Gastroenterologi

Specifik bakterie i tarmen kopplad till irritabel tarm (IBS)

Forskare vid Göteborgs universitet kopplar nu bakterien Brachyspira till IBS, och då särskilt den form som ger diarré. Upptäckten behöver bekräftas i större studier, men … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Forskare vid Göteborgs universitet kopplar nu bakterien Brachyspira till IBS, och då särskilt den form som ger diarré. Upptäckten behöver bekräftas i större studier, men öppnar en möjlighet för att hitta ett botemedel för många människor som har irritabel tarm.

Den sjukdomsframkallande bakterien Brachyspira ingår inte vanligtvis i människans tarmflora. En ny studie kopplar nu bakterien framför allt till den form av IBS som ger diarréer, och visar att bakterien gömmer sig under det slemlager som skyddar tarmslemhinnan från bakterier i avföringen.

I kontakt med tarmens slemhinna

För att upptäcka bakterien räckte det inte med de analyser av avföringsprover som brukar användas för att studera tarmfloran. Istället analyserades bakteriella proteiner i slem från vävnadsprover tagna från tarmen.

– Till skillnad från de flesta andra tarmbakterier lever Brachyspira i direkt kontakt med slemhinnan och kan täcka dess yta. Jag var enormt överraskad när vi fortsatte att hitta Brachyspira hos fler och fler IBS-patienter, men inte hos friska individer, säger Karolina Sjöberg Jabbar, disputerad vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och försteförfattare till artikeln.

Hoppingivande

Mellan fem och tio procent av Sveriges vuxna befolkning har symtom förenliga med IBS (irritable bowel syndrome). Sjukdomen medför smärtor i magen och diarré, förstoppning, eller omväxlande diarré och förstoppning. De som har en lindrig form av IBS kan ofta leva ett ganska normalt liv, men om symtomen är mer uttalade innebär sjukdomen kraftigt försämrad livskvalitet.

– Många frågor återstår att besvara, men våra resultat inger hopp om att vi kan ha hittat en behandlingsbar orsak till sjukdomen hos en andel av patienterna med IBS, säger Karolina Sjöberg Jabbar.

19 av 62 hade bakterien

Studien baseras på vävnadsprover från tjocktarmen från 62 patienter med IBS och 31 frivilliga friska försökspersoner. 19 av de 62 IBS-patienterna (31 procent) visade sig ha Brachyspira i tarmen, men bakterien återfanns inte i något av proverna från de friska försökspersonerna. Bakterien fanns framför allt hos IBS-patienter som har diarré.

– Studien antyder att bakterien kan finnas hos omkring en tredjedel av alla personer med IBS. Vi vill se om det kan bekräftas i en större studie, och vi ska också undersöka om och hur bakterien orsakar symtomen vid IBS. Våra fynd kan öppna helt nya möjligheter att behandla och kanske till och med bota vissa IBS-patienter och då framför allt de som bara har diarré, säger Magnus Simrén, professor i gastroenterologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Flera möjliga behandlingar

I försök att behandla IBS-patienter i studien med antibiotika lyckades forskarna inte utrota bakterien.

– Brachyspira verkade ta skydd inuti tarmens slembildande bägarceller. Detta förefaller att vara ett tidigare okänt sätt för bakterier att överleva antibiotika, som kan bidra till vår förståelse av andra svårbehandlade infektioner, säger Karolina Sjöberg Jabbar.

Om sambandet mellan Brachyspira och IBS-symptom kan bekräftas i större studier, kan dock både andra antibiotikaval och probiotika i framtiden bli möjliga behandlingar. Eftersom studien visar att patienter med bakterien har en inflammation i tarmen som liknar en allergisk reaktion kan eventuellt även allergiläkemedel eller förändringar i dieten bli behandlingsalternativ. Forskarna vid Göteborgs universitet planerar att undersöka detta i fortsatta studier.

