Folkhälsa

Svårt att minska saltintaget

Det globala målet om att minska saltintaget med 30 procent till år 2025 kommer inte att uppnås, konstaterar Världshälsoorganisationen (WHO) i en rapport.

Redaktionen 24 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Enligt WHO skulle 7 miljoner liv kunna räddas till 2030 om åtgärder införs för att minska saltmängden i mat. I rapporten konstateras att 73 procent av medlemsstaterna saknar tillräckliga strategier för att minska saltintaget. Bara nio länder uppges ha en utvecklad plan för detta: Brasilien, Chile, Tjeckien, Litauen, Malaysia, Mexiko, Saudiarabien, Spanien och Uruguay.Enligt den senaste uppskattningen av saltintaget i Sverige får män i sig i snitt 10–12 gram per dag, och kvinnor 7-10 gram per dag. Det globala genomsnittliga saltintaget uppskattas till 10,8 gram per dag, det vill säga betydligt högre än målet, som är att komma ner till 6 gram om dagen.

– Sverige och övriga världen ligger långt ifrån WHO:s mål om att minska saltet med en tredjedel till 2025. Det är tydligt att vi måste göra mer för att nå målen, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

WHO har identifierat några effektiva strategier som länder kan använda för att minska saltkonsumtionen:Att företag sänker saltinnehållet i livsmedel, så kallad reformulering, samt att sätta upp mål för mängden salt i livsmedel och måltider.Krav på begränsat saltinnehåll vid upphandlingar inom offentliga måltider, som skola, sjukvård och äldreboenden.Märkning av livsmedel för att guida konsumenter till att välja produkter med mindre salt. I Sverige finns till exempel märkningen Nyckelhålet som får sättas på mat med mindre salt.Kommunikationsinsatser som medel för beteendeförändring.

Onkologi

Ny studie kopplar livsstilsfaktorer till bröstcancer

Mer än en fjärdedel av de förlorade friska levnadsåren till följd av bröstcancer kan kopplas till livsstilsfaktorer som kost, rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Det visar en omfattande analys av data från över 200 länder.

Nina Granberg 5 mars, 2026 • Uppdaterades 6 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Studien, som analyserar data från cancerregister i fler än 200 länder mellan 1990 och 2023, visar att 28 procent av de förlorade friska levnadsåren på grund av bröstcancer globalt kan kopplas till modifierbara livsstilsfaktorer. Bland dessa ingår hög konsumtion av rött kött, tobaksanvändning, högt blodsocker, högt BMI, hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet. Resultaten har publicerats i The Lancet Oncology och omfattar både historiska trender och framtidsprognoser.

Studien visar att antalet nya fall av bröstcancer globalt beräknas stiga från omkring 2,3 miljoner år 2023 till mer än 3,5 miljoner år 2050. Samtidigt framgår det att personer i höginkomstländer i regel har bättre tillgång till screening, snabba diagnoser och behandling, medan ökande sjukdomsbörda och högre dödlighet förväntas i låg- och medelinkomstländer där vårdresurserna är mer begränsade.

Kartlagda riskfaktorer

Av de livsstilsfaktorerna som studien kopplar till förlorade friska levnadsår stod följande för störst andel:

Hög konsumtion av rött kött – 11 procent av alla förlorade friska levnadsår
Tobaksanvändning, inklusive passiv rökning – cirka 8 procent
Högt blodsocker – 6 procent
Högt BMI – 4 procent
Hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet – vardera 2 procent

Analysen visar också att det diagnostiserades tre gånger fler nya fall av bröstcancer hos kvinnor över 55 år jämfört med kvinnor mellan 20 och 54 år under 2023. Samtidigt har incidensen i åldersgruppen 20–54 år ökat med nästan 29 procent sedan 1990, medan incidensen i äldre åldersgrupper varit relativt stabil.

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Smaksinnet spelar en viktig roll för aptit och matintag. En långvarig nedsättning kan därför påverka både näringsintag och hälsa. Vid covid-19 kan smaksinnet påverkas, och hos vissa personer kvarstår...