Folkhälsa

Vart tog folkhälsan vägen i tider i kris?

Är det rimligt att klaga över bilringar runt midjan när det pågår en akut klimatkris och krig i närområdet? Vilken betydelse och roll har den personliga hälsan i tider av kris? Lyssna på Brödinstitutets webbinarium där dessa och andra frågor diskuteras.

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

De så kallade icke smittsamma sjukdomarna NCD, Non Communicable Diseases, svarar för 90 procent av alla dödsfall i Sverige. Till NCD räknas hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes typ 2 och kroniska lungsjukdomar. Ofta är sjukdomarna tätt förknippade med övervikt och fetma vilket cirka 50 procent av befolkningen har. Sjukdomarna har gemensamma riskfaktorer där ohälsosamma matvanor ligger i topp.

Utseendefixering och vikthets

Parallellt ser vi en rörelse som lyfter fram hur utseendefixering och vikthets i samhället skapar ohälsa och olycka hos personer med övervikt och fetma. Att inte bli sedd som person utan mest som överviktig liknas vid diskriminerande behandling.

Hur kan dessa två aspekter samsas och vilken betydelse får det för samhället och folkhälsan när diskussioner om hållbar mat får slagsida åt vad som främst är klimatsmart och maten för bättre folkhälsa inte får det utrymme den behöver?

Medverkande:

Karin Nileskog, kost- och programansvarig, ViktVäktarna

Mattias Svensson, ledarskribent, Svenska Dagbladet

Stephan Rössner, professor emeritus i hälsoinriktad beteendeforskning

Ingela Stenson, chefredaktör och omvärldsanalytiker

Michael Fridebäck, vinnare av Biggest Loser 2016, vd

Moderator: Maria Sitell, kommunikationschef och leg. dietist, Brödinstitutet

Du hittar webbinariet här.

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.