Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Gastroenterologi

Bra kost tidigt skyddar mot IBD

Att ha ett högt intag av fisk och grönsaker i kosten vid 1 års ålder, och ett lågt intag av sockersötad dryck, tycks skydda mot inflammatorisk tarmsjukdom. Det visar en studie vid Göteborgs universitet på drygt 80 000 barn.

19 februari, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
Bra kost tidigt skyddar mot IBD
Stock.adobe.com

Enligt en nyligen publicerad studie i tidskriften Gut saknar den globala ökningen av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), inklusive Crohns sjukdom och ulcerös kolit, en tydlig förklaring. En bidragande faktor tros vara kostmönster som påverkar bakterierna i tarmen, även känd som tarmmikrobiotan, särskilt under de första levnadsåren.

Forskning har tidigare fokuserat på kostmönster och IBD hos vuxna, men kunskapsbristen är påtaglig när det gäller barns kost och dess kopplingar till IBD.

Studien omfattar kostinformation om 81 280 ettåringar i Sverige och Norge, där data samlats in från två populationsstudier, "Alla barn i sydöstra Sverige" (ABIS) och "Den norske mor, far og barn-undersøkelsen" (MoBa).

Föräldrarna till barnen fick svara på specifika frågor om barnens kost vid olika åldrar, och kostkvaliteten bedömdes med hjälp av ett verktyg som mäter den övergripande kvaliteten på kosten, Healthy Eating Index, anpassad för barn.

Resultaten visade att högt fiskintag vid ett års ålder jämfört med ett lågt var kopplat till en 54-procentig lägre risk för ulcerös kolit. Vidare var högt grönsaksintag vid ett års ålder associerat med en generellt minskad risk för IBD. Å andra sidan visade högt intag av sockersötade drycker en 42-procentig ökad risk för IBD.

Det fanns inga klara samband mellan IBD och andra livsmedelsgrupper såsom kött, mejeriprodukter, frukt, spannmål, potatis och livsmedel med högt innehåll av socker eller fett.

Även när man justerade för andra faktorer som amning, användning av bröstmjölksersättning och antibiotika vid ett års ålder samt föräldrarnas totala hushållsinkomst, kvarstod sambanden mellan kost och risken för IBD.

Forskarna påpekar dock att eftersom studien utfördes i höginkomstländer med specifika kostvanor är det osäkert om resultaten kan generaliseras till länder med andra kostmönster och ekonomiska förhållanden. Dessutom kan inga orsakssamband fastställas på grund av studiens observationskaraktär.

Sammanfattningsvis stöder de nya fynden hypotesen att kostvanor tidigt i livet kan påverka risken för att utveckla IBD, möjligen genom att påverka tarmmikrobioten, enligt Annie Guo, dietist och doktorand i pediatrik vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och studiens huvudförfattare.

Studien: Early-life diet and risk of inflammatory bowel disease: a pooled study in two Scandinavian birth cohorts



Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Tidningen Dietisten

Nytt nummer: Tema – Graviditet

I det här numret riktar vi blicken mot graviditet, en tid då näringsbehoven förändras och frågorna om maten kan bli många. Vi undersöker hur gravida äter och hur dietisten kan hjälpa till att omsätta rekommendationerna i vardagen. Här möts ny forskning och kliniska erfarenheter, från näringsämnen som förtjänar mer uppmärksamhet till kostråd som gör skillnad utan att skapa onödig oro.

6 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Aktuellt Nummer
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.