Folkhälsa

Nu ska fyraåringarnas matvanor undersökas

Pannkakor, sushi eller tacos – vad är småbarns favoriträtt? Och hur många ”klämmisar” äter småbarn idag? Nu startar Livsmedelsverkets undersökning av småbarns matvanor och först … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

\n\n

\n\n\n

Forskning om barns matvanor behövs i arbetet för att alla barn i Sverige ska få bra och säker mat.

– Vi behöver veta mer om vad småbarn äter för att till exempel kunna ta fram relevanta kostråd och för att barn i Sverige ska vara representerade när EU sätter gränsvärden för skadliga ämnen i maten, säger Annica Sohlström, Livsmedelsverkets generaldirektör.

Det är sjätte gången Livsmedelsverket undersöker svenska folkets matvanor. Den här gången är det dags för småbarn i åldrarna 4 år, 1,5 år och 9 månader. Sammanlagt ska 3 000 barn undersökas för att ta reda på hur mycket näring små barn i Sverige får i sig och om de får i sig några skadliga ämnen från maten.

– Nu behöver vi föräldrarnas hjälp för att få tillförlitliga data. Föräldrarna är avgörande i den här undersökningen, men vi vet att småbarnslivet är en stressig tid. Att få med dem på tåget är därför den största utmaningen för oss, säger Lotta Moraeus, dietist och projektledare.

Omfattande undersökning av matvanor, blod, kiss och bajs

I undersökningen får föräldrarna skriva upp allt deras barn äter och dricker i en digital matdagbok under två dagar, en helgdag och en vardag. En del barn tillfrågas även om att lämna urin- och blodprover och alla får lämna avföringsprov om de vill.

– I blod- och urinproverna tittar vi på hur mycket av olika näringsämnen och eventuella skadliga ämnen barnen har i kroppen. I barnets bajs undersöker vi tarmfloran och hur vanligt det är med antibiotikaresistenta bakterier hos småbarn, säger Lotta Moraeus.

Första gången fysisk aktivitet mäts på stor grupp små barn

Även barnens fysiska aktivitet mäts. Det görs genom att barnen bär en aktivitetsmätare runt midjan under all vaken tid i sju hela dagar – från morgon till kväll.

– Det är första gången som fysisk aktivitet mäts på ett så detaljerat sätt hos en så stor grupp små barn i Sverige och i förhållande till vad barnen äter. På det här sättet får vi en unik helhetsbild av småbarns mat- och rörelsevanor, säger Lotta Moraeus.

Fakta om Riksmaten småbarn

3 000 slumpmässigt utvalda familjer ska ingå. Data samlas in från 4-åringar (start 2021), sedan 1,5 åringar (start 2022) och sist 9 månaders bebisar (start 2023).

I en mindre grupp mäts barnens näringsstatus genom analyser av mineraler och vitaminer i urin eller blod, till exempel järn och D-vitamin.

I den mindre gruppen mäts också miljöföroreningar till exempel bly, kadmium, högfluorerade ämnen (PFAS) och mögelgifter.

Fysisk aktivitet mäts genom en rörelsemätare som barnet bär alla vaken tid i sju dagar. Denna del genomförs i samarbete med forskare på Karolinska Institutet.

Riksmaten småbarn

Källa: Livsmedelsverket

Debatt

Nyckelhålet stärker kostråden och folkhälsan bättre än Nutri-Score

Nyckelhålsmärkningen har över en 30-årig historia som successivt har utvecklats i framgångsrik dialog mellan myndigheter, livsmedelsproducenter och forskare. Den är i dag en väl förankrad framsidesmärkning som lyfter fram de svenska kostråden. För folkhälsans skull är det ett betydligt bättre alternativ än att införa Nutri-Score.

Maria Sitell 28 november, 2025 • Uppdaterades 28 november, 2025 • 2 minuters läsning

I nummer 2/2025 av Dietisten framfördes fördelar med att istället inför NutriScore. Enligt mitt sätt att se bör livsmedelsmärkningar dock utformas på ett sätt som först och främst stämmer överens med kostråd och faktiskt underlättar för människor att göra hälsosamma val. Framsidesmärkning behöver också utformas på ett sätt som stimulerar produktutveckling. Följande sex punkter visar på fördelarna med Nyckelhålet jämfört med NutriScore

Den framsidesmärkning som finns i ett land behöver ta hänsyn till nationella folkhälsoutmaningar, kostråd och mattraditioner. Det gör inte Nutri-Score avseende Sverige och övriga nordiska länder. Ett införande av Nutri-Score i Sverige och övriga Norden skulle därför riskera att bli vilseledande för konsumenter.

Global Burden of Disease visar att intaget av fullkorn är den kostfaktor som mest påverkar ohälsan, inte minst gäller detta för hjärt- och kärlsjukdomar, vissa former av cancer och diabetes typ 2. I Sverige äter 9 av 10 för lite fullkorn och därför finns kostråd om att intaget ska öka. I Nutri-Scores algoritm ingår inte fullkorn och mängden fullkorn i mjöl, bröd, ris, müsli, flingor och pasta räknas inte in.

I Sverige finns även kostråd om att byta till nyttiga matfetter och till magra mejerivaror då andelen omättat fett behöver öka och det mättade minska. Nutri-Score märker oljor som har hög halt av omättat fett med gult/orange vilket felaktigt signalerar ett ohälsosamt innehåll. Man skiljer inte heller på mejerivaror med olika fetthalter och som främst består av mättat fett.

Ur ett folkhälsoperspektiv är det vad vi inte äter som är en av de stora utmaningarna när det gäller matvanor. Därför bör dessa livsmedel lyftas fram.

Nutri-Score riskerar istället att uppfattas som en varningsmärkning av livsmedel som man helt bör undvika, snarare än att de bör vara en mindre del i en i övrigt balanserad kost.

Nutri-Score är, till skillnad från Nyckelhålet, inte utformat på ett sätt som tar hänsyn till att olika produktgrupper skiljer sig åt. Man måste till exempel beakta att det är stora skillnader mellan bröd och leverpastej. Nutri-Score stimulerar därför inte till att ändra ett livsmedels innehåll åt det hälsosammare hållet, eftersom det i många fall inte ger något bättre resultat på Nutri-Scores skala från A (grönt) till E (rött). Det blir svårt, ja till och med omöjligt att flytta sig uppåt i skalan.

Algoritmen bakom graderingen är svår att förstå, i jämförelse med Nyckelhålet som får sättas på produkter som klarar tydligt uppställda kriterier.

Nyckelhålsmärkningen är en väl etablerad, positiv framsidesmärkning i Sverige, Danmark, Norge och Island och undviker många av problemen med Nutri-Score enligt ovan.

EFAD 2025

Dietisten i centrum för framtidens vård och folkhälsa

Hur kan Europas dietister bidra till bättre folkhälsa, hållbara matvanor och jämlik vård? På EFAD:s kongress i Malmö samlades över 300 dietister från hela Europa för att diskutera framtidens nutrition – från politiska styrmedel till klinisk praktik och utbildning.

Kajsa Asp Jonson 27 november, 2025 • Uppdaterades 28 november, 2025 • 5 minuters läsning

Grigoris risvas, som under årsmötet valdes till EFAD:s president, inledde tillsammans med Fiona McCullough, ordförande i EFAD:s vetenskapliga kommitté, och DRF:s ordförande Kjell Olsson den europeiska dietistkongressen EFAD 2025 i Malmö.

De lyfte dietistens viktiga roll för jämlik hälsa och livskvalitet, hållbar utveckling och minskad sjukdomsbörda....