Forskning

Hälsosam kost – vad vet vi och hur ser framtiden ut?

I dag finns ett stort antal definitioner av hälsosam kost. De flesta är snarlika, men vissa skiljer sig åt, ofta beroende på vad kosten avser påverka och huruvida hållbarhetsaspekter inkluderas.

Anna Winkvist 4 april, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 4 minuters läsning

Å‌r 1894 publicerade Wilbur Atwater, US Department of Agriculture, ‌artikeln Foods: Nutritive Value and ‌Cost. Här förespråkade han en kost baserad på innehåll av protein, ‌kolhydrater, fett och mineralämnen. Detta ses som startskottet på vetenskapen om kostintag, näringsinnehåll i livsmedel och hälsa1. I dag finns ett stort antal definitioner av hälsosam kost. De flesta är snarlika men vissa skiljer sig åt, ofta beroende på vad kosten avser påverka och huruvida hållbarhetsaspekter inkluderas. WHO har sammanställt tre evidensbaserade strategier för att definiera hälsosam kost2: WHO:s guider, Global Burden of Disease-projektet och en systematisk översiktsartikel.

WHO konstaterar att: ”A healthy diet is one which promotes growth and development, and prevents malnutrition”3. Malnutrition inkluderar här övernäring/obesitas. Icke-smittsamma sjukdomar nämns som underliggande hälsoproblem att förebygga. Genom åren har WHO på basis av expertkommittéer och konsensusrapporter identifierat fem principer för en hälsosam kost (se faktaruta). Utgångspunkten är att dessa ska kunna anpassas efter olika kulturer, måltidsmönster och livsmedelsval.

Global Burden of Disease-projektet

Global Burden of Disease-projektet4 publicerar sammanställningar av hälsoläget i relation till olika riskfaktorer. I senaste rapporten inkluderades 369 sjukdomar och skador från 204 länder och territorier5. Globalt var undermålig kost (dietary risks) den tredje viktigaste orsaken till förtidig död. Dödsorsaker relaterade till undermålig kost inkluderade hjärtkärlsjukdom, diabetes, njursjukdom och cancer. De viktigaste kostfaktorerna var, i fallande ordning: högt saltintag, lågt fullkornsintag, lågt fruktintag, lågt intag av nötter och fröer, lågt intag av grönsaker och lågt intag av marint omega-36. Ordningen skiljde sig något beroende på socio-ekonomisk nivå för varje land, men detta gällde såväl globalt som för Sverige.

Systematisk översiktsartikel

USA erhöll nyligen uppdaterade kostrekommendationer för år 2020–20257. Inför dessa granskade Dietary Guidelines Advisory Committee i en systematisk översiktsartikel det vetenskapliga underlaget för samband mellan kostmönster och mortalitet8. Man identifierade ett randomiserat experiment samt 152 observationsstudier. Kostmönster definierades bland annat såsom Medelhavsdiet, DASH-diet och Healthy Eating Index samt datordrivna kostmönster. Studierna ansågs väldesignade och risken för felkällor bedömdes som låg eller medellåg. Man konkluderade att oavsett vilket slags hälsosamt kostmönster som studerats så fanns stark vetenskaplig evidens för skyddande effekt mot förtidig död.

Sammantaget pekade dessa evidensbaserade strategier för att identifiera hälsosam kost ut fem komponenter (se faktaruta). Redan år 1894 förespråkade Atwater variation, moderation och konsumtion av näringsrika livsmedel som begränsar fett, socker och stärkelse! Många råd om kost och hälsa har därmed varit konstanta över tid, även om vi sedan Atwater lagt till vitaminer och nu inkluderar ytterligare bioaktiva ämnen.

En utmaning gällande studier om kost och hälsa är att många samvarierande riskfaktorer leder till många överlappande sjukdomar. En annan utmaning är att kroniska sjukdomar påverkas av långvarig habituell kost, vilken är svår att randomisera, blinda deltagare för och erhålla följsamhet till över tid. Därför får vetenskaplig evidens baseras på observationsstudier, kompletterat med ett fåtal randomiserade försök med intermediära hälsoutfall.

Genom åren har guider utvecklats för att förbättra granskning av evidens från observationsstudier, exempelvis av the Cochrane Collaboration, the US Agency for Healthcare Research and Quality, World Cancer Research Fund och GRADE Working Group. Verktyg för att granska felkällor inom enskilda observationsstudier, såsom Cochranes Risk of Bias tool9 och STROBE-NUT10 är här viktiga.

Nya tekniker inkluderar Mendelian Randomization där man istället för att undersöka samband mellan en tänkt riskfaktor (kostintag, som kan vara behäftad med felkällor) och ett hälsoutfall undersöker samband mellan en genotyp, som är relaterad till denna riskfaktor, och hälsoutfallet. Vidare utvecklas metoder för att objektivt mäta kostintag såsom metabolomik, kameror som fotograferar måltiden och instrument som mäter tuggfrekvens. Totalt innebär detta att vi i dag har god vetenskaplig evidens för våra kostråd.

