Folkhälsa

Unik satsning på vård för barn med ätstörningar

Ätstörningar kryper neråt i åldrarna. Nu gör Sahlgrenska Universitetssjukhuset en unik satsning på ätstörningsspecialiserad dag- och hembaserad vård för barn under 16 år. Varje år … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Ätstörningar kryper neråt i åldrarna. Nu gör Sahlgrenska Universitetssjukhuset en unik satsning på ätstörningsspecialiserad dag- och hembaserad vård för barn under 16 år.

\n\nVarje år registreras 150 nybesök på Anorexi och Bulimimottagningen i Göteborg. Hittills har majoriteten av patienterna varit tonåringar och unga vuxna mellan 16 och 25 år.\nMen ätstörningar drabbar allt yngre barn och fram till nu har det saknats möjlighet att ge dem tillräckligt bra stöd i vardagen.\n– För de yngsta har det varit ett glapp mellan öppen- och slutenvård som vi hoppas kunna överbrygga när vi öppnar verksamheten för alla barn och unga under 25 år, säger

Anne-Line Solberg

, sektionsledare och specialistpsykolog.\n\n

Det finns inte ett enskilt skäl till varför barn och ungdomar utvecklar anorexi och bulimi

, utan orsaken anses vara ”multifaktoriell”. Låg självkänsla, ångest, prestationskrav eller en känsla av att inte ha kontroll är några faktorer som har nämnts i forskningen.\nAntalet unga som insjuknar i anorexia har varit konstant genom åren och man räknar med att en procent av tonårsflickorna drabbas. Däremot har debutåldern sjunkit under tvåtusentalet och idag är det inte ovanligt att Anorexi och Bulimimottagningen möter patienter i låg- och mellanstadieåldern.\n– Vi har haft nioåringar inskrivna på mottagningen, säger

Annika Fransson

som är specialistsjuksköterska inom psykiatrin.\n\n

Skillnaden på att behandla de yngsta barnen

, jämfört med de äldre tonåringarna, är att ett större fokus läggs på familjen. Föräldrarna deltar i behandlingen och mycket av stödet handlar om att ge vårdnadshavarna verktyg att hantera måltidssituationerna.\n– Det gäller att hitta strategier för hur föräldrarna ska kunna hjälpa sina barn att äta. Att måltiderna inte är förhandlingsbara till exempel, säger Annika Fransson.\nEn av de nya rutinerna är att åka hem till familjerna och göra en del av arbetet på deras hemmaplan. Då sitter behandlingspersonalen med vid köksbordet och lotsar barnet genom måltiderna. Det kan vara konkreta instruktioner som att lägga upp rätt mängd på tallriken, lyfta gaffeln och ta en tugga av maten.\n\n

– Föräldrarna är ofta väldigt oroliga och ger efter för barnets önskemål

, bara hon eller han äter. Vi vill fungera som en påminnelse om att det är de som bestämmer vid matbordet, vilket är nödvändigt för att barnet ska bli friskt från sin ätstörning, säger Anne-Line Solberg.\nPå Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus finns även korttidsavdelning, Slottis, som tar emot ungdomar med psykiatriska problem. Här finns både dag- och dygnetruntomsorg för de barn och unga som bedöms vara i behov av sluten vård. En av sju platser på Slottis har varit avsatt för dem som är under 16 år och har en ätstörning, men nu konkurrerar de med övriga diagnoser om samma plats.\n– Nu hoppas vi att den här lösningen ska minska trycket på slutenvården, säger sektionsledaren Anne-Line Solberg.\n\nKälla: Sahlgrenska sjukhuset\n

ANNONS

Innehåll från Nutrition Data

Annons

”Sparar tid och ger trygghet i samtalen”

När kostregistreringar, analyser och individuella rekommendationer behöver gå hand i hand krävs verktyg som både sparar tid och säkrar kvaliteten. Två dietister berättar här hur de använder programmet Nutrition Data i sin kliniska vardag.

25 februari, 2026 • 2 minuters läsning

Bildtext: Dietisterna Maria Isaksson och Stina Grönevall använder digital kostregistrering för att arbeta mer effektivt.

På Barnkliniken i Halmstad möter dietisten Stina Grönevall barn och familjer i både sluten- och öppenvård, bland annat vid ätsvårigheter, selektivt ätande och mag–tarmproblematik. Hon använder framför allt Nutrition Datas funktion för digital kostregistrering i hemmet, till exempel vid tillväxtutredningar eller när man behöver fånga kvalitet och mängd i ett selektivt ätande.

