Folkhälsa

Svårt att minska saltintaget

Det globala målet om att minska saltintaget med 30 procent till år 2025 kommer inte att uppnås, konstaterar Världshälsoorganisationen (WHO) i en rapport.

Redaktionen 24 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Enligt WHO skulle 7 miljoner liv kunna räddas till 2030 om åtgärder införs för att minska saltmängden i mat. I rapporten konstateras att 73 procent av medlemsstaterna saknar tillräckliga strategier för att minska saltintaget. Bara nio länder uppges ha en utvecklad plan för detta: Brasilien, Chile, Tjeckien, Litauen, Malaysia, Mexiko, Saudiarabien, Spanien och Uruguay.Enligt den senaste uppskattningen av saltintaget i Sverige får män i sig i snitt 10–12 gram per dag, och kvinnor 7-10 gram per dag. Det globala genomsnittliga saltintaget uppskattas till 10,8 gram per dag, det vill säga betydligt högre än målet, som är att komma ner till 6 gram om dagen.

– Sverige och övriga världen ligger långt ifrån WHO:s mål om att minska saltet med en tredjedel till 2025. Det är tydligt att vi måste göra mer för att nå målen, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

WHO har identifierat några effektiva strategier som länder kan använda för att minska saltkonsumtionen:Att företag sänker saltinnehållet i livsmedel, så kallad reformulering, samt att sätta upp mål för mängden salt i livsmedel och måltider.Krav på begränsat saltinnehåll vid upphandlingar inom offentliga måltider, som skola, sjukvård och äldreboenden.Märkning av livsmedel för att guida konsumenter till att välja produkter med mindre salt. I Sverige finns till exempel märkningen Nyckelhålet som får sättas på mat med mindre salt.Kommunikationsinsatser som medel för beteendeförändring.

Dietisten Plus

Viktig information om tidskriften Dietisten

Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift och inte en medlemsförmån i Dietisternas Riksförbund (DRF), även om vi samarbetar och DRF finns representerade i redaktionsrådet. För att säkra tidskriftens långsiktiga kvalitet och fortsatta utgivning upphör nu tidigare kostnadsfria prenumerationer. För att fortsätta få Dietisten krävs att du tecknar en aktiv prenumeration.

26 januari, 2026 • Uppdaterades 26 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Tidskriften Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift. Vi samarbetar med Dietisternas Riksförbund (DRF), bland annat genom att DRF finns representerade i tidskriftens redaktionsråd, men Dietisten ges inte ut av DRF och är inte en medlemsförmån.

Under många år har tidskriften kunnat erbjudas kostnadsfritt. För att långsiktigt säkerställa Dietistens fortsatta utveckling, kvalitet och överlevnad behöver vi nu ta nästa steg. Det innebär att tidskriften inte längre kommer att vara kostnadsfri.

Alla tidigare kostnadsfria prenumerationer kommer därför att upphöra, och för att fortsätta ta del av Dietisten krävs en ny aktiv prenumeration.

Vi har just nu ett introduktionspris för dig som vill fortsätta läsa tidskriften (eller för dig som vill teckna en ny prenumeration): 790 kr per år för både tryckt tidning och digital läsning. Önskar du fler exemplar, företagsprenumerationer eller att betala via faktura kan du mejla till prenumeration@dietisten.net

Vi hoppas verkligen att du vill fortsätta läsa Dietisten och vara med på vår resa framåt – med fördjupande innehåll, aktuell forskning och relevanta perspektiv för dietistprofessionen.

Åtgärd krävs!
För att säkerställa din fortsatta prenumeration, teckna abonnemang via länken nedan:
https://www.dietisten.net/prenumerationer

Undernäring hos äldre

Ekots kartläggning: Dyrare råvaror försvinner från äldres menyer

Feta mejeriprodukter, lax och nötkött har minskat eller försvunnit från menyerna i äldreomsorgen i ett antal svenska kommuner. Det visar en kartläggning som Ekot och P4 har genomfört om hur stigande matpriser påverkar måltiderna för äldre.

Nina Granberg 27 januari, 2026 • Uppdaterades 27 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Totalt svarade 211 av landets kommuner på Ekots och P4:s frågor om hur stigande matpriser påverkat äldreomsorgens menyer. Av dessa uppgav drygt 30 att de dragit ned på eller helt tagit bort vissa råvaror. Det handlar bland annat om lax, nötkött, Bregott och feta mejeriprodukter.

I flera kommuner motiveras förändringarna med ökade livsmedelskostnader och krav på budget i balans. Enligt kartläggningen har vissa kommuner även höjt matavgifter eller bytt till billigare råvarualternativ för att hålla nere kostnaderna.

Dietister och forskare varnar samtidigt för konsekvenserna när energirikare livsmedel tas bort ur kosten. Lisa Thungren, dietist inom primärvården i Region Västmanland, pekar på riskerna:

– Det kan generera fler äldre med undernäring som i sig medför en minskad livskvalitet för individen.

Livsmedelsverkets kostrekommendationer för äldre med nedsatt aptit betonar vikten av hög näringstäthet, där protein och fett spelar en central roll. Ekots kartläggning aktualiserar därmed frågan om hur kommunala besparingar påverkar möjligheten att följa dessa rekommendationer i praktiken.