Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Folkhälsa

Livsmedelsverket: ”Fortfarande skäl att vara försiktig med salt”

Nyligen publicerades en stor studie där forskarna drog slutsatsen att måttligt med salt inte innebär något hot mot hälsan. Det är dock belagt att salt … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

\nNyligen publicerades en stor studie där forskarna drog slutsatsen att måttligt med salt inte innebär något hot mot hälsan. Det är dock belagt att salt kan höja blodtrycket hos känsliga personer. Därför rekommenderar Livsmedelsverket fortsatt försiktighet med salt.\n\n

Enligt den så kallade PURE-studien, som publicerats i den medicinska tidskriften The Lancet, ökar inte risken för hjärt-och kärlsjukdom, hjärtinfarkt eller stroke förrän vid en saltkonsumtion över 12,5 gram om dagen. Det är en dubbelt så hög konsumtion som de nordiska näringsrekommendationerna och WHO rekommenderar – högst 6 gram salt per dag.

Rekommendationerna bygger på den samlade forskningen

Livsmedelsverket följer forskningen med stort intresse och varje studie bidrar med ny kunskap. De nuvarande rekommendationerna grundas på sammanställningar där olika forskningsresultat vägts samman. Just nu arbetar Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, med en ny sammanställning av forskningen kring saltintag. Den beräknas vara färdig under nästa år. Utifrån Efsa:s genomgång tar Livsmedelsverket ställning till om det finns behov att ändra de nuvarande råden om salt.

Mycket salt påverkar blodtrycket

Den mest välkända risken med ett högt saltintag är att det påverkar blodtrycket. Även i PURE-studien syns ett linjärt samband mellan saltintag och blodtryck. I Sverige har en fjärdedel av den vuxna befolkningen och över hälften bland vuxna över 65 år högt blodtryck. Högt blodtryck ökar i sin tur risken för hjärt- och kärlsjukdomar. För en stor del av befolkningen finns det alltså all anledning att hålla igen på saltet. Det gäller inte bara dem som redan har högt blodtryck utan även personer som löper risk att få det. Vilka individer som har störst risk vet man oftast inte. Studier visar att också barn med högt intag av salt har ökad risk för att få högt blodtryck senare i livet.

Livsmedelsindustrin kan bidra till ett minskat saltintag

Ungefär tre fjärdedelar av det salt vi äter kommer från färdiglagad mat, ost, bröd, pålägg och matfetter. För att de som behöver minska på saltet ska kunna göra det anser Livsmedelsverket att livsmedelsindustrin behöver sänka salthalten i maten. En hjälp för att hitta livsmedel med lägre salthalt är Nyckelhålet, men det behövs även en generell sänkning av salthalten i alla livsmedel. Salt smak är något man vänjer sig vid och i Sverige är vi vana vid en relativt hög salthalt. Sänkningen behöver därför ske successivt.

Färre sjuka i hjärt- och kärlsjukdomar i Finland efter sänkt salthalt

För folkhälsans skull vore det bra om vi kunde komma ner till den salthalt som man har i till exempel Finland. Där har ett antal samordnade insatser genomförts sedan början av 1980-talet. Det har lett till en sänkning av befolkningens saltintag från i genomsnitt knappt 12 gram/dag till knappt 8 gram/dag 2012. Under perioden har insjuknandet i hjärt- och kärlsjukdomar minskat kraftigt, varav minskat blodtryck och sänkta serumkolesterolnivåer bedöms förklara en betydande del.\nDe generella råden om att hålla igen på saltet kvarstår alltså, men den viktigaste åtgärden är att industrin sänker salthalten i färdiga livsmedel.\nKälla: Livsmedelsverket



Kalkyler & Verktyg

Ny version av Livsmedelsdatabasen

Livsmedelsverket har nu släppt en ny version av Livsmedelsdatabasen. Den uppdaterade databasen innehåller bland annat justerade jodvärden och flera nya livsmedel.

Nina Granberg 5 november, 2025 Uppdaterades 5 november, 2025 1 minuts läsning
IMG_1201

Foto: AdobeStock

Livsmedelsdatabasen innehåller information om mer än 2 500 livsmedel och rätter. För varje livsmedel redovisas värden för över 50 näringsämnen och komponenter. På sidan Sök näringsinnehåll finns databasen tillgänglig i sin senaste version. 

Via sökfunktionen går det att hitta detaljerad information om näringsinnehåll, och databasen kan även laddas ner i Excel eller nås via API för vidare användning i egna system.

Förändrade jodvärden

Jodvärdet för grädde har justerats, vilket innebär att alla beräknade livsmedel där grädde ingår också fått förändrade jodvärden.

