Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Folkhälsa

Livsmedelsverket: ”Fortfarande skäl att vara försiktig med salt”

Nyligen publicerades en stor studie där forskarna drog slutsatsen att måttligt med salt inte innebär något hot mot hälsan. Det är dock belagt att salt … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

\nNyligen publicerades en stor studie där forskarna drog slutsatsen att måttligt med salt inte innebär något hot mot hälsan. Det är dock belagt att salt kan höja blodtrycket hos känsliga personer. Därför rekommenderar Livsmedelsverket fortsatt försiktighet med salt.\n\n

Enligt den så kallade PURE-studien, som publicerats i den medicinska tidskriften The Lancet, ökar inte risken för hjärt-och kärlsjukdom, hjärtinfarkt eller stroke förrän vid en saltkonsumtion över 12,5 gram om dagen. Det är en dubbelt så hög konsumtion som de nordiska näringsrekommendationerna och WHO rekommenderar – högst 6 gram salt per dag.

Rekommendationerna bygger på den samlade forskningen

Livsmedelsverket följer forskningen med stort intresse och varje studie bidrar med ny kunskap. De nuvarande rekommendationerna grundas på sammanställningar där olika forskningsresultat vägts samman. Just nu arbetar Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, med en ny sammanställning av forskningen kring saltintag. Den beräknas vara färdig under nästa år. Utifrån Efsa:s genomgång tar Livsmedelsverket ställning till om det finns behov att ändra de nuvarande råden om salt.

Mycket salt påverkar blodtrycket

Den mest välkända risken med ett högt saltintag är att det påverkar blodtrycket. Även i PURE-studien syns ett linjärt samband mellan saltintag och blodtryck. I Sverige har en fjärdedel av den vuxna befolkningen och över hälften bland vuxna över 65 år högt blodtryck. Högt blodtryck ökar i sin tur risken för hjärt- och kärlsjukdomar. För en stor del av befolkningen finns det alltså all anledning att hålla igen på saltet. Det gäller inte bara dem som redan har högt blodtryck utan även personer som löper risk att få det. Vilka individer som har störst risk vet man oftast inte. Studier visar att också barn med högt intag av salt har ökad risk för att få högt blodtryck senare i livet.

Livsmedelsindustrin kan bidra till ett minskat saltintag

Ungefär tre fjärdedelar av det salt vi äter kommer från färdiglagad mat, ost, bröd, pålägg och matfetter. För att de som behöver minska på saltet ska kunna göra det anser Livsmedelsverket att livsmedelsindustrin behöver sänka salthalten i maten. En hjälp för att hitta livsmedel med lägre salthalt är Nyckelhålet, men det behövs även en generell sänkning av salthalten i alla livsmedel. Salt smak är något man vänjer sig vid och i Sverige är vi vana vid en relativt hög salthalt. Sänkningen behöver därför ske successivt.

Färre sjuka i hjärt- och kärlsjukdomar i Finland efter sänkt salthalt

För folkhälsans skull vore det bra om vi kunde komma ner till den salthalt som man har i till exempel Finland. Där har ett antal samordnade insatser genomförts sedan början av 1980-talet. Det har lett till en sänkning av befolkningens saltintag från i genomsnitt knappt 12 gram/dag till knappt 8 gram/dag 2012. Under perioden har insjuknandet i hjärt- och kärlsjukdomar minskat kraftigt, varav minskat blodtryck och sänkta serumkolesterolnivåer bedöms förklara en betydande del.\nDe generella råden om att hålla igen på saltet kvarstår alltså, men den viktigaste åtgärden är att industrin sänker salthalten i färdiga livsmedel.\nKälla: Livsmedelsverket



Debatt

Nyckelhålet stärker kostråden och folkhälsan bättre än Nutri-Score

Nyckelhålsmärkningen har över en 30-årig historia som successivt har utvecklats i framgångsrik dialog mellan myndigheter, livsmedelsproducenter och forskare. Den är i dag en väl förankrad framsidesmärkning som lyfter fram de svenska kostråden. För folkhälsans skull är det ett betydligt bättre alternativ än att införa Nutri-Score.

