Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Folkhälsa

Unik satsning på vård för barn med ätstörningar

Ätstörningar kryper neråt i åldrarna. Nu gör Sahlgrenska Universitetssjukhuset en unik satsning på ätstörningsspecialiserad dag- och hembaserad vård för barn under 16 år. Varje år … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Ätstörningar kryper neråt i åldrarna. Nu gör Sahlgrenska Universitetssjukhuset en unik satsning på ätstörningsspecialiserad dag- och hembaserad vård för barn under 16 år.

\n\nVarje år registreras 150 nybesök på Anorexi och Bulimimottagningen i Göteborg. Hittills har majoriteten av patienterna varit tonåringar och unga vuxna mellan 16 och 25 år.\nMen ätstörningar drabbar allt yngre barn och fram till nu har det saknats möjlighet att ge dem tillräckligt bra stöd i vardagen.\n– För de yngsta har det varit ett glapp mellan öppen- och slutenvård som vi hoppas kunna överbrygga när vi öppnar verksamheten för alla barn och unga under 25 år, säger

Anne-Line Solberg

, sektionsledare och specialistpsykolog.\n\n

Det finns inte ett enskilt skäl till varför barn och ungdomar utvecklar anorexi och bulimi

, utan orsaken anses vara ”multifaktoriell”. Låg självkänsla, ångest, prestationskrav eller en känsla av att inte ha kontroll är några faktorer som har nämnts i forskningen.\nAntalet unga som insjuknar i anorexia har varit konstant genom åren och man räknar med att en procent av tonårsflickorna drabbas. Däremot har debutåldern sjunkit under tvåtusentalet och idag är det inte ovanligt att Anorexi och Bulimimottagningen möter patienter i låg- och mellanstadieåldern.\n– Vi har haft nioåringar inskrivna på mottagningen, säger

Annika Fransson

som är specialistsjuksköterska inom psykiatrin.\n\n

Skillnaden på att behandla de yngsta barnen

, jämfört med de äldre tonåringarna, är att ett större fokus läggs på familjen. Föräldrarna deltar i behandlingen och mycket av stödet handlar om att ge vårdnadshavarna verktyg att hantera måltidssituationerna.\n– Det gäller att hitta strategier för hur föräldrarna ska kunna hjälpa sina barn att äta. Att måltiderna inte är förhandlingsbara till exempel, säger Annika Fransson.\nEn av de nya rutinerna är att åka hem till familjerna och göra en del av arbetet på deras hemmaplan. Då sitter behandlingspersonalen med vid köksbordet och lotsar barnet genom måltiderna. Det kan vara konkreta instruktioner som att lägga upp rätt mängd på tallriken, lyfta gaffeln och ta en tugga av maten.\n\n

– Föräldrarna är ofta väldigt oroliga och ger efter för barnets önskemål

, bara hon eller han äter. Vi vill fungera som en påminnelse om att det är de som bestämmer vid matbordet, vilket är nödvändigt för att barnet ska bli friskt från sin ätstörning, säger Anne-Line Solberg.\nPå Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus finns även korttidsavdelning, Slottis, som tar emot ungdomar med psykiatriska problem. Här finns både dag- och dygnetruntomsorg för de barn och unga som bedöms vara i behov av sluten vård. En av sju platser på Slottis har varit avsatt för dem som är under 16 år och har en ätstörning, men nu konkurrerar de med övriga diagnoser om samma plats.\n– Nu hoppas vi att den här lösningen ska minska trycket på slutenvården, säger sektionsledaren Anne-Line Solberg.\n\nKälla: Sahlgrenska sjukhuset\n



Forskning

Sondnäring baserad på vanliga livsmedel – vad visar forskningen?

Allt fler patienter och anhöriga visar intresse för att använda sondnäring baserad på vanliga livsmedel. Utvecklingen öppnar för nya arbetssätt där dietister kan bidra med kunskap, trygghet och utveckling av praxis.

Dietisten
Redaktionen 10 april, 2026 6 minuters läsning
AdobeStock_533507771

Foto: AdobeStock


Dela artikeln

Graviditet

Nya råd ska hitta graviditetsdiabetes tidigare

Gravida med risk för graviditetsdiabetes ska kunna identifieras tidigare i vården. Det framgår av nya rekommendationer från Socialstyrelsen.

Nina Granberg 9 april, 2026 Uppdaterades 10 april, 2026 1 minuts läsning
IMG_1685

Foto: AdobeStock

Bakgrunden är att vården i dag ser olika ut mellan regionerna, både vad gäller vilka som testas, hur testningen genomförs och vilka gränsvärden som används. Enligt Socialstyrelsen är det i dag endast 7 av 21 regioner som följer de tidigare rekommenderade gränsvärdena, som bygger på WHO:s nivåer.

– Det kan innebära att gravida med liknande blodsockernivåer får diagnos och uppföljning i en region, men inte i en annan. Syftet med våra nya rekommendationer är att fler ska få stöd i tid och att vården ska bli mer likvärdig i hela landet, säger Sofia von Malortie, enhetschef på Socialstyrelsen.

De nya rekommendationerna innebär bland annat att gravida med ökad risk bör erbjudas testning redan före graviditetsvecka 20. Testningen ska göras med venösa blodprov i samband med glukosbelastning (75 g), där blodglukos analyseras i plasma.

Rekommendationerna ingår i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för graviditet, förlossning och tiden efter. 

Läs mer hos Socialstyrelsen.

Fakta: Nya gränsvärden vid OGTT

Socialstyrelsen anger följande gränsvärden för diagnos av graviditetsdiabetes vid oral glukosbelastning (75 g):

  • Fastande plasmaglukos: 5,4 mmol/l
  • Efter 1 timme: 10,1 mmol/l
  • Efter 2 timmar: 8,6 mmol/l

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.