– Appen är lätt att använda, både för mig och familjerna. När föräldrar registrerar barnets intag hemma får jag snabbt en helhetsbild av energi- och näringsintag. Det sparar tid och ger trygghet i samtalen.

De digitala matdagböckerna påverkar ofta dialogen med oroliga föräldrar.

– För barn med selektivt ätande kan resultaten visa att näringsintaget faktiskt är tillräckligt. Det kan lugna föräldrar och göra stor skillnad i barnets ätutveckling. Och när intaget verkligen är för lågt kan vi använda analysen för konkret rådgivning om berikning och livsmedelsval.

Hon använder också Nutrition Data i arbetet med barn som har typ 1‑diabetes. Genom att jämföra kostregistreringar med blodsockerkurvor över tid blir samtalen om kolhydratmängd och kolhydratkvalitet mer konkreta och behandlingen kan justeras för bättre blodsockerkontroll.

– I stället för att sitta och mata in skriftliga matdagböcker i datorn kan jag använda tiden till att träffa patienter. Utskrifterna blir dessutom väldigt bra samtalsunderlag vid återkoppling.

Även Maria Isaksson, kommundietist med fokus på folkhälsa, får stöd av Nutrition Data på flera sätt. Hon arbetar med barn och ungas hälsa, personer inom LSS och kliniskt inom äldreomsorgen.

– Behöver jag göra en näringsberäkning är programmet guld värt. Det är pedagogiskt, lätt att använda och ger mig bra översikt – oavsett om jag arbetar med ungdomars matvanor eller näringsanpassning för äldre.

Främst använder hon Nutrition Data för näringsberäkning av mat- och vätskeregistreringar samt när hon tar fram recept. Beräkningarna används både för att kunna ta fram informationsmaterial och som en del av den individuella nutritionsbehandlingen.

– Om jag haft en patient med till exempel behov av proteinreducerad kost behöver jag ha ett bra underlag för att ta fram en individanpassad nutritionsbehandling.

Fakta

Nutrition Data är ett svenskt evidensbaserat digitalt verktyg utvecklat för dietister. Programmet används för näringsberäkning och jämförelse av medicinska näringsprodukter som till exempel kosttillägg och parenteral nutrition. Verktyget gör det möjligt att samla in kostregistreringar och genomföra näringsanalyser. Det kan också ge stöd vid individanpassade kostrekommendationer utifrån patientens behov.

Vill du veta mer och testa Nutrition Data gratis? Gå in på:
www.nutritiondata.se

Obesitas

TLV säger nej till subvention av Wegovy ”Det är mycket sorgligt”

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) beslutade tidigare i veckan att inte låta obesitasläkemedlet Wegovy ingå i läkemedelsförmånen. Detta har väckt starka reaktioner. För dietister inom obesitasvården får beskedet tydliga konsekvenser i det dagliga patientarbetet.

Nina Granberg 25 februari, 2026 • Uppdaterades 26 februari, 2026 • 4 minuters läsning

TLV:s nej innebär att Wegovy inte subventioneras inom högkostnadsskyddet. Kostnaden för behandlingen faller alltså helt på patienten själv. Myndigheten motiverar beslutet bland annat med hälsoekonomiska överväganden och en oro för indikationsglidning. Samtidigt är GLP-1-baserade läkemedel subventionerade vid typ 2-diabetes, men inte vid obesitas utan diabetes.

Liisa Tolvanen, medicine doktor och specialistdietist inom obesitas på Centrum för obesitas i Region Stockholm, arbetar dagligen med patientgruppen det här beskedet berör.

Vad betyder TLV:s beslut att inte subventionera Wegovy för dietisters arbete med personer med obesitas, särskilt när läkemedelsbehandling blir ekonomiskt ojämlik?

– TLV:s beslut att inte subventionera Wegovy är djupt beklagligt och för mig som arbetar som dietist i specialistvården, framför allt mycket sorgligt. Jag möter dagligen patienter som skulle kunna ha stor nytta av läkemedlet men som aldrig får möjlighet att påbörja behandlingen på grund av de höga kostnaderna. Samtidigt ser jag tydliga positiva effekter hos de patienter som faktiskt har möjlighet att använda läkemedlet – ofta personer som levt med obesitas hela livet och utvecklat flera följdsjukdomar.

När hela kostnaden faller på patienten blir läkemedlet fortsatt mycket dyrt, vilket i praktiken drabbar just dem med störst medicinskt behov. Det leder till en ökad ojämlikhet i vården, där endast personer med god ekonomi har möjlighet att ta del av behandlingen.

