Folkhälsa

Svenskar rör sig mindre sedan Covid-19

I en ny dokumentär i fyra delar, skapad tillsammans med skidlegendaren Johan Olsson, visar det sig att Covid-19 har haft en negativ effekt på den svenska folkhälsan.

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Innan pandemin var svenskarna några av de mest aktiva i hela Europa. Men pandemin har ändrat allas vanor. Faktum är att en vuxen person rör sig 100 minuter mindre per vecka än vad de gjorde innan pandemin. Vissa grupper är särskilt utsatta så som yngre och äldre personer (18–29 år och 60+) som nu tränar ännu mindre än tidigare.

Utöver den minskade aktivitetsnivån, visar det sig också att vi sitter ner 1,5 timme mer per dag än tidigare. Ny forskning visar även att varannan svensk anger att deras totala aktivitetsnivå har minskat under pandemin jämfört med innan.

– Det är ingen hemlighet att jag brinner för träning. Jag mår bra av att träna, men jag mår också bra av att hjälpa andra i sin träning. Det var därför vi gjorde den här dokumentären, för att se vilken effekt som pandemin har haft på Sveriges befolkning och vad vi kan göra åt det. Nu gäller det att hitta nya sätt att få svenskarna att börja röra på sig igen, säger Johan Olsson, tidigare OS- och VM-medaljör i längdskidåkning.

Dokumentären ”Hur mår svenska folket i spåren av pandemin?”, finansierad av Santander Consumer Bank, består av fyra delar och det första avsnittet finns nu att se på Youtube och Instagram. Nya avsnitt kommer varje tisdag.

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...