Folkhälsa

Unik satsning på vård för barn med ätstörningar

Ätstörningar kryper neråt i åldrarna. Nu gör Sahlgrenska Universitetssjukhuset en unik satsning på ätstörningsspecialiserad dag- och hembaserad vård för barn under 16 år. Varje år … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Ätstörningar kryper neråt i åldrarna. Nu gör Sahlgrenska Universitetssjukhuset en unik satsning på ätstörningsspecialiserad dag- och hembaserad vård för barn under 16 år.

\n\nVarje år registreras 150 nybesök på Anorexi och Bulimimottagningen i Göteborg. Hittills har majoriteten av patienterna varit tonåringar och unga vuxna mellan 16 och 25 år.\nMen ätstörningar drabbar allt yngre barn och fram till nu har det saknats möjlighet att ge dem tillräckligt bra stöd i vardagen.\n– För de yngsta har det varit ett glapp mellan öppen- och slutenvård som vi hoppas kunna överbrygga när vi öppnar verksamheten för alla barn och unga under 25 år, säger

Anne-Line Solberg

, sektionsledare och specialistpsykolog.\n\n

Det finns inte ett enskilt skäl till varför barn och ungdomar utvecklar anorexi och bulimi

, utan orsaken anses vara ”multifaktoriell”. Låg självkänsla, ångest, prestationskrav eller en känsla av att inte ha kontroll är några faktorer som har nämnts i forskningen.\nAntalet unga som insjuknar i anorexia har varit konstant genom åren och man räknar med att en procent av tonårsflickorna drabbas. Däremot har debutåldern sjunkit under tvåtusentalet och idag är det inte ovanligt att Anorexi och Bulimimottagningen möter patienter i låg- och mellanstadieåldern.\n– Vi har haft nioåringar inskrivna på mottagningen, säger

Annika Fransson

som är specialistsjuksköterska inom psykiatrin.\n\n

Skillnaden på att behandla de yngsta barnen

, jämfört med de äldre tonåringarna, är att ett större fokus läggs på familjen. Föräldrarna deltar i behandlingen och mycket av stödet handlar om att ge vårdnadshavarna verktyg att hantera måltidssituationerna.\n– Det gäller att hitta strategier för hur föräldrarna ska kunna hjälpa sina barn att äta. Att måltiderna inte är förhandlingsbara till exempel, säger Annika Fransson.\nEn av de nya rutinerna är att åka hem till familjerna och göra en del av arbetet på deras hemmaplan. Då sitter behandlingspersonalen med vid köksbordet och lotsar barnet genom måltiderna. Det kan vara konkreta instruktioner som att lägga upp rätt mängd på tallriken, lyfta gaffeln och ta en tugga av maten.\n\n

– Föräldrarna är ofta väldigt oroliga och ger efter för barnets önskemål

, bara hon eller han äter. Vi vill fungera som en påminnelse om att det är de som bestämmer vid matbordet, vilket är nödvändigt för att barnet ska bli friskt från sin ätstörning, säger Anne-Line Solberg.\nPå Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus finns även korttidsavdelning, Slottis, som tar emot ungdomar med psykiatriska problem. Här finns både dag- och dygnetruntomsorg för de barn och unga som bedöms vara i behov av sluten vård. En av sju platser på Slottis har varit avsatt för dem som är under 16 år och har en ätstörning, men nu konkurrerar de med övriga diagnoser om samma plats.\n– Nu hoppas vi att den här lösningen ska minska trycket på slutenvården, säger sektionsledaren Anne-Line Solberg.\n\nKälla: Sahlgrenska sjukhuset\n

Kalkyler & Verktyg

Ny version av Livsmedelsdatabasen

Livsmedelsverket har nu släppt en ny version av Livsmedelsdatabasen. Den uppdaterade databasen innehåller bland annat justerade jodvärden och flera nya livsmedel.

Nina Granberg 5 november, 2025 • Uppdaterades 5 november, 2025 • 1 minuts läsning

Livsmedelsdatabasen innehåller information om mer än 2 500 livsmedel och rätter. För varje livsmedel redovisas värden för över 50 näringsämnen och komponenter. På sidan Sök näringsinnehåll finns databasen tillgänglig i sin senaste version.

Via sökfunktionen går det att hitta detaljerad information om näringsinnehåll, och databasen kan även laddas ner i Excel eller nås via API för vidare användning i egna system.

Förändrade jodvärden

Jodvärdet för grädde har justerats, vilket innebär att alla beräknade livsmedel där grädde ingår också fått förändrade jodvärden.

