Folkhälsa

Nu ska fyraåringarnas matvanor undersökas

Pannkakor, sushi eller tacos – vad är småbarns favoriträtt? Och hur många ”klämmisar” äter småbarn idag? Nu startar Livsmedelsverkets undersökning av småbarns matvanor och först … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

\n\n

\n\n\n

Forskning om barns matvanor behövs i arbetet för att alla barn i Sverige ska få bra och säker mat.

– Vi behöver veta mer om vad småbarn äter för att till exempel kunna ta fram relevanta kostråd och för att barn i Sverige ska vara representerade när EU sätter gränsvärden för skadliga ämnen i maten, säger Annica Sohlström, Livsmedelsverkets generaldirektör.

Det är sjätte gången Livsmedelsverket undersöker svenska folkets matvanor. Den här gången är det dags för småbarn i åldrarna 4 år, 1,5 år och 9 månader. Sammanlagt ska 3 000 barn undersökas för att ta reda på hur mycket näring små barn i Sverige får i sig och om de får i sig några skadliga ämnen från maten.

– Nu behöver vi föräldrarnas hjälp för att få tillförlitliga data. Föräldrarna är avgörande i den här undersökningen, men vi vet att småbarnslivet är en stressig tid. Att få med dem på tåget är därför den största utmaningen för oss, säger Lotta Moraeus, dietist och projektledare.

Omfattande undersökning av matvanor, blod, kiss och bajs

I undersökningen får föräldrarna skriva upp allt deras barn äter och dricker i en digital matdagbok under två dagar, en helgdag och en vardag. En del barn tillfrågas även om att lämna urin- och blodprover och alla får lämna avföringsprov om de vill.

– I blod- och urinproverna tittar vi på hur mycket av olika näringsämnen och eventuella skadliga ämnen barnen har i kroppen. I barnets bajs undersöker vi tarmfloran och hur vanligt det är med antibiotikaresistenta bakterier hos småbarn, säger Lotta Moraeus.

Första gången fysisk aktivitet mäts på stor grupp små barn

Även barnens fysiska aktivitet mäts. Det görs genom att barnen bär en aktivitetsmätare runt midjan under all vaken tid i sju hela dagar – från morgon till kväll.

– Det är första gången som fysisk aktivitet mäts på ett så detaljerat sätt hos en så stor grupp små barn i Sverige och i förhållande till vad barnen äter. På det här sättet får vi en unik helhetsbild av småbarns mat- och rörelsevanor, säger Lotta Moraeus.

Fakta om Riksmaten småbarn

3 000 slumpmässigt utvalda familjer ska ingå. Data samlas in från 4-åringar (start 2021), sedan 1,5 åringar (start 2022) och sist 9 månaders bebisar (start 2023).

I en mindre grupp mäts barnens näringsstatus genom analyser av mineraler och vitaminer i urin eller blod, till exempel järn och D-vitamin.

I den mindre gruppen mäts också miljöföroreningar till exempel bly, kadmium, högfluorerade ämnen (PFAS) och mögelgifter.

Fysisk aktivitet mäts genom en rörelsemätare som barnet bär alla vaken tid i sju dagar. Denna del genomförs i samarbete med forskare på Karolinska Institutet.

Riksmaten småbarn

Källa: Livsmedelsverket

Nutrition

Bildstöd för nya kostråden – Livsmedelsverket lanserar nytt material

Uppdaterade kostråd betyder också behov av nytt bildstöd. Livsmedelsverket har därför tagit fram nytt informationsmaterial som ska göra det enklare för vården att prata matvanor med patienter, från matpyramider och foldrar till filmer och digitala tester.

Nina Granberg 11 september, 2025 • Uppdaterades 15 september, 2025 • 2 minuters läsning

Syftet med bildstödet, som nyligen presenterades vid ett webbinarium, är att ge vården lättanvända och pedagogiska verktyg för att omsätta kostråden i praktiken och göra dem mer begripliga i mötet med patienter.

Små steg gör stor skillnad

Ett genomgående budskap i kommunikationen är att varje liten förändring räknas. Det syns i både bilder och filmer, där devisen ”ett litet steg kan göra stor skillnad” återkommer.

– Det är det absolut viktigaste: att tänka att varje liten förändring, eller att bibehålla det som redan är bra, räknas, sa Mahnoush Etminan, dietist, PhD och handläggare på Livsmedelsverket vid seminariet.

Materialet riktar sig både till vården och till allmänheten, och är tänkt att också fungera som stöd i samtal mellan patient och vårdpersonal. Broschyrer och bilder finns i tryckt och digital form, medan filmerna kan användas i väntrum eller på sociala medier.

Översättningar till lättläst svenska och engelska är på väg, men för andra språk uppmuntrar Livsmedelsverket tills vidare till att använda översättningsappar direkt på bild- och textmaterial.

Fokus på svenskproducerat

I materialet lyfts också fördelar med svenska livsmedel, bland annat låg antibiotikaanvändning i djurhållningen och strikta regler kring växtskyddsmedel.

