Folkhälsa

Studie ger ny kunskap om hur människors fettceller påverkas av ålder

Insikt i hur människors fettvävnad påverkas av åldern har länge definierats av flertalet studier baserade på möss. Forskare vid Karolinska Institutet har nu, för första … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Insikt i hur människors fettvävnad påverkas av åldern har länge definierats av flertalet studier baserade på möss. Forskare vid Karolinska Institutet har nu, för första gången, kunnat genomföra en prospektiv studie på människor som presenterar ny kunskap om hur våra celler minskar fettnedbrytningen med åldern. Studien publiceras i tidskriften Cell Metabolism.

Med stigande ålder sker många förändringar i kroppens organ som påverkar kroppens funktioner. Tidigare studier av möss har visat att makrofager, i fettvävnaden på ett åldersberoende sätt inaktiverar noradrenalin, som är ett hormon som stimulerar fettnedbrytning. Man har länge trott att människan har haft en liknande mekanism, men den nya studien visar att fettnedbrytningen fungerar annorlunda hos människan. Istället för makrofager, som är en typ av cell i immunförsvaret, är det hos människan i stället fettcellerna själva som med åldern inaktiverar noradrenalin.

– Vi blev förvånade över att se denna skillnad mellan djur och människa. Studierna som tidigare har gjorts på möss är korrekta, men att göra liknande studier på människor har varit svårt eftersom det krävs prospektiva studier, där man följer samma människor över tid, berättar Mikael Rydén, överläkare och professor i klinisk och experimentell fettvävsforskning vid Karolinska Institutet och en av de seniora författarna till studien.

Tydlig koppling till levnadsår

Grunden till forskningsprojektet lades redan för många år sedan när en dietstudie genomfördes bland kvinnor i 30–35-årsåldern. Då inhämtades små fettprover innan, under och efter kvinnornas diet. Samma kvinnor kontaktades nu för en uppföljningsstudie, drygt 13 år efter att de första proverna togs.

– Våra fynd ger för första gången insikter i de fettvävsförändringar som styrs av biologisk ålder hos människan. Det vi ser är att fettvävens omsättning av lipider minskar över tid. Dessa förändringar verkar inte heller ha påverkats av menopaus eller graviditeter, utan som ett resultat av just åldrandet, förklarar Mikael Rydén.

Fettnedbrytningen påverkar kroppens funktion

När fettnedbrytningen minskar kan det bidra till viktuppgång och fettinlagring i andra vävnader. Åderförkalkning kan exempelvis vara ett resultat av denna process, men också ändrade förutsättningar för hur kroppen hanterar kyla och hunger. Studiens resultat är även intressant ur ett folkhälsoperspektiv när det gäller fetma – ett problem som ökar och som medför risk att drabbas av ett flertal sjukdomar.

– Tidigare har man trott att fettcellen har en ganska inaktiv roll, men vi misstänker att den är mer aktiv och styr mycket mer än vad man trott. Om det finns möjlighet att styra fettlagringen på ett mer kontrollerat sätt kan det leda till många fördelar, menar Niklas Mejhert som också är senior författare till studien och gruppledare tillsammans med Mikael Rydén vid institutionen för medicin, Huddinge, på Karolinska Institutet.

Fortsatta cellstudier planeras

Forskningsresultatet, som förklarar varför fettvävnaden blir mindre effektiv och hur fettnedbrytningen minskar med ålder, är intressant i arbetet att hitta framtida behandlingar som kan förbättra fettvävens funktion.

– Vi planerar nu att undersöka fler genförändringar och hur olika celler påverkas av åldrandet. Det är speciellt intressant när det gäller stamceller som har en unik och viktig funktion att förnya sig och reparera kroppen vid skada. Detta är vi angelägna om att följa upp, avslutar Mikael Rydén.

Studien har genomförts med medel från Karolinska Institutets strategiska program för diabetes, Knut & Alice Wallenbergs Stiftelse, Vetenskapsrådet och Novo Nordisk Fonden.

Publikation: Age-Induced Reduction in Human Lipolysis: A Potential Role for Adipocyte Noradrenaline Degradation”, Hui Gao, Peter Amer, Gallic Beauchef, Christelle Guere, Katell Vie, Ingrid Dahlman, Niklas Mejhert and Mikael Rydén. Cell Metabolism, online 25 juni, 2020, doi: 10.1016/j.cmet.2020.06.007

Källa: Karolinska Institutet

Obesitas

Ny GLP-1-tablett godkänd i Storbritannien: ”Nu går utvecklingen av obesitasläkemedel in i en ny fas”

Storbritannien blir först i Europa med att godkänna GLP-1-läkemedlet orforglipron i tablettform för behandling av obesitas och typ 2-diabetes. British Nutrition Foundation lyfter samtidigt behovet av nutritionsstöd i takt med den ökande användningen av GLP-1-läkemedel.