Maria Sitell 28 november, 2025 Uppdaterades 28 november, 2025 2 minuters läsning
Maria-Sitell-ho¨gupplo¨st-4-

Foto: Maria-Sitell

I nummer 2/2025 av Dietisten framfördes fördelar med att istället inför NutriScore. Enligt mitt sätt att se bör livsmedelsmärkningar dock utformas på ett sätt som först och främst stämmer överens med kostråd och faktiskt underlättar för människor att göra hälsosamma val. Framsides­märkning behöver också utformas på ett sätt som stimulerar produktutveckling. Följande sex punkter visar på fördelarna med Nyckelhålet jämfört med NutriScore

  • Den framsidesmärkning som finns i ett land behöver ta hänsyn till nationella folkhälsoutmaningar, kostråd och mattraditioner. Det gör inte Nutri-Score avseende Sverige och övriga nordiska länder. Ett införande av Nutri-Score i Sverige och övriga Norden skulle därför riskera att bli vilseledande för konsumenter.
  • Global Burden of Disease visar att intaget av fullkorn är den kostfaktor som mest påverkar ohälsan, inte minst gäller detta för hjärt- och kärlsjukdomar, vissa former av cancer och diabetes typ 2. I Sverige äter 9 av 10 för lite fullkorn och därför finns kostråd om att intaget ska öka. I Nutri-Scores algoritm ingår inte fullkorn och mängden fullkorn i mjöl, bröd, ris, müsli, flingor och pasta räknas inte in.
  • I Sverige finns även kostråd om att byta till nyttiga matfetter och till magra mejerivaror då andelen omättat fett behöver öka och det mättade minska. Nutri-Score märker oljor som har hög halt av omättat fett med gult/orange vilket felaktigt signalerar ett ohälsosamt innehåll. Man skiljer inte heller på mejerivaror med olika fetthalter och som främst består av mättat fett.
  • Ur ett folkhälsoperspektiv är det vad vi inte äter som är en av de stora utmaningarna när det gäller matvanor. Därför bör dessa livsmedel lyftas fram.
  • Nutri-Score riskerar istället att uppfattas som en varningsmärkning av livsmedel som man helt bör undvika, snarare än att de bör vara en mindre del i en i övrigt balanserad kost.
  • Nutri-Score är, till skillnad från Nyckelhålet, inte utformat på ett sätt som tar hänsyn till att olika produktgrupper skiljer sig åt. Man måste till exempel beakta att det är stora skillnader mellan bröd och leverpastej. Nutri-Score stimulerar därför inte till att ändra ett livsmedels innehåll åt det hälsosammare hållet, eftersom det i många fall inte ger något bättre resultat på Nutri-Scores skala från A (grönt) till E (rött). Det blir svårt, ja till och med omöjligt att flytta sig uppåt i skalan.
  • Algoritmen bakom graderingen är svår att förstå, i jämförelse med Nyckelhålet som får sättas på produkter som klarar tydligt uppställda kriterier.

Nyckelhålsmärkningen är en väl etablerad, positiv framsidesmärkning i Sverige, Danmark, Norge och Island och undviker många av problemen med Nutri-Score enligt ovan. 


Dela artikeln

EFAD 2025

Dietisten i centrum för framtidens vård och folkhälsa

Hur kan Europas dietister bidra till bättre folkhälsa, hållbara matvanor och jämlik vård? På EFAD:s kongress i Malmö samlades över 300 dietister från hela Europa för att diskutera framtidens nutrition – från politiska styrmedel till klinisk praktik och utbildning.

Kajsa Asp Jonson 27 november, 2025 Uppdaterades 28 november, 2025 5 minuters läsning
 Fiona McCullough, Kjell Olsson och Grigoris Risvas.

Foto: Kajsa Asp Jonson


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.