Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Gastroenterologi

En kamera som går att svälja ska hjälpa människor att äta rätt

En kamera i en kapsel som går att svälja och mäter din matsmältning med artificiell intelligens. Det låter som science fiction men kan bli verklighet … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning
Gut bacteria , gut flora, microbiome. Bacteria inside the small intestine, concept, representation. 3D illustration. Gut bacteria , gut flora, microbiome. Bacteria inside the small intestine, concept, representation. 3D illustration.

En kamera i en kapsel som går att svälja och mäter din matsmältning med artificiell intelligens. Det låter som science fiction men kan bli verklighet inom några år. Örebroforskarnas mål är att hjälpa människor att äta rätt och att underlätta för företag att ta fram hälsosamma produkter – och de har fått 12.5 miljoner kronor från Vinnova för detta.

– Kapseln med kameran som går att svälja finns redan. Den används för att undersöka delar av tarmen som är svåra att komma åt på annat sätt, säger Robert Brummer, professor i gastroenterologi vid Örebro universitet.

Den nya kamerakapseln, som forskarna kallar för en ätbar biosensor, samlar in information och analyserar matsmältningen i tarmen med hjälp av artificiell intelligens.

– Dagens tester baseras mest på avföringstester. Då får vi bara veta vad slutresultatet blir men inte vad som har påverkat det på vägen, säger Robert Brummer.

Flera företag medverkar i projektet. De kan använda tekniken för att testa nya produkter. Det kan till exempel handla om nya växtbaserade proteiner – som behövs i allt större utsträckning när vi behöver äta mindre kött för att klara klimatmålen. Det kan också vara ett verktyg för att testa kosttillskott som till exempel probiotika och jämföra före och efter.

– I framtiden kan kameran vara en hjälp för konsumenter. I första steget är det intressant för människor med tarmåkommor, där nedbrytningsprocessen i tarmen spelar en viktig roll. De kan få ledtrådar till hur de ska ställa om sin kost för att må bättre. I nästa steg kan det vara en produkt för gemene man, säger Robert Brummer.

Forskarna kommer även ta fram en annan prototyp som är enklare att använda hemma: ett test som mäter gaser i andedräkten.

– Det produceras gaser när maten bryts ner i tarmen och en del av dessa andas vi ut. Det tänker vi inte på, mer än kanske när vi ätit vitlök, säger Robert Brummer.

Han tror att det enklare utandningstestet kan vara ett alternativ till kamerakapseln för många vanliga konsumenter – och ge värdefull information.

– Det som händer i tarmen påverkar inte bara magen utan också immunförsvaret, hjärt- och kärlsjukdomar, åldrande och utveckling av cancer. Därför är det så viktigt att undersöka tarmens nedbrytningsprocesser närmare och det finns ingen enkel metod för detta ännu. Det är det vi hoppas kunna bidra med, avslutar Robert Brummer.

Han kommer leda arbetet inom Precision Nutrition Innovation Arena, PNI, tillsammans med Amy Loutfi, professor i informationsteknologi. PNI är ett resultat av de strategiska satsningar som universitetet har gjort på forskning inom mat och hälsa och artificiell intelligens och ORU Innovations Arena.

– Anslaget inom Vinnovas särskilda utlysning för precionshälsa erhölls i stenhård konkurrens. Det är ännu ett bevis på styrkan i universitetets strategiska satsningar, säger rektor Johan Schnürer.

Faktaruta

Vinnova är Sveriges innovationsmyndighet. Deras uppdrag är att stärka landets innovationsförmåga och bidra till hållbar tillväxt och de har satsat 12,5 miljon kronor på Precision Nutrition Innovation Arena, PNI.

Den är kopplad till det nationella forskningscentret PAN Sweden och är ett samarbete med Chalmers tekniska högskola, Region Örebro län och företagen Lantmännen, Biogaia och Nutrileads. Dessutom är Örebro universitets holdingbolag med i projektet. Projektledare är vicerektor Amy Loutfi.

