Gastroenterologi

Fibrer som skonsam medicin mot magproblem

Vattnig diarré som inte går över. Det är vardagen för patienter med mikroskopisk kolit. Örebroforskaren Richard Forsgård ska undersöka om en fiber som omvandlas till … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Vattnig diarré som inte går över. Det är vardagen för patienter med mikroskopisk kolit. Örebroforskaren Richard Forsgård ska undersöka om en fiber som omvandlas till smörsyra i tarmen kan vara en skonsam medicin.

– Idag får patienterna antiinflammatorisk medicin som kan föra med sig biverkningar – för vissa så allvarliga att de vill avsluta behandlingen. Att istället kunna påverka tarmens bakterieflora och funktion med fibrer skulle vara mer skonsamt, säger Richard Forsgård, som är finansierad av EU-kommissionens Marie Sklodowska-Curie Actions Postdoctoral Fellowship och ingår i satsningen på Mat och hälsa på Örebro universitet.

Studien startar under hösten och den första patienten har precis fått med sig fiber hem i form av ett pulver att blanda i maten. Målet är att rekrytera 40 patienter som innan studien får testa sin tarmbarriär.

– De får dricka fem olika sockerarter. Sedan mäter vi sockret i urinen – desto mer socker desto mer släpper tarmbarriären igenom, säger Richard Forsgård.

En svag tarmbarriär, som släpper igenom skadliga ämnen, är kopplad till flera sjukdomar som till exempel inflammatorisk tarmsjukdom, IBS och glutenintolerans. Patienterna i studien kommer tillbaka efter sex veckor och gör om samma tester. Förhoppningen är att tarmbarriären då är starkare.

Precis som namnet antyder får patienter diagnosen mikroskopisk kolit efter att vävnadsprover från tjocktarmen har undersökts i mikroskop. Sjukdomen kan komma plötsligt och många blir trötta, går ner i vikt, får diarré och har ont i magen.

Studien bygger på tidigare forskning inom Nutrition-Gut-Brain Interaction Research Centre, NGBI, i Örebro. I dessa har forskarna identifierat en speciell fiber.

– Bakterierna i tarmen bryter ner fibern och då bildas smörsyra. Smörsyran har i sin tur många positiva effekter, bland annat att stärka tarmbarriären, säger Richard Forsgård.

Han kom till Örebro universitet för två år sedan och stannar ytterligare två år efter sin tid som postdoktor eftersom han fått pengar från Marie Sklodowska-Curie Actions.

– Det är annorlunda jämfört med annan forskningsfinansiering. Slutprodukten är forskaren – här är det jag som ska få ny kunskap kopplat till ett forskningsprojekt för att jag sedan ska kunna utveckla min forskning, säger Richard Forsgård.

I hans fall handlar det om att gå från experimentella studier till kliniska studier. Handledare är Robert Brummer som har lång erfarenhet av kliniska studier och som dessutom leder satsningen på Mat och hälsa och forskningsmiljön NGBI.

Richard Forsgård har forskat om tarmens barriär länge utifrån olika perspektiv – hur den påverkas av löpning, cancerbehandling och laktosintolerans.

– Jag sökte tjänsten inom Mat och hälsa för att den passade mig perfekt – och dessutom arbetade mitt labb i Finland med Robert. Och även om jag bara träffat honom en gång så kände mina kollegor honom väl.

Källa: Örebro universitet

Kostråd & riktlinjer

800 000 äldre riskerar undernäring – Livsmedelsverket presenterar tio åtgärder

Nästan var tredje äldre i Sverige riskerar att bli undernärd. Nu presenterar Livsmedelsverket ett nytt kunskapsstöd med tio åtgärder som ska hjälpa kommuner och regioner att förebygga undernäring bland äldre. Dietisternas riksförbund välkomnar förslagen men betonar att de kräver tillgång till dietistkompetens för att kunna genomföras i praktiken.

