Folkhälsa

Svårt att minska saltintaget

Det globala målet om att minska saltintaget med 30 procent till år 2025 kommer inte att uppnås, konstaterar Världshälsoorganisationen (WHO) i en rapport.

Redaktionen 24 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Enligt WHO skulle 7 miljoner liv kunna räddas till 2030 om åtgärder införs för att minska saltmängden i mat. I rapporten konstateras att 73 procent av medlemsstaterna saknar tillräckliga strategier för att minska saltintaget. Bara nio länder uppges ha en utvecklad plan för detta: Brasilien, Chile, Tjeckien, Litauen, Malaysia, Mexiko, Saudiarabien, Spanien och Uruguay.Enligt den senaste uppskattningen av saltintaget i Sverige får män i sig i snitt 10–12 gram per dag, och kvinnor 7-10 gram per dag. Det globala genomsnittliga saltintaget uppskattas till 10,8 gram per dag, det vill säga betydligt högre än målet, som är att komma ner till 6 gram om dagen.

– Sverige och övriga världen ligger långt ifrån WHO:s mål om att minska saltet med en tredjedel till 2025. Det är tydligt att vi måste göra mer för att nå målen, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

WHO har identifierat några effektiva strategier som länder kan använda för att minska saltkonsumtionen:Att företag sänker saltinnehållet i livsmedel, så kallad reformulering, samt att sätta upp mål för mängden salt i livsmedel och måltider.Krav på begränsat saltinnehåll vid upphandlingar inom offentliga måltider, som skola, sjukvård och äldreboenden.Märkning av livsmedel för att guida konsumenter till att välja produkter med mindre salt. I Sverige finns till exempel märkningen Nyckelhålet som får sättas på mat med mindre salt.Kommunikationsinsatser som medel för beteendeförändring.

Neurologi

Nya brittiska råd om nutrition vid Parkinson

Hur påverkar symtom vid Parkinson nutrition och vikt? Och hur kan dietister stötta patienter när det gäller nutritionsrelaterade symtom och biverkningar? Det är frågor som står i centrum i en ny uppdaterad brittisk vägledning.

Nina Granberg 9 april, 2026 • 1 minuts läsning

Det är Parkinson’s UK och British Dietetic Association (BDA) som står bakom den uppdaterade vägledningen. Det som framför allt är nytt är att den är tydligare symtomstyrd snarare än uppbyggd utifrån sjukdomsstadium. Fokus ligger på konkreta problem som förstoppning, gastropares, dysfagi, viktnedgång, undernäring och ortostatisk hypotension. Personer med Parkinson’s beskrivs också som särskilt sårbara för viktnedgång och undernäring.

Vägledningen slår också fast att personer med Parkinson’s bör rekommenderas vitamin D året runt, om adekvata nivåer inte redan är kända. Samtidigt avråds från att använda vitamin E, andra antioxidanter eller coenzym Q10 i neuroprotektivt syfte.

Även frågan om protein och levodopa får stort utrymme. Proteinomfördelning finns kvar som möjlig strategi vid motoriska fluktuationer, men ska göras utan att proteinintaget blir för lågt och med fortsatt uppmärksamhet på undernäring.

Vägledningen lyfter också områden som inte alltid står i centrum i nutritionsbehandlingen, till exempel impulskontrollproblem kopplade till dopaminagonister samt kostbehandling vid ortostatisk och postprandiell hypotension. Sammantaget breddas bilden av vad dietistens roll vid Parkinson’s faktiskt omfattar.

Läs mer i nästa nummer av tidningen Dietisten.

Den uppdaterade vägledningen hittar du HÄR.

Koll på kollegor

Nytt forum för forskande dietister

Även om det länge har varit ovanligt att dietister disputerar, väljer i dag allt fler en forskarkarriär. I takt med detta har också behovet av kollegiala sammanhang efter disputationen blivit tydligare. Därför har ett akademiskt nätverk bildats.

Gerd Faxén Irving 8 april, 2026 • 2 minuters läsning

En av de första dietisterna som disputerade vid Huddinge sjukhus/Karolinska sjukhuset var Gerd Faxén Irving, som 2004 försvarade sin avhandling där. Hon var också den som drog i gång nätverket, som i...