Folkhälsa

Svenskarnas matvanor oroar

Svenskarna äter för mycket socker och för mycket av fel sorts fett, men för lite frukt och grönt. Sämst matvanor har unga vuxna. Det visar … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Svenskarna äter för mycket socker och för mycket av fel sorts fett, men för lite frukt och grönt. Sämst matvanor har unga vuxna. Det visar Livsmedelsverkets nya nationella matvaneundersökning bland vuxna i Sverige.

– För mycket socker, salt och mättat fett och för lite frukt och grönt, fisk och fullkorn är matvanor som vi vet ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom, typ 2-diabetes och vissa cancerformer. Därför är resultaten oroväckande, säger Anna Karin Lindroos, chef för livsmedelsdataenheten.

I undersökningen deltog nära 1800 personer mellan 18-80 år från hela landet. De registrerade allt de åt och drack under fyra dagar och svarade även på ett femtiotal frågor om matvanor.

Unga kvinnor äter sämstResultatet visar att unga, 18-30 år, äter betydligt sämre än äldre – mindre fisk, frukt, grönsaker och fullkornsprodukter, men mer läsk och pizza. Många unga dricker över fyra liter läsk per vecka. Sämst matvanor har unga kvinnor.

– Vi ser att unga kvinnor faktiskt inte får i sig tillräckligt av D-vitamin, järn och folat med den mat de äter. Det är inte bra eftersom många av de här unga kvinnorna ska bli mammor och då behöver bra näringsstatus, säger Anna Karin Lindroos.

På vissa områden har svenskarnas matvanor blivit bättre under de senaste tjugo åren. Konsumtionen av frukt och grönsaker har ökat, men fortfarande äter åtta av tio svenskar för lite frukt och grönt. Även fiskkonsumtionen går upp, men trots det äter sju av tio för lite fisk och skaldjur. Nio av tio äter för lite fullkorn.

Intaget av mättat fett har minskat, men fortfarande äter åtta av tio för mycket mättat fett. Allt fler väljer flytande margarin och olja i matlagningen, vilket är positivt, men även smörkonsumtionen ökar. Sju av tio äter för mycket salt och fyra av tio äter för mycket socker.

– Det är glädjande att vanorna förbättrats inom vissa områden, men det finns mycket kvar att göra innan matvanorna är tillräckligt bra, säger Anna Karin Lindroos.

Övervikt och fetma fortsätter att öka och idag finns det fler överviktiga eller feta män i Sverige än normalviktiga.

– Att fler blir överviktiga och feta, trots att matvanorna delvis blir bättre, beror på att man äter för mycket och rör sig för lite. Även om man äter bra mat kan det bli för mycket, säger Anna Karin Lindroos.

Källa: SLV

Forskning

Sondnäring baserad på vanliga livsmedel – vad visar forskningen?

Allt fler patienter och anhöriga visar intresse för att använda sondnäring baserad på vanliga livsmedel. Utvecklingen öppnar för nya arbetssätt där dietister kan bidra med kunskap, trygghet och utveckling av praxis.

Redaktionen 10 april, 2026 • 6 minuters läsning

Före utvecklingen av de kommersiella sondnäringsprodukterna tillagades sondmaten i sjukhusköken. I dag ser vi ett växande intresse från patienter och anhöriga som vill återgå till den typen av...

Graviditet

Nya råd ska hitta graviditetsdiabetes tidigare

Gravida med risk för graviditetsdiabetes ska kunna identifieras tidigare i vården. Det framgår av nya rekommendationer från Socialstyrelsen.

Nina Granberg 9 april, 2026 • Uppdaterades 10 april, 2026 • 1 minuts läsning

Bakgrunden är att vården i dag ser olika ut mellan regionerna, både vad gäller vilka som testas, hur testningen genomförs och vilka gränsvärden som används. Enligt Socialstyrelsen är det i dag endast 7 av 21 regioner som följer de tidigare rekommenderade gränsvärdena, som bygger på WHO:s nivåer.

– Det kan innebära att gravida med liknande blodsockernivåer får diagnos och uppföljning i en region, men inte i en annan. Syftet med våra nya rekommendationer är att fler ska få stöd i tid och att vården ska bli mer likvärdig i hela landet, säger Sofia von Malortie, enhetschef på Socialstyrelsen.

De nya rekommendationerna innebär bland annat att gravida med ökad risk bör erbjudas testning redan före graviditetsvecka 20. Testningen ska göras med venösa blodprov i samband med glukosbelastning (75 g), där blodglukos analyseras i plasma.

Rekommendationerna ingår i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för graviditet, förlossning och tiden efter.

Läs mer hos Socialstyrelsen.

Fakta: Nya gränsvärden vid OGTT

Socialstyrelsen anger följande gränsvärden för diagnos av graviditetsdiabetes vid oral glukosbelastning (75 g):

Fastande plasmaglukos: 5,4 mmol/l
Efter 1 timme: 10,1 mmol/l
Efter 2 timmar: 8,6 mmol/l