Gastroenterologi

Specifik bakterie i tarmen kopplad till irritabel tarm (IBS)

Forskare vid Göteborgs universitet kopplar nu bakterien Brachyspira till IBS, och då särskilt den form som ger diarré. Upptäckten behöver bekräftas i större studier, men … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Forskare vid Göteborgs universitet kopplar nu bakterien Brachyspira till IBS, och då särskilt den form som ger diarré. Upptäckten behöver bekräftas i större studier, men öppnar en möjlighet för att hitta ett botemedel för många människor som har irritabel tarm.

Den sjukdomsframkallande bakterien Brachyspira ingår inte vanligtvis i människans tarmflora. En ny studie kopplar nu bakterien framför allt till den form av IBS som ger diarréer, och visar att bakterien gömmer sig under det slemlager som skyddar tarmslemhinnan från bakterier i avföringen.

I kontakt med tarmens slemhinna

För att upptäcka bakterien räckte det inte med de analyser av avföringsprover som brukar användas för att studera tarmfloran. Istället analyserades bakteriella proteiner i slem från vävnadsprover tagna från tarmen.

– Till skillnad från de flesta andra tarmbakterier lever Brachyspira i direkt kontakt med slemhinnan och kan täcka dess yta. Jag var enormt överraskad när vi fortsatte att hitta Brachyspira hos fler och fler IBS-patienter, men inte hos friska individer, säger Karolina Sjöberg Jabbar, disputerad vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och försteförfattare till artikeln.

Hoppingivande

Mellan fem och tio procent av Sveriges vuxna befolkning har symtom förenliga med IBS (irritable bowel syndrome). Sjukdomen medför smärtor i magen och diarré, förstoppning, eller omväxlande diarré och förstoppning. De som har en lindrig form av IBS kan ofta leva ett ganska normalt liv, men om symtomen är mer uttalade innebär sjukdomen kraftigt försämrad livskvalitet.

– Många frågor återstår att besvara, men våra resultat inger hopp om att vi kan ha hittat en behandlingsbar orsak till sjukdomen hos en andel av patienterna med IBS, säger Karolina Sjöberg Jabbar.

19 av 62 hade bakterien

Studien baseras på vävnadsprover från tjocktarmen från 62 patienter med IBS och 31 frivilliga friska försökspersoner. 19 av de 62 IBS-patienterna (31 procent) visade sig ha Brachyspira i tarmen, men bakterien återfanns inte i något av proverna från de friska försökspersonerna. Bakterien fanns framför allt hos IBS-patienter som har diarré.

– Studien antyder att bakterien kan finnas hos omkring en tredjedel av alla personer med IBS. Vi vill se om det kan bekräftas i en större studie, och vi ska också undersöka om och hur bakterien orsakar symtomen vid IBS. Våra fynd kan öppna helt nya möjligheter att behandla och kanske till och med bota vissa IBS-patienter och då framför allt de som bara har diarré, säger Magnus Simrén, professor i gastroenterologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Flera möjliga behandlingar

I försök att behandla IBS-patienter i studien med antibiotika lyckades forskarna inte utrota bakterien.

– Brachyspira verkade ta skydd inuti tarmens slembildande bägarceller. Detta förefaller att vara ett tidigare okänt sätt för bakterier att överleva antibiotika, som kan bidra till vår förståelse av andra svårbehandlade infektioner, säger Karolina Sjöberg Jabbar.

Om sambandet mellan Brachyspira och IBS-symptom kan bekräftas i större studier, kan dock både andra antibiotikaval och probiotika i framtiden bli möjliga behandlingar. Eftersom studien visar att patienter med bakterien har en inflammation i tarmen som liknar en allergisk reaktion kan eventuellt även allergiläkemedel eller förändringar i dieten bli behandlingsalternativ. Forskarna vid Göteborgs universitet planerar att undersöka detta i fortsatta studier.

– Detta är ännu ett bra exempel på vikten av fri och obunden grundforskning som i samverkan med sjukvården leder till oväntade och betydelsefulla upptäckter som kan komma till nytta för många patienter, och detta utan att syftet med studien primärt var att leta efter Brachyspira, säger professor Gunnar C Hansson, som är världsledande inom forskningen om det skyddande slemlagret i tarmen.

Studien är publicerad i tidskriften Gut.

Titel: Association between Brachyspira and irritable bowel syndrome with diarrhoea

Källa: Göteborg universitet

Kostråd & riktlinjer

800 000 äldre riskerar undernäring – Livsmedelsverket presenterar tio åtgärder

Nästan var tredje äldre i Sverige riskerar att bli undernärd. Nu presenterar Livsmedelsverket ett nytt kunskapsstöd med tio åtgärder som ska hjälpa kommuner och regioner att förebygga undernäring bland äldre. Dietisternas riksförbund välkomnar förslagen men betonar att de kräver tillgång till dietistkompetens för att kunna genomföras i praktiken.

Nina Granberg 17 juni, 2026 • Uppdaterades 24 juni, 2026 • 3 minuters läsning

Nya beräkningar från Karolinska institutet, gjorda på uppdrag av Livsmedelsverket, visar att omkring 100 000 äldre personer i Sverige är undernärda. Ytterligare 800 000 bedöms ha risk för undernäring.

Enligt de hälsoekonomiska beräkningarna medför undernäring och risk för undernäring uppskattningsvis 7 miljarder kronor i ökade vård- och omsorgskostnader varje år.

– Det här är första gången vi har en tydlig bild av hur omfattande problemet är i Sverige. Undernäring går i många fall att förebygga, men det kräver att flera aktörer agerar tillsammans, tidigt och systematiskt, säger Susanna Kugelberg, folkhälsonutritionist på Livsmedelsverket.

