Folkhälsa

Svenskarnas matvanor oroar

Svenskarna äter för mycket socker och för mycket av fel sorts fett, men för lite frukt och grönt. Sämst matvanor har unga vuxna. Det visar … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Svenskarna äter för mycket socker och för mycket av fel sorts fett, men för lite frukt och grönt. Sämst matvanor har unga vuxna. Det visar Livsmedelsverkets nya nationella matvaneundersökning bland vuxna i Sverige.

– För mycket socker, salt och mättat fett och för lite frukt och grönt, fisk och fullkorn är matvanor som vi vet ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom, typ 2-diabetes och vissa cancerformer. Därför är resultaten oroväckande, säger Anna Karin Lindroos, chef för livsmedelsdataenheten.

I undersökningen deltog nära 1800 personer mellan 18-80 år från hela landet. De registrerade allt de åt och drack under fyra dagar och svarade även på ett femtiotal frågor om matvanor.

Unga kvinnor äter sämstResultatet visar att unga, 18-30 år, äter betydligt sämre än äldre – mindre fisk, frukt, grönsaker och fullkornsprodukter, men mer läsk och pizza. Många unga dricker över fyra liter läsk per vecka. Sämst matvanor har unga kvinnor.

– Vi ser att unga kvinnor faktiskt inte får i sig tillräckligt av D-vitamin, järn och folat med den mat de äter. Det är inte bra eftersom många av de här unga kvinnorna ska bli mammor och då behöver bra näringsstatus, säger Anna Karin Lindroos.

På vissa områden har svenskarnas matvanor blivit bättre under de senaste tjugo åren. Konsumtionen av frukt och grönsaker har ökat, men fortfarande äter åtta av tio svenskar för lite frukt och grönt. Även fiskkonsumtionen går upp, men trots det äter sju av tio för lite fisk och skaldjur. Nio av tio äter för lite fullkorn.

Intaget av mättat fett har minskat, men fortfarande äter åtta av tio för mycket mättat fett. Allt fler väljer flytande margarin och olja i matlagningen, vilket är positivt, men även smörkonsumtionen ökar. Sju av tio äter för mycket salt och fyra av tio äter för mycket socker.

– Det är glädjande att vanorna förbättrats inom vissa områden, men det finns mycket kvar att göra innan matvanorna är tillräckligt bra, säger Anna Karin Lindroos.

Övervikt och fetma fortsätter att öka och idag finns det fler överviktiga eller feta män i Sverige än normalviktiga.

– Att fler blir överviktiga och feta, trots att matvanorna delvis blir bättre, beror på att man äter för mycket och rör sig för lite. Även om man äter bra mat kan det bli för mycket, säger Anna Karin Lindroos.

Källa: SLV

Yrkesfrågor

Ny Dietistvecka ska bli mer än ett jubileum

I oktober är det premiär för Dietistveckan. Med initiativet vill Dietisternas Riksförbund fira 20 år med dietistlegitimation och skapa en återkommande mötesplats för yrkeskåren.

Nina Granberg 26 augusti, 2026 • 1 minuts läsning

Veckan går av stapeln den 12–16 oktober och är öppen för alla dietister och dietiststudenter i Sverige, både medlemmar och icke-medlemmar.

– Det är en väldigt viktig milstolpe för professionen som vi...

Kostråd & riktlinjer

Unga som tränar behöver sällan proteintillskott

Många tränande ungdomar fokuserar på protein för att bygga muskler. Men en varierad kost som täcker energibehovet ger normalt tillräckligt, visar en ny kunskapssammanställning från Livsmedelsverket.

Nina Granberg 26 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Enligt Riksidrottsförbundet behöver de flesta idrottare 1,2–2 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. Uppgifterna är inte specifikt framtagna för ungdomar, men Livsmedelsverkets beräkningar visar att även unga kan nå dessa nivåer genom vanlig mat, förutsatt att de äter tillräckligt mycket.

Rapporten pekar samtidigt på betydelsen av det totala energiintaget. Vid energiunderskott används protein som energi i stället för till muskeluppbyggnad.

– Fokuserar man för mycket på protein är det risk att man äter ensidigt och missar andra viktiga näringsämnen. Det är inte bra om proteintillskott ersätter riktig mat, säger Josefin Edwall Löfvenborg, nutritionist på Livsmedelsverket.

Det viktigaste är den sammanlagda mängden energi och protein under dagen. Protein kan med fördel fördelas med två till fyra timmars mellanrum och ätas inom en till två timmar efter träningen, särskilt om man inte har ätit nyligen. I en översiktsartikel som ingår i underlaget föreslås omkring 15–20 gram efter träningen. Det motsvarar exempelvis ett glas lättmjölk och två knäckebröd med ost. Kunskapen om den exakta tidpunktens betydelse är dock begränsad och bygger delvis på forskning om vuxna.

Tungmetaller i vissa proteinpulver

Även vegetarisk och vegansk kost kan täcka behovet. Vid helt växtbaserad kost krävs större kunskap om livsmedlens proteininnehåll och hur olika proteinkällor kompletterar varandra. Spannmål och baljväxter behöver inte kombineras i samma måltid, utan det räcker att de ingår i kosten under samma dag.

Vid provtagning har tungmetaller hittats i vissa proteinpulver. Muskelbyggande kosttillskott och så kallade pre-workout-produkter har också innehållit odeklarerade läkemedels- eller dopningsklassade ämnen. För kreatin och BCAA saknas tillräcklig kunskap om säkerheten för barn och ungdomar.

Rapporten bygger på litteraturgenomgångar och beräkningar, inte på en ny klinisk studie på tränande ungdomar. Den ska användas som vetenskapligt underlag när Livsmedelsverkets kostråd för barn och ungdomar uppdateras. De nya råden beräknas vara färdiga 2027.

Läs kunskapssammanställningen HÄR.