Nya livsmedel

Den nya versionen av Livsmedelsdatabasen innehåller några nya livsmedel:

  • modersmjölksersättning
  • tillskottsnäring för småbarn
  • soyghurt, smaksatt och berikad
  • biryani, ris med grönsaker (vegetarisk)
  • béchamelsås med mjölk, fett 3 %, grädde
  • fisksås

Du hittar databasen på Livsmedelsverkets webbplats: Sök näringsinnehåll



Forskning

Bisfenol A påverkar ämnesomsättning och immunförsvar 

Även mycket små mängder bisfenol A kan påverka hälsan långt senare i livet. En ny studie visar att fosterexponering ledde till förändrat genuttryck och könsspecifika effekter hos vuxna råttor. Enligt forskarna bekräftar detta behovet av en striktare reglering av ämnet i livsmedelsförpackningar.

Nina Granberg 4 november, 2025 Uppdaterades 5 november, 2025 3 minuters läsning
AdobeStock_1485431153

Foto: AdobeStock

Bisfenol A är en syntetisk kemikalie med östrogenliknande egenskaper som används i plast och epoxiharts, bland annat i lacken på insidan av konservburkar. Ämnet är förbjudet i vissa produkter, men förekommer fortfarande i en del livsmedelsförpackningar. Halterna i människors kroppar ligger ofta över de nivåer som anses säkra, eftersom tidigare forskning har visat att bisfenol A kan ge negativa hälsoeffekter.

I den aktuella studien fick dräktiga råttor dricksvatten med två olika halter av bisfenol A – en som motsvarar den exponering människor dagligen utsätts för och en högre dos som tidigare bedömdes som säker. Forskarna analyserade därefter genuttrycket i benmärg och biologiska markörer i blodet hos de vuxna avkommorna.

Maskuliniserade honor och feminiserade hanar

När forskarna studerade de vuxna råttorna såg de tydliga könsspecifika förändringar.

– Vi såg varaktiga effekter hos den vuxna råttan. Även mycket låga doser förändrade hur generna uttrycktes. Honorna maskuliniserades och hanarna feminiserades, säger Thomas Lind, studiens försteförfattare.

Honorna utvecklades mot ett cancerliknande tillstånd, medan hanarna visade tecken på metabolt syndrom, vilket kan öka risken för diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

Påverkan på immunförsvaret

Forskarna såg också att immunförsvaret påverkades. Aktiviteten i vissa immunceller, T-cellerna, ökade hos hanar men minskade hos honorna – ett mönster som överensstämmer med tidigare studier av bisfenol A-exponering.

Analysen av blodmarkörer visade flera könsspecifika förändringar. Hos hanarna observerades störd lipidprofil och tecken på ökad ämnesomsättning. Hos honorna däremot sågs minskade glukosnivåer, förhöjda insulinnivåer och tecken på ökad testosteronaktivitet – ett mönster som påminner om polycystiskt ovariesyndrom (PCOS).

IMG_1199
Foto: Linn Areskoug

– Resultaten ger också stöd till tidigare humana studier, där kvinnor med PCOS har uppvisat högre nivåer av bisfenol A i blodet. Det stärker även andra forskares resultat om en koppling mellan bisfenol A och sjunkande fertilitet hos kvinnor, säger Thomas Lind.

Stöd för striktare reglering

Forskarna menar att resultaten bekräftar behovet av en striktare reglering av bisfenol A i livsmedelsförpackningar.

– Studien visar att även mycket små mängder bisfenol A kan påverka hälsan senare i livet. Även om resultaten bygger på experimentella data, stödjer de den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndighetens beslut att kraftigt sänka det tolerabla dagliga intaget med 20 000 gånger till 0,2 nanogram per kilo kroppsvikt och dag, säger Thomas Lind.

Faktaruta: Bisfenol A (BPA)

• Syntetisk kemikalie med hormonstörande, östrogenliknande egenskaper.

• Används i plast och epoxiharts, till exempel i lacken på insidan av konservburkar.

• Förbjuden i nappflaskor och vissa andra produkter, men förekommer fortfarande i livsmedelsförpackningar.

• EFSA sänkte 2023 det tolerabla dagliga intaget till 0,2 nanogram/kg kroppsvikt/dag.

EU-kommissionen har beslutat att förbjuda bisfenol A och andra bisfenoler som klassificeras som hälsofarliga från att användas i vissa material som kommer i kontakt med livsmedel, så kallade kontaktmaterial. Reglerna trädde i kraft i januari 2025, men eftersom det tar tid att hitta säkrare alternativ så får bisfenolerna fortsätta att användas under en övergångsperiod.

De kontaktmaterial som påverkas av de nya reglerna är lack och ytskikt, plaster, bindemedel, gummi, jonbyteshartser, tryckfärger och silikoner. Förbudet gäller inte enbart i livsmedelsförpackningar såsom konservburkar utan också exempelvis muggar, tallrikar, skålar och andra kärl avsedda för mat eller dryck.

Källa: Livsmedelsverket



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.