– Detta är ännu ett bra exempel på vikten av fri och obunden grundforskning som i samverkan med sjukvården leder till oväntade och betydelsefulla upptäckter som kan komma till nytta för många patienter, och detta utan att syftet med studien primärt var att leta efter Brachyspira, säger professor Gunnar C Hansson, som är världsledande inom forskningen om det skyddande slemlagret i tarmen.

Studien är publicerad i tidskriften Gut.

Titel: Association between Brachyspira and irritable bowel syndrome with diarrhoea

Källa: Göteborg universitet

Gastroenterologi

Oxalat kan spela roll vid inflammatorisk tarmsjukdom

Personer med inflammatorisk tarmsjukdom kan ha en förändrad förmåga att hantera oxalat från maten. Det visar en studie som väcker frågor om vilken betydelse ämnet kan ha för inflammationen vid Crohns sjukdom och ulcerös kolit – och om samspelet mellan kost, tarmflora och sjukdom kan vara viktigare än man tidigare trott.

Redaktionen 18 september, 2026 • 2 minuters läsning

Oxalat är ett naturligt förekommande ämne som finns i många vegetabiliska livsmedel, bland annat spenat, nötter, rödbetor och sötpotatis. Ämnet har framför allt uppmärksammats i samband med njursten, eftersom oxalat kan binda till kalcium och bilda kristaller.

Men oxalat bryts också ned och transporteras i tarmen, bland annat med hjälp av tarmbakterier och särskilda transportproteiner. Forskarna bakom den aktuella studien ville därför undersöka om den processen fungerar annorlunda hos personer med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD.

Högre nivåer vid Crohns sjukdom

Studien kombinerar analyser av prover från patienter med Crohns sjukdom och ulcerös kolit med försök i celler och flera olika musmodeller.

I tarmvävnad från personer med IBD fann forskarna lägre nivåer av två transportproteiner som är involverade i kroppens hantering av oxalat. Hos personer med Crohns sjukdom uppmättes dessutom högre halter av oxalat i avföringen än hos personer utan IBD, trots att det rapporterade intaget av växtbaserade livsmedel var ungefär likartat.

Resultaten skulle kunna tyda på att det inte enbart är mängden oxalat i maten som spelar roll, utan också hur tarmen kan ta hand om ämnet.

I de experimentella delarna av studien såg forskarna också tecken på att oxalat kan förstärka en redan pågående inflammation i tarmen. När möss med experimentell kolit fick en kost med högre oxalatinnehåll förvärrades inflammationen, medan en kost med lägre innehåll gav motsatt effekt.

Inga nya kostråd ännu

Resultaten innebär dock inte att personer med Crohns sjukdom eller ulcerös kolit bör börja undvika oxalatrika livsmedel. Patientmaterialet är begränsat och en stor del av studien bygger på experimentella modeller. Forskarna beskriver själva resultaten från patienterna som hypotesgenererande och efterlyser större och längre studier innan några kostrekommendationer kan ges.

Det är en viktig reservation eftersom många oxalatrika livsmedel också bidrar med fiber, vitaminer, mineraler och andra näringsämnen. Att begränsa dem utan tydliga skäl kan därför få andra konsekvenser för kostens kvalitet.

Forskarna pekar i stället på flera möjliga vägar för fortsatt forskning. En är att undersöka om tarmfloran kan påverkas så att oxalat bryts ned mer effektivt. På sikt skulle kunskapen också kunna bidra till en mer individanpassad kostbehandling, där både kostintag, tarmfunktion och mikrobiom vägs in.

För dietister blir resultaten därför framför allt en intressant pusselbit i forskningen om IBD – snarare än ett skäl att redan nu förändra kostråden.

Källa: Salvador AC et al. Dietary Oxalate and Intestinal Inflammation: Evidence From Experimental Colitis and Inflammatory Bowel Disease Patient Cohorts. Cellular and Molecular Gastroenterology and Hepatology, 2026.

Forskning

AI kan spela större roll i nutritionsbedömningen

Artificiell intelligens kan användas för att identifiera patienter med nutritionsrisk, analysera kroppssammansättning och ge stöd i kliniska beslut. En ny forskningsöversikt beskriver stora möjligheter för AI inom klinisk nutrition – men också risker och behovet av fortsatt mänsklig kontroll.