I detta läge menar Liisa Tolvanen att dietisternas roll blir än mer central. När läkemedelsbehandling inte är tillgänglig ökar behovet av kvalificerat stöd inom både levnadsvane- och nutritionsbehandling.

– Dietister har också en viktig roll i att stödja de patienter som använder läkemedel, genom att säkerställa adekvat näringsintag, hantera biverkningar och bidra till långsiktiga strategier som minskar risken för viktrecidiv efter avslutad behandling. Samtidigt behöver vårdpersonal, inklusive dietister, i allt högre grad hantera patienters frustration, skam och upplevelse av ojämlika förutsättningar.

TLV motiverar sitt nej med risken för indikationsglidning. Hur ser du på den oron och vilken roll kan dietister ha i behandlingsteamet för att stödja korrekt och långsiktig användning av obesitasläkemedel?

– I Sverige lever omkring 18 procent av befolkningen med obesitas, vilket innebär en stor patientgrupp och en potentiellt omfattande efterfrågan på läkemedelsbehandling. Det är därför begripligt att TLV behöver väga in de ekonomiska konsekvenserna av en subvention. Samtidigt är det viktigt att understryka att den aktuella ansökan inte gällde alla personer med obesitas, utan var avgränsad till specifika patientgrupper med betydande medicinska behov.

Liisa Tolvanen menar att dessa patienter ofta redan befinner sig i vården för andra kroniska sjukdomar, där en effektiv obesitasbehandling snarare skulle kunna förebygga framtida vårdbehov än tränga undan annan behandling. När subvention uteblir riskerar deras sjukdomsbörda att förvärras, vilket kan leda till ökade komplikationer och mer avancerade vårdinsatser över tid.

– Obesitas är dessutom starkt stigmatiserat i vårt samhälle. När tillgången till läkemedelsbehandling styrs av ekonomiska resurser riskerar detta stigma att förstärkas. Patienter utan möjlighet att betala kan känna sig mindre värda eller uppleva att de inte ”förtjänar” behandling, medan de som betalar ur egen ficka kan känna skam över att behöva läkemedel för sin obesitas.

Även här har dietister en viktig roll i att stödja patienter under läkemedelsbehandling. Dietisternas Riksförbund har också tydliggjort vikten av dietistledd nutritionsbehandling parallellt med aptitsänkande läkemedel, eftersom minskat energiintag ställer höga krav på individanpassat stöd så att ett adekvat näringsintag säkerställs..

– Det borde vara en självklar del av behandlingskedjan att patienter som påbörjar aptitsänkande läkemedel tidigt erbjuds kontakt med dietist, både för att hantera biverkningar och för att bygga hållbara matvanor över tid. På så sätt kan behandlingen bli tryggare, mer långsiktig och bättre integrerad i en helhetsbaserad obesitasvård, säger Liisa Tolvanen.

Det är också avgörande att betona betydelsen av ett starkt stöd efter avslutad läkemedelsbehandling menar hon vidare. Obesitas är en kronisk sjukdom, vilket innebär att behandlingen behöver ha ett långsiktigt fokus där patienter inte lämnas utan uppföljning när medicineringen upphör.

– Det kräver sammanhängande vårdkedjor och multidisciplinära team, där dietisten är en självklar del, som kan erbjuda kontinuerligt, individualiserat och stigmafritt stöd. En sådan struktur stärker både kvaliteten och jämlikheten i behandlingen och gör det möjligt för patienter att bibehålla hälsovinster över tid.

Faktaruta: Dietistens roll vid aptitsänkande läkemedel

Enligt Dietisternas Riksförbund bör nutritionsbehandling alltid ingå som en integrerad del vid behandling med aptitsänkande läkemedel vid obesitas.

Dietistens uppgifter omfattar bland annat att:

säkerställa tillräckligt näringsintag vid reducerat energiintag.
förebygga undernäring och näringsbrist
ge stöd vid biverkningar som illamående och förändrat ätmönster
bidra till hållbara matvanor och långsiktiga strategier för viktstabilitet
minska risken för viktrecidiv efter avslutad läkemedelsbehandling

DRF betonar vikten av tidig och etablerad kontakt med dietist för alla patienter som påbörjar behandling med aptitsänkande läkemedel, som en del av en sammanhållen och multidisciplinär obesitasvård.

Källa: Dietisternas Riksförbund. Dietistens roll vid behandling med aptitsänkande läkemedel (2026).