Det här ingår i bildstödet

Matpyramiden

Ny version kopplad till råden.
Finns som affisch, utskrift och i delar för varje livsmedelsgrupp.

Foldern Kostråd i korthet

Sammanfattar råden med kort text och pyramid.
Gratis att ladda ner, kan beställas i tryckt version.

Rådspecifika bilder

Illustrationer för varje råd: t.ex. läsk, sötsaker och snacks, frukt och grönt, baljväxter, fullkorn, fisk, mejeri, nötter, salt och oljor.
Visar både mängder och praktiska tips.

Bildstöd finns för olika livsmedelsgrupper.

Korta inspirationsfilmer

Fyra filmer för väntrumsskärmar och sociala medier.
Samma huvudbudskap: små steg gör skillnad.

Sociala medier-paket

Färdiga bilder och grafik för lokal spridning i vården eller kommunen.

Översättningar

Kommer på lättläst svenska och engelska.
Övriga språk hanteras tills vidare via översättningsappar.

Digitalt självtest om matvanor

Ett webbaserat test kopplat till kostråden.
Ger återkoppling på individens matvanor och förslag på förbättringar.
Kan användas av privatpersoner eller tillsammans med vårdpersonal i samtal.

Allt material finns samlat på Livsmedelsverkets webbplats under ”Kostråd för vuxna”. Där går det att ladda ner bilder, filmer och foldrar, eller beställa tryckta exemplar. Läs mer HÄR.

Vad är nytt i kostråden?

Baljväxter: lyfts ut som ett eget råd, inte längre inkluderade i rådet om grönsaker och frukt.
Grönsaker, frukt och bär: fortsatt 500 gram per dag, men i praktiken högre än tidigare eftersom baljväxterna räknas separat.
Läsk, sötsaker och snacks: inget nytt råd, men kommunikationen är tydligare och mer konkret.
Rött kött och chark: fortsatt råd om att begränsa, med betoning på att en liten andel bör utgöras av charkprodukter.
Mejeriprodukter: rekommendation att äta dagligen, gärna syrade sorter som fil och yoghurt.
Fullkorn, nötter, salt och alkohol: råden är oförändrade, men får nytt bildstöd.

Folkhälsa

UNICEF: Obesitas nu vanligare än undervikt hos barn

För första gången har antalet barn med obesitas passerat antalet barn med undervikt. En huvudorsak, enligt UNICEF:s nya rapport, är den massiva marknadsföringen av ohälsosamma produkter som barn möter varje dag, både i skolor, butiker och på digitala plattformar.

Nina Granberg 11 september, 2025 • Uppdaterades 11 september, 2025 • 2 minuters läsning

Enligt rapporten Feeding Profit: How Food Environments are Failing Children lever nu var tionde barn mellan 5 och 19 år – motsvarande 188 miljoner – med obesitas. Samtidigt har undervikt i åldersgruppen minskat från 13 procent år 2000 till 9,2 procent, medan obesitas ökat från 3 till 9,4 procent. I alla regioner utom Afrika söder om Sahara och Sydasien är obesitas nu vanligare än undervikt.

UNICEF pekar särskilt på marknadsföringen av läsk, snacks och snabbmat som en starkt bidragande orsak. Barn exponeras för reklamen i sina fysiska och digitala miljöer – på YouTube, streamingsajter, via sponsrade inlägg och influencers. ”De flesta länder saknar helt lagar eller regler för att skydda barn från olämplig digital marknadsföring”, konstaterar organisationen.

De högsta nivåerna av obesitas återfinns i flera Stillahavsländer, där upp till 38 procent av barn och unga har obesitas. Men även i höginkomstländer är prevalensen hög – 27 procent i Chile och 21 procent i både USA och Förenade Arabemiraten.

– När vi pratar om malnutrition handlar det inte längre bara om undervikt, säger UNICEF:s generaldirektör Catherine Russell och fortsätter:

– Ultra-processad mat tränger undan frukt, grönsaker och protein i barns kost, i en tid då näring är avgörande för både fysisk och kognitiv utveckling.

UNICEF efterlyser nu bindande politiska åtgärder, inklusive reglering av marknadsföring, tydligare märkning, skatter på ohälsosamma produkter samt förbud mot försäljning av ultraprocessad mat i skolor. Utan förebyggande insatser riskerar de långsiktiga hälso- och samhällskostnaderna att bli enorma – den globala ekonomiska bördan av övervikt och obesitas beräknas överstiga 4 000 miljarder dollar per år 2035.

Faktaruta: Barn och digital matreklam

75 % av unga 13–24 år uppger att de sett reklam för läsk, snacks eller snabbmat den senaste veckan.
60 % säger att reklamen ökade deras lust att köpa eller äta dessa produkter.
Även i konfliktområden rapporterar 68 % av unga att de exponeras för matreklam online.
UNICEF konstaterar: “The majority of countries lack any legal measures or policies to protect children from inappropriate digital marketing.”

Källa: UNICEF Child Nutrition Report 2025