Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Folkhälsa

PUSH – innovativa insatser för hälosam matkultur

Spel som får barn att våga testa nya smaker, en innovativ skolkafeteria och en digital receptdatabas för behandling av magproblem och magsmärtor. Det är några av de insatser som nya plattformen PUSH ska stödja, med målet att skapa en mer hälsosam matkultur.

15 januari, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning
PUSH – innovativa insatser för hälosam matkultur

Foto: Pressbild

Allt fler svenskar drabbas av sjukdom till följd av ohälsosamma matvanor, med personligt lidande och enorma kostnader för samhället som följd. För att vända utvecklingen har Sveriges innovationsmyndighet Vinnova finansierat transformationsplattformen PUSH, som bland annat ska stötta innovationer som kan förändra matsystemet och främja folkhälsan.

– Genom att fokusera på så kallade ”hävstänger” i systemet, kan vi få stor effekt genom relativt små insatser. Hävstänger som vi har identifierat handlar bland annat om bebisars och ungas matvanor, kommunikationen som påverkar våra matval och att det måste bli lönsamt att förebygga ohälsa inom hälso- och sjukvården, säger Amanda Allvin, projektledare för PUSH. 

Vinnova har även finansierat nio olika prototyp-insatser som de anser har möjlighet att driva på en förändring. Sex av dessa, som berör någon av PUSH:s hittills identifierade hävstänger, har valt att ansluta sig till PUSH:s missionsdrivna arbete med målet att matsystemet år 2035 ska främja friskt liv för alla. Plattformen kommer under våren 2024 att stötta innovatörerna när de testar idéer som kan bidra till att på sikt förändra matsystemet i grunden.

Smak för hållbar mat – från bebisar till tonåringar

Två av prototyperna handlar om att lära bebisar äta mat, eftersom forskning visar att första året i livet är viktigt för att utveckla sunda matvanor. Målet är att stärka föräldrar och ge dem mer kunskap, så att fler vågar låta sina bebisar utforska många former av smaker och konsistenser. 

– Barn som får hjälp att utforska olika slags mat tidigt under livet blir mer matglada än barn som inte fått denna möjlighet. Genom att stötta föräldrar i att låta sina bebisar prova nya smaker, kan vi få till en stor förändring av både nuvarande och kommande generationers matvanor, säger Susanna Almström, som är projektledare för prototypen Smakblomman.

Även lite äldre barn kan behöva en puff för att vilja äta mer hälsosamt. För denna målgrupp kommer PUSH stötta Consupedia i att testa ett pedagogiskt brädspel som låter barn utforska nya smaker och konsistenser på ett lekfullt sätt. Ytterligare ett projekt ska utveckla ett innovativt upplägg för skolkafeterior där ungdomar självmant väljer mat som är bättre för både hälsan och planeten. 

– Vi har testat vårt brädspel i hem- och förskolemiljö i liten skala, med väldigt lovande resultat. Nu ska det bli jättespännande att samarbeta med förskolor för att skala upp testerna och undersöka om spelet kan påverka barns vilja att provsmaka hälsosamma och klimatsmarta livsmedel, säger Fredrik Brounéus, projektledare för prototypen Smakplaneten.

Recept på recept – digitala kostbehandlingar

Två av prototyperna riktar sig mot vuxna och äldre. Kostfonden leder ett test för att leverera digital behandling av specifika matrelaterade sjukdomar, till att börja med en behandling av mag- och tarmsmärtor (IBS). PUSH ska även stötta arbetet med att ta fram ett effektivt sätt att kommunicera hälsofrämjande kost-budskap till äldre konsumenter. 

– De här prototyperna är bara några exempel på vad vi kommer att stötta genom arbetet med PUSH. Genom att samverka med andra organisationer och aktörer vill vi samla alla goda krafter för att pusha på en förändring av matsystemet. Det är bara genom att jobba tillsammans som vi kan lyckas nå vår mission, säger Amanda Allvin.

För mer information, kontakta: Amanda Allvin, projektledare, amanda.allvin@livsmedelsakademin.se, 0705-86 32 71



Onkologi

Ny studie kopplar livsstilsfaktorer till bröstcancer

Mer än en fjärdedel av de förlorade friska levnadsåren till följd av bröstcancer kan kopplas till livsstilsfaktorer som kost, rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Det visar en omfattande analys av data från över 200 länder.

Nina Granberg 5 mars, 2026 Uppdaterades 6 mars, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1218538903 1

Foto: AdobeStock

Studien, som analyserar data från cancerregister i fler än 200 länder mellan 1990 och 2023, visar att 28 procent av de förlorade friska levnadsåren på grund av bröstcancer globalt kan kopplas till modifierbara livsstilsfaktorer. Bland dessa ingår hög konsumtion av rött kött, tobaksanvändning, högt blodsocker, högt BMI, hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet. Resultaten har publicerats i The Lancet Oncology och omfattar både historiska trender och framtidsprognoser.

Studien visar att antalet nya fall av bröstcancer globalt beräknas stiga från omkring 2,3 miljoner år 2023 till mer än 3,5 miljoner år 2050. Samtidigt framgår det att personer i höginkomstländer i regel har bättre tillgång till screening, snabba diagnoser och behandling, medan ökande sjukdomsbörda och högre dödlighet förväntas i låg- och medelinkomstländer där vårdresurserna är mer begränsade.

Kartlagda riskfaktorer

Av de livsstilsfaktorerna som studien kopplar till förlorade friska levnadsår stod följande för störst andel:

  • Hög konsumtion av rött kött – 11 procent av alla förlorade friska levnadsår
  • Tobaksanvändning, inklusive passiv rökning – cirka 8 procent
  • Högt blodsocker – 6 procent
  • Högt BMI – 4 procent
  • Hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet – vardera 2 procent

Analysen visar också att det diagnostiserades tre gånger fler nya fall av bröstcancer hos kvinnor över 55 år jämfört med kvinnor mellan 20 och 54 år under 2023. Samtidigt har incidensen i åldersgruppen 20–54 år ökat med nästan 29 procent sedan 1990, medan incidensen i äldre åldersgrupper varit relativt stabil.


Dela artikeln

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 Uppdaterades 5 mars, 2026 2 minuters läsning
IMG_1589

Foto: David Stephansson



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.