Den ätbara biosensorn är den första innovationen inom Precision Nutrition Innovation Arena, PNI. Samtidigt som sensorn utvecklas bygger universitetet en struktur för att fler projekt ska kunna ta vara på de tre starka byggstenarna: Innovationsarenan och forskning inom mat och hälsa och artificiell intelligens.

Källa: Örebro universitet



Kostråd & riktlinjer

Kostråd i praktiken – så skapar vi matvanor som håller

För att kostråden ska få genomslag måste de bottna i människors vardag, kultur och sammanhang. Det var budskapet vid SLU Future Foods webbinarium om hur vi kan skapa matvanor som håller – för hälsa, miljö och beredskap.

Nina Granberg 16 oktober, 2025 Uppdaterades 16 oktober, 2025 4 minuters läsning
IMG_1109

Foto: AdobeStock

Mer än 260 deltagare loggade in när SLU Future Food höll sitt webbinarium ”Kostråd i praktiken – så skapar vi matvanor som håller”. I centrum stod tre forskare som länge studerat hur människor faktiskt gör sina matval: Sara Spendrup, Fredrik Fernqvist och Richard Tellström från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Tillsammans presenterade de en rapport där de lyfter sju rekommendationer som handlar om att förankra kostråd i matkulturen, skapa stödjande miljöer och kommunikation som når olika grupper. 

Sara Spendrup, docent vid SLU, lyfte särskilt vikten av märkning och tydliga signaler i matmiljön. Märkningar behöver vara begripliga och trovärdiga, och olika symboler fungerar för olika värderingar.

Richard Tellström betonade prisvärdhet snarare än priset i sig.

– Ingen köper det billigaste, alla köper det som känns värt sitt pris, förklarade han.

Mat är kultur – inte bara näring

Richard Tellström påpekade att prisvärdhet handlar om mer än pengar. Den hänger också ihop med familjens vanor, kulturell status och sättet att visa omtanke. Vill man förändra matvanor behöver man därför också hitta nya sätt att uttrycka kärlek och omsorg genom maten. Han lyfte också betydelsen av smak, inte bara vad som smakar gott, utan vad som anses vara ‘den goda smaken’.

– Mat som ska bli vald måste vara kulturellt okej, sa han och tog exemplet skolmat som kryddas så att den påminner om pizza eller tacos för att locka barn att våga prova nytt.

Fredrik Fernqvist, Richard Tellström och Sara Spendrup
Skärmdump från webbinariet

Fredrik Fernqvist betonade vikten av att hantera flera omställningar samtidigt: hälsa, hållbarhet, livsmedelssystem och beredskap. Han efterlyste en mer integrerad livsmedelsplanering där olika sektorer samarbetar, exempelvis att fysisk planering kopplas till vad som görs i skolan och hur åkermarken används. 

– Vi behöver arbeta med alla utmaningar parallellt och skapa gemensamma mål över sektorsgränserna, konstaterade han.

Livsmedelsverket: “Bra kostråd räcker inte”

Åsa Brugård Konde, nutritionist vid Livsmedelsverket, bekräftade att myndigheten delar många av forskarnas slutsatser.

– Bra kostråd räcker inte, man måste arbeta på många plan för att de ska få genomslag,” sade hon.

Hon framhöll att den kulturella förankringen är den svåraste delen i arbetet med kostråden och att Livsmedelsverket gärna hade samarbetat ännu närmare forskarna i den frågan. Åsa Brugård Konde betonade också vikten av uppföljning av lagstiftningen om skolmåltider och en tydligare reglering av vad som säljs i skolornas kafeterior.

Livsmedelsverket vill dessutom se en lagstiftning som begränsar marknadsföring av ohälsosam mat riktad till barn, i likhet med reglerna i Norge och Storbritannien.

