Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Folkhälsa

Sämre mående efter enstaka möte med hälsocoach

Ett enstaka besök hos en hälsocoach ger inte bättre mående, tvärtom försämras den upplevda hälsan. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Hälsocoachning är ett … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Ett enstaka besök hos en hälsocoach ger inte bättre mående, tvärtom försämras den upplevda hälsan. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

Hälsocoachning är ett växande område som framgångsrikt har använts i det som kallas primärprevention, att förebygga sjukdom innan den uppstår, och för att förbättra den egna hanteringen av flera kroniska sjukdomar.

De flesta studier på området har gällt omfattande insatser av hälsocoachning med flera sessioner. Det har dock saknats forskning på vad ett mer slimmat upplägg med enbart ett besök hos hälsocoach leder till.

I den aktuella studien ingick en slumpvis utvald grupp 50-åringar i Alingsås som lottades till antingen ett timslångt besök med sedvanlig hälsoprofilbedömning hos en erfaren hälsocoach, eller ingen behandling alls. Totalt ingick 105 personer i studien, varav 52 fick träffa hälsocoach.

Kontrollgruppen mådde bättre

Tolv månader senare undersöktes förändringarna i upplevd hälsorelaterad livskvalitet hos samtliga deltagare via standardiserade och omfattande enkäter. Frågorna handlade om allmäntillstånd, fysisk och mental hälsa, hur personerna fungerade socialt, träningsbeteende med mera.

– Vi trodde att besöket hos en hälsocoach skulle ge en viss förbättring, att det skulle bli sämre var en överraskning, säger Ronny Gunnarsson, professor i allmänmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och ansvarig för studien.

– Kontrollgruppen förändrades mer gynnsamt när det gällde upplevd allmän hälsa samt emotionell och mental hälsa jämfört med gruppen som hade varit hos hälsocoach. Några andra skillnader mellan grupperna sågs inte, konstaterar han.

Förändringar kräver fler besök

Slutsatsen i studien, som publiceras i Scandinavian Journal of Primary Health Care, är att ett enstaka besök hos hälsocoach inte förbättrar upplevd hälsorelaterad livskvalitet eller träningsnivå hos 50-åriga personer i Sverige. Tvärtom kan det göra den upplevda hälsorelaterade livskvaliteten sämre.

En möjlig förklaring är att endast en session med hälsocoach räcker för att informera patienten om hälsobrister, men inte för att påverka beteenden. Individen lämnas utan ordentliga verktyg för att åtgärda sina brister, och får då dåligt samvete.

– Ett besök räcker för att förstå sina tillkortakommanden, men det behövs fler för att vända skutan. Ska du träffa en hälsocoach ska du ha en serie av träffar, det är så vi tolkar våra resultat, säger Ronny Gunnarsson.

Titel: The effect of a single visit to a health coach on perceived health in 50-year old residents in a high-income country – a randomised controlled trial

Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet



Onkologi

Ny studie kopplar livsstilsfaktorer till bröstcancer

Mer än en fjärdedel av de förlorade friska levnadsåren till följd av bröstcancer kan kopplas till livsstilsfaktorer som kost, rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Det visar en omfattande analys av data från över 200 länder.

Nina Granberg 5 mars, 2026 Uppdaterades 6 mars, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1218538903 1

Foto: AdobeStock

Studien, som analyserar data från cancerregister i fler än 200 länder mellan 1990 och 2023, visar att 28 procent av de förlorade friska levnadsåren på grund av bröstcancer globalt kan kopplas till modifierbara livsstilsfaktorer. Bland dessa ingår hög konsumtion av rött kött, tobaksanvändning, högt blodsocker, högt BMI, hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet. Resultaten har publicerats i The Lancet Oncology och omfattar både historiska trender och framtidsprognoser.

Studien visar att antalet nya fall av bröstcancer globalt beräknas stiga från omkring 2,3 miljoner år 2023 till mer än 3,5 miljoner år 2050. Samtidigt framgår det att personer i höginkomstländer i regel har bättre tillgång till screening, snabba diagnoser och behandling, medan ökande sjukdomsbörda och högre dödlighet förväntas i låg- och medelinkomstländer där vårdresurserna är mer begränsade.

Kartlagda riskfaktorer

Av de livsstilsfaktorerna som studien kopplar till förlorade friska levnadsår stod följande för störst andel:

  • Hög konsumtion av rött kött – 11 procent av alla förlorade friska levnadsår
  • Tobaksanvändning, inklusive passiv rökning – cirka 8 procent
  • Högt blodsocker – 6 procent
  • Högt BMI – 4 procent
  • Hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet – vardera 2 procent

Analysen visar också att det diagnostiserades tre gånger fler nya fall av bröstcancer hos kvinnor över 55 år jämfört med kvinnor mellan 20 och 54 år under 2023. Samtidigt har incidensen i åldersgruppen 20–54 år ökat med nästan 29 procent sedan 1990, medan incidensen i äldre åldersgrupper varit relativt stabil.


Dela artikeln

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 Uppdaterades 5 mars, 2026 2 minuters läsning
IMG_1589

Foto: David Stephansson



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.