Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Gastroenterologi

Kostfibrer stärker tarmbarriären hos äldre

Likt patienter med Crohns sjukdom har äldre människor med magproblem en tarmbarriär som inte fungerar optimalt. Men kostfibrer kan stärka tarmbarriären och skulle på så … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Likt patienter med Crohns sjukdom har äldre människor med magproblem en tarmbarriär som inte fungerar optimalt. Men kostfibrer kan stärka tarmbarriären och skulle på så sätt kunna motverka mag- tarmproblem. Det visar John-Peter Ganda Mall i sin avhandling i biomedicin vid Örebro universitet.\nTarmbarriärens funktion kan liknas vid ett filter. Den ska skydda mot skadliga ämnen och bakterier samtidigt som den ska ta upp näring från kosten.\n– En stor andel av äldre lider av magproblem som förstoppning och diarré och de underliggande mekanismerna är inte fullständigt klarlagda. Våra resultat visar att äldre med magproblem har en ökad genomsläpplighet i tarmen och därmed även en försämrad barriärfunktion, säger John-Peter Ganda Mall.\n

Fibrer har positiva effekter på tarmbarriären

\n\nForsakren John-Peter Ganda Mall har studerat tjocktarmsbiopsier från äldre över 65 år med magproblem och jämfört dessa med biopsier tagna från friska kontrollpersoner. Olika kostfibrer tillsattes tillsammans med en kemikalie vars syfte var att öka tarmens genomsläpplighet.\n– Vi kunde se att de studerade kostfibrerna hade en skyddande effekt i biopsierna. I vissa fall minskade genomsläppligheten med 50 procent och i vissa fall motverkade fibrer helt kemikaliens verkan på tarmbarriärens genomsläpplighet, säger John-Peter Ganda Mall.\n

Välja kostfiber efter ålder

\nResultaten visar också att effekten som olika kostfibrer har varierar i olika åldersgrupper.\n– Vi såg till exempel att en fiber från en jästsvamp hade positiva effekter hos äldre, men inte hos den yngre kontrollgruppen. Samtidigt visade sig att en vetefiber hade större effekt hos den yngre populationen och bara delvis effekt hos de äldre.\nJohn-Peter Ganda Mall har även följt ett femtiotal äldre med magproblem som under sex veckor har ätit två olika kostfibrer. Sedan har han undersökt hur kostfibrerna påverkade tarmbarriärens funktion. Men i den kliniska studien uteblev den skyddande effekten från kostfibrer som kunde påvisas i labbmiljön.\n

Kostfiber från jästsvamp

\n– Detta kan tyda på att kostfibrerna i sig har direkt effekt på tarmen i labbmiljön, men möjligen behöver tas i högre dos eller under en längre tid för att ha effekt i kroppen. Mer forskning behövs kring detta, förklarar han.\nJust nu arbetar John-Peter Ganda Mall med att analysera resultaten från en klinisk studie där han har studerat mag-tarmbarriären hos äldre med magproblem. De fick äta kostfibrer från jästsvamp – samma fibrer som i hans tidigare studier har visat sig ha positiva effekter både hos äldre med magproblem och patienter med Crohns sjukdom, men i labbmiljön.\n– Äldre äter generellt mindre kostfibrer än rekommenderat och våra resultat kan ligga till grund för framtida kostråd som skulle kunna stärka hälsan hos de äldre och spara vårdkostnader.\nKälla: Örebro universitet\n



Geriatrik

Olika syn på äldres måltider

Måltidsmiljön på särskilt boende utformas ofta utifrån personalens perspektiv snarare än de äldres. Det visar en ny avhandling från Linnéuniversitet.

Nina Granberg 16 april, 2026 1 minuts läsning
IMG_1695

Foto: AdobeStock

Avhandlingen Vårdande måltidsmiljöer på särskilt boende av Magdalena Nielsen bygger på observationer av måltider samt intervjuer med både boende och personal. Resultaten pekar på en tydlig skillnad i vad som upplevs som viktigast.

– Maten ska smaka gott och gärna vara något de känner igen. Det är också viktigt med konsistensen, om de har problem med att tugga till exempel, säger Magdalena Nielsen, doktor i vårdvetenskap, till Äldre i Centrum.

För de äldre stod maten i fokus. Personal lyfte i stället i högre grad fram den sociala situationen och miljön kring måltiden. Enligt Magdalena Nielsen finns en risk att detta leder till att fel aspekter prioriteras i praktiken.

Samtidigt visar studien att den sociala dimensionen inte är självklar. Att äta tillsammans innebär inte automatiskt att måltiden upplevs som meningsfull. Skillnader i funktionsnivå kan också påverka möjligheten till socialt utbyte.

Studien visar också att måltidsmiljön formas av hur arbetet organiseras. Faktorer som bemanning, arbetssätt och personalens närvaro vid bordet påverkar både lugn, delaktighet och upplevelsen av måltiden.

Sammantaget pekar resultaten på behovet av att i högre grad utgå från de äldres perspektiv i arbetet med måltider.

Läs mer HÄR.



Forskning

Ökat vätskeintag minskade inte risken för nya njurstenar

Att dricka mer vätska är ett etablerat råd vid njurstenssjukdom. Men en ny stor randomiserad studie visar att även en omfattande beteendeinsats för att öka vätskeintaget inte minskade risken för återfall.

Nina Granberg 16 april, 2026 1 minuts läsning
IMG_1696

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.