Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Folkhälsa

PUSH – innovativa insatser för hälosam matkultur

Spel som får barn att våga testa nya smaker, en innovativ skolkafeteria och en digital receptdatabas för behandling av magproblem och magsmärtor. Det är några av de insatser som nya plattformen PUSH ska stödja, med målet att skapa en mer hälsosam matkultur.

15 januari, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning
PUSH – innovativa insatser för hälosam matkultur

Foto: Pressbild

Allt fler svenskar drabbas av sjukdom till följd av ohälsosamma matvanor, med personligt lidande och enorma kostnader för samhället som följd. För att vända utvecklingen har Sveriges innovationsmyndighet Vinnova finansierat transformationsplattformen PUSH, som bland annat ska stötta innovationer som kan förändra matsystemet och främja folkhälsan.

– Genom att fokusera på så kallade ”hävstänger” i systemet, kan vi få stor effekt genom relativt små insatser. Hävstänger som vi har identifierat handlar bland annat om bebisars och ungas matvanor, kommunikationen som påverkar våra matval och att det måste bli lönsamt att förebygga ohälsa inom hälso- och sjukvården, säger Amanda Allvin, projektledare för PUSH. 

Vinnova har även finansierat nio olika prototyp-insatser som de anser har möjlighet att driva på en förändring. Sex av dessa, som berör någon av PUSH:s hittills identifierade hävstänger, har valt att ansluta sig till PUSH:s missionsdrivna arbete med målet att matsystemet år 2035 ska främja friskt liv för alla. Plattformen kommer under våren 2024 att stötta innovatörerna när de testar idéer som kan bidra till att på sikt förändra matsystemet i grunden.

Smak för hållbar mat – från bebisar till tonåringar

Två av prototyperna handlar om att lära bebisar äta mat, eftersom forskning visar att första året i livet är viktigt för att utveckla sunda matvanor. Målet är att stärka föräldrar och ge dem mer kunskap, så att fler vågar låta sina bebisar utforska många former av smaker och konsistenser. 

– Barn som får hjälp att utforska olika slags mat tidigt under livet blir mer matglada än barn som inte fått denna möjlighet. Genom att stötta föräldrar i att låta sina bebisar prova nya smaker, kan vi få till en stor förändring av både nuvarande och kommande generationers matvanor, säger Susanna Almström, som är projektledare för prototypen Smakblomman.

Även lite äldre barn kan behöva en puff för att vilja äta mer hälsosamt. För denna målgrupp kommer PUSH stötta Consupedia i att testa ett pedagogiskt brädspel som låter barn utforska nya smaker och konsistenser på ett lekfullt sätt. Ytterligare ett projekt ska utveckla ett innovativt upplägg för skolkafeterior där ungdomar självmant väljer mat som är bättre för både hälsan och planeten. 

– Vi har testat vårt brädspel i hem- och förskolemiljö i liten skala, med väldigt lovande resultat. Nu ska det bli jättespännande att samarbeta med förskolor för att skala upp testerna och undersöka om spelet kan påverka barns vilja att provsmaka hälsosamma och klimatsmarta livsmedel, säger Fredrik Brounéus, projektledare för prototypen Smakplaneten.

Recept på recept – digitala kostbehandlingar

Två av prototyperna riktar sig mot vuxna och äldre. Kostfonden leder ett test för att leverera digital behandling av specifika matrelaterade sjukdomar, till att börja med en behandling av mag- och tarmsmärtor (IBS). PUSH ska även stötta arbetet med att ta fram ett effektivt sätt att kommunicera hälsofrämjande kost-budskap till äldre konsumenter. 

– De här prototyperna är bara några exempel på vad vi kommer att stötta genom arbetet med PUSH. Genom att samverka med andra organisationer och aktörer vill vi samla alla goda krafter för att pusha på en förändring av matsystemet. Det är bara genom att jobba tillsammans som vi kan lyckas nå vår mission, säger Amanda Allvin.

För mer information, kontakta: Amanda Allvin, projektledare, amanda.allvin@livsmedelsakademin.se, 0705-86 32 71



Forskning

Antibiotika kan påverka tarmfloran i flera år

Behandling med antibiotika kan påverka sammansättningen av bakterierna i tarmen under lång tid. En ny studie visar att vissa typer av antibiotika kan kopplas till förändringar i tarmfloran i upp till fyra till åtta år efter behandlingen.

