Under de senaste åren har forskare börjat fundera på om en förändring av kosten kan vara en väg till att förbättra psykisk hälsa. Detta koncept kommer som ett resultat av bevis som kopplar konsumtionen av näringsrika livsmedel (till exempel frukt och grönsaker) till färre psykiska problem och konsumtionen av näringsfattiga livsmedel (till exempel godis och salta snacks) till ökad stress, ångest och depression.

Det är oklart varför kosten kan påverka den psykiska hälsan, men forskarna

tror att det kan ha att göra med hur näringsämnen påverkar våra kognitiva processer. Tidigare studier har antytt att en näringsfattig kost har en negativ inverkan på kognitiv funktion, medan en näringsrik kost förbättrar den. Kognitiva brister, såsom minskad hämmande kontroll och kognitiva misslyckanden, har kopplats till sämre psykisk hälsa.

Forskarna genomförde en studie för att undersöka om kosten kan påverka den psykiska hälsan genom sin inverkan på kognition, samtidigt som de undersökte inverkan av både frekvensen och mängden frukt- och grönsakskonsumtion.

En nationellt representativ grupp på 428 personer i Storbritannien genomförde en online-undersökning där deras kostvanor, psykiska hälsa och kognitiva funktion bedömdes. Deltagarna fick ange hur ofta de åt frukt, grönsaker, sötsaker och salta snacks per dag under den senaste månaden, samt hur många portioner frukt och grönsaker de åt per dag. De genomförde också bedömningar av depression, ångest, stress och psykiskt välbefinnande. För att kontrollera för möjliga samband genomförde deltagarna även hälsorelaterade mätningar som inkluderade rökning, alkohol- och motionsvanor.

Deltagarna genomförde också en självrapporterad frågeformulär om kognitiva misslyckanden, som bedömde "uppmärksamhetsmässiga, minnesmässiga, perceptuella och handlingsrelaterade mentala brister i vardagliga uppgifter" under de senaste sex månaderna (till exempel att glömma möten och tappa saker). Därefter genomförde deltagarna Stop-Signal Task, en beteendemätning av kognitiv kontroll. Resultaten visade att frekvensen av fruktintag (men inte mängden fruktintag) positivt förutsade psykiskt välbefinnande och negativt förutsade depression, efter att ha kontrollerat för samband. Även om ytterligare experimentella data behövs spekulerar studiens författare om att "hur ofta vi konsumerar frukt kan vara viktigare än den totala mängden vi konsumerar".

Konsumtion av salta snacks (men inte sötsaker) förutsade positivt ångest. Detta stämmer överens med tidigare forskning som antyder att salt mat och snabbmat kan öka ångest. Det bör noteras att studien var tvärsnittsstudie, vilket gör riktningen av detta samband oklart. Det kan vara så att personer med högre stress och ångest äter fler näringsfattiga livsmedel som en strategi för att hantera sin ångest.

Resultaten visade också att sambandet mellan konsumtion av salta snacks och psykisk hälsa medierades av kognitiva misslyckanden. Med andra ord rapporterade deltagare som åt salta snacks mer kognitiva misslyckanden, och i sin tur, högre symtom på depression, ångest och stress samt lägre välbefinnande. Eftersom djurstudier har antytt att mättat fett kan minska minnesfunktionen kan det vara så att salta snacks som är rika på mättat fett kan påverka minnet och därmed den psykiska hälsan negativt. Intressant nog påverkade inte frekvensen av grönsaksintag den psykiska hälsan efter att ha kontrollerat för samband. Forskarna säger att detta kan bero på att de grönsaker som människor äter oftast är konserverade och tillagade, vilket kan begränsa upptaget av näringsämnen. Frukt å andra sidan tenderar att konsumeras råa.