Folkhälsa

Vart tog folkhälsan vägen i tider i kris?

Är det rimligt att klaga över bilringar runt midjan när det pågår en akut klimatkris och krig i närområdet? Vilken betydelse och roll har den personliga hälsan i tider av kris? Lyssna på Brödinstitutets webbinarium där dessa och andra frågor diskuteras.

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

De så kallade icke smittsamma sjukdomarna NCD, Non Communicable Diseases, svarar för 90 procent av alla dödsfall i Sverige. Till NCD räknas hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes typ 2 och kroniska lungsjukdomar. Ofta är sjukdomarna tätt förknippade med övervikt och fetma vilket cirka 50 procent av befolkningen har. Sjukdomarna har gemensamma riskfaktorer där ohälsosamma matvanor ligger i topp.

Utseendefixering och vikthets

Parallellt ser vi en rörelse som lyfter fram hur utseendefixering och vikthets i samhället skapar ohälsa och olycka hos personer med övervikt och fetma. Att inte bli sedd som person utan mest som överviktig liknas vid diskriminerande behandling.

Hur kan dessa två aspekter samsas och vilken betydelse får det för samhället och folkhälsan när diskussioner om hållbar mat får slagsida åt vad som främst är klimatsmart och maten för bättre folkhälsa inte får det utrymme den behöver?

Medverkande:

Karin Nileskog, kost- och programansvarig, ViktVäktarna

Mattias Svensson, ledarskribent, Svenska Dagbladet

Stephan Rössner, professor emeritus i hälsoinriktad beteendeforskning

Ingela Stenson, chefredaktör och omvärldsanalytiker

Michael Fridebäck, vinnare av Biggest Loser 2016, vd

Moderator: Maria Sitell, kommunikationschef och leg. dietist, Brödinstitutet

Du hittar webbinariet här.

Forskning

Salt kan påverka ämnesomsättningen – inte bara blodtrycket

Ett högt saltintag kan påverka kroppens ämnesomsättning och därmed öka risken för hjärt-kärlsjukdom på fler sätt än genom blodtrycket. Det visar en ny svensk studie vid Karolinska Institutet.

Nina Granberg 12 november, 2025 • Uppdaterades 12 november, 2025 • 1 minuts läsning

– Våra resultat tyder på att personer som äter mindre salt i större utsträckning använder sina fettlager som energikälla. Hos dem som äter mer salt ser vi i stället högre nivåer av metaboliter i blodet som i tidigare forskning kopplats till inflammation och åderförkalkning, säger Jonas Wuopio, specialistläkare i internmedicin och forskare vid Karolinska Institutet.

Svenskar äter för mycket salt

I studien motsvarade ett högt saltintag omkring tio gram per dag. Det ligger väl över det rekommenderade intaget på högst sex gram per dag enligt Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023). I Sverige äter befolkningen i genomsnitt omkring åtta till tio gram salt per dag, varav en stor del kommer från processade livsmedel som bröd, chark och färdigmat.

Tre tips för att minska saltintaget

Var uppmärksam på dolda saltkällor i bröd, chark och färdigmat. Välj gärna Nyckelhålsmärkta alternativ.
Undvik att salta extra vid bordet – smaka först.
Byt till kaliumsalt hemma, det har visat sig minska risken för stroke och hjärtinfarkt.

Studien ingår i Hjärt-Lungfondens forskningssatsning SCAPIS och har genomförts vid Karolinska Institutet

Läs mer: https://nutritionandmetabolism.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12986-025-00997-y

Geriatrik

Nytt material ska öka äldres proteinkunskap

Få seniorer vet att proteinbehovet ökar med uppemot 40 procent efter 65, visar en ny undersökning. Nu tar Livsmedelsverket fram nytt informationsmaterial för att nå äldre bättre.

Nina Granberg 10 november, 2025 • Uppdaterades 11 november, 2025 • 1 minuts läsning

En ny Novusundersökning har tagits fram som underlag till Livsmedelsverkets regeringsuppdrag. Den visar att bara 6 procent av personer mellan 65 och 89 år känner till att proteinbehovet ökar efter 65. Samtidigt uppger många att de har god allmän kunskap om hälsosam mat, men betydligt färre vet vilka behov som förändras efter 65.

– ”Det är stort fokus på protein idag, men trots det är det få som känner till att det är just seniorer som behöver mer protein för att bevara muskler och hälsan upp i åren, säger Susanna Kugelberg, projektledare för regeringsuppdraget om mat för äldre på Livsmedelsverket.

Som en del av uppdraget ska myndigheten nu ta fram ett nytt informationsmaterial riktat direkt till äldre personer, med fokus på hur maten kan bidra till ett hälsosamt åldrande och hur man kan tänka när aptiten minskar. Parallellt utvecklas även ett kunskapsstöd för personal och beslutsfattare inom äldreomsorgen, som ska komplettera befintliga råd.