I praktiken: Hässleholms kommun visar vägen

Emma Frick, verksamhetsutvecklare för måltider i Hässleholms kommun, gav ett konkret exempel på hur forskarnas rekommendationer kan omsättas i vardagen.

Hon beskrev hur kommunen arbetar för att följa Livsmedelsverkets råd men samtidigt anpassa menyerna till smak och kultur:

– Vi försöker införa nya rätter stegvis. Hellre 50/50-rätter än att gå för fort fram. Det är bättre att blanda in baljväxter i rätter som barnen redan gillar än att lansera något helt nytt.

Hon betonade också vikten av traditioner, som att alltid servera midsommarmat, jul- och påskrätter. Det stärker igenkänning och trygghet.

Kommunen arbetar dessutom aktivt med matsvinn, märkning (svenskt ursprung, MSC-märkt fisk, vegetariskt) och elevdialog via enkäter.

– Maten måste smaka gott, annars äter de den inte, sammanfattade Emma Frick.

Kommunikation, språk och värderingar

Under den avslutande paneldiskussionen lyftes kommunikationens roll för att lyckas förändra matvanor.

Sara Spendrup påpekade att alla märkningar inte fungerar för alla, och att budskap måste anpassas till olika värderingar. Fredrik Fernqvist varnade för att övertydliga kampanjer,  som “vegetarisk dag” i skolan, ibland kan skapa motstånd.

Emma Frick berättade hur de i Hässleholm valt att tala om “dagens gröna” istället för “vegetarisk gryta”, för att göra budskapen mer inkluderande.

Förnuftsargument räcker ofta inte menade Richard Tellström. Detta gäller särskilt inte för grupper med lägre utbildning eller lägre inkomst. För att verkligen nå brett, menade han, krävs tydlighet, konkreta styrmedel och ibland ekonomiska incitament.

Sju vägar till matvanor som håller

  1. Förankra kostråd i matkulturen
    Kostråd får genomslag först när de känns relevanta i människors vardag, kultur och gemenskap.
  2. Gör det lätt att välja rätt
    Hälsosam och hållbar mat ska vara synlig, tillgänglig och enkel att välja.
  3. Man måste veta för att kunna välja
    Grundläggande kunskap om mat och hållbarhet behövs för att människor ska kunna göra medvetna val.
  4. Berätta så att alla förstår
    Använd färre och tydligare märkningar – och ett språk som når ut till fler.
  5. Det måste vara värt priset
    Hållbar och hälsosam mat måste upplevas som prisvärd för att väljas.
  6. Mat måste smaka gott
    Ingen väljer mat som inte känns välsmakande och kulturellt accepterad.
  7. Hantera flera omställningar tillsammans
    Hälsa, hållbarhet och krisberedskap hänger ihop – styrmedel och samarbeten måste ta hänsyn till alla tre.

Ur SLU Future Foods policy brief ”Kostråd i praktiken – så skapar vi matvanor som håller.”

Faktaruta: SLU Future Food

SLU Future Food är en plattform vid Sveriges lantbruksuniversitet som stimulerar forskning och samverkan kring ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara livsmedelssystem. Plattformen arbetar för att öka kunskapen om hur maten påverkar hälsa, miljö och beredskap – och hur vi kan ställa om till mer hållbara matvanor i praktiken.

Läs mer: www.slu.se/futurefood



Forskning

Idrott och typ 1-diabetes 

Att träna och tävla på hög nivå är en utmaning för vem som helst. Men för idrottare med typ 1-diabetes blir det ännu mer komplicerat. En ny C-uppsats visar att strategiskt anpassad kost och insulinbehandling kan göra det möjligt att uppnå god blodsockerkontroll, men vägen dit präglas ofta av ”trial and error” och kräver stöd från professionella, inte minst dietister.

Malin Nitschke & Tomas Maculewicz 16 oktober, 2025 Uppdaterades 6 oktober, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_652335915

Foto: Foto: AdobeStock


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.