Folkhälsa

Svenskarnas matvanor oroar

Svenskarna äter för mycket socker och för mycket av fel sorts fett, men för lite frukt och grönt. Sämst matvanor har unga vuxna. Det visar … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Svenskarna äter för mycket socker och för mycket av fel sorts fett, men för lite frukt och grönt. Sämst matvanor har unga vuxna. Det visar Livsmedelsverkets nya nationella matvaneundersökning bland vuxna i Sverige.

– För mycket socker, salt och mättat fett och för lite frukt och grönt, fisk och fullkorn är matvanor som vi vet ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom, typ 2-diabetes och vissa cancerformer. Därför är resultaten oroväckande, säger Anna Karin Lindroos, chef för livsmedelsdataenheten.

I undersökningen deltog nära 1800 personer mellan 18-80 år från hela landet. De registrerade allt de åt och drack under fyra dagar och svarade även på ett femtiotal frågor om matvanor.

Unga kvinnor äter sämstResultatet visar att unga, 18-30 år, äter betydligt sämre än äldre – mindre fisk, frukt, grönsaker och fullkornsprodukter, men mer läsk och pizza. Många unga dricker över fyra liter läsk per vecka. Sämst matvanor har unga kvinnor.

– Vi ser att unga kvinnor faktiskt inte får i sig tillräckligt av D-vitamin, järn och folat med den mat de äter. Det är inte bra eftersom många av de här unga kvinnorna ska bli mammor och då behöver bra näringsstatus, säger Anna Karin Lindroos.

På vissa områden har svenskarnas matvanor blivit bättre under de senaste tjugo åren. Konsumtionen av frukt och grönsaker har ökat, men fortfarande äter åtta av tio svenskar för lite frukt och grönt. Även fiskkonsumtionen går upp, men trots det äter sju av tio för lite fisk och skaldjur. Nio av tio äter för lite fullkorn.

Intaget av mättat fett har minskat, men fortfarande äter åtta av tio för mycket mättat fett. Allt fler väljer flytande margarin och olja i matlagningen, vilket är positivt, men även smörkonsumtionen ökar. Sju av tio äter för mycket salt och fyra av tio äter för mycket socker.

– Det är glädjande att vanorna förbättrats inom vissa områden, men det finns mycket kvar att göra innan matvanorna är tillräckligt bra, säger Anna Karin Lindroos.

Övervikt och fetma fortsätter att öka och idag finns det fler överviktiga eller feta män i Sverige än normalviktiga.

– Att fler blir överviktiga och feta, trots att matvanorna delvis blir bättre, beror på att man äter för mycket och rör sig för lite. Även om man äter bra mat kan det bli för mycket, säger Anna Karin Lindroos.

Källa: SLV

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.