Fysisk aktivitet

6 000 raska steg per dag räcker

Att det sägs vara bra att gå 10 000 steg om dagen känner nog de flesta till. Men nu visar en ny studie att en hyfsat … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Att det sägs vara bra att gå 10 000 steg om dagen känner nog de flesta till. Men nu visar en ny studie att en hyfsat snabb daglig promenad till och från jobbet, kan räcka för att få positiva hälsoeffekter.

Forskare vid GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan, har undersökt hälsoeffekter av promenader till och från jobbet vilket visar att 6 000 raska steg per dag räcker. I studien ingick 20 manliga och kvinnliga fotgängare som gick till och från sitt arbete i Storstockholm alla vardagar. Deltagarna har även studerats när de promenerat med olika hastigheter på plant underlag inomhus för att kunna jämföra med gång i utomhusmiljö. De testades även i vila och med maximala löpbands- och cykelergometertester i laboratorium.

Resultatet visar att pendlarna i snitt gick cirka 2,2 kilometer till arbetet. Fotgängarna gick ungefär 385 turer om året vilket motsvarar drygt 80 mil. Den energiomsättning detta innebär bidrar till en effektiv viktkontroll.

6 000 raska steg per dag räcker

Hittills har rekommendationen varit 10 000 steg per dag för att uppnå positiva hälsoeffekter. Men forskarna vid GIH menar att 6 000 steg räcker eftersom hälsoeffekterna sedan planar ut. Men om man går fler steg under en dag, vilket är sannolikt, så bidrar det till ökad energiomsättning vilket har ett värde i sig.

– Intressant är att om man promenerar utomhus i Storstockholm kräver det 30 procent mer energi än om man går med samma hastighet på ett plant underlag inomhus. När vi utvecklat rekommendationen om de 6 000 transportstegen per dag, fem dagar i veckan, har vi tagit hänsyn till att den även ska fungera om man går i ett helt plant landskap. Vidare har vi utgått från konditionsnivåer i den vuxna befolkningen av idag, säger Peter Schantz som är professor vid Gymnastik- och idrottshögskolan.

(Källa: forskning.se)

Stock.adobe.com

Kostråd & riktlinjer

800 000 äldre riskerar undernäring – Livsmedelsverket presenterar tio åtgärder

Nästan var tredje äldre i Sverige riskerar att bli undernärd. Nu presenterar Livsmedelsverket ett nytt kunskapsstöd med tio åtgärder som ska hjälpa kommuner och regioner att förebygga undernäring bland äldre. Dietisternas riksförbund välkomnar förslagen men betonar att de kräver tillgång till dietistkompetens för att kunna genomföras i praktiken.

Nina Granberg 17 juni, 2026 • Uppdaterades 18 juni, 2026 • 3 minuters läsning

Nya beräkningar från Karolinska institutet, gjorda på uppdrag av Livsmedelsverket, visar att omkring 100 000 äldre personer i Sverige är undernärda. Ytterligare 800 000 bedöms ha risk för undernäring.

Enligt de hälsoekonomiska beräkningarna medför undernäring och risk för undernäring uppskattningsvis 7 miljarder kronor i ökade vård- och omsorgskostnader varje år.

– Det här är första gången vi har en tydlig bild av hur omfattande problemet är i Sverige. Undernäring går i många fall att förebygga, men det kräver att flera aktörer agerar tillsammans, tidigt och systematiskt, säger Susanna Kugelberg, folkhälsonutritionist på Livsmedelsverket.

Mer än maten på tallriken

De tio åtgärderna presenteras i en policy brief riktad till beslutsfattare i kommuner och regioner. Syftet är att stärka det strategiska arbetet med mat och måltider inom äldreomsorgen.

Flera av förslagen handlar om organisation, ansvarsfördelning och samverkan, inte bara om maten i sig. Bland annat lyfts behovet av tvärsektoriell samverkan, individanpassat måltidsstöd, utbildning om matens betydelse och ökad samverkan mellan kommun och region.

Livsmedelsverket lyfter också fram att risken för undernäring ökar med stigande ålder, särskilt vid multisjuklighet, demens och social isolering. Samtidigt väntas antalet personer som är 85 år eller äldre öka med omkring 60 procent fram till 2033.

Dietister lyfts också fram i flera av åtgärderna, bland annat när det gäller nutritionsbedömning, måltidsstöd och samverkan mellan olika vårdaktörer.

– Att inkludera dietisters unika kompetens i multiprofessionella team och i samverkan mellan kommun och region ökar möjligheterna att upptäcka risker tidigt, ge individanpassade insatser och följa upp resultaten på ett strukturerat sätt. För att de nationella ambitionerna ska få genomslag krävs dock att dietister finns tillgängliga där de äldre finns, både inom kommunal omsorg och hälso- och sjukvård, säger Rebeka Bereczky Veress, ordförande för Dietisternas Riksförbund.

Hon betonar att flera av de föreslagna åtgärderna riskerar att bli svåra att genomföra i praktiken om tillgången till dietister inte stärks.

Rebeka Bereczky Veress understryker också att undernäring inte är en naturlig del av åldrandet och att nutrition därför behöver ses som en självklar del av god och jämlik äldreomsorg, inte som ett komplement. Enligt henne kan tidig upptäckt, individanpassade insatser och rätt kompetens förebygga mycket lidande. De nya beräkningarna visar också att investeringar i god nutrition kan förbättra livskvaliteten för äldre och samtidigt minska behovet av vård och omsorg.

Kunskapsstödet har tagits fram inom ramen för regeringens uppdrag om mat och måltider för äldre.

Faktaruta: Livsmedelsverkets tio åtgärder för att förebygga undernäring hos äldre

Anta en måltidspolicy med mål för hälsa och livskvalitet.
Inför tvärsektoriell samverkan kring måltidssystemet.
Utse ansvariga för utveckling av måltidsservicen.
Upphandla flexibla och näringsanpassade måltidslösningar.
Ge individanpassade biståndsbeslut.
Öka samverkan mellan kommun och region.
Erbjud anpassat måltidsstöd.
Utbilda personal om matens betydelse.
Främja hälsosamma levnadsvanor.
Underlätta sociala initiativ från civilsamhället.

Läs mer HÄR.

Folkhälsa

Skolmåltiden 80 år

I år är det 80 år sedan riksdagen beslutade att skolmåltider skulle vara kostnadsfria. Reformen blev en viktig del av framväxten av det svenska välfärdssamhället – men utvecklingen hade börjat långt tidigare.

Nina Granberg 19 juni, 2026 • Uppdaterades 21 juni, 2026 • 2 minuters läsning

Under stora delar av 1800-talet fanns ingen organiserad skolmat. Många barn tog med sig smörgås och mjölk hemifrån, andra gick hem för att äta mitt på dagen. För barn i fattiga familjer räckte maten...