Gastroenterologi

Bra kost tidigt skyddar mot IBD

Att ha ett högt intag av fisk och grönsaker i kosten vid 1 års ålder, och ett lågt intag av sockersötad dryck, tycks skydda mot inflammatorisk tarmsjukdom. Det visar en studie vid Göteborgs universitet på drygt 80 000 barn.

19 februari, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Enligt en nyligen publicerad studie i tidskriften Gut saknar den globala ökningen av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), inklusive Crohns sjukdom och ulcerös kolit, en tydlig förklaring. En bidragande faktor tros vara kostmönster som påverkar bakterierna i tarmen, även känd som tarmmikrobiotan, särskilt under de första levnadsåren.

Forskning har tidigare fokuserat på kostmönster och IBD hos vuxna, men kunskapsbristen är påtaglig när det gäller barns kost och dess kopplingar till IBD.

Studien omfattar kostinformation om 81 280 ettåringar i Sverige och Norge, där data samlats in från två populationsstudier, "Alla barn i sydöstra Sverige" (ABIS) och "Den norske mor, far og barn-undersøkelsen" (MoBa).

Föräldrarna till barnen fick svara på specifika frågor om barnens kost vid olika åldrar, och kostkvaliteten bedömdes med hjälp av ett verktyg som mäter den övergripande kvaliteten på kosten, Healthy Eating Index, anpassad för barn.

Resultaten visade att högt fiskintag vid ett års ålder jämfört med ett lågt var kopplat till en 54-procentig lägre risk för ulcerös kolit. Vidare var högt grönsaksintag vid ett års ålder associerat med en generellt minskad risk för IBD. Å andra sidan visade högt intag av sockersötade drycker en 42-procentig ökad risk för IBD.

Det fanns inga klara samband mellan IBD och andra livsmedelsgrupper såsom kött, mejeriprodukter, frukt, spannmål, potatis och livsmedel med högt innehåll av socker eller fett.

Även när man justerade för andra faktorer som amning, användning av bröstmjölksersättning och antibiotika vid ett års ålder samt föräldrarnas totala hushållsinkomst, kvarstod sambanden mellan kost och risken för IBD.

Forskarna påpekar dock att eftersom studien utfördes i höginkomstländer med specifika kostvanor är det osäkert om resultaten kan generaliseras till länder med andra kostmönster och ekonomiska förhållanden. Dessutom kan inga orsakssamband fastställas på grund av studiens observationskaraktär.

Sammanfattningsvis stöder de nya fynden hypotesen att kostvanor tidigt i livet kan påverka risken för att utveckla IBD, möjligen genom att påverka tarmmikrobioten, enligt Annie Guo, dietist och doktorand i pediatrik vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och studiens huvudförfattare.

Studien: Early-life diet and risk of inflammatory bowel disease: a pooled study in two Scandinavian birth cohorts

Debatt

Nyckelhålet stärker kostråden och folkhälsan bättre än Nutri-Score

Nyckelhålsmärkningen har över en 30-årig historia som successivt har utvecklats i framgångsrik dialog mellan myndigheter, livsmedelsproducenter och forskare. Den är i dag en väl förankrad framsidesmärkning som lyfter fram de svenska kostråden. För folkhälsans skull är det ett betydligt bättre alternativ än att införa Nutri-Score.

Maria Sitell 28 november, 2025 • Uppdaterades 28 november, 2025 • 2 minuters läsning

I nummer 2/2025 av Dietisten framfördes fördelar med att istället inför NutriScore. Enligt mitt sätt att se bör livsmedelsmärkningar dock utformas på ett sätt som först och främst stämmer överens med kostråd och faktiskt underlättar för människor att göra hälsosamma val. Framsidesmärkning behöver också utformas på ett sätt som stimulerar produktutveckling. Följande sex punkter visar på fördelarna med Nyckelhålet jämfört med NutriScore

Den framsidesmärkning som finns i ett land behöver ta hänsyn till nationella folkhälsoutmaningar, kostråd och mattraditioner. Det gör inte Nutri-Score avseende Sverige och övriga nordiska länder. Ett införande av Nutri-Score i Sverige och övriga Norden skulle därför riskera att bli vilseledande för konsumenter.

Global Burden of Disease visar att intaget av fullkorn är den kostfaktor som mest påverkar ohälsan, inte minst gäller detta för hjärt- och kärlsjukdomar, vissa former av cancer och diabetes typ 2. I Sverige äter 9 av 10 för lite fullkorn och därför finns kostråd om att intaget ska öka. I Nutri-Scores algoritm ingår inte fullkorn och mängden fullkorn i mjöl, bröd, ris, müsli, flingor och pasta räknas inte in.

I Sverige finns även kostråd om att byta till nyttiga matfetter och till magra mejerivaror då andelen omättat fett behöver öka och det mättade minska. Nutri-Score märker oljor som har hög halt av omättat fett med gult/orange vilket felaktigt signalerar ett ohälsosamt innehåll. Man skiljer inte heller på mejerivaror med olika fetthalter och som främst består av mättat fett.

Ur ett folkhälsoperspektiv är det vad vi inte äter som är en av de stora utmaningarna när det gäller matvanor. Därför bör dessa livsmedel lyftas fram.

Nutri-Score riskerar istället att uppfattas som en varningsmärkning av livsmedel som man helt bör undvika, snarare än att de bör vara en mindre del i en i övrigt balanserad kost.

Nutri-Score är, till skillnad från Nyckelhålet, inte utformat på ett sätt som tar hänsyn till att olika produktgrupper skiljer sig åt. Man måste till exempel beakta att det är stora skillnader mellan bröd och leverpastej. Nutri-Score stimulerar därför inte till att ändra ett livsmedels innehåll åt det hälsosammare hållet, eftersom det i många fall inte ger något bättre resultat på Nutri-Scores skala från A (grönt) till E (rött). Det blir svårt, ja till och med omöjligt att flytta sig uppåt i skalan.

Algoritmen bakom graderingen är svår att förstå, i jämförelse med Nyckelhålet som får sättas på produkter som klarar tydligt uppställda kriterier.

Nyckelhålsmärkningen är en väl etablerad, positiv framsidesmärkning i Sverige, Danmark, Norge och Island och undviker många av problemen med Nutri-Score enligt ovan.

EFAD 2025

Dietisten i centrum för framtidens vård och folkhälsa

Hur kan Europas dietister bidra till bättre folkhälsa, hållbara matvanor och jämlik vård? På EFAD:s kongress i Malmö samlades över 300 dietister från hela Europa för att diskutera framtidens nutrition – från politiska styrmedel till klinisk praktik och utbildning.

Kajsa Asp Jonson 27 november, 2025 • Uppdaterades 28 november, 2025 • 5 minuters läsning

Grigoris risvas, som under årsmötet valdes till EFAD:s president, inledde tillsammans med Fiona McCullough, ordförande i EFAD:s vetenskapliga kommitté, och DRF:s ordförande Kjell Olsson den europeiska dietistkongressen EFAD 2025 i Malmö.

De lyfte dietistens viktiga roll för jämlik hälsa och livskvalitet, hållbar utveckling och minskad sjukdomsbörda....