Insikt i hur människors fettvävnad påverkas av åldern har länge definierats av flertalet studier baserade på möss. Forskare vid Karolinska Institutet har nu, för första gången, kunnat genomföra en prospektiv studie på människor som presenterar ny kunskap om hur våra celler minskar fettnedbrytningen med åldern. Studien publiceras i tidskriften Cell Metabolism.

Med stigande ålder sker många förändringar i kroppens organ som påverkar kroppens funktioner. Tidigare studier av möss har visat att makrofager, i fettvävnaden på ett åldersberoende sätt inaktiverar noradrenalin, som är ett hormon som stimulerar fettnedbrytning. Man har länge trott att människan har haft en liknande mekanism, men den nya studien visar att fettnedbrytningen fungerar annorlunda hos människan. Istället för makrofager, som är en typ av cell i immunförsvaret, är det hos människan i stället fettcellerna själva som med åldern inaktiverar noradrenalin.

– Vi blev förvånade över att se denna skillnad mellan djur och människa. Studierna som tidigare har gjorts på möss är korrekta, men att göra liknande studier på människor har varit svårt eftersom det krävs prospektiva studier, där man följer samma människor över tid, berättar Mikael Rydén, överläkare och professor i klinisk och experimentell fettvävsforskning vid Karolinska Institutet och en av de seniora författarna till studien.

Tydlig koppling till levnadsår

Grunden till forskningsprojektet lades redan för många år sedan när en dietstudie genomfördes bland kvinnor i 30–35-årsåldern. Då inhämtades små fettprover innan, under och efter kvinnornas diet. Samma kvinnor kontaktades nu för en uppföljningsstudie, drygt 13 år efter att de första proverna togs.

– Våra fynd ger för första gången insikter i de fettvävsförändringar som styrs av biologisk ålder hos människan. Det vi ser är att fettvävens omsättning av lipider minskar över tid. Dessa förändringar verkar inte heller ha påverkats av menopaus eller graviditeter, utan som ett resultat av just åldrandet, förklarar Mikael Rydén.

Fettnedbrytningen påverkar kroppens funktion

När fettnedbrytningen minskar kan det bidra till viktuppgång och fettinlagring i andra vävnader. Åderförkalkning kan exempelvis vara ett resultat av denna process, men också ändrade förutsättningar för hur kroppen hanterar kyla och hunger. Studiens resultat är även intressant ur ett folkhälsoperspektiv när det gäller fetma – ett problem som ökar och som medför risk att drabbas av ett flertal sjukdomar.

– Tidigare har man trott att fettcellen har en ganska inaktiv roll, men vi misstänker att den är mer aktiv och styr mycket mer än vad man trott. Om det finns möjlighet att styra fettlagringen på ett mer kontrollerat sätt kan det leda till många fördelar, menar Niklas Mejhert som också är senior författare till studien och gruppledare tillsammans med Mikael Rydén vid institutionen för medicin, Huddinge, på Karolinska Institutet.

Fortsatta cellstudier planeras

Forskningsresultatet, som förklarar varför fettvävnaden blir mindre effektiv och hur fettnedbrytningen minskar med ålder, är intressant i arbetet att hitta framtida behandlingar som kan förbättra fettvävens funktion.

– Vi planerar nu att undersöka fler genförändringar och hur olika celler påverkas av åldrandet. Det är speciellt intressant när det gäller stamceller som har en unik och viktig funktion att förnya sig och reparera kroppen vid skada. Detta är vi angelägna om att följa upp, avslutar Mikael Rydén.

Studien har genomförts med medel från Karolinska Institutets strategiska program för diabetes, Knut & Alice Wallenbergs Stiftelse, Vetenskapsrådet och Novo Nordisk Fonden.

Publikation: Age-Induced Reduction in Human Lipolysis: A Potential Role for Adipocyte Noradrenaline Degradation”, Hui Gao, Peter Amer, Gallic Beauchef, Christelle Guere, Katell Vie, Ingrid Dahlman, Niklas Mejhert and Mikael Rydén. Cell Metabolism, online 25 juni, 2020, doi: 10.1016/j.cmet.2020.06.007

Källa: Karolinska Institutet