Fysisk aktivitet

Fysiskt aktiva har större chans att överleva en stroke

Cykling eller promenader i 35 minuter varje dag minskar risken för svåra symtom och död vid hjärnblödning. Det visar en ny studie från Sahlgrenska akademin. … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Cykling eller promenader i 35 minuter varje dag minskar risken för svåra symtom och död vid hjärnblödning. Det visar en ny studie från Sahlgrenska akademin.

I Sverige drabbas årligen drygt 20 000 personer av stroke, varav cirka 2 500 är till följd av hjärnblödning som är den allvarligaste formen. Regelbunden träning minskar risken för hjärnblödning, men för den som ändå drabbas kan lätt fysisk aktivitet under minst fyra timmar i veckan ha stor betydelse. Det visar en ny studie.

– Resultaten visar att de som var lätt fysiskt aktiva innan sin hjärnblödning, som att ta en promenad eller cykla minst 35 minuter per dag, fick en minskad sannolikhet för svåra symtom och död efter hjärnblödningen, säger Adam Viktorisson, doktorand vid Sahlgrenska akademin.

Sannolikheten att överleva fem år efter hjärnblödning var mer än dubbelt så hög bland fysiskt aktiva.

– Denna studie kan förhoppningsvis bidra till att människor rör på sig mer vilket minskar andelen svårt skadade patienter. Ökad rörlighet kan då också innebära bättre livskvalitet för patienterna och mindre belastning för vården, säger Katharina Stibrant Sunnerhagen som är professor vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Läs hela studien här.

Verktyg

Tallriksmodellen fyller 50 år – når 100 000 elever varje år

I år fyller Tallriksmodellen 50 år och den är fortfarande en självklar del av undervisningen. Varje år möter omkring 100 000 elever modellen i ämnet hem- och konsumentkunskap, där den används som pedagogiskt verktyg för att förklara hur en väl sammansatt måltid kan se ut.

Nina Granberg 12 januari, 2026 • Uppdaterades 13 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Modellen presenterades första gången 1976 i tidningen Vår näring. Bakom den står hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin (Andersson), som ville göra näringslära mer begriplig genom en enkel, visuell symbol.

– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger Britt-Marie Dahlin (Andersson).

Tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar: proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter, kolhydratkällor som potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den bygger delvis på Livsmedelsverkets dåvarande matpyramid och kostcirkel. Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta modellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag.

I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har modellen justerats. Från att ursprungligen vara indelad i tre lika delar utvecklades den till två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken utgörs av grönsaker för personer med lägre energibehov.

Trots sina 50 år ser Britt-Marie Dahlin (Andersson) Tallriksmodellen som minst lika relevant i dag. Hon lyfter särskilt betydelsen av hem- och konsumentkunskap och menar att ämnet ger elever praktiska och livsnära kunskaper som stärker självständigheten i vuxenlivet.

Obesitas

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling

Trots att kostvanor är en central del av obesitasbehandling följs de sällan upp i studier av läkemedel. Det visar en ny systematisk översikt.

Nina Granberg 7 januari, 2026 • Uppdaterades 12 januari, 2026 • 1 minuts läsning

GLP-1- och GLP-1/GIP-agonister som liraglutid, semaglutid och tirzepatid har på kort tid förändrat behandlingen av obesitas och typ 2-diabetes. Effekterna på vikt och glykemisk kontroll är väldokumenterade. Däremot vet vi förvånansvärt lite om hur dessa läkemedel påverkar vad patienter faktiskt äter.

Det visar en ny internationell systematisk...