Folkhälsa

Utmaningar och lösningar för en god folkhälsa

På webbplatsen Tema Folkhälsa har Folkhälsomyndigheten samlat information om folkhälsa och vad som påverkar den, de folkhälsopolitiska målen och lagar inom området. Se Karin Tegmark Wisell berätta om utmaningar och lösningar för en god folkhälsa.

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Karin Tegmark Wisell, GD för Folkhälsomyndigheten, menar att en god hälsa är en förutsättning för hela samhällets utveckling och för att vi ska vara motståndskraftiga i kriser. I Folkhälsomyndighetens undersökningar är en god hälsa det de flesta värdesätter mest av allt. Men det finns grupper i samhället som inte har samma goda hälsa och inte samma livslängd som de flesta andra i samhället.

Därför måste vi arbeta för att minska de hälsoklyftor som finns. Det svenska målet är att sluta de hälsoklyftor som går att påverka inom en generation. För att nå dit måste vi jobba strategiskt och där är alla aktörer i samhället viktiga där alla som jobbar inom kommuner och regioner är centrala för att lyckas.

Se filmen med Karin Tegmark Wisell här.

Kvinnohälsa

Kosttillskott i klimakteriet – mellan marknadsföring och vetenskap

Klimakteriet har fått allt större uppmärksamhet de senaste åren. Samtidigt växer marknaden för kosttillskott som utlovar allt från hormonell balans till bättre energi och minskade vallningar. Men hur väl stämmer löftena överens med forskningen?

Nina Granberg 30 juni, 2026 • Uppdaterades 28 augusti, 2026 • 3 minuters läsning

– Det här handlar helt om marknadsföring. Det handlar inte om vad man behöver eller inte behöver, säger Ingrid Larsson, docent och dietist vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Många kvinnor upplever...

Löpet

Havreprodukter kan påverka både kolesterol och järnstatus

Ett ökat intag av havrebaserade produkter kan ge positiva effekter på flera markörer för hjärt-kärlhälsa. Samtidigt såg forskarna sjunkande ferritinnivåer. Det visar en ny randomiserad studie med forskare från bland annat SLU.

Redaktionen 1 september, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i Clinical Nutrition, deltog 56 vuxna med milda metabola riskfaktorer. Under en 12 veckor lång studie fick deltagarna under olika perioder äta två särskilt framtagna havreprodukter: en fermenterad yoghurtliknande produkt och en icke-fermenterad gröt. Produkterna innehöll samma ingredienser och var berikade med fiber och protein.

Efter perioden med den fermenterade havreprodukten hade deltagarnas LDL-kolesterol och non-HDL-kolesterol sjunkit något. Forskarna såg även mindre förbättringar av bland annat blodtryck och HbA1c efter grötperioden. Skillnaderna mellan de två produkterna var dock små.

Resultaten tyder därför på att det framför allt kan vara det ökade intaget av havrefiber, snarare än fermenteringen i sig, som ligger bakom effekterna på kolesterol.

Ferritinnivåerna sjönk

Ett annat resultat var att ferritinnivåerna sjönk efter båda perioderna. Efter den fermenterade produkten minskade ferritin med 4 mikrogram per liter jämfört med utgångsvärdet och efter grötperioden med 7,5 mikrogram per liter.

Forskarna drar slutsatsen att ett ökat intag av havreprodukter kan ha mindre positiva effekter på flera kardiometabola markörer, men samtidigt påverka ferritinnivåerna. Minskningen var särskilt tydlig hos deltagare som hade högre ferritin från början.

Studien är en del av det europeiska forskningsprojektet HealthFerm och har genomförts av forskare från flera europeiska universitet, däribland Sveriges lantbruksuniversitet.

Källa: ”Role of bioprocessing in modifying cardiometabolic outcomes of an oat-based dairy alternative in a randomised controlled clinical intervention”. ScienceDirect