Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Gastroenterologi

En kamera som går att svälja ska hjälpa människor att äta rätt

En kamera i en kapsel som går att svälja och mäter din matsmältning med artificiell intelligens. Det låter som science fiction men kan bli verklighet … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning
Gut bacteria , gut flora, microbiome. Bacteria inside the small intestine, concept, representation. 3D illustration. Gut bacteria , gut flora, microbiome. Bacteria inside the small intestine, concept, representation. 3D illustration.

En kamera i en kapsel som går att svälja och mäter din matsmältning med artificiell intelligens. Det låter som science fiction men kan bli verklighet inom några år. Örebroforskarnas mål är att hjälpa människor att äta rätt och att underlätta för företag att ta fram hälsosamma produkter – och de har fått 12.5 miljoner kronor från Vinnova för detta.

– Kapseln med kameran som går att svälja finns redan. Den används för att undersöka delar av tarmen som är svåra att komma åt på annat sätt, säger Robert Brummer, professor i gastroenterologi vid Örebro universitet.

Den nya kamerakapseln, som forskarna kallar för en ätbar biosensor, samlar in information och analyserar matsmältningen i tarmen med hjälp av artificiell intelligens.

– Dagens tester baseras mest på avföringstester. Då får vi bara veta vad slutresultatet blir men inte vad som har påverkat det på vägen, säger Robert Brummer.

Flera företag medverkar i projektet. De kan använda tekniken för att testa nya produkter. Det kan till exempel handla om nya växtbaserade proteiner – som behövs i allt större utsträckning när vi behöver äta mindre kött för att klara klimatmålen. Det kan också vara ett verktyg för att testa kosttillskott som till exempel probiotika och jämföra före och efter.

– I framtiden kan kameran vara en hjälp för konsumenter. I första steget är det intressant för människor med tarmåkommor, där nedbrytningsprocessen i tarmen spelar en viktig roll. De kan få ledtrådar till hur de ska ställa om sin kost för att må bättre. I nästa steg kan det vara en produkt för gemene man, säger Robert Brummer.

Forskarna kommer även ta fram en annan prototyp som är enklare att använda hemma: ett test som mäter gaser i andedräkten.

– Det produceras gaser när maten bryts ner i tarmen och en del av dessa andas vi ut. Det tänker vi inte på, mer än kanske när vi ätit vitlök, säger Robert Brummer.

Han tror att det enklare utandningstestet kan vara ett alternativ till kamerakapseln för många vanliga konsumenter – och ge värdefull information.

– Det som händer i tarmen påverkar inte bara magen utan också immunförsvaret, hjärt- och kärlsjukdomar, åldrande och utveckling av cancer. Därför är det så viktigt att undersöka tarmens nedbrytningsprocesser närmare och det finns ingen enkel metod för detta ännu. Det är det vi hoppas kunna bidra med, avslutar Robert Brummer.

Han kommer leda arbetet inom Precision Nutrition Innovation Arena, PNI, tillsammans med Amy Loutfi, professor i informationsteknologi. PNI är ett resultat av de strategiska satsningar som universitetet har gjort på forskning inom mat och hälsa och artificiell intelligens och ORU Innovations Arena.

– Anslaget inom Vinnovas särskilda utlysning för precionshälsa erhölls i stenhård konkurrens. Det är ännu ett bevis på styrkan i universitetets strategiska satsningar, säger rektor Johan Schnürer.

Faktaruta

Vinnova är Sveriges innovationsmyndighet. Deras uppdrag är att stärka landets innovationsförmåga och bidra till hållbar tillväxt och de har satsat 12,5 miljon kronor på Precision Nutrition Innovation Arena, PNI.

Den är kopplad till det nationella forskningscentret PAN Sweden och är ett samarbete med Chalmers tekniska högskola, Region Örebro län och företagen Lantmännen, Biogaia och Nutrileads. Dessutom är Örebro universitets holdingbolag med i projektet. Projektledare är vicerektor Amy Loutfi.

Den ätbara biosensorn är den första innovationen inom Precision Nutrition Innovation Arena, PNI. Samtidigt som sensorn utvecklas bygger universitetet en struktur för att fler projekt ska kunna ta vara på de tre starka byggstenarna: Innovationsarenan och forskning inom mat och hälsa och artificiell intelligens.

Källa: Örebro universitet



Forskning

Ultraprocessad mat kopplas till förstadier av kolorektal cancer hos yngre kvinnor

En stor amerikansk studie visar att hög konsumtion av ultraprocessade livsmedel (UPF) är kopplad till ökad risk för förstadier till kolorektal cancer hos kvinnor under 50 år. Fynden baseras på data från mer än 29 000 deltagare i Nurses’ Health Study II.

