Fysisk aktivitet

6 000 raska steg per dag räcker

Att det sägs vara bra att gå 10 000 steg om dagen känner nog de flesta till. Men nu visar en ny studie att en hyfsat … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Att det sägs vara bra att gå 10 000 steg om dagen känner nog de flesta till. Men nu visar en ny studie att en hyfsat snabb daglig promenad till och från jobbet, kan räcka för att få positiva hälsoeffekter.

Forskare vid GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan, har undersökt hälsoeffekter av promenader till och från jobbet vilket visar att 6 000 raska steg per dag räcker. I studien ingick 20 manliga och kvinnliga fotgängare som gick till och från sitt arbete i Storstockholm alla vardagar. Deltagarna har även studerats när de promenerat med olika hastigheter på plant underlag inomhus för att kunna jämföra med gång i utomhusmiljö. De testades även i vila och med maximala löpbands- och cykelergometertester i laboratorium.

Resultatet visar att pendlarna i snitt gick cirka 2,2 kilometer till arbetet. Fotgängarna gick ungefär 385 turer om året vilket motsvarar drygt 80 mil. Den energiomsättning detta innebär bidrar till en effektiv viktkontroll.

6 000 raska steg per dag räcker

Hittills har rekommendationen varit 10 000 steg per dag för att uppnå positiva hälsoeffekter. Men forskarna vid GIH menar att 6 000 steg räcker eftersom hälsoeffekterna sedan planar ut. Men om man går fler steg under en dag, vilket är sannolikt, så bidrar det till ökad energiomsättning vilket har ett värde i sig.

– Intressant är att om man promenerar utomhus i Storstockholm kräver det 30 procent mer energi än om man går med samma hastighet på ett plant underlag inomhus. När vi utvecklat rekommendationen om de 6 000 transportstegen per dag, fem dagar i veckan, har vi tagit hänsyn till att den även ska fungera om man går i ett helt plant landskap. Vidare har vi utgått från konditionsnivåer i den vuxna befolkningen av idag, säger Peter Schantz som är professor vid Gymnastik- och idrottshögskolan.

(Källa: forskning.se)

Stock.adobe.com

Onkologi

Ny studie kopplar livsstilsfaktorer till bröstcancer

Mer än en fjärdedel av de förlorade friska levnadsåren till följd av bröstcancer kan kopplas till livsstilsfaktorer som kost, rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Det visar en omfattande analys av data från över 200 länder.

Nina Granberg 5 mars, 2026 • Uppdaterades 6 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Studien, som analyserar data från cancerregister i fler än 200 länder mellan 1990 och 2023, visar att 28 procent av de förlorade friska levnadsåren på grund av bröstcancer globalt kan kopplas till modifierbara livsstilsfaktorer. Bland dessa ingår hög konsumtion av rött kött, tobaksanvändning, högt blodsocker, högt BMI, hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet. Resultaten har publicerats i The Lancet Oncology och omfattar både historiska trender och framtidsprognoser.

Studien visar att antalet nya fall av bröstcancer globalt beräknas stiga från omkring 2,3 miljoner år 2023 till mer än 3,5 miljoner år 2050. Samtidigt framgår det att personer i höginkomstländer i regel har bättre tillgång till screening, snabba diagnoser och behandling, medan ökande sjukdomsbörda och högre dödlighet förväntas i låg- och medelinkomstländer där vårdresurserna är mer begränsade.

Kartlagda riskfaktorer

Av de livsstilsfaktorerna som studien kopplar till förlorade friska levnadsår stod följande för störst andel:

Hög konsumtion av rött kött – 11 procent av alla förlorade friska levnadsår
Tobaksanvändning, inklusive passiv rökning – cirka 8 procent
Högt blodsocker – 6 procent
Högt BMI – 4 procent
Hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet – vardera 2 procent

Analysen visar också att det diagnostiserades tre gånger fler nya fall av bröstcancer hos kvinnor över 55 år jämfört med kvinnor mellan 20 och 54 år under 2023. Samtidigt har incidensen i åldersgruppen 20–54 år ökat med nästan 29 procent sedan 1990, medan incidensen i äldre åldersgrupper varit relativt stabil.

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Smaksinnet spelar en viktig roll för aptit och matintag. En långvarig nedsättning kan därför påverka både näringsintag och hälsa. Vid covid-19 kan smaksinnet påverkas, och hos vissa personer kvarstår...