Gastroenterologi

Antibiotika kopplat till ökad risk för inflammatorisk tarmsjukdom

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Antibiotikakonsumtion, särskilt bredspektrum-antibiotika, kan vara associerat med en ökad risk för inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och dess undergrupper ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet och Harvard Medical School som publicerats i tidskriften The Lancet Gastroenterology & Hepatology. Associationen mellan antibiotika och IBD kvarstod när forskare jämförde IBD-patienter och deras syskon.

IBD blir allt vanligare i Europa, USA och i länder med snabb ekonomisk utveckling, ökad sanitet och en ökad användning av antibiotika. Med ökad kunskap om tarmflorans roll för människors hälsa, har intresset för antibiotikas påverkan på tarmfloran ökat. Det kan inte uteslutas att antibiotikakonsumtion är en riskfaktor för magtarmsjukdom.

I den största studien hittills visar nu forskare i Sverige och USA att en ökad antibiotikaanvändning är associerad med IBD-utveckling, både ulcerös kolit och Crohns sjukdom.

– Våra resultat bekräftar vad många av oss har misstänkt—att antibiotika, som negativt påverkar tarmfloran, är en riskfaktor för IBD. Trots att vi vet att tarmfloran är viktig vid IBD och att antibiotika påverkar tarmfloran har det fram tills nu saknats större populationsstudier som undersöker sambandet mellan antibiotikakonsumtion och risk för IBD senare i livet, säger huvudförfattare Dr. Long Nguyen vid Massachusetts General Hospital, Boston, USA.

Genom den så kallade ESPRESSO studien (Epidemiology Strengthened by histoPathology Reports in Sweden), studerade forskarna nästan 24 000 patienter med IBD (16 000 med ulcerös kolit och

8 000 med Crohns sjukdom), och jämförde dem med 28 000 syskon och 117 000 kontroller från den allmänna befolkningen. Tidigare antibiotika-användning var, jämfört med att inte ha använt antibiotika, associerat med en fördubblad risk för IBD även efter att hänsyn tagits till så kallade störfaktorer. Den ökade risken sågs både för ulcerös kolit och Crohns sjukdom, med störst riskökning för personer som tagit bredspektrum-antibiotika.

Enligt forskarna har tidigare studier på området varit små och sällan följt upp personer mer än ett par år efter antibiotikaexponering. Till skillnad från dem hade forskarna i den här registerstudien möjlighet att studera nydebuterad IBD under en tio-årsperiod.

– Fördelen med att genomföra studien i Sverige är att vi har ett heltäckande sjukvårdssystem för alla vilket minskar risken för bias. Genom länkning via personnumret var det möjligt att inhämta kompletta data över recept på antibiotika, säger studiens seniore författare Jonas F Ludvigsson, barnläkare vid Örebro universitetssjukhus och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

IBD drabbar nära 1 procent av den svenska befolkningen och kan ha en markant påverkan på patienters livskvalitet. Sjukdomen har kopplats till en ökad risk för både död och cancer.

– Att identifiera riskfaktorer för IBD är viktigt, och i slutändan är vårt mål att förebygga sjukdomen. Vår studie bidrar med ytterligare en pusselbit och utgör ännu en anledning till att undvika antibiotikaanvändning i onödan, säger Ludvigsson.

Studien har finansierats med hjälp av National Institutes of Health, Crohn’s and Colitis Foundation, American Gastroenterological Association, Massachusetts General Hospital och Karolinska Institutet.

Publikation: “Antibiotic use and the development of inflammatory bowel disease: a national case/control study in Sweden,” Long H. Nguyen, Anne K. Örtqvist, Yin Cao, Tracey G. Simon, Bjorn Roelstraete, Mingyang Song, Amit D. Joshi, Kyle Staller, Andrew T. Chan, Hamed Khalili, Ola Olén, Jonas F. Ludvigsson, The Lancet Gastroenterology & Hepatology, online 17 augusti, 2020, doi: 10.1016/S2468-1253(20)30267-3

Källa: Karolinska Institutet

Debatt

Nyckelhålet stärker kostråden och folkhälsan bättre än Nutri-Score

Nyckelhålsmärkningen har över en 30-årig historia som successivt har utvecklats i framgångsrik dialog mellan myndigheter, livsmedelsproducenter och forskare. Den är i dag en väl förankrad framsidesmärkning som lyfter fram de svenska kostråden. För folkhälsans skull är det ett betydligt bättre alternativ än att införa Nutri-Score.