Mer än maten på tallriken

De tio åtgärderna presenteras i en policy brief riktad till beslutsfattare i kommuner och regioner. Syftet är att stärka det strategiska arbetet med mat och måltider inom äldreomsorgen.

Flera av förslagen handlar om organisation, ansvarsfördelning och samverkan, inte bara om maten i sig. Bland annat lyfts behovet av tvärsektoriell samverkan, individanpassat måltidsstöd, utbildning om matens betydelse och ökad samverkan mellan kommun och region.

Livsmedelsverket lyfter också fram att risken för undernäring ökar med stigande ålder, särskilt vid multisjuklighet, demens och social isolering. Samtidigt väntas antalet personer som är 85 år eller äldre öka med omkring 60 procent fram till 2033.

Dietister lyfts också fram i flera av åtgärderna, bland annat när det gäller nutritionsbedömning, måltidsstöd och samverkan mellan olika vårdaktörer.

– Att inkludera dietisters unika kompetens i multiprofessionella team och i samverkan mellan kommun och region ökar möjligheterna att upptäcka risker tidigt, ge individanpassade insatser och följa upp resultaten på ett strukturerat sätt. För att de nationella ambitionerna ska få genomslag krävs dock att dietister finns tillgängliga där de äldre finns, både inom kommunal omsorg och hälso- och sjukvård, säger Rebeka Bereczky Veress, ordförande för Dietisternas Riksförbund.

Hon betonar att flera av de föreslagna åtgärderna riskerar att bli svåra att genomföra i praktiken om tillgången till dietister inte stärks.

Rebeka Bereczky Veress understryker också att undernäring inte är en naturlig del av åldrandet och att nutrition därför behöver ses som en självklar del av god och jämlik äldreomsorg, inte som ett komplement. Enligt henne kan tidig upptäckt, individanpassade insatser och rätt kompetens förebygga mycket lidande. De nya beräkningarna visar också att investeringar i god nutrition kan förbättra livskvaliteten för äldre och samtidigt minska behovet av vård och omsorg.

Kunskapsstödet har tagits fram inom ramen för regeringens uppdrag om mat och måltider för äldre.

Faktaruta: Livsmedelsverkets tio åtgärder för att förebygga undernäring hos äldre

Anta en måltidspolicy med mål för hälsa och livskvalitet.
Inför tvärsektoriell samverkan kring måltidssystemet.
Utse ansvariga för utveckling av måltidsservicen.
Upphandla flexibla och näringsanpassade måltidslösningar.
Ge individanpassade biståndsbeslut.
Öka samverkan mellan kommun och region.
Erbjud anpassat måltidsstöd.
Utbilda personal om matens betydelse.
Främja hälsosamma levnadsvanor.
Underlätta sociala initiativ från civilsamhället.

Läs mer HÄR.

Folkhälsa

Ny rapport: Viljan att äta hälsosamt finns – men vardagen sätter gränser

Många människor i ekonomisk utsatthet vill äta hälsosammare. Men höga matkostnader, bristande tillgänglighet och andra praktiska hinder i vardagen gör det svårt att göra de matval man egentligen vill. Det visar en ny rapport från projektet Mat för ett inkluderande samhälle.

Nina Granberg 22 juni, 2026 • Uppdaterades 24 juni, 2026 • 2 minuters läsning

En av rapportens tydligaste slutsatser är att utmaningen sällan handlar om bristande kunskap eller motivation. Tvärtom visar resultaten att många vill äta mer fisk, frukt, bär och grönsaker. Hälsosam mat upplevs som viktig, men de ekonomiska förutsättningarna räcker ofta inte till.

– Projektets resultat visar att människor i ekonomisk utsatthet i stor utsträckning vet hur de skulle vilja äta. Problemet är att vardagen ofta begränsar möjligheten att göra de val man egentligen vill göra, säger Amanda Allvin, Livsmedelsakademins projektledare.

Rapporten bygger på enkätsvar från 5 534 av Matmissionens medlemmar samt intervjuer och observationer. Många beskriver hur matinköp präglas av ständiga avvägningar mellan pris, mättnad och tillgänglighet. För flera handlar det inte bara om matpriserna, utan också om möjligheten att ta sig till platser där prisvärd mat finns.

Flera faktorer påverkar matvalen

Frågor om mat kan sällan ses isolerat från resten av människors livssituation, enligt rapporten. Ekonomisk utsatthet samspelar ofta med andra utmaningar, medan stödinsatserna hanteras av flera olika aktörer.

– När vi tittar på människors vardag blir det tydligt att mat, hälsa, mobilitet och socialt stöd är tätt sammanlänkade frågor. Om vi vill skapa bättre förutsättningar för hälsa behöver vi också förstå de system som formar människors möjligheter att äta, säger Liisa Tolvanen, legitimerad dietist vid Centrum för obesitas, Region Stockholm.

Samtidigt visar rapporten att många har stort förtroende för civilsamhällesaktörer som Matmissionen. Över hälften av de svarande uppger att de helst vill få information, stöd och hjälp genom just Matmissionen.

Vill testa nya lösningar

Projektgruppen rekommenderar nu att nästa steg blir att testa konkreta insatser i människors vardag. Det kan handla om bättre tillgång till prisvärd mat, mobilitetslösningar, matlagningsaktiviteter och bättre samordning mellan olika samhällsinsatser.

Målet är att utveckla arbetssätt där offentlig sektor och civilsamhälle tillsammans kan skapa mer träffsäkra och tillgängliga stödinsatser.

– Om vi menar allvar med ett matsystem som främjar ett friskt liv för alla behöver det också fungera för människor vars vardag är som allra mest skör, säger Johan Rindevall, chef för Matmissionen Sverige.

Läs rapporten HÄR.