Nya livsmedel

Den nya versionen av Livsmedelsdatabasen innehåller några nya livsmedel:

modersmjölksersättning
tillskottsnäring för småbarn
soyghurt, smaksatt och berikad
biryani, ris med grönsaker (vegetarisk)
béchamelsås med mjölk, fett 3 %, grädde
fisksås

Du hittar databasen på Livsmedelsverkets webbplats: Sök näringsinnehåll

Forskning

Bisfenol A påverkar ämnesomsättning och immunförsvar

Även mycket små mängder bisfenol A kan påverka hälsan långt senare i livet. En ny studie visar att fosterexponering ledde till förändrat genuttryck och könsspecifika effekter hos vuxna råttor. Enligt forskarna bekräftar detta behovet av en striktare reglering av ämnet i livsmedelsförpackningar.

Nina Granberg 4 november, 2025 • Uppdaterades 5 november, 2025 • 3 minuters läsning

Bisfenol A är en syntetisk kemikalie med östrogenliknande egenskaper som används i plast och epoxiharts, bland annat i lacken på insidan av konservburkar. Ämnet är förbjudet i vissa produkter, men förekommer fortfarande i en del livsmedelsförpackningar. Halterna i människors kroppar ligger ofta över de nivåer som anses säkra, eftersom tidigare forskning har visat att bisfenol A kan ge negativa hälsoeffekter.

I den aktuella studien fick dräktiga råttor dricksvatten med två olika halter av bisfenol A – en som motsvarar den exponering människor dagligen utsätts för och en högre dos som tidigare bedömdes som säker. Forskarna analyserade därefter genuttrycket i benmärg och biologiska markörer i blodet hos de vuxna avkommorna.

Maskuliniserade honor och feminiserade hanar

När forskarna studerade de vuxna råttorna såg de tydliga könsspecifika förändringar.

– Vi såg varaktiga effekter hos den vuxna råttan. Även mycket låga doser förändrade hur generna uttrycktes. Honorna maskuliniserades och hanarna feminiserades, säger Thomas Lind, studiens försteförfattare.

Honorna utvecklades mot ett cancerliknande tillstånd, medan hanarna visade tecken på metabolt syndrom, vilket kan öka risken för diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

Påverkan på immunförsvaret

Forskarna såg också att immunförsvaret påverkades. Aktiviteten i vissa immunceller, T-cellerna, ökade hos hanar men minskade hos honorna – ett mönster som överensstämmer med tidigare studier av bisfenol A-exponering.

Analysen av blodmarkörer visade flera könsspecifika förändringar. Hos hanarna observerades störd lipidprofil och tecken på ökad ämnesomsättning. Hos honorna däremot sågs minskade glukosnivåer, förhöjda insulinnivåer och tecken på ökad testosteronaktivitet – ett mönster som påminner om polycystiskt ovariesyndrom (PCOS).

– Resultaten ger också stöd till tidigare humana studier, där kvinnor med PCOS har uppvisat högre nivåer av bisfenol A i blodet. Det stärker även andra forskares resultat om en koppling mellan bisfenol A och sjunkande fertilitet hos kvinnor, säger Thomas Lind.

Stöd för striktare reglering

Forskarna menar att resultaten bekräftar behovet av en striktare reglering av bisfenol A i livsmedelsförpackningar.

– Studien visar att även mycket små mängder bisfenol A kan påverka hälsan senare i livet. Även om resultaten bygger på experimentella data, stödjer de den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndighetens beslut att kraftigt sänka det tolerabla dagliga intaget med 20 000 gånger till 0,2 nanogram per kilo kroppsvikt och dag, säger Thomas Lind.

Faktaruta: Bisfenol A (BPA)

• Syntetisk kemikalie med hormonstörande, östrogenliknande egenskaper.

• Används i plast och epoxiharts, till exempel i lacken på insidan av konservburkar.

• Förbjuden i nappflaskor och vissa andra produkter, men förekommer fortfarande i livsmedelsförpackningar.

• EFSA sänkte 2023 det tolerabla dagliga intaget till 0,2 nanogram/kg kroppsvikt/dag.

EU-kommissionen har beslutat att förbjuda bisfenol A och andra bisfenoler som klassificeras som hälsofarliga från att användas i vissa material som kommer i kontakt med livsmedel, så kallade kontaktmaterial. Reglerna trädde i kraft i januari 2025, men eftersom det tar tid att hitta säkrare alternativ så får bisfenolerna fortsätta att användas under en övergångsperiod.

De kontaktmaterial som påverkas av de nya reglerna är lack och ytskikt, plaster, bindemedel, gummi, jonbyteshartser, tryckfärger och silikoner. Förbudet gäller inte enbart i livsmedelsförpackningar såsom konservburkar utan också exempelvis muggar, tallrikar, skålar och andra kärl avsedda för mat eller dryck.

Källa: Livsmedelsverket