Hur ser framtiden ut?

Det finns ett stort intresse hos allmänheten för nyttig kost. Just nu är antiinflammatorisk kost aktuell, speciellt i relation till tarmflora. Ultraprocessad mat, i kontrast till icke processad mat såsom frukt och grönt och processad mat såsom bröd och ost, seglar upp som ett hett debattområde som vi lär höra mer om i framtiden. Kost som är hållbar för såväl människa som planet är redan en självklar del av debatten. Precisionsnutrition som möjliggör individanpassade kostråd är högst aktuell inom forskning, vården och bland finansiärer. Vi får dock inte glömma vad de generella kostråden kan åstadkomma - en svensk rapport har nyligen visat att 46 procent av ischemisk hjärtsjukdom skulle kunna förebyggas om alla följde de svenska kostrekommendationerna11! Vi behöver såväl folkhälsonutrition som individanpassade råd, och kunskap om hur vi får människor att välja hälsosam kost!

Artikeln är baserad på ett föredrag vid invigningen av Centre for Nutrition vid Karolinska/Campus Flemingsberg, den 16 december 2022.

Kostråd & riktlinjer

Nya brittiska riktlinjer ger evidensbaserat stöd vid kostbehandling av kronisk förstoppning

Kiwifrukt, rågbröd och vatten med hög mineralhalt kan spela en viktig roll i kostbehandlingen av kronisk förstoppning. Det visar de första renodlade, evidensbaserade kostriktlinjerna för vuxna med kronisk förstoppning.

Nina Granberg 22 oktober, 2025 • Uppdaterades 24 oktober, 2025 • 4 minuters läsning

Riktlinjerna som är godkända av British Dietetic Association (BDA) har tagits fram av forskare vid King’s College London. Syftet är att förbättra hur denna vanliga och ofta långvariga magåkomma hanteras i vården och hur patienter själva kan förebygga och lindra sina symtom.

Kronisk förstoppning påverkar livskvaliteten kraftigt och innebär en betydande belastning på både individ och sjukvård. Trots det har kostråden hittills ofta varit generella och ibland föråldrade. Vanligtvis har det handlat om att öka fiber- och vätskeintaget.

”Ät mer fibrer” räcker inte

De nya brittiska riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter och metaanalyser av över 75 kliniska studier. Ett expertteam bestående av dietister, nutritionister, gastroenterologer, fysiologer och allmänläkare har tagit fram 59 rekommendationer och 12 prioriterade forskningsområden med hjälp av GRADE-metodiken.

– För första gången har vi kunnat ge tydliga råd om vilka koststrategier som faktiskt hjälper, och vilka som saknar vetenskapligt stöd, säger Eirini Dimidi, Reader in Nutritional Sciences vid King’s College London och huvudförfattare till studien.

Bland de kostkomponenter som visat sig kunna förbättra symtom finns psylliumfiber, vissa probiotiska stammar och magnesiumoxid, samt livsmedel som kiwifrukt, rågbröd och mineralrikt vatten.

I kontrast till detta fann forskarna svagt eller otillräckligt stöd för allmänt formulerade ”högfiberkoster” och för senna-preparat, som ofta används som växtbaserade laxermedel.

– Att kunna lindra tillståndet genom kostförändringar gör det möjligt för fler att själva hantera sina symtom och förhoppningsvis förbättra sin livskvalitet, säger Eirini Dimidi.

Åsa Doktár Wilén, leg. dietist på Danderyds sjukhus och verksam inom gastroenterologi, vad tycker du om de nya brittiska riktlinjerna? Verkar de överensstämma med den kostbehandling ni rekommenderar?

– Riktlinjerna känns mycket välkomna, vi behöver stärka de råd vi ger med evidens. I dag utgår många från ökat fiber- och vätskeintag som grund i sin kostbehandling, vilket också framgår av material som riktar sig till både patienter och läkare, som 1177 och Internetmedicin. Det finns också många tillskott som marknadsförs starkt utan tydlig evidens, vilket vi i och med dessa riktlinjer nu kan få mer kunskap om – och därigenom bättre stötta patienter som söker lösning på sin problematik.

Finns det ett behov av liknande svenska riktlinjer?

– Både ja och nej. Evidensen finns nu med denna publikation, även om författarna också har lämnat flera konkreta förslag på fortsatta studier för att stärka upp evidensen ytterligare. Vi behöver också konsensus bland berörda parter i Sverige, bland annat Dietisternas riksförbund och Svensk gastroenterologisk förening, för implementering av evidensen i kliniken och anpassning utifrån svenska förhållanden, säger hon.

