Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Gastroenterologi

Kostfibrer stärker tarmbarriären hos äldre

Likt patienter med Crohns sjukdom har äldre människor med magproblem en tarmbarriär som inte fungerar optimalt. Men kostfibrer kan stärka tarmbarriären och skulle på så … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Likt patienter med Crohns sjukdom har äldre människor med magproblem en tarmbarriär som inte fungerar optimalt. Men kostfibrer kan stärka tarmbarriären och skulle på så sätt kunna motverka mag- tarmproblem. Det visar John-Peter Ganda Mall i sin avhandling i biomedicin vid Örebro universitet.\nTarmbarriärens funktion kan liknas vid ett filter. Den ska skydda mot skadliga ämnen och bakterier samtidigt som den ska ta upp näring från kosten.\n– En stor andel av äldre lider av magproblem som förstoppning och diarré och de underliggande mekanismerna är inte fullständigt klarlagda. Våra resultat visar att äldre med magproblem har en ökad genomsläpplighet i tarmen och därmed även en försämrad barriärfunktion, säger John-Peter Ganda Mall.\n

Fibrer har positiva effekter på tarmbarriären

\n\nForsakren John-Peter Ganda Mall har studerat tjocktarmsbiopsier från äldre över 65 år med magproblem och jämfört dessa med biopsier tagna från friska kontrollpersoner. Olika kostfibrer tillsattes tillsammans med en kemikalie vars syfte var att öka tarmens genomsläpplighet.\n– Vi kunde se att de studerade kostfibrerna hade en skyddande effekt i biopsierna. I vissa fall minskade genomsläppligheten med 50 procent och i vissa fall motverkade fibrer helt kemikaliens verkan på tarmbarriärens genomsläpplighet, säger John-Peter Ganda Mall.\n

Välja kostfiber efter ålder

\nResultaten visar också att effekten som olika kostfibrer har varierar i olika åldersgrupper.\n– Vi såg till exempel att en fiber från en jästsvamp hade positiva effekter hos äldre, men inte hos den yngre kontrollgruppen. Samtidigt visade sig att en vetefiber hade större effekt hos den yngre populationen och bara delvis effekt hos de äldre.\nJohn-Peter Ganda Mall har även följt ett femtiotal äldre med magproblem som under sex veckor har ätit två olika kostfibrer. Sedan har han undersökt hur kostfibrerna påverkade tarmbarriärens funktion. Men i den kliniska studien uteblev den skyddande effekten från kostfibrer som kunde påvisas i labbmiljön.\n

Kostfiber från jästsvamp

\n– Detta kan tyda på att kostfibrerna i sig har direkt effekt på tarmen i labbmiljön, men möjligen behöver tas i högre dos eller under en längre tid för att ha effekt i kroppen. Mer forskning behövs kring detta, förklarar han.\nJust nu arbetar John-Peter Ganda Mall med att analysera resultaten från en klinisk studie där han har studerat mag-tarmbarriären hos äldre med magproblem. De fick äta kostfibrer från jästsvamp – samma fibrer som i hans tidigare studier har visat sig ha positiva effekter både hos äldre med magproblem och patienter med Crohns sjukdom, men i labbmiljön.\n– Äldre äter generellt mindre kostfibrer än rekommenderat och våra resultat kan ligga till grund för framtida kostråd som skulle kunna stärka hälsan hos de äldre och spara vårdkostnader.\nKälla: Örebro universitet\n



Debatt

Nyckelhålet stärker kostråden och folkhälsan bättre än Nutri-Score

Nyckelhålsmärkningen har över en 30-årig historia som successivt har utvecklats i framgångsrik dialog mellan myndigheter, livsmedelsproducenter och forskare. Den är i dag en väl förankrad framsidesmärkning som lyfter fram de svenska kostråden. För folkhälsans skull är det ett betydligt bättre alternativ än att införa Nutri-Score.

Maria Sitell 28 november, 2025 Uppdaterades 28 november, 2025 2 minuters läsning
Maria-Sitell-ho¨gupplo¨st-4-

Foto: Maria-Sitell

I nummer 2/2025 av Dietisten framfördes fördelar med att istället inför NutriScore. Enligt mitt sätt att se bör livsmedelsmärkningar dock utformas på ett sätt som först och främst stämmer överens med kostråd och faktiskt underlättar för människor att göra hälsosamma val. Framsides­märkning behöver också utformas på ett sätt som stimulerar produktutveckling. Följande sex punkter visar på fördelarna med Nyckelhålet jämfört med NutriScore

  • Den framsidesmärkning som finns i ett land behöver ta hänsyn till nationella folkhälsoutmaningar, kostråd och mattraditioner. Det gör inte Nutri-Score avseende Sverige och övriga nordiska länder. Ett införande av Nutri-Score i Sverige och övriga Norden skulle därför riskera att bli vilseledande för konsumenter.
  • Global Burden of Disease visar att intaget av fullkorn är den kostfaktor som mest påverkar ohälsan, inte minst gäller detta för hjärt- och kärlsjukdomar, vissa former av cancer och diabetes typ 2. I Sverige äter 9 av 10 för lite fullkorn och därför finns kostråd om att intaget ska öka. I Nutri-Scores algoritm ingår inte fullkorn och mängden fullkorn i mjöl, bröd, ris, müsli, flingor och pasta räknas inte in.
  • I Sverige finns även kostråd om att byta till nyttiga matfetter och till magra mejerivaror då andelen omättat fett behöver öka och det mättade minska. Nutri-Score märker oljor som har hög halt av omättat fett med gult/orange vilket felaktigt signalerar ett ohälsosamt innehåll. Man skiljer inte heller på mejerivaror med olika fetthalter och som främst består av mättat fett.
  • Ur ett folkhälsoperspektiv är det vad vi inte äter som är en av de stora utmaningarna när det gäller matvanor. Därför bör dessa livsmedel lyftas fram.
  • Nutri-Score riskerar istället att uppfattas som en varningsmärkning av livsmedel som man helt bör undvika, snarare än att de bör vara en mindre del i en i övrigt balanserad kost.
  • Nutri-Score är, till skillnad från Nyckelhålet, inte utformat på ett sätt som tar hänsyn till att olika produktgrupper skiljer sig åt. Man måste till exempel beakta att det är stora skillnader mellan bröd och leverpastej. Nutri-Score stimulerar därför inte till att ändra ett livsmedels innehåll åt det hälsosammare hållet, eftersom det i många fall inte ger något bättre resultat på Nutri-Scores skala från A (grönt) till E (rött). Det blir svårt, ja till och med omöjligt att flytta sig uppåt i skalan.
  • Algoritmen bakom graderingen är svår att förstå, i jämförelse med Nyckelhålet som får sättas på produkter som klarar tydligt uppställda kriterier.

Nyckelhålsmärkningen är en väl etablerad, positiv framsidesmärkning i Sverige, Danmark, Norge och Island och undviker många av problemen med Nutri-Score enligt ovan. 


Dela artikeln

EFAD 2025

Dietisten i centrum för framtidens vård och folkhälsa

Hur kan Europas dietister bidra till bättre folkhälsa, hållbara matvanor och jämlik vård? På EFAD:s kongress i Malmö samlades över 300 dietister från hela Europa för att diskutera framtidens nutrition – från politiska styrmedel till klinisk praktik och utbildning.

Kajsa Asp Jonson 27 november, 2025 Uppdaterades 28 november, 2025 5 minuters läsning
 Fiona McCullough, Kjell Olsson och Grigoris Risvas.

Foto: Kajsa Asp Jonson


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.