Folkhälsa

Snusare löper ökad risk att dö i förtid

Personer som snusar löper högre risk att dö en för tidig död än icke-snusare. Den högre dödligheten kan inte förklaras av socioekonomiska faktorer. Studien är den hittills största i sitt slag i världen.

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Hjärt-kärlsjukdomar och övriga orsaker (andra än hjärt-kärlsjukdomar och cancer) stod för de flesta av dödsfallen. Även dödligheten i cancersjukdomar var något förhöjd bland snusarna. Före detta snusare hade också en förhöjd dödlighet, men den var lägre än bland aktiva snusare. Studien är den hittills största i sitt slag i världen.

Eftersom snusning traditionellt har förknippats med mindre gynnsam social bakgrund analyserades i en av studierna risken för olika socioekonomiska grupper att dö en för tidig död. Det visade sig att risken var förhöjd i alla grupper, det vill säga oavsett utbildningsnivå, lön och bostadsort.

Exakt på vilket sätt som snusandet orsakar högre dödlighet var lite svårare att få svar på. I studierna gick det inte att se något tydligt samband mellan snusning och kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar som övervikt, högt blodtryck, förhöjda blodfetter eller typ 2-diabetes.

Fint som snus? – Snusning, mortalitet och vad som finns däremellan

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.