Folkhälsa

Svenskarnas matvanor oroar

Svenskarna äter för mycket socker och för mycket av fel sorts fett, men för lite frukt och grönt. Sämst matvanor har unga vuxna. Det visar … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Svenskarna äter för mycket socker och för mycket av fel sorts fett, men för lite frukt och grönt. Sämst matvanor har unga vuxna. Det visar Livsmedelsverkets nya nationella matvaneundersökning bland vuxna i Sverige.

– För mycket socker, salt och mättat fett och för lite frukt och grönt, fisk och fullkorn är matvanor som vi vet ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom, typ 2-diabetes och vissa cancerformer. Därför är resultaten oroväckande, säger Anna Karin Lindroos, chef för livsmedelsdataenheten.

I undersökningen deltog nära 1800 personer mellan 18-80 år från hela landet. De registrerade allt de åt och drack under fyra dagar och svarade även på ett femtiotal frågor om matvanor.

Unga kvinnor äter sämstResultatet visar att unga, 18-30 år, äter betydligt sämre än äldre – mindre fisk, frukt, grönsaker och fullkornsprodukter, men mer läsk och pizza. Många unga dricker över fyra liter läsk per vecka. Sämst matvanor har unga kvinnor.

– Vi ser att unga kvinnor faktiskt inte får i sig tillräckligt av D-vitamin, järn och folat med den mat de äter. Det är inte bra eftersom många av de här unga kvinnorna ska bli mammor och då behöver bra näringsstatus, säger Anna Karin Lindroos.

På vissa områden har svenskarnas matvanor blivit bättre under de senaste tjugo åren. Konsumtionen av frukt och grönsaker har ökat, men fortfarande äter åtta av tio svenskar för lite frukt och grönt. Även fiskkonsumtionen går upp, men trots det äter sju av tio för lite fisk och skaldjur. Nio av tio äter för lite fullkorn.

Intaget av mättat fett har minskat, men fortfarande äter åtta av tio för mycket mättat fett. Allt fler väljer flytande margarin och olja i matlagningen, vilket är positivt, men även smörkonsumtionen ökar. Sju av tio äter för mycket salt och fyra av tio äter för mycket socker.

– Det är glädjande att vanorna förbättrats inom vissa områden, men det finns mycket kvar att göra innan matvanorna är tillräckligt bra, säger Anna Karin Lindroos.

Övervikt och fetma fortsätter att öka och idag finns det fler överviktiga eller feta män i Sverige än normalviktiga.

– Att fler blir överviktiga och feta, trots att matvanorna delvis blir bättre, beror på att man äter för mycket och rör sig för lite. Även om man äter bra mat kan det bli för mycket, säger Anna Karin Lindroos.

Källa: SLV

Nutrition

Bildstöd för nya kostråden – Livsmedelsverket lanserar nytt material

Uppdaterade kostråd betyder också behov av nytt bildstöd. Livsmedelsverket har därför tagit fram nytt informationsmaterial som ska göra det enklare för vården att prata matvanor med patienter, från matpyramider och foldrar till filmer och digitala tester.

Nina Granberg 11 september, 2025 • Uppdaterades 15 september, 2025 • 2 minuters läsning

Syftet med bildstödet, som nyligen presenterades vid ett webbinarium, är att ge vården lättanvända och pedagogiska verktyg för att omsätta kostråden i praktiken och göra dem mer begripliga i mötet med patienter.

Små steg gör stor skillnad

Ett genomgående budskap i kommunikationen är att varje liten förändring räknas. Det syns i både bilder och...

Folkhälsa

UNICEF: Obesitas nu vanligare än undervikt hos barn

För första gången har antalet barn med obesitas passerat antalet barn med undervikt. En huvudorsak, enligt UNICEF:s nya rapport, är den massiva marknadsföringen av ohälsosamma produkter som barn möter varje dag, både i skolor, butiker och på digitala plattformar.

Nina Granberg 11 september, 2025 • Uppdaterades 11 september, 2025 • 2 minuters läsning

Enligt rapporten Feeding Profit: How Food Environments are Failing Children lever nu var tionde barn mellan 5 och 19 år – motsvarande 188 miljoner – med obesitas. Samtidigt har undervikt i åldersgruppen minskat från 13 procent år 2000 till 9,2 procent, medan obesitas ökat från 3 till 9,4 procent. I alla regioner utom Afrika söder om Sahara och Sydasien är obesitas nu vanligare än undervikt.

UNICEF pekar särskilt på marknadsföringen av läsk, snacks och snabbmat som en starkt bidragande orsak. Barn exponeras för reklamen i sina fysiska och digitala miljöer – på YouTube, streamingsajter, via sponsrade inlägg och influencers. ”De flesta länder saknar helt lagar eller regler för att skydda barn från olämplig digital marknadsföring”, konstaterar organisationen.

De högsta nivåerna av obesitas återfinns i flera Stillahavsländer, där upp till 38 procent av barn och unga har obesitas. Men även i höginkomstländer är prevalensen hög – 27 procent i Chile och 21 procent i både USA och Förenade Arabemiraten.

– När vi pratar om malnutrition handlar det inte längre bara om undervikt, säger UNICEF:s generaldirektör Catherine Russell och fortsätter:

– Ultra-processad mat tränger undan frukt, grönsaker och protein i barns kost, i en tid då näring är avgörande för både fysisk och kognitiv utveckling.

UNICEF efterlyser nu bindande politiska åtgärder, inklusive reglering av marknadsföring, tydligare märkning, skatter på ohälsosamma produkter samt förbud mot försäljning av ultraprocessad mat i skolor. Utan förebyggande insatser riskerar de långsiktiga hälso- och samhällskostnaderna att bli enorma – den globala ekonomiska bördan av övervikt och obesitas beräknas överstiga 4 000 miljarder dollar per år 2035.

Faktaruta: Barn och digital matreklam

75 % av unga 13–24 år uppger att de sett reklam för läsk, snacks eller snabbmat den senaste veckan.
60 % säger att reklamen ökade deras lust att köpa eller äta dessa produkter.
Även i konfliktområden rapporterar 68 % av unga att de exponeras för matreklam online.
UNICEF konstaterar: “The majority of countries lack any legal measures or policies to protect children from inappropriate digital marketing.”

Källa: UNICEF Child Nutrition Report 2025