Nina Granberg 17 november, 2025 Uppdaterades 18 november, 2025 2 minuters läsning
IMG_1255

Foto: AdobeStock

Studien som nyligen publicerats i JAMA Oncology, initierades för att bättre förstå vad som driver ökningen av kolorektal cancer bland yngre vuxna. Dr Andrew Chan, huvudförfattare och verksam vid Massachusetts General Hospital, framhåller att även om polyper oftast inte utvecklas till cancer är de centrala för sjukdomsförloppet:

– De allra flesta av dessa polyper utvecklas aldrig till cancer. Men samtidigt vet vi att den stora majoriteten av de cancerfall vi ser hos yngre vuxna uppstår från just dessa förstadier, säger han till brittiska dagstidningen The Guardian.

Deltagarna följdes i 24 år och 1 189 fall av konventionella adenomer och 1 598 sågtandade lesioner (serrated lesions) identifierades. Kvinnor med högst UPF-intag, i genomsnitt 9,9 portioner/ättillfällen per dag, hade 45 procent högre risk för konventionella adenomer jämfört med dem med lägst intag (3,3 portioner per dag). Något samband med sågtandade lesioner sågs inte. Resultaten kvarstod efter justering för bland annat BMI, typ 2-diabetes, fiberintag, mikronutrienter och kostkvalitet.

Flera forskare har kommenterat studiens styrkor och begränsningar. Marco Gerlinger, professor i gastrointestinal cancer vid Barts Cancer Institute, framhåller att studien är robust men att tolkningen är begränsad av studiedesignen:

– Studien visar en association, men den kan inte bevisa kausalitet, säger han.

Gunter Kuhnle, professor i nutrition vid University of Reading, lyfter särskilt svårigheterna med att använda NOVA-systemet vid klassificering av ultraprocessade livsmedel:

Författarna själva poängterar också dessa viktiga metodologiska begränsningar. De tillägger också att studien enbart omfattade yngre kvinnor i USA, vilket begränsar generaliserbarheten, och den analyserade utvecklingen av polyper – inte kolorektal cancer i sig.

Forskarna betonar samtidigt att konventionella adenomer är den polypform som oftast utvecklas till kolorektal cancer bland yngre vuxna, och att resultaten därmed kan bidra med en pusselbit till förståelsen av den ökande incidensen i denna grupp.

Faktaruta: Polyptyper

  • Konventionella adenomer är den polypform som oftast utvecklas till kolorektal cancer.
  • Sågtandade lesioner (serrated lesions) är en heterogen grupp där vissa är godartade medan andra kan vara premaligna

Läs merhttps://jamanetwork.com/journals/jamaoncology/article-abstract/2841354



Forskning

Kockens val får matgäster att prova nytt

Att framhäva ett vegetariskt alternativ som ”Kockens val” kan få fler gäster att välja just det. Det visar en ny svensk studie från Örebro universitet, genomförd i en à la carte-restaurang med hållbarhetsprofil i Stockholm.

Nina Granberg 12 november, 2025 Uppdaterades 14 november, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_319712008

Foto: AdobeStock

Alla rätter i studien var vegetariska, men en av dem imiterade en klassisk svensk kötträtt: pannbiff. Den rätten blev också mest populär oavsett hur menyn var utformad. Däremot ökade intresset för en linsrätt med ”zero waste”-pesto markant när den märktes med ”Kockens val”. Effekten var tydligast för den minst populära rätten – vilket tyder på att kockens rekommendation kan hjälpa gäster att våga välja något nytt.

Forskarna konstaterar också att effekten av ”Kockens val” var starkare än placeringen på menyn, något som tidigare forskning visat kan påverka valen. Det tyder på att expertauktoritet kan väga tyngre än visuella faktorer.

Vego-pannbiff populärast

Pannbiffen var särskilt populär bland gäster födda i Sverige, vilket forskarna tolkar som ett uttryck för hur djupt svensk matkultur sitter – även när kötträtten får vegetariskt innehåll. Resultaten stödjer teorin att våra matval till stor del styrs av vanor och kulturella referenser.

Enkätsvaren visade att män och gäster med lägre utbildningsnivå mer sällan valde linser, medan kvinnor och högutbildade oftare gjorde det. Män föredrog i högre grad den ”köttiga” pannbiffen, ett mönster som speglar tidigare studier där kött kopplas till maskulinitet.

Att märka en rätt med ”Gästernas val” påverkade inte försäljningen. Forskarna menar att sociala signaler kräver upprepning och starkare sociala band för att påverka beteende – något som inte uppstår vid ett enstaka restaurangbesök.

Ingen risk för smakbakslag

Alla rätter fick höga smakbetyg, oavsett menyformulering. Gästerna var lika nöjda med maten, vilket visar att ”Kockens val” kan användas som styrmedel utan att påverka upplevelsen negativt.

Studien är en del av forskningsprojektet PAN Sweden, finansierat av Formas, och är den tredje publikationen från doktoranden Ansung Kim vid Örebro universitet.

Läs mer: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0272494425002890


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.