Folkhälsa

Svenskar rör sig mindre sedan Covid-19

I en ny dokumentär i fyra delar, skapad tillsammans med skidlegendaren Johan Olsson, visar det sig att Covid-19 har haft en negativ effekt på den svenska folkhälsan.

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Innan pandemin var svenskarna några av de mest aktiva i hela Europa. Men pandemin har ändrat allas vanor. Faktum är att en vuxen person rör sig 100 minuter mindre per vecka än vad de gjorde innan pandemin. Vissa grupper är särskilt utsatta så som yngre och äldre personer (18–29 år och 60+) som nu tränar ännu mindre än tidigare.

Utöver den minskade aktivitetsnivån, visar det sig också att vi sitter ner 1,5 timme mer per dag än tidigare. Ny forskning visar även att varannan svensk anger att deras totala aktivitetsnivå har minskat under pandemin jämfört med innan.

– Det är ingen hemlighet att jag brinner för träning. Jag mår bra av att träna, men jag mår också bra av att hjälpa andra i sin träning. Det var därför vi gjorde den här dokumentären, för att se vilken effekt som pandemin har haft på Sveriges befolkning och vad vi kan göra åt det. Nu gäller det att hitta nya sätt att få svenskarna att börja röra på sig igen, säger Johan Olsson, tidigare OS- och VM-medaljör i längdskidåkning.

Dokumentären ”Hur mår svenska folket i spåren av pandemin?”, finansierad av Santander Consumer Bank, består av fyra delar och det första avsnittet finns nu att se på Youtube och Instagram. Nya avsnitt kommer varje tisdag.

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.