Folkhälsa

Unik satsning på vård för barn med ätstörningar

Ätstörningar kryper neråt i åldrarna. Nu gör Sahlgrenska Universitetssjukhuset en unik satsning på ätstörningsspecialiserad dag- och hembaserad vård för barn under 16 år. Varje år … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Ätstörningar kryper neråt i åldrarna. Nu gör Sahlgrenska Universitetssjukhuset en unik satsning på ätstörningsspecialiserad dag- och hembaserad vård för barn under 16 år.

\n\nVarje år registreras 150 nybesök på Anorexi och Bulimimottagningen i Göteborg. Hittills har majoriteten av patienterna varit tonåringar och unga vuxna mellan 16 och 25 år.\nMen ätstörningar drabbar allt yngre barn och fram till nu har det saknats möjlighet att ge dem tillräckligt bra stöd i vardagen.\n– För de yngsta har det varit ett glapp mellan öppen- och slutenvård som vi hoppas kunna överbrygga när vi öppnar verksamheten för alla barn och unga under 25 år, säger

Anne-Line Solberg

, sektionsledare och specialistpsykolog.\n\n

Det finns inte ett enskilt skäl till varför barn och ungdomar utvecklar anorexi och bulimi

, utan orsaken anses vara ”multifaktoriell”. Låg självkänsla, ångest, prestationskrav eller en känsla av att inte ha kontroll är några faktorer som har nämnts i forskningen.\nAntalet unga som insjuknar i anorexia har varit konstant genom åren och man räknar med att en procent av tonårsflickorna drabbas. Däremot har debutåldern sjunkit under tvåtusentalet och idag är det inte ovanligt att Anorexi och Bulimimottagningen möter patienter i låg- och mellanstadieåldern.\n– Vi har haft nioåringar inskrivna på mottagningen, säger

Annika Fransson

som är specialistsjuksköterska inom psykiatrin.\n\n

Skillnaden på att behandla de yngsta barnen

, jämfört med de äldre tonåringarna, är att ett större fokus läggs på familjen. Föräldrarna deltar i behandlingen och mycket av stödet handlar om att ge vårdnadshavarna verktyg att hantera måltidssituationerna.\n– Det gäller att hitta strategier för hur föräldrarna ska kunna hjälpa sina barn att äta. Att måltiderna inte är förhandlingsbara till exempel, säger Annika Fransson.\nEn av de nya rutinerna är att åka hem till familjerna och göra en del av arbetet på deras hemmaplan. Då sitter behandlingspersonalen med vid köksbordet och lotsar barnet genom måltiderna. Det kan vara konkreta instruktioner som att lägga upp rätt mängd på tallriken, lyfta gaffeln och ta en tugga av maten.\n\n

– Föräldrarna är ofta väldigt oroliga och ger efter för barnets önskemål

, bara hon eller han äter. Vi vill fungera som en påminnelse om att det är de som bestämmer vid matbordet, vilket är nödvändigt för att barnet ska bli friskt från sin ätstörning, säger Anne-Line Solberg.\nPå Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus finns även korttidsavdelning, Slottis, som tar emot ungdomar med psykiatriska problem. Här finns både dag- och dygnetruntomsorg för de barn och unga som bedöms vara i behov av sluten vård. En av sju platser på Slottis har varit avsatt för dem som är under 16 år och har en ätstörning, men nu konkurrerar de med övriga diagnoser om samma plats.\n– Nu hoppas vi att den här lösningen ska minska trycket på slutenvården, säger sektionsledaren Anne-Line Solberg.\n\nKälla: Sahlgrenska sjukhuset\n

Folkhälsa

Kostens kvalitet viktig vid lågkolhydratkost

Det går att äta strikt LCHF och samtidigt vara mån om sin hjärt-kärlhälsa. Men vad lågkolhydratkosten faktiskt består av tycks spela stor roll. En ny avhandling från Umeå universitet pekar på stora variationer inom LCHF – och nyanserar bilden av kostens effekter på bland annat blodfetter, blodtryck och vikt.

Redaktionen 11 september, 2026 • 2 minuters läsning

Lågkolhydratkost har länge använts för bland annat viktnedgång och blodsockerkontroll. Samtidigt har det funnits farhågor kring hur ett högt fettintag kan påverka risken för hjärt-kärlsjukdom.

I en ny avhandling har Henrik Hagström vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, undersökt både hur människor faktiskt äter när de följer LCHF och vad tidigare forskning visar om lågkolhydratkostens effekter på kardiovaskulära riskfaktorer.

Stora skillnader inom LCHF

I en del av avhandlingsarbetet ingick 100 personer som redan åt LCHF. Forskarna kartlade deltagarnas kost och undersökte bland annat blodtryck, blodsocker och blodfetter.