Nina Granberg 11 mars, 2026 3 minuters läsning
IMG_1605

Foto: Sandra Gunnarsson

Antibiotika kan vara livräddande vid allvarliga infektioner. Samtidigt har epidemiologiska studier visat att omfattande antibiotikaanvändning är kopplad till en ökad risk för vissa hälsotillstånd, som typ 2- diabetes och mag-och tarminfektioner. Orsakerna till dessa samband är inte fullt klarlagda, men förändringar i tarmfloran tros spela en roll. Det är sedan tidigare känt att antibiotika kan påverka tarmfloran kraftigt på kort sikt, men hur länge förändringarna kvarstår har varit oklart.

Även enstaka behandling lämnade spår

Ny forskning har funnit starka samband mellan tidigare antibiotikaanvändning och hur tarmfloran ser ut flera år senare, inklusive mångfalden av bakteriearter. Studien som är gjord av ett internationellt forskarteam lett av forskare vid Uppsala universitet har publicerats i tidskriften Nature Medicine. 

– Vi kan se att antibiotikaanvändning så långt som fyra till åtta år tillbaka i tiden är kopplat till den sammansättning av tarmfloran som en person har i dag. Även en enstaka behandling med vissa antibiotikatyper lämnar spår, säger Gabriel Baldanzi studiens försteförfattare och tidigare doktorand vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande och tillägger:

– Antibiotikaanvändning tas på stort allvar i Sverige och vi har redan en strikt antibiotikapolicy. Man ska fortsätta följa sin läkares rekommendationer. Samtidigt bidrar våra resultat till att belysa långsiktiga konsekvenser av antibiotika som sällan uppmärksammas.

I studien analyserade forskarna läkemedelsregisterdata tillsammans med en detaljerad kartläggning av tarmfloran hos 14 979 vuxna bosatta i Sverige. Tarmfloran jämfördes mellan personer som fått olika typer av antibiotika och deltagare som inte fått någon antibiotikabehandling under perioden.

Studien var möjlig tack vare Sveriges omfattande läkemedelsregister, som innehåller uppgifter om samtliga antibiotika som hämtas ut på apotek. Dessa uppgifter kopplades till biobanker med tarmfloradata vid universiteten i Lund och Uppsala. 

Starkare samband med vissa typer av antibiotika

Resultaten skilde sig tydligt beroende på vilken typ av antibiotika som använts. De starkaste sambanden observerades för klindamycin, fluorokinoloner och flukloxacillin.

Däremot var penicillin V, det vanligast förskrivna antibiotikat vid behandling av infektioner utanför sjukhus i Sverige, kopplat till minimala och snabbt övergående förändringar i tarmfloran.

– Det starka sambandet mellan det smalspektriga flukloxacillinet och tarmfloran var oväntat och vi vill gärna se att detta resultat bekräftas i andra studier. Vi tror dock att resultaten från vår studie kan bidra till framtida rekommendationer kring antibiotikaanvändning, särskilt när man ska välja mellan två lika effektiva antibiotika där det ena har mindre påverkan på tarmfloran, säger Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet och huvudansvarig forskare för studien.

Nya prover kan ge mer kunskap

Forskarna påpekar att studien endast inkluderade recept från de senaste åtta åren. En längre uppföljningsperiod skulle kunna ge ytterligare kunskap om hur länge förändringarna i tarmfloran kvarstår. Dessutom analyserades tarmfloran bara vid ett tillfälle för varje deltagare.

– Vi har precis samlat in ett andra prov från nästan hälften av deltagarna. Det kommer att göra det möjligt att ännu bättre förstå återhämtningstiden och se vilken sammansättning av tarmfloran som är mer mottaglig för störningar efter antibiotikabehandling, säger Tove Fall.

Fakta om studien

Studien omfattade 14 979 deltagare från de svenska befolkningsbaserade kohorterna SCAPIS-Uppsala, SIMPLER (Uppsala universitet), SCAPIS-Malmö och MOS (Lunds universitet).

Läs mer HÄR.



Profilen

Hon vill ge maten medicinsk status

En trygg realist med stort hjärta och nära till skratt. Möt Lena Jarlhede Svensson, dietist och kostcontroller på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.31.14
Agneta Renmark 11 mars, 2026 6 minuters läsning
251027_Dietisten_Lena_0017

Foto: Foto: Katja Ragnstam


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.