Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Folkhälsa

Vart tog folkhälsan vägen i tider i kris?

Är det rimligt att klaga över bilringar runt midjan när det pågår en akut klimatkris och krig i närområdet? Vilken betydelse och roll har den personliga hälsan i tider av kris? Lyssna på Brödinstitutets webbinarium där dessa och andra frågor diskuteras. 

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 1 minuts läsning

Foto: stock.adobe.com

De så kallade icke smittsamma sjukdomarna NCD, Non Communicable Diseases, svarar för 90 procent av alla dödsfall i Sverige. Till NCD räknas hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes typ 2 och kroniska lungsjukdomar. Ofta är sjukdomarna tätt förknippade med övervikt och fetma vilket cirka 50 procent av befolkningen har. Sjukdomarna har gemensamma riskfaktorer där ohälsosamma matvanor ligger i topp.

Utseendefixering och vikthets

Parallellt ser vi en rörelse som lyfter fram hur utseendefixering och vikthets i samhället skapar ohälsa och olycka hos personer med övervikt och fetma. Att inte bli sedd som person utan mest som överviktig liknas vid diskriminerande behandling.

Hur kan dessa två aspekter samsas och vilken betydelse får det för samhället och folkhälsan när diskussioner om hållbar mat får slagsida åt vad som främst är klimatsmart och maten för bättre folkhälsa inte får det utrymme den behöver?

Medverkande:

  • Karin Nileskog, kost- och programansvarig, ViktVäktarna
  • Mattias Svensson, ledarskribent, Svenska Dagbladet
  • Stephan Rössner, professor emeritus i hälsoinriktad beteendeforskning
  • Ingela Stenson, chefredaktör och omvärldsanalytiker
  • Michael Fridebäck, vinnare av Biggest Loser 2016, vd
  • Moderator: Maria Sitell, kommunikationschef och leg. dietist, Brödinstitutet
  • Du hittar webbinariet här.



    Forskning

    Tarmmikrobiomet kopplas till förbättring av typ 2-diabetes efter obesitaskirurgi

    Förändringar i tarmmikrobiomet efter obesitaskirurgi kan vara kopplade till långvarig förbättring av typ 2-diabetes. Det visar en ny svensk studie, publicerad i Nature Metabolism.

    Nina Granberg 12 maj, 2026 Uppdaterades 13 maj, 2026 1 minuts läsning
    IMG_1841

    Foto: Malin Arnesson, Johan Wingborg



    Livsmedel

    Matcha – hälsodryck eller hype?

    Det gröna tepulvret matcha är en stor trend på sociala medier, cafémenyer och inom wellnesskulturen. Men hur mycket av hälsohypen stöds egentligen av forskning?

    Nina Granberg 12 maj, 2026 2 minuters läsning
    IMG_1839

    Foto: AdobeStock

    Matcha görs av skuggodlade gröna teblad som mals till ett fint pulver. Till skillnad från vanligt grönt te dricker man hela bladet, vilket gör att man får i sig mer av vissa ämnen, bland annat polyfenoler och koffein.

    – Kaffe och te, inklusive matcha, innehåller mycket polyfenoler. De kan gynna tarmhälsan eftersom de fungerar som näring för goda tarmbakterier, säger Emily Leeming, dietist och forskare inom mikrobiom vid King’s College London, till brittiska BBC.

    Vissa mindre studier tyder på att daglig konsumtion av matcha kan öka mångfalden av tarmbakterier, men forskningen är fortfarande begränsad.

    Kan påverka hjärt-kärlhälsan

    Matcha innehåller höga halter av katechiner, en grupp polyfenoler med antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper. Det finns viss forskning som tyder på att dessa ämnen kan bidra till lägre blodtryck och kolesterolnivåer, särskilt hos personer med förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom.

    Samtidigt betonar dietisten Bahee Van de Bor, talesperson för British Dietetic Association, att vanligt grönt te sannolikt ger liknande effekter.

    – Det finns betydligt mer forskning kring grönt te och hjärt-kärlhälsa än kring matcha specifikt, säger hon till BBC.

    Koffein med lugnande effekt?

    En annan anledning till matchans popularitet är kombinationen av koffein och aminosyran L-teanin. Enligt Justin Roberts, professor i nutritionsfysiologi vid Anglia Ruskin University, kan ämnena balansera varandra.

    – Du får koffeinets stimulerande effekt men också den avslappnande effekten från L-teanin. Det kan förklara varför vissa upplever att de kan fokusera längre när de dricker matcha. 

    Det finns även studier som antyder möjliga positiva effekter på koncentration, vakenhet och stressnivåer.

    Koffeinhalten varierar dock beroende på mängden pulver. En tesked matcha, cirka 1–2 gram, kan innehålla mellan 35 och 70 milligram koffein, men större mängder kan ge mer koffein än en kopp kaffe.

    ”Superfood” saknar vetenskaplig betydelse

    Flera experter varnar samtidigt för överdrivna hälsopåståenden kring matcha som ”superfood” och liknande. 

    – Många av påståendena om matcha är överdrivna av marknadsföring, säger Emily Leeming.

    Särskilt försiktig bör man vara med påståenden om förbättrad blodsockerkontroll och insulinkänslighet, eftersom mycket av forskningen bygger på djurstudier snarare än studier på människor.

    Experterna betonar också att en enskild dryck inte kan kompensera för brister i den övriga kosten.

    Bahee Van de Bor lyfter även en annan aspekt: kosttillskott med koncentrerade grönt te-extrakt har i sällsynta fall kopplats till leverskador. Risken gäller främst högkoncentrerade tillskott snarare än vanlig matchadryck.

    Sammanfattningsvis tyder forskningen på att matcha kan vara ett hälsosamt alternativ för den som tycker om smaken, men att drycken knappast är unik. Liknande polyfenoler och antioxidativa ämnen finns även i vanligt grönt te, svart te, yerba mate och kakao.


    Dela artikeln

    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.