Deltagarna fick i genomsnitt omkring tio procent av sitt totala energiintag från kolhydrater. Fettintaget var högt, särskilt intaget av mättat fett från bland annat feta mejeriprodukter och kött. Även intaget av kolesterol låg över rekommendationerna i de nordiska näringsrekommendationerna.

Men bakom beteckningen LCHF dolde sig samtidigt stora variationer. Framför allt var ett högt intag av ägg, kolesterol och salt samt ett lågt intag av mejeriprodukter och fibrer kopplat till mindre gynnsamma blodfetter och högre blodtryck.

Resultaten pekar därmed på betydelsen av att inte enbart titta på fördelningen mellan fett och kolhydrater. Även vilka livsmedel som väljs kan ha betydelse för kostens hälsoeffekter.

För den som äter LCHF kan det enligt Henrik Hagström vara rimligt att öka andelen omättat fett, minska mängden kött till förmån för fisk, grönsaker, frön och nötter samt se till att få i sig tillräckligt med fibrer.

Skillnaderna minskar över tid

Avhandlingen innehåller också en systematisk översikt av tidigare studier där lågkolhydratkost jämförts med andra kosthållningar.

Sammantaget gav lågkolhydratkost något större viktnedgång och något lägre blodtryck. Men skillnaderna blev mindre och resultaten mer osäkra vid uppföljningar längre än tolv månader.

När det gäller blodfetter var effekterna små och gick åt både positiva och negativa håll. Forskarna såg alltså varken några stora fördelar med lågkolhydratkost jämfört med andra kosthållningar eller starkt negativa effekter på blodfetterna.

Avhandlingen, Low-carbohydrate diets and cardiovascular risk: real-life studies and insights from available evidence, försvarades vid Umeå universitet den 4 september.

Källa: Henrik Hagström, Low-carbohydrate diets and cardiovascular risk: real-life studies and insights from available evidence, Umeå universitet, 2026.

Yrkesfrågor

Digital teknik tar större plats i dietistens arbete

Videokonsultationer, digitala journaler, appar och kliniska beslutsstöd används i allt fler delar av dietistens arbete. En ny forskningsöversikt visar samtidigt att det fortfarande finns stora kunskapsluckor kring vad digitaliseringen faktiskt betyder för patienter, dietister och vårdens resultat.

Redaktionen 9 september, 2026 • 2 minuters läsning

Digital teknik har blivit en del av den kliniska vardagen även inom nutrition och dietetik. I en ny scoping review, publicerad i Journal of the Academy of Nutrition and Dietetics, har forskare kartlagt hur olika digitala tekniker används av dietister inom akutsjukvård.

Översikten omfattar 101 studier från 24 länder, drygt 333 000 patienter och 2 800 yrkesverksamma inom nutrition och dietetik. Forskarna har gått igenom studier publicerade mellan 2014 och april 2025 och kartlagt var i nutritionsbehandlingen tekniken används och vilka effekter som har studerats.

Från videomöten till beslutsstöd

Vanligast var telehälsa, som förekom i 31 procent av studierna. Därefter följde elektroniska patientjournaler och mobil hälsa, exempelvis appar, med 19 procent vardera. Kliniska beslutsstöd stod för 15 procent.

Forskarna hittade också nyare användningsområden som maskininlärning, visualisering av kliniska data och digitala måltidssystem. Tekniken användes i hela nutritionsprocessen, men framför allt vid nutritionsbehandling och bedömning.

Dietistens digitala roll kunde se mycket olika ut. Det handlade bland annat om att genomföra behandling på distans, tolka riskbedömningar, hämta och analysera information ur elektroniska journaler och använda digital patientuppföljning som underlag för kliniska beslut.

Undernäring var det vanligaste området för den digitala tekniken och stod för 39 procent av de studerade tillämpningarna.

Effekterna på patienterna mindre studerade

Trots den snabba utvecklingen finns betydande kunskapsluckor. Två tredjedelar av studierna var observationsstudier och forskningen hade oftare undersökt processmått – exempelvis kvalitet, effektivitet och säkerhet – än effekter på patienternas hälsa, kostnader eller upplevelser.

Forskarna konstaterar därför att digital teknik redan används brett inom dietetiken, men att det behövs mer forskning för att avgöra vilka lösningar som faktiskt förbättrar vården och hur de bäst integreras i dietistens arbete.

Källa: Canfell OJ. et al. Digital health in acute care nutrition and dietetics practice: a scoping review. Journal of the Academy of Nutrition and Dietetics, 2026.

Läs mer i nästa nummer av Dietisten!

En del av digitaliseringen är mötet mellan dietist och patient på distans. När fungerar videokonsultationer bra – och när gör de det inte?

Sarah Persson, legitimerad dietist och doktorand vid Umeå universitet, är förstaförfattare till den nya svenska studien Dietitian reflections on video consultations. I nästa nummer av Dietisten berättar hon mer om studien och dietisters erfarenheter av videokonsultationer.