Folkhälsa

Svårt att minska saltintaget

Det globala målet om att minska saltintaget med 30 procent till år 2025 kommer inte att uppnås, konstaterar Världshälsoorganisationen (WHO) i en rapport.

Redaktionen 24 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Enligt WHO skulle 7 miljoner liv kunna räddas till 2030 om åtgärder införs för att minska saltmängden i mat. I rapporten konstateras att 73 procent av medlemsstaterna saknar tillräckliga strategier för att minska saltintaget. Bara nio länder uppges ha en utvecklad plan för detta: Brasilien, Chile, Tjeckien, Litauen, Malaysia, Mexiko, Saudiarabien, Spanien och Uruguay.Enligt den senaste uppskattningen av saltintaget i Sverige får män i sig i snitt 10–12 gram per dag, och kvinnor 7-10 gram per dag. Det globala genomsnittliga saltintaget uppskattas till 10,8 gram per dag, det vill säga betydligt högre än målet, som är att komma ner till 6 gram om dagen.

– Sverige och övriga världen ligger långt ifrån WHO:s mål om att minska saltet med en tredjedel till 2025. Det är tydligt att vi måste göra mer för att nå målen, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

WHO har identifierat några effektiva strategier som länder kan använda för att minska saltkonsumtionen:Att företag sänker saltinnehållet i livsmedel, så kallad reformulering, samt att sätta upp mål för mängden salt i livsmedel och måltider.Krav på begränsat saltinnehåll vid upphandlingar inom offentliga måltider, som skola, sjukvård och äldreboenden.Märkning av livsmedel för att guida konsumenter till att välja produkter med mindre salt. I Sverige finns till exempel märkningen Nyckelhålet som får sättas på mat med mindre salt.Kommunikationsinsatser som medel för beteendeförändring.

Folkhälsa

Matvanorna i Norden går åt fel håll

Den nya NORMO-rapporten bekräftar en tydlig trend: livsstilsvanorna i Norden avviker allt mer från NNR2023. Tillsammans bidrar förändrade kost- och rörelsemönster till en negativ folkhälsoutveckling som enligt analysen kräver samordnade insatser på nordisk nivå.

Nina Granberg 10 december, 2025 • Uppdaterades 11 december, 2025 • 2 minuters läsning

56 procent av de vuxna i Norden har övervikt eller obesitas, liksom vart femte barn. Ökningen sedan 2014 syns i de flesta länder, med störst förändringar i Finland, Sverige och på Island.

Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann betonade vid seminariet där NORMO-rapporten nyligen presenterades att utvecklingen är tydlig:

-Vi är på väg att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning, kännetecknad av för mycket skärmtid och en ohälsosam och icke hållbar kost.

Citatet sätter ramen för rapportens huvudbudskap; kostmönster och rörelsemönster bidrar tillsammans till en negativ folkhälsotrend som kräver samordnade insatser.

Tydliga utvecklingsmönster i den nordiska regionen

Frukt och grönsaker: Intaget har minskat, framför allt frukt, och ligger fortsatt under rekommendationerna.
Fullkorn: Konsumtionen har minskat sedan 2014 och är låg i hela Norden.
Fisk: Intaget är stabilt men lägre än rekommenderade nivåer.
Kött: Det totala köttintaget är högt, särskilt i Danmark och Finland.
Energitäta livsmedel med lågt näringsinnehåll: Intaget är fortsatt högt bland vuxna, med variation mellan länder.
Energidrycker: Konsumtionen har ökat i alla länder, särskilt bland unga.

Tydliga skillnader mellan grupper

Skillnaderna mellan socioekonomiska grupper är stabila över tid:

Utbildning: Personer med högre utbildning, eller högre utbildningsnivå hos föräldrar, rapporterar mer hälsosamma matmönster och lägre konsumtion av sötade drycker och energidrycker.
Ålder: Yngre vuxna äter mindre frukt, fullkorn och fisk samt mer kött och energidrycker än äldre.
Kön: Kvinnor rapporterar högre intag av frukt, grönsaker och fullkorn; män högre intag av kött och sötade drycker.

Politiska verktyg lyfts fram

Vid presentationen i Köpenhamn lyftes flera möjliga nordiska policyåtgärder för att underlätta mer hälsosamma val:

Sänkt moms på frukt och grönsaker
Gemensam nordisk hälsomärkning, exempelvis NutriScore
Reklambegränsningar riktade till barn
Reglering av energidrycker, såsom åldersgräns och koffeinmax

Flera länder har redan tagit steg i denna riktning, och panelisterna underströk att nordiskt samarbete kan ge större effekt än enskilda nationella insatser.

Fakta: Vad är NORMO?

NORMO (Nordic Monitoring of Diet, Physical Activity and Overweight) är Nordiska ministerrådets återkommande kartläggning av matvanor, fysisk aktivitet, stillasittande och viktstatus i de nordiska länderna.

Undersökningen genomförs med harmoniserade metoder för att möjliggöra jämförelser mellan länder. Årets rapport bygger på data från 2024 och följer utvecklingen sedan 2011/2014.

Syftet är att ge underlag för nationell och nordisk folkhälsopolitik samt att följa hur väl befolkningens vanor överensstämmer med de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2023

Livsmedel

EU ska undersöka mikroplaster i mat

Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har fått i uppdrag av Europaparlamentet att undersöka mikroplaster i mat, vatten och luft.

Nina Granberg 9 december, 2025 • Uppdaterades 11 december, 2025 • 1 minuts läsning

Intresset och oron för mikroplaster har ökat bland konsumenter i både Sverige och alla andra EU-länder de senaste åren. Nu har Europaparlamentet givit Efsa i uppdrag att ta fram ett vetenskapligt underlag om mikroplaster i både mat, vatten och luft.

- Det är bra att Efsa få det här uppdraget eftersom det fortfarande saknas mycket kunskap på området, säger Salomon Sand, toxikolog på Livsmedelsverket.

Efsa kommer att titta på den senaste forskningen om mikroplast, exempelvis om hur mikroplaster tar sig in i och påverkar människokroppen och vilka effekter det kan ha, hur förekomsten i livsmedel kan mätas samt hur mycket mikroplaster vi exponeras för via mat baserat på befintliga data.

Efsas bedömning förväntas bli klar i slutet av 2027.

Läs mer om uppdraget här: Microplastics: European Parliament requests scientific advice from EFSA