Folkhälsa

Svenskarnas matvanor oroar

Svenskarna äter för mycket socker och för mycket av fel sorts fett, men för lite frukt och grönt. Sämst matvanor har unga vuxna. Det visar … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Svenskarna äter för mycket socker och för mycket av fel sorts fett, men för lite frukt och grönt. Sämst matvanor har unga vuxna. Det visar Livsmedelsverkets nya nationella matvaneundersökning bland vuxna i Sverige.

– För mycket socker, salt och mättat fett och för lite frukt och grönt, fisk och fullkorn är matvanor som vi vet ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom, typ 2-diabetes och vissa cancerformer. Därför är resultaten oroväckande, säger Anna Karin Lindroos, chef för livsmedelsdataenheten.

I undersökningen deltog nära 1800 personer mellan 18-80 år från hela landet. De registrerade allt de åt och drack under fyra dagar och svarade även på ett femtiotal frågor om matvanor.

Unga kvinnor äter sämstResultatet visar att unga, 18-30 år, äter betydligt sämre än äldre – mindre fisk, frukt, grönsaker och fullkornsprodukter, men mer läsk och pizza. Många unga dricker över fyra liter läsk per vecka. Sämst matvanor har unga kvinnor.

– Vi ser att unga kvinnor faktiskt inte får i sig tillräckligt av D-vitamin, järn och folat med den mat de äter. Det är inte bra eftersom många av de här unga kvinnorna ska bli mammor och då behöver bra näringsstatus, säger Anna Karin Lindroos.

På vissa områden har svenskarnas matvanor blivit bättre under de senaste tjugo åren. Konsumtionen av frukt och grönsaker har ökat, men fortfarande äter åtta av tio svenskar för lite frukt och grönt. Även fiskkonsumtionen går upp, men trots det äter sju av tio för lite fisk och skaldjur. Nio av tio äter för lite fullkorn.

Intaget av mättat fett har minskat, men fortfarande äter åtta av tio för mycket mättat fett. Allt fler väljer flytande margarin och olja i matlagningen, vilket är positivt, men även smörkonsumtionen ökar. Sju av tio äter för mycket salt och fyra av tio äter för mycket socker.

– Det är glädjande att vanorna förbättrats inom vissa områden, men det finns mycket kvar att göra innan matvanorna är tillräckligt bra, säger Anna Karin Lindroos.

Övervikt och fetma fortsätter att öka och idag finns det fler överviktiga eller feta män i Sverige än normalviktiga.

– Att fler blir överviktiga och feta, trots att matvanorna delvis blir bättre, beror på att man äter för mycket och rör sig för lite. Även om man äter bra mat kan det bli för mycket, säger Anna Karin Lindroos.

Källa: SLV

Folkhälsa

Branschinitiativ ska bidra till bättre matvanor

Livsmedelsindustrin lanserar nya mål för minskat salt- och sockerinnehåll samt tydligare energimärkning på förpackningar. Satsningen bygger på frivilliga åtaganden med sikte på 2030.

Nina Granberg 11 februari, 2026 • Uppdaterades 13 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står fyra branschorganisationer, däribland Livsmedelsföretagen. Totalt har 14 företag hittills anslutit sig, vilket motsvarar omkring 15 procent av den svenska livsmedelsindustrin, skriver Livsmedel i fokus.

Åtagandena omfattar sötade smaksatta mjölkprodukter, matbröd, glass samt kaffebröd, kex och kakor. Målen handlar dels om sänkta halter av salt och fritt socker, dels om krav på energimärkning per portion eller styck på framsidan av förpackningen.

Enligt Livsmedelsföretagen är satsningen en fortsättning på tidigare frivilligt reformuleringsarbete, som Redusalt och Fullkornsfrämjandet. Som exempel lyfts att sockerfri läsk i dag står för cirka 60 procent av försäljningen samt att salthalten i bröd och charkprodukter redan har minskat med 20–25 procent.

Ytterligare frivilliga åtaganden är aviserade till senare under året, bland annat för charkprodukter och förpackade maträtter. Branschorganisationerna betonar samtidigt att samverkan med dagligvaruhandel och restaurangsektor är nödvändig för att nå bredare effekter på matvanor och folkhälsa.

Läs mer HÄR.

Kostråd & riktlinjer

Livsmedelsverket utreder förändrade regler för Nyckelhålet

Livsmedelsverket inleder nu dialoger om en möjlig ändring av föreskrifterna för Nyckelhålet. Bakgrunden är arbetet med att uppdatera märkningens kriterier, där frågan om att tillåta andra liknande nutritionsmärkningar i Sverige har aktualiserats.

Nina Granberg 11 februari, 2026 • Uppdaterades 12 februari, 2026 • 1 minuts läsning

I dag är Nyckelhålet, med vissa undantag, den enda tillåtna symbolen som får användas för att kommunicera livsmedels innehåll av fett, sockerarter, salt och fiber. Under våren ska myndigheten utreda vad en eventuell regeländring skulle innebära för livsmedelsföretag, handeln och konsumenter.

– Nu följer viktiga dialoger med branschen. Vi vill lyssna in olika perspektiv och sedan lägga fram ett förslag som många förhoppningsvis kan stå bakom, säger Britta Ekman, handläggare på Livsmedelsverket.

En anledning till utredningen är att de svenska reglerna skiljer sig från övriga Norden, där flera typer av nutritionsmärkningar är tillåtna. En mer likvärdig nordisk reglering bedöms kunna förenkla för livsmedelsföretag, ett behov som också lyfts av branschaktörer.

Dialogmöten med livsmedelsföretag, branschorganisationer, handeln och konsumentorganisationer hålls under februari. En kompletterande remiss planeras att skickas ut under våren. Något beslut om förändrade föreskrifter är ännu inte fattat.