Folkhälsa

Svenskar rör sig mindre sedan Covid-19

I en ny dokumentär i fyra delar, skapad tillsammans med skidlegendaren Johan Olsson, visar det sig att Covid-19 har haft en negativ effekt på den svenska folkhälsan.

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Innan pandemin var svenskarna några av de mest aktiva i hela Europa. Men pandemin har ändrat allas vanor. Faktum är att en vuxen person rör sig 100 minuter mindre per vecka än vad de gjorde innan pandemin. Vissa grupper är särskilt utsatta så som yngre och äldre personer (18–29 år och 60+) som nu tränar ännu mindre än tidigare.

Utöver den minskade aktivitetsnivån, visar det sig också att vi sitter ner 1,5 timme mer per dag än tidigare. Ny forskning visar även att varannan svensk anger att deras totala aktivitetsnivå har minskat under pandemin jämfört med innan.

– Det är ingen hemlighet att jag brinner för träning. Jag mår bra av att träna, men jag mår också bra av att hjälpa andra i sin träning. Det var därför vi gjorde den här dokumentären, för att se vilken effekt som pandemin har haft på Sveriges befolkning och vad vi kan göra åt det. Nu gäller det att hitta nya sätt att få svenskarna att börja röra på sig igen, säger Johan Olsson, tidigare OS- och VM-medaljör i längdskidåkning.

Dokumentären ”Hur mår svenska folket i spåren av pandemin?”, finansierad av Santander Consumer Bank, består av fyra delar och det första avsnittet finns nu att se på Youtube och Instagram. Nya avsnitt kommer varje tisdag.

Geriatrik

Olika syn på äldres måltider

Måltidsmiljön på särskilt boende utformas ofta utifrån personalens perspektiv snarare än de äldres. Det visar en ny avhandling från Linnéuniversitet.

Nina Granberg 16 april, 2026 • 1 minuts läsning

Avhandlingen Vårdande måltidsmiljöer på särskilt boende av Magdalena Nielsen bygger på observationer av måltider samt intervjuer med både boende och personal. Resultaten pekar på en tydlig skillnad i vad som upplevs som viktigast.

– Maten ska smaka gott och gärna vara något de känner igen. Det är också viktigt med konsistensen, om de har problem med att tugga till exempel, säger Magdalena Nielsen, doktor i vårdvetenskap, till Äldre i Centrum.

För de äldre stod maten i fokus. Personal lyfte i stället i högre grad fram den sociala situationen och miljön kring måltiden. Enligt Magdalena Nielsen finns en risk att detta leder till att fel aspekter prioriteras i praktiken.

Samtidigt visar studien att den sociala dimensionen inte är självklar. Att äta tillsammans innebär inte automatiskt att måltiden upplevs som meningsfull. Skillnader i funktionsnivå kan också påverka möjligheten till socialt utbyte.

Studien visar också att måltidsmiljön formas av hur arbetet organiseras. Faktorer som bemanning, arbetssätt och personalens närvaro vid bordet påverkar både lugn, delaktighet och upplevelsen av måltiden.

Sammantaget pekar resultaten på behovet av att i högre grad utgå från de äldres perspektiv i arbetet med måltider.

Läs mer HÄR.

Forskning

Ökat vätskeintag minskade inte risken för nya njurstenar

Att dricka mer vätska är ett etablerat råd vid njurstenssjukdom. Men en ny stor randomiserad studie visar att även en omfattande beteendeinsats för att öka vätskeintaget inte minskade risken för återfall.

Nina Granberg 16 april, 2026 • 1 minuts läsning

Studien, som refereras i Medscape, omfattade cirka 1 600 personer med tidigare njursten och låg urinvolym. Den så kallade PUSH-studien var en multicenterstudie vid flera amerikanska...