Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Gastroenterologi

Lågt vitamin D är inte bra för hjärtat

I en storskalig analys av mer än 10.000 danska manliga och kvinnliga frivilliga, som rekryterades till en undergrupp i Copenhagen City Heart Study och följdes … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

I en storskalig analys av mer än 10.000 danska manliga och kvinnliga frivilliga, som rekryterades till en undergrupp i Copenhagen City Heart Study och följdes under 29 år, observerade forskarna de högsta talen på potentiellt dödlig hjärtsjukdom hos dem med de lägsta nivåerna av vitamin D. Forskare från flera danska universitetssjukhus jämförde nivåer av D-vitamin med förekomsten av olika hjärtproblem och fann att personer med de lägsta vitaminnivåerna hade en 40% ökad risk för ischemisk hjärtsjukdom, en 64% ökad risk för hjärtinfarkt, en 57% ökad risk för tidig död och en 81% ökad risk för dödlig ischemisk hjärtsjukdom och/eller ischemisk hjärtsjukdom. Deras resultat bygger på enkäter, blodprover och fysiska undersökningar under 29 års uppföljning.

Bekräftas i två meta-analyser

För att bekräfta sina resultat utförde forskarna två separata metaanalyser av tidigare och nya befolkningsstudier som jämför D-vitaminnivåer och risken för ischemisk hjärtsjukdom/för tidig död. I en meta-analys ingick 18 allmänna befolkningsstudier med sammanlagt 82.982 deltagare och den visade en 39% ökad risk för ischemisk hjärtsjukdom med de lägsta D-vitaminnivåerna. Den andra meta-analysen bestod av 17 studier med totalt 17.155 deltagare och jämförde D-vitaminnivåer med risk för tidig död. Här fann forskarna en 46% ökad risk hos personerna med lägst nivåer av D-vitamin.

Bevis på en hypotes

Det har länge ansetts att vitamin D spelar en roll för hjärthälsan. För över 30 år sedan ställde Robert Scragg, professor i epidemiologi och biostatistik vid University of Auckland, Nya Zeeland, hypotesen att D-vitamin kan ha en skyddande effekt mot hjärt-kärlsjukdom. Sedan dess har flera befolkningsstudier visat ett invert förhållande mellan förekomsten av hjärt-och kärlsjukdomar och vitamin D-status. Den nya danska studien föreslår inte användning av tillskott med vitamin D, eftersom det endast är en observationsstudie, men med tanke på att majoriteten av Européerna inte kan få tillräckligt med D-vitamin året runt genom solljuset, kan tillskott av vitaminet eller berikning av livsmedel vara lämpliga åtgärder.

g>Källa:\nArterioscler Thromb Vasc Biol. (Ahead of print): doi: 10,1161 / ATVBAHA.112.248039 /// Pharma Nord



ANNONS

Innehåll från Di Luca & Di Luca

Annons

Zeta Glutenfri – när matglädjen får plats för fler

Glutenfritt ska inte behöva betyda mindre smak, sämre konsistens eller färre möjligheter runt matbordet. Det var utgångspunkten när Zeta tog steget in i den glutenfria kategorin. Bakom satsningen ligger ett omfattande kategoriarbete och erfarenheter från personer som själva lever med celiaki.

Annons 5 oktober, 2026 • Uppdaterades 9 oktober, 2026 • 3 minuters läsning
Zeta-Glutenfri-Samling-Grupp-Annons
Ulrika Pousette

Under våren 2025 lanserades Zeta Glutenfri med bland annat pasta, pinsa- och pizzabottnar, grissini, crostini och cantucci. Sortimentet sträcker sig från antipasti och pizza till pasta och något sött till kaffet. Ambitionen var att produkterna skulle stå på egna ben när det gäller smak, konsistens och kvalitet.

– För oss har det varit viktigt att inte tänka ”bra för att vara glutenfritt”. Det ska vara riktigt gott, punkt. Zeta handlar om matglädje och om att samla människor kring maten, och då vill vi att fler ska kunna vara med runt bordet på samma villkor, säger Christian Di Luca, vd för Gruppo Di Luca som står bakom varumärket Zeta.

Egen erfarenhet bidrog i arbetet

Inför lanseringen gick Ida Lindberg, inköpskoordinator på Di Luca & Di Luca, igenom marknaden för att kartlägga utbudet och vad konsumenterna saknade. Hon har själv haft celiaki i åtta år och fick diagnosen relativt sent, vilket innebär att hon också har glutenhaltiga produkter att jämföra med.

– Eftersom jag själv är konsument av glutenfria produkter kände jag redan till mycket av det vi saknar på marknaden. För den som lever med celiaki är det inget tillfälligt val, utan en del av vardagen. Då räcker det inte att en produkt bara är glutenfri – den måste också vara riktigt god, ha rätt konsistens och fungera i de måltider man längtar efter.

Kvaliteten fick därför styra produktutvecklingen. Pastan är framtagen för att ge den al dente-känsla som förknippas med italiensk pasta och behålla sitt tuggmotstånd genom måltiden. Pinsa- och pizzabottnarna ska kombinera frasighet, seghet och luftiga kanter.

– En viktig insikt i kategoriarbetet var att konsumenten inte vill bli definierad av det som måste väljas bort. Man vill inspireras av vad man faktiskt kan äta, säger Ida Lindberg.

Matglädje som fått gensvar

Efter lanseringen fick Zeta uppskattande mejl, meddelanden och reaktioner i sociala medier från personer med celiaki. Under 2025 tilldelades satsningen också Guldaxet vid Mat för livet-mässan, ett pris som går till en aktör som gjort en betydande insats för personer som inte kan äta gluten.

– Responsen från personer med celiaki har betytt väldigt mycket för oss. När människor hör av sig och berättar att de har hittat en pasta, en pinsa eller ett bröd som de verkligen har saknat, då blir det tydligt att lanseringen handlar om mer än nya produkter, säger Christian Di Luca.

För Anna Mellberg, dietist på Di Luca & Di Luca, handlar satsningen ytterst om att maten ska få stå i centrum.

– När glutenfritt smakar lika gott som allt annat på tallriken kan fokus ligga där det hör hemma – på njutningen, gemenskapen och matglädjen runt bordet. Det ska vara en självklarhet.

Zeta Glutenfri är mer än en ny produktserie. Det är ett sätt att göra den medelhavsmat som Zeta har arbetat med i decennier tillgänglig för fler. Med smak och kvalitet som utgångspunkt är ambitionen att glutenfritt aldrig ska behöva betyda mindre gott


Dela artikeln

Reportage

Stephan Rössner – pionjär inom svensk obesitasvård

När Stephan Rössner började arbeta med obesitas på 1970-talet var behandlingsmöjligheterna få och fördomarna många. Drygt femtio år senare har han fått se området utvecklas till ett av medicinens mest dynamiska forskningsfält. Men en av de största utmaningarna återstår fortfarande.

Nina Granberg 13 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
Stephan-Rössner_foto-Eva-Lindblad
Produktiv professor. Eva Lindblad

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.