Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Gastroenterologi

Bra kost tidigt skyddar mot IBD

Att ha ett högt intag av fisk och grönsaker i kosten vid 1 års ålder, och ett lågt intag av sockersötad dryck, tycks skydda mot inflammatorisk tarmsjukdom. Det visar en studie vid Göteborgs universitet på drygt 80 000 barn.

19 februari, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
Bra kost tidigt skyddar mot IBD
Stock.adobe.com

Enligt en nyligen publicerad studie i tidskriften Gut saknar den globala ökningen av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), inklusive Crohns sjukdom och ulcerös kolit, en tydlig förklaring. En bidragande faktor tros vara kostmönster som påverkar bakterierna i tarmen, även känd som tarmmikrobiotan, särskilt under de första levnadsåren.

Forskning har tidigare fokuserat på kostmönster och IBD hos vuxna, men kunskapsbristen är påtaglig när det gäller barns kost och dess kopplingar till IBD.

Studien omfattar kostinformation om 81 280 ettåringar i Sverige och Norge, där data samlats in från två populationsstudier, "Alla barn i sydöstra Sverige" (ABIS) och "Den norske mor, far og barn-undersøkelsen" (MoBa).

Föräldrarna till barnen fick svara på specifika frågor om barnens kost vid olika åldrar, och kostkvaliteten bedömdes med hjälp av ett verktyg som mäter den övergripande kvaliteten på kosten, Healthy Eating Index, anpassad för barn.

Resultaten visade att högt fiskintag vid ett års ålder jämfört med ett lågt var kopplat till en 54-procentig lägre risk för ulcerös kolit. Vidare var högt grönsaksintag vid ett års ålder associerat med en generellt minskad risk för IBD. Å andra sidan visade högt intag av sockersötade drycker en 42-procentig ökad risk för IBD.

Det fanns inga klara samband mellan IBD och andra livsmedelsgrupper såsom kött, mejeriprodukter, frukt, spannmål, potatis och livsmedel med högt innehåll av socker eller fett.

Även när man justerade för andra faktorer som amning, användning av bröstmjölksersättning och antibiotika vid ett års ålder samt föräldrarnas totala hushållsinkomst, kvarstod sambanden mellan kost och risken för IBD.

Forskarna påpekar dock att eftersom studien utfördes i höginkomstländer med specifika kostvanor är det osäkert om resultaten kan generaliseras till länder med andra kostmönster och ekonomiska förhållanden. Dessutom kan inga orsakssamband fastställas på grund av studiens observationskaraktär.

Sammanfattningsvis stöder de nya fynden hypotesen att kostvanor tidigt i livet kan påverka risken för att utveckla IBD, möjligen genom att påverka tarmmikrobioten, enligt Annie Guo, dietist och doktorand i pediatrik vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och studiens huvudförfattare.

StudienEarly-life diet and risk of inflammatory bowel disease: a pooled study in two Scandinavian birth cohorts



Kvinnohälsa

Kosttillskott i klimakteriet – mellan marknadsföring och vetenskap

Klimakteriet har fått allt större uppmärksamhet de senaste åren. Samtidigt växer marknaden för kosttillskott som utlovar allt från hormonell balans till bättre energi och minskade vallningar. Men hur väl stämmer löftena överens med forskningen?

Nina Granberg 30 juni, 2026 Uppdaterades 28 augusti, 2026 3 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock

Dela artikeln

Forskning

När tarmbakterier möter nitrat och järn

Nitrat och järn från maten kan omvandlas till molekyler av tarmbakterier vilket kan bidra till att skydda mot hjärt-kärlsjukdom och metabola sjukdomar. Det visar ny forskning från Karolinska Institutet.

Dietisten
Redaktionen 2 september, 2026 1 minuts läsning
Rödbetor
Nitrat finns bland annat i rödbetor. Stock.adobe

Nitrat finns naturligt i många grönsaker, bland annat rödbetor, spenat, ruccola och sallad. Icke-hemjärn finns framför allt i vegetabiliska livsmedel som baljväxter, fullkorn och gröna grönsaker.

Nu har forskare vid Karolinska Institutet tillsammans med tyska forskare identifierat en mekanism som kan bidra till att förklara hur dessa ämnen påverkar hälsan.

Studien visar att bakterier i tarmen kan omvandla nitrat och icke-hemjärn från kosten till så kallade dinitrosyljärnkomplex, DNIC. Molekylerna kan därefter tas upp av kroppen och transporteras till olika organ, framför allt lever och njurar.

Kan påverka ämnesomsättningen 

Forskarna kunde också se att de bakteriebildade molekylerna hade effekter på bland annat blodtryck, blodsocker och leverfunktion. Resultaten pekar därmed på ytterligare en möjlig mekanism bakom sambandet mellan kosten, tarmfloran och den kardiometabola hälsan.

Forskarna vill nu gå vidare och undersöka om det går att påverka nivåerna av DNIC genom kosten eller genom förändringar av tarmfloran. På sikt skulle kunskapen kunna bidra till nya sätt att förebygga hjärt-kärlsjukdom och metabola sjukdomar.

Studien har genomförts av forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med University Medical Center Hamburg-Eppendorf och Johannes Gutenberg University Medical Center Mainz och har publicerats i Cell.

Källor: ”Gut microbiota generate dinitrosyl iron complexes with cardiometabolic benefits”. Cell.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.