Nina Granberg 13 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Den brittiska läkemedelsmyndigheten MHRA har godkänt orforglipron, med produktnamnet Foundayo, för viktbehandling hos vuxna med BMI på minst 30, eller BMI 27–30 med minst en viktrelaterad samsjuklighet. Läkemedlet är också godkänt vid otillräckligt kontrollerad typ 2-diabetes.

Till skillnad från exempelvis semaglutid och tirzepatid i injektionsform tas GLP-1-läkemedlet orforglipron som en tablett en gång om dagen, utan särskilda restriktioner kring mat eller vatten.

I fas 3-studien ATTAIN-1, med drygt 3 100 deltagare med obesitas utan diabetes, gav den högsta studerade dosen i genomsnitt 11,2 procents viktnedgång efter 72 veckor, jämfört med 2,1 procent med placebo. Studien, som finansierades av tillverkaren Eli Lilly, har publicerats i New England Journal of Medicine.

Kan nå fler

Simon Cork, som forskar om aptitreglering och obesitas vid Anglia Ruskin University, konstaterar i en intervju med BBC Radio 4 att dagens tabletter ger mindre viktnedgång än de mest effektiva injektionsbehandlingarna, men tror att det kan förändras snabbt.

– Nu går utvecklingen av obesitasläkemedel i tablettform in i en ny fas. Jag tror att vi inom de närmaste fem åren kommer att få se tabletter som närmar sig, eller till och med överträffar, effekten av injektionsläkemedlen, säger Simon Cork.

Han pekar också på att tabletten är enklare att ta och kan bli billigare att producera. Cork tror samtidigt att obesitasläkemedel i allt större utsträckning kommer att användas långsiktigt.

– Precis som blodtrycksmedicin och statiner kan vara livslånga behandlingar tror jag att många som behöver hjälp med sin vikt kommer att använda de här läkemedlen under lång tid.

Nutritionsstöd fortsatt viktigt

För viktbehandling ska orforglipron användas tillsammans med energireducerad kost och ökad fysisk aktivitet. British Nutrition Foundation, BNF, betonar samtidigt att nutritionsstöd bör vara en integrerad del av behandlingen när användningen av GLP-1-läkemedel ökar.

De vanligaste biverkningarna är gastrointestinala, bland annat illamående, diarré och kräkningar.

Foundayo är ännu inte tillgängligt inom den brittiska offentliga sjukvården NHS. En eventuell användning där ska först utvärderas av bland andra NICE.

Forskning

Tarmbakterier kan signalera diabetesrisk flera år i förväg

Förändringar i tarmfloran kan ses flera år innan typ 2-diabetes utvecklas. Det visar en ny stor svensk studie. Resultaten pekar också på att kostens fiberinnehåll kan påverka om vissa tarmbakterier är förknippade med ökad eller minskad risk.

Nina Granberg 12 augusti, 2026 • Uppdaterades 13 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Forskare vid Chalmers tekniska högskola har undersökt tarmmikrobiomet hos 4 685 svenska vuxna. Under en genomsnittlig uppföljning på fem år utvecklade 383 deltagare typ 2-diabetes.

Redan vid studiens början fanns skillnader i tarmfloran mellan dem som senare utvecklade sjukdomen och övriga deltagare. Forskarna identifierade nio bakterier som var associerade med risken att insjukna.

– Vår studie kunde visa förändringar i tarmfloran flera år innan sjukdomen utvecklades. Det skulle kunna tyda på att mikrobiomets sammansättning spelar en roll i utvecklingen av diabetes, och inte tvärtom, säger Gaël Toubon, postdoktor inom livsmedelsvetenskap vid Chalmers.

Fiber kan påverka bakteriernas roll

Ett oväntat fynd gällde Akkermansia muciniphila, en bakterie som ofta har förknippats med positiva hälsoeffekter. Höga nivåer av bakterien sågs hos personer som senare utvecklade diabetes.

Enligt forskarna kan förklaringen hänga samman med kosten. Under gynnsamma förhållanden använder bakterien fibrer från maten, men vid ett lågt fiberintag kan den i stället börja bryta ned tarmens skyddande slemlager. Det skulle i sin tur kunna bidra till inflammation och metabola förändringar kopplade till insulinresistens.

Även bakterien Coprococcus catus visade ett intressant samband. Mycket låga nivåer var kopplade till diabetesrisk, medan sambandet inte sågs över en viss nivå.

Forskarna ser på sikt en möjlighet att använda information om tarmfloran tillsammans med etablerade riskfaktorer för att bättre identifiera personer med förhöjd risk för typ 2-diabetes. Resultaten behöver dock först bekräftas i ytterligare stora studier.

– Vi kan ännu inte ge den typen av individuella kostråd, men på en generell nivå stöder studiens resultat dagens rekommendationer om att äta fiberrika livsmedel som frukt, grönsaker, baljväxter och fullkorn, säger Rikard Landberg, professor i livsmedelsvetenskap vid Chalmers och en av forskarna bakom studien.

Läs mer: ”Gut microbiome composition and functional potential associate with incident type 2 diabetes in 4,685 adults from a Swedish prospective cohort”