Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Folkhälsa

Livsmedelsverket: ”Fortfarande skäl att vara försiktig med salt”

Nyligen publicerades en stor studie där forskarna drog slutsatsen att måttligt med salt inte innebär något hot mot hälsan. Det är dock belagt att salt … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

\nNyligen publicerades en stor studie där forskarna drog slutsatsen att måttligt med salt inte innebär något hot mot hälsan. Det är dock belagt att salt kan höja blodtrycket hos känsliga personer. Därför rekommenderar Livsmedelsverket fortsatt försiktighet med salt.\n\n

Enligt den så kallade PURE-studien, som publicerats i den medicinska tidskriften The Lancet, ökar inte risken för hjärt-och kärlsjukdom, hjärtinfarkt eller stroke förrän vid en saltkonsumtion över 12,5 gram om dagen. Det är en dubbelt så hög konsumtion som de nordiska näringsrekommendationerna och WHO rekommenderar – högst 6 gram salt per dag.

Rekommendationerna bygger på den samlade forskningen

Livsmedelsverket följer forskningen med stort intresse och varje studie bidrar med ny kunskap. De nuvarande rekommendationerna grundas på sammanställningar där olika forskningsresultat vägts samman. Just nu arbetar Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, med en ny sammanställning av forskningen kring saltintag. Den beräknas vara färdig under nästa år. Utifrån Efsa:s genomgång tar Livsmedelsverket ställning till om det finns behov att ändra de nuvarande råden om salt.

Mycket salt påverkar blodtrycket

Den mest välkända risken med ett högt saltintag är att det påverkar blodtrycket. Även i PURE-studien syns ett linjärt samband mellan saltintag och blodtryck. I Sverige har en fjärdedel av den vuxna befolkningen och över hälften bland vuxna över 65 år högt blodtryck. Högt blodtryck ökar i sin tur risken för hjärt- och kärlsjukdomar. För en stor del av befolkningen finns det alltså all anledning att hålla igen på saltet. Det gäller inte bara dem som redan har högt blodtryck utan även personer som löper risk att få det. Vilka individer som har störst risk vet man oftast inte. Studier visar att också barn med högt intag av salt har ökad risk för att få högt blodtryck senare i livet.

Livsmedelsindustrin kan bidra till ett minskat saltintag

Ungefär tre fjärdedelar av det salt vi äter kommer från färdiglagad mat, ost, bröd, pålägg och matfetter. För att de som behöver minska på saltet ska kunna göra det anser Livsmedelsverket att livsmedelsindustrin behöver sänka salthalten i maten. En hjälp för att hitta livsmedel med lägre salthalt är Nyckelhålet, men det behövs även en generell sänkning av salthalten i alla livsmedel. Salt smak är något man vänjer sig vid och i Sverige är vi vana vid en relativt hög salthalt. Sänkningen behöver därför ske successivt.

Färre sjuka i hjärt- och kärlsjukdomar i Finland efter sänkt salthalt

För folkhälsans skull vore det bra om vi kunde komma ner till den salthalt som man har i till exempel Finland. Där har ett antal samordnade insatser genomförts sedan början av 1980-talet. Det har lett till en sänkning av befolkningens saltintag från i genomsnitt knappt 12 gram/dag till knappt 8 gram/dag 2012. Under perioden har insjuknandet i hjärt- och kärlsjukdomar minskat kraftigt, varav minskat blodtryck och sänkta serumkolesterolnivåer bedöms förklara en betydande del.\nDe generella råden om att hålla igen på saltet kvarstår alltså, men den viktigaste åtgärden är att industrin sänker salthalten i färdiga livsmedel.\nKälla: Livsmedelsverket



Verktyg

Tallriksmodellen fyller 50 år – når 100 000 elever varje år

I år fyller Tallriksmodellen 50 år och den är fortfarande en självklar del av undervisningen. Varje år möter omkring 100 000 elever modellen i ämnet hem- och konsumentkunskap, där den används som pedagogiskt verktyg för att förklara hur en väl sammansatt måltid kan se ut.

Nina Granberg 12 januari, 2026 Uppdaterades 13 januari, 2026 1 minuts läsning
3_ratter_tallriksmodellen

Foto: Livsmedelsverket

Modellen presenterades första gången 1976 i tidningen Vår näring. Bakom den står hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin (Andersson), som ville göra näringslära mer begriplig genom en enkel, visuell symbol.

– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger Britt-Marie Dahlin (Andersson). 

Tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar: proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter, kolhydratkällor som potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den bygger delvis på Livsmedelsverkets dåvarande matpyramid och kostcirkel. Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta modellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag. 

I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har modellen justerats. Från att ursprungligen vara indelad i tre lika delar utvecklades den till två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken utgörs av grönsaker för personer med lägre energibehov. 

Trots sina 50 år ser Britt-Marie Dahlin (Andersson) Tallriksmodellen som minst lika relevant i dag. Hon lyfter särskilt betydelsen av hem- och konsumentkunskap och menar att ämnet ger elever praktiska och livsnära kunskaper som stärker självständigheten i vuxenlivet.


Dela artikeln

Obesitas

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling

Trots att kostvanor är en central del av obesitasbehandling följs de sällan upp i studier av läkemedel. Det visar en ny systematisk översikt.

Nina Granberg 7 januari, 2026 Uppdaterades 12 januari, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1600453583

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.