Nina Granberg 17 juni, 2026 • Uppdaterades 18 juni, 2026 • 3 minuters läsning

Nya beräkningar från Karolinska institutet, gjorda på uppdrag av Livsmedelsverket, visar att omkring 100 000 äldre personer i Sverige är undernärda. Ytterligare 800 000 bedöms ha risk för undernäring.

Enligt de hälsoekonomiska beräkningarna medför undernäring och risk för undernäring uppskattningsvis 7 miljarder kronor i ökade vård- och omsorgskostnader varje år.

– Det här är första gången vi har en tydlig bild av hur omfattande problemet är i Sverige. Undernäring går i många fall att förebygga, men det kräver att flera aktörer agerar tillsammans, tidigt och systematiskt, säger Susanna Kugelberg, folkhälsonutritionist på Livsmedelsverket.

Mer än maten på tallriken

De tio åtgärderna presenteras i en policy brief riktad till beslutsfattare i kommuner och regioner. Syftet är att stärka det strategiska arbetet med mat och måltider inom äldreomsorgen.

Flera av förslagen handlar om organisation, ansvarsfördelning och samverkan, inte bara om maten i sig. Bland annat lyfts behovet av tvärsektoriell samverkan, individanpassat måltidsstöd, utbildning om matens betydelse och ökad samverkan mellan kommun och region.

Livsmedelsverket lyfter också fram att risken för undernäring ökar med stigande ålder, särskilt vid multisjuklighet, demens och social isolering. Samtidigt väntas antalet personer som är 85 år eller äldre öka med omkring 60 procent fram till 2033.

Dietister lyfts också fram i flera av åtgärderna, bland annat när det gäller nutritionsbedömning, måltidsstöd och samverkan mellan olika vårdaktörer.

– Att inkludera dietisters unika kompetens i multiprofessionella team och i samverkan mellan kommun och region ökar möjligheterna att upptäcka risker tidigt, ge individanpassade insatser och följa upp resultaten på ett strukturerat sätt. För att de nationella ambitionerna ska få genomslag krävs dock att dietister finns tillgängliga där de äldre finns, både inom kommunal omsorg och hälso- och sjukvård, säger Rebeka Bereczky Veress, ordförande för Dietisternas Riksförbund.

Hon betonar att flera av de föreslagna åtgärderna riskerar att bli svåra att genomföra i praktiken om tillgången till dietister inte stärks.

Rebeka Bereczky Veress understryker också att undernäring inte är en naturlig del av åldrandet och att nutrition därför behöver ses som en självklar del av god och jämlik äldreomsorg, inte som ett komplement. Enligt henne kan tidig upptäckt, individanpassade insatser och rätt kompetens förebygga mycket lidande. De nya beräkningarna visar också att investeringar i god nutrition kan förbättra livskvaliteten för äldre och samtidigt minska behovet av vård och omsorg.

Kunskapsstödet har tagits fram inom ramen för regeringens uppdrag om mat och måltider för äldre.

Faktaruta: Livsmedelsverkets tio åtgärder för att förebygga undernäring hos äldre

Anta en måltidspolicy med mål för hälsa och livskvalitet.
Inför tvärsektoriell samverkan kring måltidssystemet.
Utse ansvariga för utveckling av måltidsservicen.
Upphandla flexibla och näringsanpassade måltidslösningar.
Ge individanpassade biståndsbeslut.
Öka samverkan mellan kommun och region.
Erbjud anpassat måltidsstöd.
Utbilda personal om matens betydelse.
Främja hälsosamma levnadsvanor.
Underlätta sociala initiativ från civilsamhället.

Läs mer HÄR.

Folkhälsa

Skolmåltiden 80 år

I år är det 80 år sedan riksdagen beslutade att skolmåltider skulle vara kostnadsfria. Reformen blev en viktig del av framväxten av det svenska välfärdssamhället – men utvecklingen hade börjat långt tidigare.

Nina Granberg 19 juni, 2026 • 2 minuters läsning

Under stora delar av 1800-talet fanns ingen organiserad skolmat. Många barn tog med sig smörgås och mjölk hemifrån, andra gick hem för att äta mitt på dagen. För barn i fattiga familjer räckte maten...