Folkhälsa

Sämre mående efter enstaka möte med hälsocoach

Ett enstaka besök hos en hälsocoach ger inte bättre mående, tvärtom försämras den upplevda hälsan. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Hälsocoachning är ett … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Ett enstaka besök hos en hälsocoach ger inte bättre mående, tvärtom försämras den upplevda hälsan. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

Hälsocoachning är ett växande område som framgångsrikt har använts i det som kallas primärprevention, att förebygga sjukdom innan den uppstår, och för att förbättra den egna hanteringen av flera kroniska sjukdomar.

De flesta studier på området har gällt omfattande insatser av hälsocoachning med flera sessioner. Det har dock saknats forskning på vad ett mer slimmat upplägg med enbart ett besök hos hälsocoach leder till.

I den aktuella studien ingick en slumpvis utvald grupp 50-åringar i Alingsås som lottades till antingen ett timslångt besök med sedvanlig hälsoprofilbedömning hos en erfaren hälsocoach, eller ingen behandling alls. Totalt ingick 105 personer i studien, varav 52 fick träffa hälsocoach.

Kontrollgruppen mådde bättre

Tolv månader senare undersöktes förändringarna i upplevd hälsorelaterad livskvalitet hos samtliga deltagare via standardiserade och omfattande enkäter. Frågorna handlade om allmäntillstånd, fysisk och mental hälsa, hur personerna fungerade socialt, träningsbeteende med mera.

– Vi trodde att besöket hos en hälsocoach skulle ge en viss förbättring, att det skulle bli sämre var en överraskning, säger Ronny Gunnarsson, professor i allmänmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och ansvarig för studien.

– Kontrollgruppen förändrades mer gynnsamt när det gällde upplevd allmän hälsa samt emotionell och mental hälsa jämfört med gruppen som hade varit hos hälsocoach. Några andra skillnader mellan grupperna sågs inte, konstaterar han.

Förändringar kräver fler besök

Slutsatsen i studien, som publiceras i Scandinavian Journal of Primary Health Care, är att ett enstaka besök hos hälsocoach inte förbättrar upplevd hälsorelaterad livskvalitet eller träningsnivå hos 50-åriga personer i Sverige. Tvärtom kan det göra den upplevda hälsorelaterade livskvaliteten sämre.

En möjlig förklaring är att endast en session med hälsocoach räcker för att informera patienten om hälsobrister, men inte för att påverka beteenden. Individen lämnas utan ordentliga verktyg för att åtgärda sina brister, och får då dåligt samvete.

– Ett besök räcker för att förstå sina tillkortakommanden, men det behövs fler för att vända skutan. Ska du träffa en hälsocoach ska du ha en serie av träffar, det är så vi tolkar våra resultat, säger Ronny Gunnarsson.

Titel: The effect of a single visit to a health coach on perceived health in 50-year old residents in a high-income country – a randomised controlled trial

Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Forskning

Undernäring vid IBD kan missas trots normalt BMI

Undernäring hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom IBD kan vara vanligare än många tror, och BMI räcker inte alltid för att fånga dem som är i riskzonen.

Nina Granberg 26 mars, 2026 • Uppdaterades 27 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Den svenska studien som publicerats i Clinical Nutrition ESPEN omfattade 306 öppenvårdspatienter med Crohns sjukdom eller ulcerös kolit och 11,8 procent uppfyllde kriterierna för undernäring enligt GLIM (Global Leadership Initiative on Malnutrition).

Forskarna såg ingen tydlig skillnad mellan diagnoserna, men däremot mellan könen. Kvinnor hade mer än dubbelt så hög risk för undernäring som män, och även sjukdomsaktivitet under det senaste året identifierades som en oberoende riskfaktor.

BMI räckte inte

Samtidigt hade få patienter lågt BMI. I stället hade mer än hälften övervikt eller obesitas, vilket enligt forskarna visar att undernäring kan förbises om bedömningen i för hög grad bygger på kroppsvikt.

I en kommentar på LinkedIn lyfter förstaförfattaren Katarina Marta Korwel, dietist och doktorand vid Linköpings universitet och Region Östergötland, att BMI inte räcker för att fånga alla patienter i riskzonen och att även patienter med normalt eller högt BMI kan vara undernärda.

Forskarna drar slutsatsen att patienter med IBD bör screenas regelbundet för undernäring och risk för undernäring, även under perioder av remission. Särskilt viktigt kan det vara för kvinnor och för patienter med tidigare sjukdomsaktivitet.

Läs mer HÄR.

Folkhälsa

Pris viktigast för mer hälsosamma matval

Lägre priser är den viktigaste faktorn för att få människor att äta mer hälsosamt. Det framgår av Svenska Livsmedelsrapporten 2026, en undersökning om svenska konsumenters attityder till mat, hälsa och livsmedel.

Nina Granberg 26 mars, 2026 • 1 minuts läsning

I rapporten, som tagits fram av Nordic Viewpoint, uppger nästan sex av tio att de vill äta mer hälsosamt. Samtidigt varierar synen på vad som uppfattas som hälsosamt.

– Resultatet visar att många konsumenter i första hand tänker på högförädlade och processade produkter som gör anspråk på att vara hälsosamma. De tänker inte på morötter, havregryn och knäckebröd, säger Anna-Lena Wihlborg, senior konsult på analysföretaget Nordic Viewpoint, till Livsmedel i fokus.

Protein är det näringsämne som flest uppger att de tittar efter i innehållsförteckningen. Fyra av tio uppger att protein fått ökad betydelse för dem, och nästan lika många säger att de regelbundet köper proteinrika mejeriprodukter som kvarg.

Rapporten visar också att fler uppger att de använder hungersdämpande läkemedel som Ozempic, Wegovy och Mounjaro. Andelen har ökat från 2 till 6 procent på två år. Om även tidigare användare räknas in handlar det om totalt 10 procent, jämfört med 5 procent 2024.

När konsumenterna får frågan vad som får dem att testa ett nytt varumärke eller en ny produkt är det vanligaste svaret ”ett bra pris eller en kampanj”. Även ”en intressant smak eller smakprofil” lyfts fram.