Fysisk aktivitet

6 000 raska steg per dag räcker

Att det sägs vara bra att gå 10 000 steg om dagen känner nog de flesta till. Men nu visar en ny studie att en hyfsat … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Att det sägs vara bra att gå 10 000 steg om dagen känner nog de flesta till. Men nu visar en ny studie att en hyfsat snabb daglig promenad till och från jobbet, kan räcka för att få positiva hälsoeffekter.

Forskare vid GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan, har undersökt hälsoeffekter av promenader till och från jobbet vilket visar att 6 000 raska steg per dag räcker. I studien ingick 20 manliga och kvinnliga fotgängare som gick till och från sitt arbete i Storstockholm alla vardagar. Deltagarna har även studerats när de promenerat med olika hastigheter på plant underlag inomhus för att kunna jämföra med gång i utomhusmiljö. De testades även i vila och med maximala löpbands- och cykelergometertester i laboratorium.

Resultatet visar att pendlarna i snitt gick cirka 2,2 kilometer till arbetet. Fotgängarna gick ungefär 385 turer om året vilket motsvarar drygt 80 mil. Den energiomsättning detta innebär bidrar till en effektiv viktkontroll.

6 000 raska steg per dag räcker

Hittills har rekommendationen varit 10 000 steg per dag för att uppnå positiva hälsoeffekter. Men forskarna vid GIH menar att 6 000 steg räcker eftersom hälsoeffekterna sedan planar ut. Men om man går fler steg under en dag, vilket är sannolikt, så bidrar det till ökad energiomsättning vilket har ett värde i sig.

– Intressant är att om man promenerar utomhus i Storstockholm kräver det 30 procent mer energi än om man går med samma hastighet på ett plant underlag inomhus. När vi utvecklat rekommendationen om de 6 000 transportstegen per dag, fem dagar i veckan, har vi tagit hänsyn till att den även ska fungera om man går i ett helt plant landskap. Vidare har vi utgått från konditionsnivåer i den vuxna befolkningen av idag, säger Peter Schantz som är professor vid Gymnastik- och idrottshögskolan.

(Källa: forskning.se)

Stock.adobe.com

Gastroenterologi

Nytt analysinstrument ska fånga tarmens tidiga sjukdomssignaler

Med ett nytt analysinstrument ska forskare vid Göteborgs universitet mäta ämnen från tarmbakterier i blodet. Målet är att upptäcka risk för bland annat diabetes, fettlever och hjärt-kärlsjukdom tidigare. På sikt kan kunskapen också bidra till mer individanpassade kostråd och behandlingar.

Redaktionen 9 november, 2026 • 2 minuters läsning

Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin vid Göteborgs universitet, och hans forskargrupp får 4,5 miljoner kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse till en ny masspektrometer. Instrumentet används för att identifiera och mäta små molekyler, bland annat metaboliter som bildas när tarmbakterier omsätter maten.

Många av dessa ämnen tas upp i blodet. Genom att analysera dem vill forskarna förstå hur bakteriernas aktivitet påverkar hälsan och hitta förändringar som föregår sjukdom.

Den nya masspektrometern ersätter gruppens gamla, utslitna instrument. Enligt Fredrik Bäckhed var investeringen avgörande för att forskningen skulle kunna fortsätta.

Forskargruppen följer stora grupper av människor över tid. Sparade blodprover från personer som var friska vid provtagningen men senare utvecklade sjukdom gör det möjligt att söka efter tidiga varningssignaler. Masspektrometern är ett centralt verktyg för att kartlägga dessa ämnen och deras halter.

Bakteriernas funktion i fokus

Forskningen handlar både om vilka bakterier som finns i tarmen och om vad de producerar. Ett av de ämnen som gruppen studerar särskilt är imidazolpropionat, ImP, som bildas när tarmbakterier omsätter aminosyran histidin.

Gruppen har tidigare visat hur ämnet kan störa insulinets signalering. I en europeisk studie med 1 990 deltagare var nivåerna förhöjda hos personer med typ 2-diabetes, men också vid prediabetes.

Resultaten pekade på att bakteriernas förändrade omsättning av histidin hade större betydelse för nivåerna än mängden histidin i kosten. Sambandet kan därför inte översättas till ett enkelt råd om att undvika livsmedel som innehåller aminosyran.

Kan komplettera dagens riskbedömning

Även inom hjärt-kärlforskningen har ImP väckt intresse. I en studie med drygt 7 000 patienter med kranskärlssjukdom var högre nivåer förknippade med ökad risk för död och allvarliga hjärt-kärlhändelser. Sambanden kvarstod efter justering för etablerade riskfaktorer.

Fynden talar för att ämnet skulle kunna komplettera dagens riskbedömning hos patienter med kranskärlssjukdom. Studien visar däremot inte att screening av friska personer förbättrar hälsan eller att en sänkning av ImP minskar sjukdomsrisken.

Kartlägger nivåer hos friska

Innan mätningarna kan användas i vården behövs kunskap om vilka nivåer som förekommer hos friska. Forskargruppen genomför därför en studie för att fastställa referensvärden och referensintervall för ImP.

Deltagarna lämnar blodprov vid två tillfällen, genomgår en enklare hälsoundersökning och besvarar frågor om hälsa och kostvanor. Kartläggningen ska ge ett underlag för att tolka framtida provsvar.

På längre sikt är ambitionen att utveckla blodanalyser som kan vägleda förebyggande insatser och behandling. Individanpassade kostråd och läkemedel som hämmar bakteriernas produktion av skadliga ämnen är möjliga användningsområden, men fortfarande mål för forskningen.

Källa: IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse

Diabetes

Mindre bearbetat fullkorn gav bättre långtidsblodsocker

Fullkorn är inte alltid likvärdigt när det gäller blodsockret. I en ny randomiserad studie fick personer med typ 2-diabetes lägre HbA1c när de åt mindre bearbetade fullkornsprodukter jämfört med malda alternativ. Skillnaden sågs utan någon skillnad i kroppsvikt mellan grupperna.

Redaktionen 6 november, 2026 • 2 minuters läsning

Rådet att välja fullkorn framför raffinerade spannmålsprodukter är välbekant. Men spelar det också roll hur fullkornet har bearbetats? Det undersökte forskare i en tolv veckor lång studie med 160...