Folkhälsa

Så åldras du hälsosamt

Att strunta i ciggen och ägna sig åt träning i 60-årsåldern kopplas till bättre hälsa senare i livet. Men för att må bra i högre ålder är också sociala relationer, engagemang och självbestämmande viktigt.

12 juni, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

En avhandling vid Luleå tekniska universitet har följt upp en hälsoundersökning för att studera hjärt- och kärlsjukdomar genomförd inom region Norrland 1999, där 1 500 personer deltog. Tanken var att efter två decennier undersöka vilka faktorer i 60-årsåldern som kan påverka deltagarnas överlevnad och hälsotillstånd i dag.

Resultaten visar att både individens egna val och åtgärder från samhällets sida spelar roll för hälsosamt åldrande och välbefinnande. Cirka 500 personer i Norrbotten och Västerbotten fick hembesök och blev intervjuade om sitt välbefinnande. Därutöver fick deltagarna lämna blodprov, mäta benstyrka och göra minnestester.

Studien visade att den mest betydelsefulla faktorn för överlevnad och hälsosamt åldrande i gruppen var att inte röka. Många av rökarna var inte längre i livet. Näst viktigaste faktor var en markör för hjärtproblem som kunde mätas i blodprov, följt av midjemått och fysisk aktivitet.

När det gällde hälsotillståndet hos de deltagare som fortfarande levde, visade det sig att fysisk aktivitet i 60-årsåldern var den viktigaste framgångsfaktorn för ett hälsosamt liv även efter 80 års ålder. Hälsosamma värden av långtidsblodsocker, som är kopplat till diabetes, kom på andra plats.

Kontroll över livet

Djupintervjuer genomfördes med 52 deltagare för att undersöka vilka faktorer i vardagen som bidrog till deras välbefinnande vid en ålder över 80 år. Resultaten visade att ett socialt sammanhang, god hälsa och funktionsnivå, engagemang, känsla av frihet och att känna sig hemma var viktiga faktorer för att må bra.

Studien betonar även vikten av att äldre personer har kontroll över beslut som rör deras boendesituation. Att själv få fatta beslut om hemmet är avgörande för deras välbefinnande, och de som tvingas flytta eller känner sig pressade att göra det mår sämre.

En annan del av avhandlingen fokuserade på fysisk aktivitet, där 77 personer bar aktivitetsmätare dygnet runt under en vecka. Resultaten visade att ju mer man rör sig, desto bättre mår man. Till och med att bara stå upp mer var kopplat till välbefinnande.

Forskarna betonade vikten av att främja fysisk aktivitet och underlätta för äldre att vara aktiva. Det är också viktigt att stötta äldre i att hantera eventuella begränsningar och att acceptera sin situation på ett konstruktivt sätt, vilket kan förbättra deras välbefinnande.

Healthy Ageing and Well-Being in Old Age, Luleå tekniska universitet.

(Källa: forskning.se)

Folkhälsa

Matvanorna i Norden går åt fel håll

Den nya NORMO-rapporten bekräftar en tydlig trend: livsstilsvanorna i Norden avviker allt mer från NNR2023. Tillsammans bidrar förändrade kost- och rörelsemönster till en negativ folkhälsoutveckling som enligt analysen kräver samordnade insatser på nordisk nivå.

Nina Granberg 10 december, 2025 • Uppdaterades 12 december, 2025 • 2 minuters läsning

56 procent av den vuxna befolkningen och 20% av barnen i Norden är överviktiga eller lever med obesitas. Ökningen sedan 2014 syns i de flesta länder, med störst förändringar i Finland, Sverige och på Island.

Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann betonade vid seminariet där NORMO-rapporten nyligen presenterades att utvecklingen är tydlig:

-Vi är på väg att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning, kännetecknad av för mycket skärmtid och en ohälsosam och icke hållbar kost.

Citatet sätter ramen för rapportens huvudbudskap; kostmönster och rörelsemönster bidrar tillsammans till en negativ folkhälsotrend som kräver samordnade insatser.

Tydliga utvecklingsmönster i den nordiska regionen

Frukt och grönsaker: Intaget har minskat, framför allt frukt, och ligger fortsatt under rekommendationerna. Fullkorn: Konsumtionen har minskat sedan 2014 och är låg i hela Norden. Fisk: Intaget är stabilt men lägre än rekommenderade nivåer. Kött: Det totala köttintaget är högt, särskilt i Danmark och Finland. Energitäta livsmedel med lågt näringsinnehåll: Intaget är fortsatt högt bland vuxna, med variation mellan länder. Energidrycker: Konsumtionen har ökat i alla länder, särskilt bland unga.

Tydliga skillnader mellan grupper

Skillnaderna mellan socioekonomiska grupper är stabila över tid:

Utbildning: Personer med högre utbildning, eller högre utbildningsnivå hos föräldrar, rapporterar mer hälsosamma matmönster och lägre konsumtion av sötade drycker och energidrycker.
Ålder: Yngre vuxna äter mindre frukt, fullkorn och fisk samt mer kött och energidrycker än äldre.
Kön: Kvinnor rapporterar högre intag av frukt, grönsaker och fullkorn; män högre intag av kött och sötade drycker.

Politiska verktyg lyfts fram

Vid presentationen i Köpenhamn lyftes flera möjliga nordiska policyåtgärder för att underlätta mer hälsosamma val:

Sänkt moms på frukt och grönsaker
Gemensam nordisk hälsomärkning, exempelvis NutriScore
Reklambegränsningar riktade till barn
Reglering av energidrycker, såsom åldersgräns och koffeinmax

Flera länder har redan tagit steg i denna riktning, och panelisterna underströk att nordiskt samarbete kan ge större effekt än enskilda nationella insatser.

Fakta: Vad är NORMO?

NORMO (Nordic Monitoring of Diet, Physical Activity and Overweight) är Nordiska ministerrådets återkommande kartläggning av matvanor, fysisk aktivitet, stillasittande och viktstatus i de nordiska länderna.

Undersökningen genomförs med harmoniserade metoder för att möjliggöra jämförelser mellan länder. Årets rapport bygger på data från 2024 och följer utvecklingen sedan 2011/2014.

Syftet är att ge underlag för nationell och nordisk folkhälsopolitik samt att följa hur väl befolkningens vanor överensstämmer med de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2023

Livsmedel

EU ska undersöka mikroplaster i mat

Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har fått i uppdrag av Europaparlamentet att undersöka mikroplaster i mat, vatten och luft.

Nina Granberg 9 december, 2025 • Uppdaterades 11 december, 2025 • 1 minuts läsning

Intresset och oron för mikroplaster har ökat bland konsumenter i både Sverige och alla andra EU-länder de senaste åren. Nu har Europaparlamentet givit Efsa i uppdrag att ta fram ett vetenskapligt underlag om mikroplaster i både mat, vatten och luft.

- Det är bra att Efsa få det här uppdraget eftersom det fortfarande saknas mycket kunskap på området, säger Salomon Sand, toxikolog på Livsmedelsverket.

Efsa kommer att titta på den senaste forskningen om mikroplast, exempelvis om hur mikroplaster tar sig in i och påverkar människokroppen och vilka effekter det kan ha, hur förekomsten i livsmedel kan mätas samt hur mycket mikroplaster vi exponeras för via mat baserat på befintliga data.

Efsas bedömning förväntas bli klar i slutet av 2027.

Läs mer om uppdraget här: Microplastics: European Parliament requests scientific advice from EFSA