Att ändra vad vi äter från nuvarande intag till huvudsakligt växtbaserad kost kan förlänga våra liv med mer än ett årtionde. Detta enligt en studie som publicerats i tidskriften PLoS Medicine.
Forskarna sammanställde data från metaanalyser och studien Global Burden of Disease och uppskattade hur mycket olika livsmedel kan förebygga eller orsaka för tidig död.
Man fann att hela vegetabilier var de livsmedel med störst potential att förlänga våra liv. Gynnsam effekt sågs även av ökad fiskkonsumtion. Man skapade därför ett optimalt kostmönster som var helt växtbaserat förutom fisk och värderade den sammanlagda effekten av detta kostmönster. Studierna som analysen baserades på var främst gjorda i USA, Kina och Europa.
Uträkningarna visar att ett skifte, påbörjat i 20-årsåldern, från dagens matintag till det optimala kostmönstret kan förlänga livet för män med cirka 13 år och för kvinnor med mer än 10 år.
Bisfenol A påverkar ämnesomsättning och immunförsvar
Även mycket små mängder bisfenol A kan påverka hälsan långt senare i livet. En ny studie visar att fosterexponering ledde till förändrat genuttryck och könsspecifika effekter hos vuxna råttor. Enligt forskarna bekräftar detta behovet av en striktare reglering av ämnet i livsmedelsförpackningar.
Bisfenol A är en syntetisk kemikalie med östrogenliknande egenskaper som används i plast och epoxiharts, bland annat i lacken på insidan av konservburkar. Ämnet är förbjudet i vissa produkter, men förekommer fortfarande i en del livsmedelsförpackningar. Halterna i människors kroppar ligger ofta över de nivåer som anses säkra, eftersom tidigare forskning har visat att bisfenol A kan ge negativa hälsoeffekter.
I den aktuella studien fick dräktiga råttor dricksvatten med två olika halter av bisfenol A – en som motsvarar den exponering människor dagligen utsätts för och en högre dos som tidigare bedömdes som säker. Forskarna analyserade därefter genuttrycket i benmärg och biologiska markörer i blodet hos de vuxna avkommorna.
Maskuliniserade honor och feminiserade hanar
När forskarna studerade de vuxna råttorna såg de tydliga könsspecifika förändringar.
– Vi såg varaktiga effekter hos den vuxna råttan. Även mycket låga doser förändrade hur generna uttrycktes. Honorna maskuliniserades och hanarna feminiserades, säger Thomas Lind, studiens försteförfattare.
Honorna utvecklades mot ett cancerliknande tillstånd, medan hanarna visade tecken på metabolt syndrom, vilket kan öka risken för diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
Påverkan på immunförsvaret
Forskarna såg också att immunförsvaret påverkades. Aktiviteten i vissa immunceller, T-cellerna, ökade hos hanar men minskade hos honorna – ett mönster som överensstämmer med tidigare studier av bisfenol A-exponering.
Analysen av blodmarkörer visade flera könsspecifika förändringar. Hos hanarna observerades störd lipidprofil och tecken på ökad ämnesomsättning. Hos honorna däremot sågs minskade glukosnivåer, förhöjda insulinnivåer och tecken på ökad testosteronaktivitet – ett mönster som påminner om polycystiskt ovariesyndrom (PCOS).
Foto: Linn Areskoug
– Resultaten ger också stöd till tidigare humana studier, där kvinnor med PCOS har uppvisat högre nivåer av bisfenol A i blodet. Det stärker även andra forskares resultat om en koppling mellan bisfenol A och sjunkande fertilitet hos kvinnor, säger Thomas Lind.
Stöd för striktare reglering
Forskarna menar att resultaten bekräftar behovet av en striktare reglering av bisfenol A i livsmedelsförpackningar.
– Studien visar att även mycket små mängder bisfenol A kan påverka hälsan senare i livet. Även om resultaten bygger på experimentella data, stödjer de den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndighetens beslut att kraftigt sänka det tolerabla dagliga intaget med 20 000 gånger till 0,2 nanogram per kilo kroppsvikt och dag, säger Thomas Lind.
Faktaruta: Bisfenol A (BPA)
• Syntetisk kemikalie med hormonstörande, östrogenliknande egenskaper.
• Används i plast och epoxiharts, till exempel i lacken på insidan av konservburkar.
• Förbjuden i nappflaskor och vissa andra produkter, men förekommer fortfarande i livsmedelsförpackningar.
• EFSA sänkte 2023 det tolerabla dagliga intaget till 0,2 nanogram/kg kroppsvikt/dag.
EU-kommissionen har beslutat att förbjuda bisfenol A och andra bisfenoler som klassificeras som hälsofarliga från att användas i vissa material som kommer i kontakt med livsmedel, så kallade kontaktmaterial. Reglerna trädde i kraft i januari 2025, men eftersom det tar tid att hitta säkrare alternativ så får bisfenolerna fortsätta att användas under en övergångsperiod.
De kontaktmaterial som påverkas av de nya reglerna är lack och ytskikt, plaster, bindemedel, gummi, jonbyteshartser, tryckfärger och silikoner. Förbudet gäller inte enbart i livsmedelsförpackningar såsom konservburkar utan också exempelvis muggar, tallrikar, skålar och andra kärl avsedda för mat eller dryck.
Ny forskning: Gluten sällan orsaken bakom upplevd känslighet
Många upplever att de mår bättre utan gluten, men ny forskning visar att det sällan är själva glutenproteinet som är boven. I en omfattande internationell genomgång i The Lancet har forskare gått igenom decennier av studier om så kallad icke-celiakisk glutenkänslighet och kommit fram till att fenomenet ofta har andra förklaringar.
Försteförfattaren Jessica R Biesiekierski (La Trobe University) beskriver i ett inlägg på LinkedIn att forskargruppen har analyserat decennier av forskning för att besvara frågan: är det verkligen gluten som är problemet?
– ”Glutensensitivitet är ett av modern nutritions mest missförstådda tillstånd,” skriver hon.
Symtomen är verkliga
Cirka en av tio vuxna globalt uppger att de är känsliga för gluten eller vete, men i kontrollerade provokationsstudier får endast 16–30 procent symtom som faktiskt utlöses av gluten.
– Symtomen är verkliga, men mekanismerna är ofta kopplade till samspelet mellan tarm och hjärna, inte till gluten i sig, skriver Biesiekierski.
I de flesta fall handlar det i stället om fermenterbara kolhydrater (FODMAPs) eller förväntanseffekter (nocebo).
Dietistledd vägledning rekommenderas
Forskarna betonar vikten av ett balanserat förhållningssätt: att först utesluta celiaki, optimera kostens kvalitet och vid behov pröva kortvariga, dietistledda kostförsök i stället för livslång glutenfri kost.
– ”Det bästa är ett balanserat förhållningssätt – uteslut celiaki, förbättra kostens kvalitet och överväg kortare, dietistledda kostförsök snarare än livslång restriktion,” skriver hon.
Översikten pekar också på att den snabbt växande marknaden för glutenfria produkter, liksom mediebevakningen kring dem, kan påverka hur icke-celiakisk glutenkänslighet framställs och hur forskningen på området prioriteras.
Läs mer: Biesiekierski JR m.fl. Non-coeliac gluten sensitivity. The Lancet. 2025; DOI: 10.1016/S0140-6736(25)01533-8.
Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.
Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.
