Fysisk aktivitet

Fysiskt aktiva har större chans att överleva en stroke

Cykling eller promenader i 35 minuter varje dag minskar risken för svåra symtom och död vid hjärnblödning. Det visar en ny studie från Sahlgrenska akademin. … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Cykling eller promenader i 35 minuter varje dag minskar risken för svåra symtom och död vid hjärnblödning. Det visar en ny studie från Sahlgrenska akademin.

I Sverige drabbas årligen drygt 20 000 personer av stroke, varav cirka 2 500 är till följd av hjärnblödning som är den allvarligaste formen. Regelbunden träning minskar risken för hjärnblödning, men för den som ändå drabbas kan lätt fysisk aktivitet under minst fyra timmar i veckan ha stor betydelse. Det visar en ny studie.

– Resultaten visar att de som var lätt fysiskt aktiva innan sin hjärnblödning, som att ta en promenad eller cykla minst 35 minuter per dag, fick en minskad sannolikhet för svåra symtom och död efter hjärnblödningen, säger Adam Viktorisson, doktorand vid Sahlgrenska akademin.

Sannolikheten att överleva fem år efter hjärnblödning var mer än dubbelt så hög bland fysiskt aktiva.

– Denna studie kan förhoppningsvis bidra till att människor rör på sig mer vilket minskar andelen svårt skadade patienter. Ökad rörlighet kan då också innebära bättre livskvalitet för patienterna och mindre belastning för vården, säger Katharina Stibrant Sunnerhagen som är professor vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Läs hela studien här.

Forskning

Ägg kopplas till lägre dödlighet hos äldre

Äldre personer som åt ägg 1–6 gånger i veckan hade lägre risk för både total och kardiovaskulär dödlighet än de som sällan eller aldrig åt ägg. Det visar en australisk kohortstudie.

Nina Granberg 2 april, 2026 • 1 minuts läsning

Studien, som publicerats i tidskriften Nutrients, omfattade 8 756 personer i åldern 70 år och uppåt, som följdes över tid. Sambandet kvarstod även efter justering för bland annat sociodemografiska, hälsorelaterade och kliniska faktorer samt övergripande kostkvalitet.

Samma mönster sågs även hos deltagare med dyslipidemi, det vill säga avvikande nivåer av blodfetter, till exempel förhöjt LDL-kolesterol, höga triglycerider eller lågt HDL-kolesterol.

Samtidigt är studien observationsbaserad, vilket innebär att den inte kan fastställa orsakssamband. Resultaten bör därför tolkas med försiktighet.

Läs mer: Wild H, Gasevic D, Woods RL, et al. Egg Consumption and Mortality: A Prospective Cohort Study of Australian Community-Dwelling Older Adults. Nutrients. 2025;17(2):323. doi:10.3390/nu17020323

Yrkesfrågor

Hon är årets dietist

Elisabet Rothenberg har utsetts till årets dietist 2026. Hon prisas för sitt långvariga arbete med att utveckla dietistyrket, både i Sverige och internationellt, och för sitt engagemang inom nutrition för äldre.

Nina Granberg 31 mars, 2026 • Uppdaterades 2 april, 2026 • 1 minuts läsning

Elisabet Rothenberg var en av de första dietisterna som utbildades i Sverige och blev 1997 den första disputerade dietisten vid Göteborgs universitet. Som ordförande för Dietisternas riksförbund (2000–2015) var hon med och drev flera centrala förändringar för professionen, däribland införandet av dietistlegitimationen 2006 samt utvecklingen av en etisk kod och gemensam terminologi.

I dag är Elisabet Rothenberg professor i geriatrisk nutrition och ordförande i SWESPEN, där hon också representerar organisationen i det europeiska samarbetet ESPEN. Hon har under lång tid varit en tydlig röst i frågor som rör undernäring hos äldre och behovet av stärkt nutritionskompetens i vård och omsorg.

– Att fler dietister behövs i äldreomsorgen är tydligt, säger Elisabet Rothenberg i ett pressmeddelande från Dietisternas riksförbund.

Utmärkelsen offentliggjordes vid DRF:s årsmöte den 31 mars.

Läs intervjun med Elisabet Rothenberg i nästa nummer av Dietisten.