Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Gastroenterologi

Lågt vitamin D är inte bra för hjärtat

I en storskalig analys av mer än 10.000 danska manliga och kvinnliga frivilliga, som rekryterades till en undergrupp i Copenhagen City Heart Study och följdes … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

I en storskalig analys av mer än 10.000 danska manliga och kvinnliga frivilliga, som rekryterades till en undergrupp i Copenhagen City Heart Study och följdes under 29 år, observerade forskarna de högsta talen på potentiellt dödlig hjärtsjukdom hos dem med de lägsta nivåerna av vitamin D. Forskare från flera danska universitetssjukhus jämförde nivåer av D-vitamin med förekomsten av olika hjärtproblem och fann att personer med de lägsta vitaminnivåerna hade en 40% ökad risk för ischemisk hjärtsjukdom, en 64% ökad risk för hjärtinfarkt, en 57% ökad risk för tidig död och en 81% ökad risk för dödlig ischemisk hjärtsjukdom och/eller ischemisk hjärtsjukdom. Deras resultat bygger på enkäter, blodprover och fysiska undersökningar under 29 års uppföljning.

Bekräftas i två meta-analyser

För att bekräfta sina resultat utförde forskarna två separata metaanalyser av tidigare och nya befolkningsstudier som jämför D-vitaminnivåer och risken för ischemisk hjärtsjukdom/för tidig död. I en meta-analys ingick 18 allmänna befolkningsstudier med sammanlagt 82.982 deltagare och den visade en 39% ökad risk för ischemisk hjärtsjukdom med de lägsta D-vitaminnivåerna. Den andra meta-analysen bestod av 17 studier med totalt 17.155 deltagare och jämförde D-vitaminnivåer med risk för tidig död. Här fann forskarna en 46% ökad risk hos personerna med lägst nivåer av D-vitamin.

Bevis på en hypotes

Det har länge ansetts att vitamin D spelar en roll för hjärthälsan. För över 30 år sedan ställde Robert Scragg, professor i epidemiologi och biostatistik vid University of Auckland, Nya Zeeland, hypotesen att D-vitamin kan ha en skyddande effekt mot hjärt-kärlsjukdom. Sedan dess har flera befolkningsstudier visat ett invert förhållande mellan förekomsten av hjärt-och kärlsjukdomar och vitamin D-status. Den nya danska studien föreslår inte användning av tillskott med vitamin D, eftersom det endast är en observationsstudie, men med tanke på att majoriteten av Européerna inte kan få tillräckligt med D-vitamin året runt genom solljuset, kan tillskott av vitaminet eller berikning av livsmedel vara lämpliga åtgärder.

g>Källa:\nArterioscler Thromb Vasc Biol. (Ahead of print): doi: 10,1161 / ATVBAHA.112.248039 /// Pharma Nord



Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Tidningen Dietisten

Nytt nummer: Tema – Graviditet

I det här numret riktar vi blicken mot graviditet, en tid då näringsbehoven förändras och frågorna om maten kan bli många. Vi undersöker hur gravida äter och hur dietisten kan hjälpa till att omsätta rekommendationerna i vardagen. Här möts ny forskning och kliniska erfarenheter, från näringsämnen som förtjänar mer uppmärksamhet till kostråd som gör skillnad utan att skapa onödig oro.

6 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Aktuellt Nummer
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.