Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Gastroenterologi

Brister i särskild celltyp kan vara orsak till ulcerös kolit

Det finns många varianter av så kallade bägarceller i tarmen, visar en ny studie från Göteborgs universitet, som också visar att dessa celler har olika … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Det finns många varianter av så kallade bägarceller i tarmen, visar en ny studie från Göteborgs universitet, som också visar att dessa celler har olika funktioner. Studien pekar på att brister hos en viss typ av bägarcell kan vara en bidragande orsak till den inflammatoriska tarmsjukdomen ulcerös kolit.

Hela tarmens insida är täckt av ett tunt slemlager som skyddar den ömtåliga slemhinnan från bakterier eller andra mikroorganismer. Om mikroorganismerna får upprepad kontakt med vår tarmslemhinna kan det leda till inflammation och även cellförändringar, vilket ökar risken för tarmcancer. I en frisk tjocktarm är slemlagret upp mot en millimeter tjockt. Lagret förnyas helt varje timme, och bildas av en särskild celltyp som kallas bägarceller.

I den nu aktuella studien, som är publicerad i tidskriften Science, har forskarna skiljt ut bägarceller från andra celler och undersökt vilka proteiner varje enskild bägarcell uttrycker. Det visade sig att det finns många olika undertyper av dessa celler, och att funktionen för bägarcellerna varierar mer än forskningen tidigare förstått.

– Vi tror att detta är viktig kunskap för att framöver kunna påverka tarmens skyddsfunktion. Systemet som upprätthåller det skyddande slemlagret i tarmen verkar kunna ändra sina funktioner och det skulle man kunna utnyttja genom att omprogrammera det med olika signaler, exempelvis genom nya läkemedel, säger Malin Johansson, docent vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som lett forskningen bakom den aktuella studien.

Kopplas till ulcerös kolit

Den del av slemlagret som är mest ogenomträngligt bildas av körtlar i tarmen. Forskarlaget studerade särskilt en av de specifika typerna av bägarceller, som finns på den yttersta slemhinneytan. Dessa bägarceller bidrar med en annan typ av slem, som bidrar till skyddet i tarmen men som tillåter att vissa näringsämnen släpps igenom.

– Om dessa specifika celler har en nedsatt funktion ser vi att det uppstår oskyddade cellytor som leder till inflammation, både i studier på möss och på prover från patienter med ulcerös kolit, säger Malin Johansson.

Tycks orsaka skada i slemskyddet

I studien verkade dessa särskilda bägarceller stötas av från slemhinnan tidigare än normalt hos patienter med ulcerös kolit, vilket innebar att cellerna blev färre.

– Till vår förvåning kunde vi observera detta både hos patienter med aktiv ulcerös kolit och hos dem som var tillfälligt symtomfria. Det tyder på att för tidig avstötning av de särskilda bägarceller vi studerat orsakar ett skadat slemskydd och att detta är en bidragande orsak till inflammatorisk tarmsjukdom. Det skulle även kunna vara en bidragande förklaring till den ökade cancerrisk som finns hos dessa patienter, säger Malin Johansson.

Det finns cirka 30 000 personer i Sverige med ulcerös kolit, som är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som går i skov.

Artikel: An intercrypt subpopulation of goblet cells is essential for colonic mucus barrier function

Källa: Göteborgs universitet



Obesitas

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling

Trots att kostvanor är en central del av obesitasbehandling följs de sällan upp i studier av läkemedel. Det visar en ny systematisk översikt.

Nina Granberg 7 januari, 2026 Uppdaterades 9 januari, 2026 1 minuts läsning
IMG_1395

Foto: AdobeStock



Folkhälsa

Storbritannien förbjuder reklam för ohälsosam mat

Från och med årsskiftet råder brittiskt reklamförbud för livsmedel och drycker med högt innehåll av fett, salt och socker (HFSS). Förbudet gäller tv-reklam före klockan 21.00 samt all reklam online, och är en del av regeringens arbete för att minska barnobesitas, rapporterar BBC.

Nina Granberg 7 januari, 2026 Uppdaterades 8 januari, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1639395281

Foto: AdobeStock

Reklamstoppet omfattar produkter som pekas ut som särskilt bidragande till barns övervikt och obesitas, bland annat läsk, choklad, godis, pizza och glass. Även vissa frukostflingor, sötade brödprodukter samt färdigrätter och smörgåsar ingår i förbudet. Vilka produkter som berörs avgörs med hjälp av ett poängsystem som väger samman näringsinnehåll och nivåer av mättat fett, salt och socker.

Företag får fortsatt marknadsföra sina varumärken generellt, men inte visa specifika HFSS-produkter. Enligt branschbedömare kan det gynna större aktörer med starka varumärken, medan mindre företag som främst marknadsför enskilda produkter riskerar att påverkas mer.

Branschorganisationen Food and Drink Federation uppger att man redan frivilligt följt de nya reglerna sedan oktober och att medlemsföretagen satsar på reformulering. Samtidigt visar data från NHS att 9,2 procent av barn 4-5 år gamla lever med obesitas, och att vart femte barn har karies vid fem års ålder. Kostnaden för obesitas uppskattas till över 11 miljarder pund per år för den brittiska sjukvården.

Regeringen bedömer att reklamförbudet kan förebygga omkring 20 000 fall av barnobesitas. Företag som bryter mot reglerna riskerar åtgärder från Advertising Standards Authority.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.