Folkhälsa

Sämre mående efter enstaka möte med hälsocoach

Ett enstaka besök hos en hälsocoach ger inte bättre mående, tvärtom försämras den upplevda hälsan. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Hälsocoachning är ett … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Ett enstaka besök hos en hälsocoach ger inte bättre mående, tvärtom försämras den upplevda hälsan. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

Hälsocoachning är ett växande område som framgångsrikt har använts i det som kallas primärprevention, att förebygga sjukdom innan den uppstår, och för att förbättra den egna hanteringen av flera kroniska sjukdomar.

De flesta studier på området har gällt omfattande insatser av hälsocoachning med flera sessioner. Det har dock saknats forskning på vad ett mer slimmat upplägg med enbart ett besök hos hälsocoach leder till.

I den aktuella studien ingick en slumpvis utvald grupp 50-åringar i Alingsås som lottades till antingen ett timslångt besök med sedvanlig hälsoprofilbedömning hos en erfaren hälsocoach, eller ingen behandling alls. Totalt ingick 105 personer i studien, varav 52 fick träffa hälsocoach.

Kontrollgruppen mådde bättre

Tolv månader senare undersöktes förändringarna i upplevd hälsorelaterad livskvalitet hos samtliga deltagare via standardiserade och omfattande enkäter. Frågorna handlade om allmäntillstånd, fysisk och mental hälsa, hur personerna fungerade socialt, träningsbeteende med mera.

– Vi trodde att besöket hos en hälsocoach skulle ge en viss förbättring, att det skulle bli sämre var en överraskning, säger Ronny Gunnarsson, professor i allmänmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och ansvarig för studien.

– Kontrollgruppen förändrades mer gynnsamt när det gällde upplevd allmän hälsa samt emotionell och mental hälsa jämfört med gruppen som hade varit hos hälsocoach. Några andra skillnader mellan grupperna sågs inte, konstaterar han.

Förändringar kräver fler besök

Slutsatsen i studien, som publiceras i Scandinavian Journal of Primary Health Care, är att ett enstaka besök hos hälsocoach inte förbättrar upplevd hälsorelaterad livskvalitet eller träningsnivå hos 50-åriga personer i Sverige. Tvärtom kan det göra den upplevda hälsorelaterade livskvaliteten sämre.

En möjlig förklaring är att endast en session med hälsocoach räcker för att informera patienten om hälsobrister, men inte för att påverka beteenden. Individen lämnas utan ordentliga verktyg för att åtgärda sina brister, och får då dåligt samvete.

– Ett besök räcker för att förstå sina tillkortakommanden, men det behövs fler för att vända skutan. Ska du träffa en hälsocoach ska du ha en serie av träffar, det är så vi tolkar våra resultat, säger Ronny Gunnarsson.

Titel: The effect of a single visit to a health coach on perceived health in 50-year old residents in a high-income country – a randomised controlled trial

Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Yrkesfrågor

Hon är årets dietist

Elisabet Rothenberg har utsetts till årets dietist 2026. Hon prisas för sitt långvariga arbete med att utveckla dietistyrket, både i Sverige och internationellt, och för sitt engagemang inom nutrition för äldre.

Nina Granberg 31 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Elisabet Rothenberg var en av de första dietisterna som utbildades i Sverige och blev 1997 den första disputerade dietisten vid Göteborgs universitet. Som ordförande för Dietisternas riksförbund, DRF, var hon också med och drev införandet av dietistlegitimationen 2006.

I dag är hon professor i geriatrisk nutrition och ordförande i SWESPEN.

– Att fler dietister behövs i äldreomsorgen är tydligt, säger Elisabet Rothenberg i ett pressmeddelande.

Utmärkelsen offentliggjordes vid DRF:s årsmöte den 31 mars.

Artikeln kommer att uppdateras.

Forskning

Undernäring vid IBD kan missas trots normalt BMI

Undernäring hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom IBD kan vara vanligare än många tror, och BMI räcker inte alltid för att fånga dem som är i riskzonen.

Nina Granberg 26 mars, 2026 • Uppdaterades 27 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Den svenska studien som publicerats i Clinical Nutrition ESPEN omfattade 306 öppenvårdspatienter med Crohns sjukdom eller ulcerös kolit och 11,8 procent uppfyllde kriterierna för undernäring enligt GLIM (Global Leadership Initiative on Malnutrition).

Forskarna såg ingen tydlig skillnad mellan diagnoserna, men däremot mellan könen. Kvinnor hade mer än dubbelt så hög risk för undernäring som män, och även sjukdomsaktivitet under det senaste året identifierades som en oberoende riskfaktor.

BMI räckte inte

Samtidigt hade få patienter lågt BMI. I stället hade mer än hälften övervikt eller obesitas, vilket enligt forskarna visar att undernäring kan förbises om bedömningen i för hög grad bygger på kroppsvikt.

I en kommentar på LinkedIn lyfter förstaförfattaren Katarina Marta Korwel, dietist och doktorand vid Linköpings universitet och Region Östergötland, att BMI inte räcker för att fånga alla patienter i riskzonen och att även patienter med normalt eller högt BMI kan vara undernärda.

Forskarna drar slutsatsen att patienter med IBD bör screenas regelbundet för undernäring och risk för undernäring, även under perioder av remission. Särskilt viktigt kan det vara för kvinnor och för patienter med tidigare sjukdomsaktivitet.

Läs mer HÄR.