Folkhälsa

Svenskarnas matvanor oroar

Svenskarna äter för mycket socker och för mycket av fel sorts fett, men för lite frukt och grönt. Sämst matvanor har unga vuxna. Det visar … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Svenskarna äter för mycket socker och för mycket av fel sorts fett, men för lite frukt och grönt. Sämst matvanor har unga vuxna. Det visar Livsmedelsverkets nya nationella matvaneundersökning bland vuxna i Sverige.

– För mycket socker, salt och mättat fett och för lite frukt och grönt, fisk och fullkorn är matvanor som vi vet ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom, typ 2-diabetes och vissa cancerformer. Därför är resultaten oroväckande, säger Anna Karin Lindroos, chef för livsmedelsdataenheten.

I undersökningen deltog nära 1800 personer mellan 18-80 år från hela landet. De registrerade allt de åt och drack under fyra dagar och svarade även på ett femtiotal frågor om matvanor.

Unga kvinnor äter sämstResultatet visar att unga, 18-30 år, äter betydligt sämre än äldre – mindre fisk, frukt, grönsaker och fullkornsprodukter, men mer läsk och pizza. Många unga dricker över fyra liter läsk per vecka. Sämst matvanor har unga kvinnor.

– Vi ser att unga kvinnor faktiskt inte får i sig tillräckligt av D-vitamin, järn och folat med den mat de äter. Det är inte bra eftersom många av de här unga kvinnorna ska bli mammor och då behöver bra näringsstatus, säger Anna Karin Lindroos.

På vissa områden har svenskarnas matvanor blivit bättre under de senaste tjugo åren. Konsumtionen av frukt och grönsaker har ökat, men fortfarande äter åtta av tio svenskar för lite frukt och grönt. Även fiskkonsumtionen går upp, men trots det äter sju av tio för lite fisk och skaldjur. Nio av tio äter för lite fullkorn.

Intaget av mättat fett har minskat, men fortfarande äter åtta av tio för mycket mättat fett. Allt fler väljer flytande margarin och olja i matlagningen, vilket är positivt, men även smörkonsumtionen ökar. Sju av tio äter för mycket salt och fyra av tio äter för mycket socker.

– Det är glädjande att vanorna förbättrats inom vissa områden, men det finns mycket kvar att göra innan matvanorna är tillräckligt bra, säger Anna Karin Lindroos.

Övervikt och fetma fortsätter att öka och idag finns det fler överviktiga eller feta män i Sverige än normalviktiga.

– Att fler blir överviktiga och feta, trots att matvanorna delvis blir bättre, beror på att man äter för mycket och rör sig för lite. Även om man äter bra mat kan det bli för mycket, säger Anna Karin Lindroos.

Källa: SLV

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.