Gastroenterologi

Fibrer som skonsam medicin mot magproblem

Vattnig diarré som inte går över. Det är vardagen för patienter med mikroskopisk kolit. Örebroforskaren Richard Forsgård ska undersöka om en fiber som omvandlas till … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Vattnig diarré som inte går över. Det är vardagen för patienter med mikroskopisk kolit. Örebroforskaren Richard Forsgård ska undersöka om en fiber som omvandlas till smörsyra i tarmen kan vara en skonsam medicin.

– Idag får patienterna antiinflammatorisk medicin som kan föra med sig biverkningar – för vissa så allvarliga att de vill avsluta behandlingen. Att istället kunna påverka tarmens bakterieflora och funktion med fibrer skulle vara mer skonsamt, säger Richard Forsgård, som är finansierad av EU-kommissionens Marie Sklodowska-Curie Actions Postdoctoral Fellowship och ingår i satsningen på Mat och hälsa på Örebro universitet.

Studien startar under hösten och den första patienten har precis fått med sig fiber hem i form av ett pulver att blanda i maten. Målet är att rekrytera 40 patienter som innan studien får testa sin tarmbarriär.

– De får dricka fem olika sockerarter. Sedan mäter vi sockret i urinen – desto mer socker desto mer släpper tarmbarriären igenom, säger Richard Forsgård.

En svag tarmbarriär, som släpper igenom skadliga ämnen, är kopplad till flera sjukdomar som till exempel inflammatorisk tarmsjukdom, IBS och glutenintolerans. Patienterna i studien kommer tillbaka efter sex veckor och gör om samma tester. Förhoppningen är att tarmbarriären då är starkare.

Precis som namnet antyder får patienter diagnosen mikroskopisk kolit efter att vävnadsprover från tjocktarmen har undersökts i mikroskop. Sjukdomen kan komma plötsligt och många blir trötta, går ner i vikt, får diarré och har ont i magen.

Studien bygger på tidigare forskning inom Nutrition-Gut-Brain Interaction Research Centre, NGBI, i Örebro. I dessa har forskarna identifierat en speciell fiber.

– Bakterierna i tarmen bryter ner fibern och då bildas smörsyra. Smörsyran har i sin tur många positiva effekter, bland annat att stärka tarmbarriären, säger Richard Forsgård.

Han kom till Örebro universitet för två år sedan och stannar ytterligare två år efter sin tid som postdoktor eftersom han fått pengar från Marie Sklodowska-Curie Actions.

– Det är annorlunda jämfört med annan forskningsfinansiering. Slutprodukten är forskaren – här är det jag som ska få ny kunskap kopplat till ett forskningsprojekt för att jag sedan ska kunna utveckla min forskning, säger Richard Forsgård.

I hans fall handlar det om att gå från experimentella studier till kliniska studier. Handledare är Robert Brummer som har lång erfarenhet av kliniska studier och som dessutom leder satsningen på Mat och hälsa och forskningsmiljön NGBI.

Richard Forsgård har forskat om tarmens barriär länge utifrån olika perspektiv – hur den påverkas av löpning, cancerbehandling och laktosintolerans.

– Jag sökte tjänsten inom Mat och hälsa för att den passade mig perfekt – och dessutom arbetade mitt labb i Finland med Robert. Och även om jag bara träffat honom en gång så kände mina kollegor honom väl.

Källa: Örebro universitet

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Produktnyheter

Nytt mellanmål kan öka järnupptaget från fullkorn

Ett nytt mellanmål baserat på forskning om mineralupptag lanseras nu på den svenska marknaden. Råggyberry bygger på hydrotermiskt behandlad fullkornsråg som kan öka kroppens upptag av järn och zink.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 1 minuts läsning

Produkten består av fullkornsråg, yoghurt och en råvara från produktionen av grillost, toppad med äppel- och svartvinbärskompott. De svarta vinbären bidrar även med C-vitamin, som kan främja järnupptaget.

Tekniken bygger på en hydrotermisk behandling där spannmålets naturliga enzymer aktiveras med hjälp av värme och vatten. Därmed bryts fytinsyra ner, ett ämne som annars binder mineraler och försämrar upptaget. Enligt projektet bakom tekniken visar forskning att upptaget av järn och zink kan öka omkring fyra gånger jämfört med obehandlade spannmål.

Bakom satsningen står bland andra Axfoundation, Good Grains, Generation Pep, Urban Deli och Axfood. Produkten är ett resultat av innovationsprojektet Mineralskiftet, som finansierats av Vinnova.

– Nästan alla skulle må bra av att äta mer fullkorn och med hydrotermisk behandling blir fullkornet en ännu bättre råvara, säger Anna Henning Moberg, verksamhetschef på Axfoundations utvecklingscentrum Torsåker gård.

Råggyberry säljs under Axfoods varumärke Garant och finns hos bland annat Hemköp, Willys, Tempo och City Gross.