Folkhälsa

Svårt att minska saltintaget

Det globala målet om att minska saltintaget med 30 procent till år 2025 kommer inte att uppnås, konstaterar Världshälsoorganisationen (WHO) i en rapport.

Redaktionen 24 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Enligt WHO skulle 7 miljoner liv kunna räddas till 2030 om åtgärder införs för att minska saltmängden i mat. I rapporten konstateras att 73 procent av medlemsstaterna saknar tillräckliga strategier för att minska saltintaget. Bara nio länder uppges ha en utvecklad plan för detta: Brasilien, Chile, Tjeckien, Litauen, Malaysia, Mexiko, Saudiarabien, Spanien och Uruguay.Enligt den senaste uppskattningen av saltintaget i Sverige får män i sig i snitt 10–12 gram per dag, och kvinnor 7-10 gram per dag. Det globala genomsnittliga saltintaget uppskattas till 10,8 gram per dag, det vill säga betydligt högre än målet, som är att komma ner till 6 gram om dagen.

– Sverige och övriga världen ligger långt ifrån WHO:s mål om att minska saltet med en tredjedel till 2025. Det är tydligt att vi måste göra mer för att nå målen, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

WHO har identifierat några effektiva strategier som länder kan använda för att minska saltkonsumtionen:Att företag sänker saltinnehållet i livsmedel, så kallad reformulering, samt att sätta upp mål för mängden salt i livsmedel och måltider.Krav på begränsat saltinnehåll vid upphandlingar inom offentliga måltider, som skola, sjukvård och äldreboenden.Märkning av livsmedel för att guida konsumenter till att välja produkter med mindre salt. I Sverige finns till exempel märkningen Nyckelhålet som får sättas på mat med mindre salt.Kommunikationsinsatser som medel för beteendeförändring.

Forskning

Undernäring vid IBD kan missas trots normalt BMI

Undernäring hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom IBD kan vara vanligare än många tror, och BMI räcker inte alltid för att fånga dem som är i riskzonen.

Nina Granberg 26 mars, 2026 • Uppdaterades 27 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Den svenska studien som publicerats i Clinical Nutrition ESPEN omfattade 306 öppenvårdspatienter med Crohns sjukdom eller ulcerös kolit och 11,8 procent uppfyllde kriterierna för undernäring enligt GLIM (Global Leadership Initiative on Malnutrition).

Forskarna såg ingen tydlig skillnad mellan diagnoserna, men däremot mellan könen. Kvinnor hade mer än dubbelt så hög risk för undernäring som män, och även sjukdomsaktivitet under det senaste året identifierades som en oberoende riskfaktor.

BMI räckte inte

Samtidigt hade få patienter lågt BMI. I stället hade mer än hälften övervikt eller obesitas, vilket enligt forskarna visar att undernäring kan förbises om bedömningen i för hög grad bygger på kroppsvikt.

I en kommentar på LinkedIn lyfter förstaförfattaren Katarina Marta Korwel, dietist och doktorand vid Linköpings universitet och Region Östergötland, att BMI inte räcker för att fånga alla patienter i riskzonen och att även patienter med normalt eller högt BMI kan vara undernärda.

Forskarna drar slutsatsen att patienter med IBD bör screenas regelbundet för undernäring och risk för undernäring, även under perioder av remission. Särskilt viktigt kan det vara för kvinnor och för patienter med tidigare sjukdomsaktivitet.

Läs mer HÄR.

Folkhälsa

Pris viktigast för mer hälsosamma matval

Lägre priser är den viktigaste faktorn för att få människor att äta mer hälsosamt. Det framgår av Svenska Livsmedelsrapporten 2026, en undersökning om svenska konsumenters attityder till mat, hälsa och livsmedel.

Nina Granberg 26 mars, 2026 • 1 minuts läsning

I rapporten, som tagits fram av Nordic Viewpoint, uppger nästan sex av tio att de vill äta mer hälsosamt. Samtidigt varierar synen på vad som uppfattas som hälsosamt.

– Resultatet visar att många konsumenter i första hand tänker på högförädlade och processade produkter som gör anspråk på att vara hälsosamma. De tänker inte på morötter, havregryn och knäckebröd, säger Anna-Lena Wihlborg, senior konsult på analysföretaget Nordic Viewpoint, till Livsmedel i fokus.

Protein är det näringsämne som flest uppger att de tittar efter i innehållsförteckningen. Fyra av tio uppger att protein fått ökad betydelse för dem, och nästan lika många säger att de regelbundet köper proteinrika mejeriprodukter som kvarg.

Rapporten visar också att fler uppger att de använder hungersdämpande läkemedel som Ozempic, Wegovy och Mounjaro. Andelen har ökat från 2 till 6 procent på två år. Om även tidigare användare räknas in handlar det om totalt 10 procent, jämfört med 5 procent 2024.

När konsumenterna får frågan vad som får dem att testa ett nytt varumärke eller en ny produkt är det vanligaste svaret ”ett bra pris eller en kampanj”. Även ”en intressant smak eller smakprofil” lyfts fram.