Folkhälsa

Unik satsning på vård för barn med ätstörningar

Ätstörningar kryper neråt i åldrarna. Nu gör Sahlgrenska Universitetssjukhuset en unik satsning på ätstörningsspecialiserad dag- och hembaserad vård för barn under 16 år. Varje år … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Ätstörningar kryper neråt i åldrarna. Nu gör Sahlgrenska Universitetssjukhuset en unik satsning på ätstörningsspecialiserad dag- och hembaserad vård för barn under 16 år.

\n\nVarje år registreras 150 nybesök på Anorexi och Bulimimottagningen i Göteborg. Hittills har majoriteten av patienterna varit tonåringar och unga vuxna mellan 16 och 25 år.\nMen ätstörningar drabbar allt yngre barn och fram till nu har det saknats möjlighet att ge dem tillräckligt bra stöd i vardagen.\n– För de yngsta har det varit ett glapp mellan öppen- och slutenvård som vi hoppas kunna överbrygga när vi öppnar verksamheten för alla barn och unga under 25 år, säger

Anne-Line Solberg

, sektionsledare och specialistpsykolog.\n\n

Det finns inte ett enskilt skäl till varför barn och ungdomar utvecklar anorexi och bulimi

, utan orsaken anses vara ”multifaktoriell”. Låg självkänsla, ångest, prestationskrav eller en känsla av att inte ha kontroll är några faktorer som har nämnts i forskningen.\nAntalet unga som insjuknar i anorexia har varit konstant genom åren och man räknar med att en procent av tonårsflickorna drabbas. Däremot har debutåldern sjunkit under tvåtusentalet och idag är det inte ovanligt att Anorexi och Bulimimottagningen möter patienter i låg- och mellanstadieåldern.\n– Vi har haft nioåringar inskrivna på mottagningen, säger

Annika Fransson

som är specialistsjuksköterska inom psykiatrin.\n\n

Skillnaden på att behandla de yngsta barnen

, jämfört med de äldre tonåringarna, är att ett större fokus läggs på familjen. Föräldrarna deltar i behandlingen och mycket av stödet handlar om att ge vårdnadshavarna verktyg att hantera måltidssituationerna.\n– Det gäller att hitta strategier för hur föräldrarna ska kunna hjälpa sina barn att äta. Att måltiderna inte är förhandlingsbara till exempel, säger Annika Fransson.\nEn av de nya rutinerna är att åka hem till familjerna och göra en del av arbetet på deras hemmaplan. Då sitter behandlingspersonalen med vid köksbordet och lotsar barnet genom måltiderna. Det kan vara konkreta instruktioner som att lägga upp rätt mängd på tallriken, lyfta gaffeln och ta en tugga av maten.\n\n

– Föräldrarna är ofta väldigt oroliga och ger efter för barnets önskemål

, bara hon eller han äter. Vi vill fungera som en påminnelse om att det är de som bestämmer vid matbordet, vilket är nödvändigt för att barnet ska bli friskt från sin ätstörning, säger Anne-Line Solberg.\nPå Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus finns även korttidsavdelning, Slottis, som tar emot ungdomar med psykiatriska problem. Här finns både dag- och dygnetruntomsorg för de barn och unga som bedöms vara i behov av sluten vård. En av sju platser på Slottis har varit avsatt för dem som är under 16 år och har en ätstörning, men nu konkurrerar de med övriga diagnoser om samma plats.\n– Nu hoppas vi att den här lösningen ska minska trycket på slutenvården, säger sektionsledaren Anne-Line Solberg.\n\nKälla: Sahlgrenska sjukhuset\n

Nutrition

Barn vet att frukt och grönt är nyttigt – men inte alltid varför

Barn känner ofta till att frukt och grönsaker är bra för hälsan, men kunskapen om vad de faktiskt gör i kroppen är betydligt mer fragmentarisk. Dietisten och doktoranden Hannah Helgegren undersöker hur barns egna erfarenheter kan användas för att hitta bättre sätt att öka intaget.

Redaktionen 28 september, 2026 • 2 minuters läsning

Hur får man barn att äta mer frukt och grönsaker – och hur kan familjer få bättre stöd? Det är frågor som Hannah Helgegren, legitimerad dietist och doktorand i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, försöker besvara i sitt avhandlingsarbete.

Forskningsfrågorna har sin bakgrund i hennes kliniska arbete. Hanna Helgegren har arbetat många år som dietist och arbetar parallellt med forskningen vid Barn- och ungdomsmedicinmottagning Obesitas i Malmö. Hon är även specialistdietist inom obesitas hos barn.

En delstudie, publicerad i tidskriften Appetite, bygger på individuella intervjuer med 15 svenska barn mellan 10 och 12 år med olika kulturell bakgrund. Forskarna ville ta reda på hur barnen själva tänker kring frukt och grönsaker och vad som påverkar deras vilja att äta dem.

Smak och kompisar spelar roll

Resultaten visar att barnen i stort sett var överens om att frukt och grönsaker är nyttigt. Däremot var kunskapen om varför de är bra för kroppen ofta splittrad och saknade sammanhang.

Ätandet påverkades dessutom av betydligt mer än kunskap. Smak och andra sensoriska egenskaper spelade roll, liksom hur maten presenterades och vad människor runt omkring gjorde och tyckte. Både föräldrar och jämnåriga kunde uppmuntra barnen att äta frukt och grönsaker – men också få motsatt effekt.

Forskarna identifierade olika sätt som barnen förhöll sig till frukt och grönsaker på. Vissa var mer beroende av yttre faktorer, exempelvis hur maten serverades, medan andra hade utvecklat egna vanor och strategier och gjorde mer medvetna val.

Vill utveckla nytt stöd

Resultaten pekar enligt forskarna på att insatser för att öka barns konsumtion behöver vara bredare än att bara tala om att frukt och grönt är nyttigt. Barn kan behöva åldersanpassade förklaringar av hur maten påverkar kroppen, möjlighet att utforska smaker och konsistenser och stöd för att utveckla egna vanor. Även positiva sociala normer från föräldrar och kompisar kan ha betydelse.

Hanna Helgegrens fortsatta avhandlingsarbete handlar därför inte bara om att beskriva barns och föräldrars tankar. Målet är också att utveckla ett nytt verktyg som kan hjälpa barn att öka sitt intag av frukt och grönsaker. Rekryteringen till studierna har skett både via mellanstadieskolor och bland familjer med barn som behandlas för obesitas.

Källa: Göteborgs universitet samt Helgegren H, Winkvist A, Lepp M, Larsson C. ‘There are healthy things inside’: Children's thoughts about, experiences with and approaches to vegetable and fruit consumption. Appetite, 2025.

ANNONS

Innehåll från Salinity

Annons

Utmaningen: mindre natrium, bibehållen smak

I Sverige ligger saltintaget fortsatt långt över Livsmedelsverkets rekommendationer. Det bidrar till en ökad risk för bland annat högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom. Därför behövs lösningar som kan bidra till ett lägre natriumintag utan att ge avkall på smak och sälta. Ett exempel är Falksalt Mineralsalt från Salinity, som innehåller mindre natrium än traditionellt bordssalt.

Annons 28 september, 2026 • 3 minuters läsning

Det vi i dagligt tal kallar salt är natriumklorid. Natrium är nödvändigt för flera av kroppens funktioner, men ett högt intag kan bidra till förhöjt blodtryck och därmed ökad risk för bland annat...