Första kostspecifika riktlinjerna

Tidigare internationella riktlinjer, exempelvis från American Gastroenterological Association (AGA) och European Society of Neurogastroenterology and Motility (ESNM), har visserligen inkluderat vissa kostråd, men de har främst fokuserat på farmakologisk behandling och andra medicinska åtgärder. BDA:s nya dokument är det första som uteslutande fokuserar på kostbehandling och som systematiskt graderar evidensen för enskilda livsmedel och kosttillskott vid kronisk förstoppning.

Fokus på praktiska utfall

Riktlinjerna betonar utfallsmått som avföringsfrekvens, konsistens, krystning och livskvalitet, vilket gör dem mer användbara i personcentrerad vård. En klinikeranpassad verktygsguide har också tagits fram för att underlätta implementering i olika vårdmiljöer.

– Att äta fiberrikt är bra för hälsan i stort, men vår genomgång visar att evidensen för just kronisk förstoppning är svag. Däremot ser vi nya strategier som kan hjälpa patienter, och ett stort behov av fler högkvalitativa studier inom området, säger Eirini Dimidi.

Ett genombrott

Seniorförfattaren Kevin Whelan, professor i dietetik vid King’s College London, beskriver riktlinjerna som ett genombrott:

– Personer som lider av förstoppning kan nu få uppdaterade råd baserade på bästa tillgängliga evidens för att förbättra sina symtom och sitt välbefinnande. Med fortsatt forskning finns potential att på sikt förbättra livskvaliteten avsevärt, säger han.

Yvonne Jeanes, forskningschef vid British Dietetic Association, framhåller också betydelsen av dokumentet:

– Dessa riktlinjer är en utmärkt resurs för dietister och andra vårdprofessioner. De stärker ett mer kostinriktat och evidensbaserat arbetssätt vid behandling av kronisk förstoppning, säger Yvonne Jeanes.

Behov av mer forskning

Forskarna konstaterar att även om vissa livsmedel och tillskott visat effekt, är den samlade evidensen fortfarande begränsad. De flesta studier har fokuserat på enskilda komponenter snarare än hela kostmönster, något som bör ändras framöver.

De nya riktlinjerna markerar ändå ett viktigt steg mot att ge både vårdpersonal och patienter bättre stöd för att behandla kronisk förstoppning genom kosten.

Läs mer: Journal of Human Nutrition & Dietetics och Neurogastroenterology & Motility (2025)

Forskning

Blåbär i spädbarnsåldern kan minska allergisymtom

Dagligt intag av blåbär under spädbarnsåren kan bidra till att minska allergisymtom och påverka utvecklingen av immunförsvaret. Det visar en amerikansk studie där dietisten och forskaren Stina Bodén vid Umeå universitet har medverkat.

Nina Granberg 22 oktober, 2025 • Uppdaterades 22 oktober, 2025 • 2 minuters läsning

I studien deltog 76 friska, ammande spädbarn från Denverområdet i USA. Under sju månader fick hälften av barnen dagligen ett pulver som motsvarade två matskedar blåbär, medan den andra hälften fick ett placebopulver utan blåbär.

Föräldrarna rapporterade in eventuella allergiliknande symtom, samtidigt som forskarna analyserade blod- och avföringsprover för att mäta immunmarkörer och tarmbakterier.

Färre symtom i blåbärsgruppen

Vid studiens start hade flera barn i blåbärsgruppen redan allergiliknande besvär, särskilt från luftvägarna. När studien avslutades hade dessa barn i högre grad blivit av med sina symtom, framför allt andningsrelaterade, jämfört med barnen som fick placebo.

– Det är särskilt intressant att vi såg en minskning av IL-13, en inflammatorisk markör kopplad till allergi, samtidigt som IL-10, som har antiinflammatoriska egenskaper, ökade. Det tyder på en möjlig dubbel effekt av blåbären, säger Stina Bodén, dietist och forskare vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet.

Påverkan på immunförsvaret

Resultaten tyder på att blåbärskonsumtion i tidig ålder kan bidra till att lindra allergiska symtom och möjligen påverka utvecklingen av immunförsvaret. Forskarna såg även samband mellan vissa tarmbakterier och immunmarkörerna IL-10 och IL-13, vilket pekar på tänkbara mål för framtida forskning.

– Våra resultat tyder på att blåbär kan påverka utvecklingen av immunförsvaret under spädbarnsåldern, men mer evidens behövs liksom att studera vad i blåbären som skapar effekterna, säger hon.

Forskarna betonar att resultaten är preliminära. Fler studier krävs för att bekräfta sambandet och förstå vilka ämnen i blåbären som ligger bakom effekterna – och om andra livsmedel kan ha liknande påverkan.

Pulvret som användes i studien kom inte från vilda blåbär, utan från odlade så kallade highbush blueberries.

Läs mer: Blueberry Consumption in Early Life and Its Effects on Allergy, Immune Biomarkers, and Their Association with the Gut Microbiome, Nutrients, 2025.