.

Används av Livsmedelverket

SAFAD används redan i praktiken. Livsmedelsverket har bland annat använt verktyget för att bedöma hållbarheten i tonåringars och förskolebarns kost.

Forskarna betonar samtidigt att verktyget inte ska ses som ett facit. Det finns osäkerheter i både data och metoder, och alla konsekvenser av större förändringar i befolkningens matvanor går inte att fånga.

Tanken är i stället att ge en mer nyanserad bild av vad hållbar kost innebär – och göra det möjligt att väga olika miljö- och hållbarhetsaspekter mot varandra.

Utforska SAFAD här.

SAFAD har utvecklats inom det EU-finansierade projektet Plan’eat och forskningsprogrammet Mistra Food Futures.

Forskning

När tarmbakterier möter nitrat och järn

Nitrat och järn från maten kan omvandlas till molekyler av tarmbakterier vilket kan bidra till att skydda mot hjärt-kärlsjukdom och metabola sjukdomar. Det visar ny forskning från Karolinska Institutet.

Redaktionen 2 september, 2026 • 1 minuts läsning

Nitrat finns naturligt i många grönsaker, bland annat rödbetor, spenat, ruccola och sallad. Icke-hemjärn finns framför allt i vegetabiliska livsmedel som baljväxter, fullkorn och gröna grönsaker.

Nu har forskare vid Karolinska Institutet tillsammans med tyska forskare identifierat en mekanism som kan bidra till att förklara hur dessa ämnen påverkar hälsan.

Studien visar att bakterier i tarmen kan omvandla nitrat och icke-hemjärn från kosten till så kallade dinitrosyljärnkomplex, DNIC. Molekylerna kan därefter tas upp av kroppen och transporteras till olika organ, framför allt lever och njurar.

Kan påverka ämnesomsättningen

Forskarna kunde också se att de bakteriebildade molekylerna hade effekter på bland annat blodtryck, blodsocker och leverfunktion. Resultaten pekar därmed på ytterligare en möjlig mekanism bakom sambandet mellan kosten, tarmfloran och den kardiometabola hälsan.

Forskarna vill nu gå vidare och undersöka om det går att påverka nivåerna av DNIC genom kosten eller genom förändringar av tarmfloran. På sikt skulle kunskapen kunna bidra till nya sätt att förebygga hjärt-kärlsjukdom och metabola sjukdomar.

Studien har genomförts av forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med University Medical Center Hamburg-Eppendorf och Johannes Gutenberg University Medical Center Mainz och har publicerats i Cell.

Källor: ”Gut microbiota generate dinitrosyl iron complexes with cardiometabolic benefits”. Cell.