Redaktionen 16 september, 2026 • 3 minuters läsning

Artificiell intelligens har på kort tid blivit en del av många områden inom hälso- och sjukvården. Nu utvecklas också tillämpningar som riktar sig specifikt mot klinisk nutrition.

I en ny översikt i Current Opinion in Clinical Nutrition and Metabolic Care går forskare igenom hur AI kan användas från screening och nutritionsbedömning till kliniskt beslutsstöd och uppföljning.

En grundläggande möjlighet är att snabbt bearbeta mycket stora mängder patientdata. Genom att kombinera exempelvis journaluppgifter, laboratorievärden, bilddiagnostik och annan klinisk information kan algoritmer hitta mönster som kan vara svåra att upptäcka manuellt.

Kan upptäcka nutritionsrisk

Ett användningsområde är screening och tidig identifiering av patienter som löper risk för undernäring eller nutritionsrelaterade komplikationer.

AI-baserade modeller kan analysera stora databaser med patientinformation och användas för att förutsäga vilka patienter som har störst risk att utveckla problem. Det skulle kunna ge vårdpersonal möjlighet att sätta in nutritionsåtgärder tidigare.

Forskarna lyfter också fram användningen av medicinska bilder. Datortomografibilder som redan tagits av andra medicinska skäl innehåller information om bland annat patientens muskelmassa. Med hjälp av AI kan bilder analyseras automatiskt för att identifiera låg muskelmassa och sarkopeni och bidra till bedömningen av patientens risk och prognos.

Tekniken kan därmed göra information som redan finns i vården användbar även för nutritionsbedömningen.

Från bedömning till beslut

Nästa steg är kliniskt beslutsstöd. Genom att väga samman stora mängder information skulle AI-system exempelvis kunna bidra till att identifiera patienter som behöver nutritionsbehandling och ge underlag för mer individualiserade beslut.

I intensivvården, där patienternas tillstånd kan förändras snabbt och stora mängder data genereras kontinuerligt, ser forskarna särskilt stora möjligheter.

AI kan också användas för att förutsäga nutritionsrelaterade komplikationer och patientutfall. På sikt kan sådana system bidra till en mer individualiserad nutritionsbehandling, där rekommendationerna i större utsträckning anpassas efter den enskilda patientens tillstånd och riskprofil.

Kräver stora mängder bra data

Men möjligheterna kommer med tydliga begränsningar. AI-system är beroende av de data de tränats och testats på. Om underlaget är bristfälligt eller inte representerar de patienter som systemet senare används för finns risk för missvisande resultat.

För att utveckla tillförlitliga modeller behövs därför stora och välstrukturerade datamängder samt samarbete mellan kliniker, forskare och experter på dataanalys.

Det behövs också klinisk validering. Ett system som fungerar bra i en forskningsmiljö eller för en viss patientgrupp behöver inte automatiskt fungera lika bra i en annan vårdmiljö.

Stöd – inte ersättning för klinisk kompetens

Forskarna ser en betydande potential för AI att förändra den kliniska nutritionen, framför allt genom bättre screening, riskbedömning och mer individualiserade beslut.

Samtidigt behöver införandet ske under noggrann uppföljning. Målet är inte att ersätta den kliniska bedömningen utan att ge vårdprofessionen ytterligare information och beslutsstöd.

För dietisten väcker utvecklingen därför frågor som går utöver själva tekniken. Om en algoritm identifierar en patient som undernärd eller föreslår en nutritionsåtgärd behöver någon fortfarande kunna värdera resultatet i sitt kliniska sammanhang.

Ju mer avancerade beslutsstöden blir, desto viktigare blir därmed också frågan om vilken kunskap dietisten behöver för att förstå när AI hjälper – och när den riskerar att leda fel.

Källa: Singer P., Slavin Kish M. & Raphaeli O. Artificial intelligence in nutritional assessment and decision making. Current Opinion in Clinical Nutrition and Metabolic Care, 2026; 29(5):434–440.