Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Bra kost tidigt skyddar mot IBD

Att ha ett högt intag av fisk och grönsaker i kosten vid 1 års ålder, och ett lågt intag av sockersötad dryck, tycks skydda mot inflammatorisk tarmsjukdom. Det visar en studie vid Göteborgs universitet på drygt 80 000 barn.

19 februari, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
Bra kost tidigt skyddar mot IBD
Stock.adobe.com

Enligt en nyligen publicerad studie i tidskriften Gut saknar den globala ökningen av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), inklusive Crohns sjukdom och ulcerös kolit, en tydlig förklaring. En bidragande faktor tros vara kostmönster som påverkar bakterierna i tarmen, även känd som tarmmikrobiotan, särskilt under de första levnadsåren.

Forskning har tidigare fokuserat på kostmönster och IBD hos vuxna, men kunskapsbristen är påtaglig när det gäller barns kost och dess kopplingar till IBD.

Studien omfattar kostinformation om 81 280 ettåringar i Sverige och Norge, där data samlats in från två populationsstudier, "Alla barn i sydöstra Sverige" (ABIS) och "Den norske mor, far og barn-undersøkelsen" (MoBa).

Föräldrarna till barnen fick svara på specifika frågor om barnens kost vid olika åldrar, och kostkvaliteten bedömdes med hjälp av ett verktyg som mäter den övergripande kvaliteten på kosten, Healthy Eating Index, anpassad för barn.

Resultaten visade att högt fiskintag vid ett års ålder jämfört med ett lågt var kopplat till en 54-procentig lägre risk för ulcerös kolit. Vidare var högt grönsaksintag vid ett års ålder associerat med en generellt minskad risk för IBD. Å andra sidan visade högt intag av sockersötade drycker en 42-procentig ökad risk för IBD.

Det fanns inga klara samband mellan IBD och andra livsmedelsgrupper såsom kött, mejeriprodukter, frukt, spannmål, potatis och livsmedel med högt innehåll av socker eller fett.

Även när man justerade för andra faktorer som amning, användning av bröstmjölksersättning och antibiotika vid ett års ålder samt föräldrarnas totala hushållsinkomst, kvarstod sambanden mellan kost och risken för IBD.

Forskarna påpekar dock att eftersom studien utfördes i höginkomstländer med specifika kostvanor är det osäkert om resultaten kan generaliseras till länder med andra kostmönster och ekonomiska förhållanden. Dessutom kan inga orsakssamband fastställas på grund av studiens observationskaraktär.

Sammanfattningsvis stöder de nya fynden hypotesen att kostvanor tidigt i livet kan påverka risken för att utveckla IBD, möjligen genom att påverka tarmmikrobioten, enligt Annie Guo, dietist och doktorand i pediatrik vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och studiens huvudförfattare.

Studien: Early-life diet and risk of inflammatory bowel disease: a pooled study in two Scandinavian birth cohorts



Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

Dietisten
Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
Webbild liggande (1)
Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

Kortfattade svar kräver följdfrågor 

Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

Källa: Göteborgs universitet.


Dela artikeln

Dietist prisas för forskning om livet med celiaki

Dietisten och forskaren Elin Hård af Segerstad är den första mottagaren av AOECS Young Researcher Award. Hennes forskning handlar om hur glutenfri kost och vårdens stöd kan utvecklas för att underlätta vardagen för personer med celiaki.

Dietisten
Redaktionen 16 november, 2026 • 1 minuts läsning
Webbild liggande
Hans Otto Engvold, generalsekreterare Norska Celiakiförbundet, delar ut pris till Elin Hård af Segerstad Tjodunn Dyrnes

Elin Hård af Segerstad är forskare vid Oslo Universitetssjukhus och Lunds universitet samt är verksam som dietist specialiserad inom pediatrik vid Skånes universitetssjukhus.

Hennes forskning kretsar kring att undersöka hur livet med celiaki kan underlättas, hur man på bästa sätt kan definiera vad som kan ingå i en glutenfri kost och vad som behöver uteslutas, samt hur hälso- och sjukvården bör stötta personer med celiaki.

– För mig betyder det extra mycket att min forskning upplevs som viktig av personer som lever med celiaki. Om min forskning dessutom kan leda till att vi kommer närmare en förklaring på varför vissa personer får celiaki och hitta sätt att undvika sjukdomen, så är det verkligen en bonus.

Patientnytta väger tungt 

Det nyinstiftade priset delas ut av AOECS, den europeiska paraplyorganisationen för celiakiförbund, och uppmärksammar forskare i början av karriären. Elin Hård af Segerstad valdes ut bland sex kandidater som bedömdes av en oberoende expertpanel.

Utöver vetenskapliga meriter bedömde gruppen forskningsprojektens kvalitet, originalitet och genomförbarhet.

Även möjlig patientnytta, relevans för behov som ännu inte tillgodoses och planer för att sprida resultaten till patienter och vårdpersonal vägdes in. I bedömargruppen fanns både vetenskaplig och klinisk kompetens samt patient- och anhörigperspektiv.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.