Folkhälsa

Vart tog folkhälsan vägen i tider i kris?

Är det rimligt att klaga över bilringar runt midjan när det pågår en akut klimatkris och krig i närområdet? Vilken betydelse och roll har den personliga hälsan i tider av kris? Lyssna på Brödinstitutets webbinarium där dessa och andra frågor diskuteras.

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

De så kallade icke smittsamma sjukdomarna NCD, Non Communicable Diseases, svarar för 90 procent av alla dödsfall i Sverige. Till NCD räknas hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes typ 2 och kroniska lungsjukdomar. Ofta är sjukdomarna tätt förknippade med övervikt och fetma vilket cirka 50 procent av befolkningen har. Sjukdomarna har gemensamma riskfaktorer där ohälsosamma matvanor ligger i topp.

Utseendefixering och vikthets

Parallellt ser vi en rörelse som lyfter fram hur utseendefixering och vikthets i samhället skapar ohälsa och olycka hos personer med övervikt och fetma. Att inte bli sedd som person utan mest som överviktig liknas vid diskriminerande behandling.

Hur kan dessa två aspekter samsas och vilken betydelse får det för samhället och folkhälsan när diskussioner om hållbar mat får slagsida åt vad som främst är klimatsmart och maten för bättre folkhälsa inte får det utrymme den behöver?

Medverkande:

Karin Nileskog, kost- och programansvarig, ViktVäktarna

Mattias Svensson, ledarskribent, Svenska Dagbladet

Stephan Rössner, professor emeritus i hälsoinriktad beteendeforskning

Ingela Stenson, chefredaktör och omvärldsanalytiker

Michael Fridebäck, vinnare av Biggest Loser 2016, vd

Moderator: Maria Sitell, kommunikationschef och leg. dietist, Brödinstitutet

Du hittar webbinariet här.

Livsmedel

Svensk studie synar ultraprocessad mat

En högre andel ultraprocessad mat hängde ihop med mer tillsatt socker och mindre fullkorn och fibrer i en svensk studie. Men resultaten visar också hur svårt det är att dra alla ultraprocessade livsmedel över en kam. Både näringsrika bröd och berikad barnmat kan hamna i samma kategori som läsk och godis.

Redaktionen 2 november, 2026 • 3 minuters läsning

Forskare har analyserat uppgifter om matvanor hos drygt 6 700 deltagare i Livsmedelsverkets tre nationella Riksmatenundersökningar. Underlaget omfattar vuxna mellan 18 och 80 år, ungdomar och småbarn....

Geriatrik

Vegetarisk kost och styrketräning ökade äldres muskelmassa

Äldre som åt lakto-ovo-vegetariskt och styrketränade ökade både sin muskelmassa och styrka i en nederländsk studie. Men proteinintaget blev lägre än hos dem som åt blandkost, och forskarna kunde inte säkerställa att kostuppläggen var likvärdiga för muskelmassan.

Redaktionen 30 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

När fler äldre väljer att äta mer växtbaserat väcks frågor om hur kosten kan stödja muskelmassa och fysisk funktion. I den randomiserade IMPACT-studien undersökte forskare vad som hände när personer från 55 års ålder kombinerade styrketräning med antingen lakto-ovo-vegetarisk kost eller blandkost.

Totalt deltog 108 personer. Båda grupperna fick kostrådgivning med målet att nå minst 1,2 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. I den vegetariska gruppen skulle minst 60 procent av proteinet komma från växtriket. Blandkostgruppen skulle i stället få minst 60 procent från animaliska livsmedel. Samtidigt genomförde deltagarna tre styrketräningspass i veckan under tolv veckor.

Återkommande stöd med matvalen

Deltagarna valde själva sina livsmedel, men fick stöd genom en gruppträff och fem individuella rådgivningstillfällen. Ett praktiskt råd till båda grupperna var att sikta på omkring 25–30 gram protein per måltid.

För den vegetariska gruppen handlade rådgivningen bland annat om att använda soja, baljväxter, nötter och fullkorn som proteinkällor. Ägg och mejeriprodukter ingick också, medan kött och fisk uteslöts.

Deltagarna fick receptförslag, information om proteinrika livsmedel och stöd i att välja kött- och mejerialternativ. Matregistreringar användes för att följa intaget och anpassa rådgivningen.

Båda grupperna ökade muskelmassan

Efter tolv veckor hade muskelmassan i armar och ben ökat med i genomsnitt 0,38 kilo i den vegetariska gruppen och 0,66 kilo i blandkostgruppen. Båda grupperna förbättrade också sin benstyrka och förmåga att resa sig från en stol. För dessa funktionstester sågs inga statistiskt säkerställda skillnader mellan grupperna.

Proteinintaget nådde i genomsnitt målet i båda grupperna, men skilde sig tydligt åt: 1,24 gram per kilo kroppsvikt och dag i den vegetariska gruppen, jämfört med 1,58 gram i blandkostgruppen.

Studien var utformad för att undersöka om vegetarisk kost kunde ge resultat som inte var sämre än blandkost inom förutbestämda gränser. Det kunde forskarna inte fastställa för muskelmassan. Resultaten ska därför inte tolkas som att kostuppläggen har visats vara likvärdiga.

Samtidigt visar studien att deltagarna kunde bygga muskler med vegetarisk kost inom ett upplägg med regelbunden träning och återkommande kostrådgivning. Eftersom proteinmängden skilde sig mellan grupperna går det inte att enkelt skilja betydelsen av proteinets ursprung från betydelsen av det totala intaget. Studien visar heller inte vad ett kostbyte utan motsvarande stöd och träning skulle innebära.

Källa: van Oppenraaij et al. Effects of a self-selected vegetarian compared with an omnivorous diet on protein intake and muscle mass in older adults during resistance exercise: the IMPACT randomized controlled trial. American Journal of Clinical Nutrition, 2026.