Gastroenterologi

Bra kost tidigt skyddar mot IBD

Att ha ett högt intag av fisk och grönsaker i kosten vid 1 års ålder, och ett lågt intag av sockersötad dryck, tycks skydda mot inflammatorisk tarmsjukdom. Det visar en studie vid Göteborgs universitet på drygt 80 000 barn.

19 februari, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Enligt en nyligen publicerad studie i tidskriften Gut saknar den globala ökningen av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), inklusive Crohns sjukdom och ulcerös kolit, en tydlig förklaring. En bidragande faktor tros vara kostmönster som påverkar bakterierna i tarmen, även känd som tarmmikrobiotan, särskilt under de första levnadsåren.

Forskning har tidigare fokuserat på kostmönster och IBD hos vuxna, men kunskapsbristen är påtaglig när det gäller barns kost och dess kopplingar till IBD.

Studien omfattar kostinformation om 81 280 ettåringar i Sverige och Norge, där data samlats in från två populationsstudier, "Alla barn i sydöstra Sverige" (ABIS) och "Den norske mor, far og barn-undersøkelsen" (MoBa).

Föräldrarna till barnen fick svara på specifika frågor om barnens kost vid olika åldrar, och kostkvaliteten bedömdes med hjälp av ett verktyg som mäter den övergripande kvaliteten på kosten, Healthy Eating Index, anpassad för barn.

Resultaten visade att högt fiskintag vid ett års ålder jämfört med ett lågt var kopplat till en 54-procentig lägre risk för ulcerös kolit. Vidare var högt grönsaksintag vid ett års ålder associerat med en generellt minskad risk för IBD. Å andra sidan visade högt intag av sockersötade drycker en 42-procentig ökad risk för IBD.

Det fanns inga klara samband mellan IBD och andra livsmedelsgrupper såsom kött, mejeriprodukter, frukt, spannmål, potatis och livsmedel med högt innehåll av socker eller fett.

Även när man justerade för andra faktorer som amning, användning av bröstmjölksersättning och antibiotika vid ett års ålder samt föräldrarnas totala hushållsinkomst, kvarstod sambanden mellan kost och risken för IBD.

Forskarna påpekar dock att eftersom studien utfördes i höginkomstländer med specifika kostvanor är det osäkert om resultaten kan generaliseras till länder med andra kostmönster och ekonomiska förhållanden. Dessutom kan inga orsakssamband fastställas på grund av studiens observationskaraktär.

Sammanfattningsvis stöder de nya fynden hypotesen att kostvanor tidigt i livet kan påverka risken för att utveckla IBD, möjligen genom att påverka tarmmikrobioten, enligt Annie Guo, dietist och doktorand i pediatrik vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och studiens huvudförfattare.

Studien: Early-life diet and risk of inflammatory bowel disease: a pooled study in two Scandinavian birth cohorts

Folkhälsa

Matvanorna i Norden går åt fel håll

Den nya NORMO-rapporten bekräftar en tydlig trend: livsstilsvanorna i Norden avviker allt mer från NNR2023. Tillsammans bidrar förändrade kost- och rörelsemönster till en negativ folkhälsoutveckling som enligt analysen kräver samordnade insatser på nordisk nivå.

Nina Granberg 10 december, 2025 • Uppdaterades 11 december, 2025 • 2 minuters läsning

56 procent av de vuxna i Norden har övervikt eller obesitas, liksom vart femte barn. Ökningen sedan 2014 syns i de flesta länder, med störst förändringar i Finland, Sverige och på Island.

Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann betonade vid seminariet där NORMO-rapporten nyligen presenterades att utvecklingen är tydlig:

-Vi är på väg att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning, kännetecknad av för mycket skärmtid och en ohälsosam och icke hållbar kost.

Citatet sätter ramen för rapportens huvudbudskap; kostmönster och rörelsemönster bidrar tillsammans till en negativ folkhälsotrend som kräver samordnade insatser.

Tydliga utvecklingsmönster i den nordiska regionen

Frukt och grönsaker: Intaget har minskat, framför allt frukt, och ligger fortsatt under rekommendationerna.
Fullkorn: Konsumtionen har minskat sedan 2014 och är låg i hela Norden.
Fisk: Intaget är stabilt men lägre än rekommenderade nivåer.
Kött: Det totala köttintaget är högt, särskilt i Danmark och Finland.
Energitäta livsmedel med lågt näringsinnehåll: Intaget är fortsatt högt bland vuxna, med variation mellan länder.
Energidrycker: Konsumtionen har ökat i alla länder, särskilt bland unga.

Tydliga skillnader mellan grupper

Skillnaderna mellan socioekonomiska grupper är stabila över tid:

Utbildning: Personer med högre utbildning, eller högre utbildningsnivå hos föräldrar, rapporterar mer hälsosamma matmönster och lägre konsumtion av sötade drycker och energidrycker.
Ålder: Yngre vuxna äter mindre frukt, fullkorn och fisk samt mer kött och energidrycker än äldre.
Kön: Kvinnor rapporterar högre intag av frukt, grönsaker och fullkorn; män högre intag av kött och sötade drycker.

Politiska verktyg lyfts fram

Vid presentationen i Köpenhamn lyftes flera möjliga nordiska policyåtgärder för att underlätta mer hälsosamma val:

Sänkt moms på frukt och grönsaker
Gemensam nordisk hälsomärkning, exempelvis NutriScore
Reklambegränsningar riktade till barn
Reglering av energidrycker, såsom åldersgräns och koffeinmax

Flera länder har redan tagit steg i denna riktning, och panelisterna underströk att nordiskt samarbete kan ge större effekt än enskilda nationella insatser.

Fakta: Vad är NORMO?

NORMO (Nordic Monitoring of Diet, Physical Activity and Overweight) är Nordiska ministerrådets återkommande kartläggning av matvanor, fysisk aktivitet, stillasittande och viktstatus i de nordiska länderna.

Undersökningen genomförs med harmoniserade metoder för att möjliggöra jämförelser mellan länder. Årets rapport bygger på data från 2024 och följer utvecklingen sedan 2011/2014.

Syftet är att ge underlag för nationell och nordisk folkhälsopolitik samt att följa hur väl befolkningens vanor överensstämmer med de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2023

Livsmedel

EU ska undersöka mikroplaster i mat

Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har fått i uppdrag av Europaparlamentet att undersöka mikroplaster i mat, vatten och luft.

Nina Granberg 9 december, 2025 • Uppdaterades 11 december, 2025 • 1 minuts läsning

Intresset och oron för mikroplaster har ökat bland konsumenter i både Sverige och alla andra EU-länder de senaste åren. Nu har Europaparlamentet givit Efsa i uppdrag att ta fram ett vetenskapligt underlag om mikroplaster i både mat, vatten och luft.

- Det är bra att Efsa få det här uppdraget eftersom det fortfarande saknas mycket kunskap på området, säger Salomon Sand, toxikolog på Livsmedelsverket.

Efsa kommer att titta på den senaste forskningen om mikroplast, exempelvis om hur mikroplaster tar sig in i och påverkar människokroppen och vilka effekter det kan ha, hur förekomsten i livsmedel kan mätas samt hur mycket mikroplaster vi exponeras för via mat baserat på befintliga data.

Efsas bedömning förväntas bli klar i slutet av 2027.

Läs mer om uppdraget här: Microplastics: European Parliament requests scientific advice from EFSA