Gastroenterologi

Bra kost tidigt skyddar mot IBD

Att ha ett högt intag av fisk och grönsaker i kosten vid 1 års ålder, och ett lågt intag av sockersötad dryck, tycks skydda mot inflammatorisk tarmsjukdom. Det visar en studie vid Göteborgs universitet på drygt 80 000 barn.

19 februari, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Enligt en nyligen publicerad studie i tidskriften Gut saknar den globala ökningen av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), inklusive Crohns sjukdom och ulcerös kolit, en tydlig förklaring. En bidragande faktor tros vara kostmönster som påverkar bakterierna i tarmen, även känd som tarmmikrobiotan, särskilt under de första levnadsåren.

Forskning har tidigare fokuserat på kostmönster och IBD hos vuxna, men kunskapsbristen är påtaglig när det gäller barns kost och dess kopplingar till IBD.

Studien omfattar kostinformation om 81 280 ettåringar i Sverige och Norge, där data samlats in från två populationsstudier, "Alla barn i sydöstra Sverige" (ABIS) och "Den norske mor, far og barn-undersøkelsen" (MoBa).

Föräldrarna till barnen fick svara på specifika frågor om barnens kost vid olika åldrar, och kostkvaliteten bedömdes med hjälp av ett verktyg som mäter den övergripande kvaliteten på kosten, Healthy Eating Index, anpassad för barn.

Resultaten visade att högt fiskintag vid ett års ålder jämfört med ett lågt var kopplat till en 54-procentig lägre risk för ulcerös kolit. Vidare var högt grönsaksintag vid ett års ålder associerat med en generellt minskad risk för IBD. Å andra sidan visade högt intag av sockersötade drycker en 42-procentig ökad risk för IBD.

Det fanns inga klara samband mellan IBD och andra livsmedelsgrupper såsom kött, mejeriprodukter, frukt, spannmål, potatis och livsmedel med högt innehåll av socker eller fett.

Även när man justerade för andra faktorer som amning, användning av bröstmjölksersättning och antibiotika vid ett års ålder samt föräldrarnas totala hushållsinkomst, kvarstod sambanden mellan kost och risken för IBD.

Forskarna påpekar dock att eftersom studien utfördes i höginkomstländer med specifika kostvanor är det osäkert om resultaten kan generaliseras till länder med andra kostmönster och ekonomiska förhållanden. Dessutom kan inga orsakssamband fastställas på grund av studiens observationskaraktär.

Sammanfattningsvis stöder de nya fynden hypotesen att kostvanor tidigt i livet kan påverka risken för att utveckla IBD, möjligen genom att påverka tarmmikrobioten, enligt Annie Guo, dietist och doktorand i pediatrik vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och studiens huvudförfattare.

Studien: Early-life diet and risk of inflammatory bowel disease: a pooled study in two Scandinavian birth cohorts

Dietisten Plus

Viktig information om tidskriften Dietisten

Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift och inte en medlemsförmån i Dietisternas Riksförbund (DRF), även om vi samarbetar och DRF finns representerade i redaktionsrådet. För att säkra tidskriftens långsiktiga kvalitet och fortsatta utgivning upphör nu tidigare kostnadsfria prenumerationer. För att fortsätta få Dietisten krävs att du tecknar en aktiv prenumeration.

26 januari, 2026 • Uppdaterades 26 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Tidskriften Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift. Vi samarbetar med Dietisternas Riksförbund (DRF), bland annat genom att DRF finns representerade i tidskriftens redaktionsråd, men Dietisten ges inte ut av DRF och är inte en medlemsförmån.

Under många år har tidskriften kunnat erbjudas kostnadsfritt. För att långsiktigt säkerställa Dietistens fortsatta utveckling, kvalitet och överlevnad behöver vi nu ta nästa steg. Det innebär att tidskriften inte längre kommer att vara kostnadsfri.

Alla tidigare kostnadsfria prenumerationer kommer därför att upphöra, och för att fortsätta ta del av Dietisten krävs en ny aktiv prenumeration.

Vi har just nu ett introduktionspris för dig som vill fortsätta läsa tidskriften (eller för dig som vill teckna en ny prenumeration): 790 kr per år för både tryckt tidning och digital läsning. Önskar du fler exemplar, företagsprenumerationer eller att betala via faktura kan du mejla till prenumeration@dietisten.net

Vi hoppas verkligen att du vill fortsätta läsa Dietisten och vara med på vår resa framåt – med fördjupande innehåll, aktuell forskning och relevanta perspektiv för dietistprofessionen.

Åtgärd krävs!
För att säkerställa din fortsatta prenumeration, teckna abonnemang via länken nedan:
https://www.dietisten.net/prenumerationer

Kostråd & riktlinjer

Förslag på remiss: Nyckelhålet uppdateras och nytt koffeinråd för unga

Livsmedelsverket har skickat ut två förslag på remiss: dels uppdaterade kriterier för Nyckelhålsmärkningen, dels ett nytt råd om koffeinintag för barn och unga.

Nina Granberg 26 januari, 2026 • Uppdaterades 26 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Livsmedelsverket har sett över kriterierna för Nyckelhålsmärkningen i samarbete med myndigheter i Danmark, Norge och Island. Nu går förslaget ut på remiss. De föreslagna förändringarna omfattar bland annat:

skärpta kriterier för salt i flera livsmedelsgrupper
höjda villkor för fiber och fullkorn i bröd
förändringar i hur fullkornshalten beräknas inom vissa grupper
justeringar av villkor för fett i en livsmedelsgrupp
att fler fröer inkluderas i en av grupperna

De uppdaterade kriterierna planeras att träda i kraft under 2027, med en övergångsperiod på 1,5 år.

Kompletterande remiss före sommaren

Livsmedelsverket avser dessutom att under våren utreda om nuvarande svenska föreskrifter bör ändras så att även andra märkningar som avser innehåll av fett, sockerarter, salt och fiber kan användas. En kompletterande remiss planeras att skickas ut för synpunkter före sommaren.

Nya råd om koffein

I ett nytt förslag till råd rekommenderar Livsmedelsverket att ungdomar under 16 år inte konsumerar mer än 70 milligram koffein per dag, och att barn under 6 år helt undviker koffein. Förslaget motiveras av att barn och ungdomar är särskilt känsliga för koffein, med risk för bland annat sömnstörningar.

I remissunderlaget pekar Livsmedelsverket på att konsumtionen av energidrycker har ökat kraftigt och att fler koffeinhaltiga produkter på marknaden gör det svårare att överblicka det totala intaget. Exempel som nämns är energidryck (80–200 mg/burk), pre-workout (150–400 mg/dos) och koffeintuggummi (50–100 mg/st).

Läs mer om de nya Nyckelhålskriterierna HÄR.

Läs mer om koffeinråden HÄR.