Maria Sitell 28 november, 2025 • Uppdaterades 28 november, 2025 • 2 minuters läsning

I nummer 2/2025 av Dietisten framfördes fördelar med att istället inför NutriScore. Enligt mitt sätt att se bör livsmedelsmärkningar dock utformas på ett sätt som först och främst stämmer överens med kostråd och faktiskt underlättar för människor att göra hälsosamma val. Framsidesmärkning behöver också utformas på ett sätt som stimulerar produktutveckling. Följande sex punkter visar på fördelarna med Nyckelhålet jämfört med NutriScore

Den framsidesmärkning som finns i ett land behöver ta hänsyn till nationella folkhälsoutmaningar, kostråd och mattraditioner. Det gör inte Nutri-Score avseende Sverige och övriga nordiska länder. Ett införande av Nutri-Score i Sverige och övriga Norden skulle därför riskera att bli vilseledande för konsumenter.

Global Burden of Disease visar att intaget av fullkorn är den kostfaktor som mest påverkar ohälsan, inte minst gäller detta för hjärt- och kärlsjukdomar, vissa former av cancer och diabetes typ 2. I Sverige äter 9 av 10 för lite fullkorn och därför finns kostråd om att intaget ska öka. I Nutri-Scores algoritm ingår inte fullkorn och mängden fullkorn i mjöl, bröd, ris, müsli, flingor och pasta räknas inte in.

I Sverige finns även kostråd om att byta till nyttiga matfetter och till magra mejerivaror då andelen omättat fett behöver öka och det mättade minska. Nutri-Score märker oljor som har hög halt av omättat fett med gult/orange vilket felaktigt signalerar ett ohälsosamt innehåll. Man skiljer inte heller på mejerivaror med olika fetthalter och som främst består av mättat fett.

Ur ett folkhälsoperspektiv är det vad vi inte äter som är en av de stora utmaningarna när det gäller matvanor. Därför bör dessa livsmedel lyftas fram.

Nutri-Score riskerar istället att uppfattas som en varningsmärkning av livsmedel som man helt bör undvika, snarare än att de bör vara en mindre del i en i övrigt balanserad kost.

Nutri-Score är, till skillnad från Nyckelhålet, inte utformat på ett sätt som tar hänsyn till att olika produktgrupper skiljer sig åt. Man måste till exempel beakta att det är stora skillnader mellan bröd och leverpastej. Nutri-Score stimulerar därför inte till att ändra ett livsmedels innehåll åt det hälsosammare hållet, eftersom det i många fall inte ger något bättre resultat på Nutri-Scores skala från A (grönt) till E (rött). Det blir svårt, ja till och med omöjligt att flytta sig uppåt i skalan.

Algoritmen bakom graderingen är svår att förstå, i jämförelse med Nyckelhålet som får sättas på produkter som klarar tydligt uppställda kriterier.

Nyckelhålsmärkningen är en väl etablerad, positiv framsidesmärkning i Sverige, Danmark, Norge och Island och undviker många av problemen med Nutri-Score enligt ovan.

EFAD 2025

Dietisten i centrum för framtidens vård och folkhälsa

Hur kan Europas dietister bidra till bättre folkhälsa, hållbara matvanor och jämlik vård? På EFAD:s kongress i Malmö samlades över 300 dietister från hela Europa för att diskutera framtidens nutrition – från politiska styrmedel till klinisk praktik och utbildning.

Kajsa Asp Jonson 27 november, 2025 • Uppdaterades 28 november, 2025 • 5 minuters läsning

Grigoris risvas, som under årsmötet valdes till EFAD:s president, inledde tillsammans med Fiona McCullough, ordförande i EFAD:s vetenskapliga kommitté, och DRF:s ordförande Kjell Olsson den europeiska dietistkongressen EFAD 2025 i Malmö.

De lyfte dietistens viktiga roll för jämlik hälsa och livskvalitet, hållbar utveckling och minskad sjukdomsbörda....