Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Folkhälsa

PUSH – innovativa insatser för hälosam matkultur

Spel som får barn att våga testa nya smaker, en innovativ skolkafeteria och en digital receptdatabas för behandling av magproblem och magsmärtor. Det är några av de insatser som nya plattformen PUSH ska stödja, med målet att skapa en mer hälsosam matkultur.

15 januari, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning
PUSH – innovativa insatser för hälosam matkultur

Foto: Pressbild

Allt fler svenskar drabbas av sjukdom till följd av ohälsosamma matvanor, med personligt lidande och enorma kostnader för samhället som följd. För att vända utvecklingen har Sveriges innovationsmyndighet Vinnova finansierat transformationsplattformen PUSH, som bland annat ska stötta innovationer som kan förändra matsystemet och främja folkhälsan.

– Genom att fokusera på så kallade ”hävstänger” i systemet, kan vi få stor effekt genom relativt små insatser. Hävstänger som vi har identifierat handlar bland annat om bebisars och ungas matvanor, kommunikationen som påverkar våra matval och att det måste bli lönsamt att förebygga ohälsa inom hälso- och sjukvården, säger Amanda Allvin, projektledare för PUSH. 

Vinnova har även finansierat nio olika prototyp-insatser som de anser har möjlighet att driva på en förändring. Sex av dessa, som berör någon av PUSH:s hittills identifierade hävstänger, har valt att ansluta sig till PUSH:s missionsdrivna arbete med målet att matsystemet år 2035 ska främja friskt liv för alla. Plattformen kommer under våren 2024 att stötta innovatörerna när de testar idéer som kan bidra till att på sikt förändra matsystemet i grunden.

Smak för hållbar mat – från bebisar till tonåringar

Två av prototyperna handlar om att lära bebisar äta mat, eftersom forskning visar att första året i livet är viktigt för att utveckla sunda matvanor. Målet är att stärka föräldrar och ge dem mer kunskap, så att fler vågar låta sina bebisar utforska många former av smaker och konsistenser. 

– Barn som får hjälp att utforska olika slags mat tidigt under livet blir mer matglada än barn som inte fått denna möjlighet. Genom att stötta föräldrar i att låta sina bebisar prova nya smaker, kan vi få till en stor förändring av både nuvarande och kommande generationers matvanor, säger Susanna Almström, som är projektledare för prototypen Smakblomman.

Även lite äldre barn kan behöva en puff för att vilja äta mer hälsosamt. För denna målgrupp kommer PUSH stötta Consupedia i att testa ett pedagogiskt brädspel som låter barn utforska nya smaker och konsistenser på ett lekfullt sätt. Ytterligare ett projekt ska utveckla ett innovativt upplägg för skolkafeterior där ungdomar självmant väljer mat som är bättre för både hälsan och planeten. 

– Vi har testat vårt brädspel i hem- och förskolemiljö i liten skala, med väldigt lovande resultat. Nu ska det bli jättespännande att samarbeta med förskolor för att skala upp testerna och undersöka om spelet kan påverka barns vilja att provsmaka hälsosamma och klimatsmarta livsmedel, säger Fredrik Brounéus, projektledare för prototypen Smakplaneten.

Recept på recept – digitala kostbehandlingar

Två av prototyperna riktar sig mot vuxna och äldre. Kostfonden leder ett test för att leverera digital behandling av specifika matrelaterade sjukdomar, till att börja med en behandling av mag- och tarmsmärtor (IBS). PUSH ska även stötta arbetet med att ta fram ett effektivt sätt att kommunicera hälsofrämjande kost-budskap till äldre konsumenter. 

– De här prototyperna är bara några exempel på vad vi kommer att stötta genom arbetet med PUSH. Genom att samverka med andra organisationer och aktörer vill vi samla alla goda krafter för att pusha på en förändring av matsystemet. Det är bara genom att jobba tillsammans som vi kan lyckas nå vår mission, säger Amanda Allvin.

För mer information, kontakta: Amanda Allvin, projektledare, amanda.allvin@livsmedelsakademin.se, 0705-86 32 71



Folkhälsa

Unga kopplar kött till protein och hälsa

Allt fler unga i Sverige väljer kött och kopplar det till protein och hälsa. Samtidigt minskar andelen som följer strikt vegetariska kostmönster.

Nina Granberg 18 mars, 2026 2 minuters läsning
IMG_1612

Foto: Ungdomsbarometern 2026

Enligt en undersökning som gjorts av Ungdomsbarometern på uppdrag av Svenskt Kött, uppger 54 procent av unga att kött påverkar deras hälsa positivt. Endast 9 procent anser däremot att påverkan är negativ. Studien pekar också på att kött blivit ett vanligare inslag i ungas kost de senaste åren.

Andelen unga som äter kött flera gånger i veckan har ökat markant sedan 2018. I dag uppger 78 procent att de äter nötkött flera gånger i veckan eller dagligen, jämfört med 57 procent 2018.

– Den här generationen är mer pragmatisk och tänker mer på sin egen hälsa. Det handlar inte om att tokäta kött men att se det som en naturlig del av en näringsrik kost vid sidan av vegetabilier, säger Isabel Moretti, vd för Svenskt Kött, i en artikel i Livsmedel i fokus.

Samtidigt minskar andelen unga som följer strikt vegetariska kostmönster. Andelen som uppger att de äter enbart vegetariskt har sjunkit från 9 till 3 procent sedan 2019, och endast 1 procent anger att de äter helt veganskt.

Enligt Johanna Göransson, analytiker på Ungdomsbarometern, handlar utvecklingen om ett bredare värderingsskifte.

– Valen styrs i hög grad av smak, vardag, ekonomi och funktion, snarare än av ideologiska kostidentiteter, säger hon och tillägger:

– Det finns ett stort fokus på protein bland dagens unga. Kött kopplas starkt till både protein, träning och välmående, och det är tjejerna som står för den största förflyttningen.

Förtroende för produktionen spelar också en roll. Många uppger att svenskt kött står för trygghet och kontroll över hur maten produceras.

– Dagens unga är morgondagens konsumenter och barnfamiljer. Hur de ser på mat, kött och svenskt ursprung i dag kommer att påverka hur den svenska livsmedelskonsumtionen utvecklas framöver, säger Isabel Moretti.

Läs mer om undersökningen HÄR.

Ungdomsbarometern studerat måltidsvanor, kostpreferenser och relationen till hälsa i åldersgruppen 15-24. I årets undersökning deltog 15 000 personer. På uppdrag av Svenskt Kött har man i år även undersökt ungas relation till kött och syn på svensk- och närproducerade livsmedel.



Onkologi

Kunskapen om riskfaktorer för cancer är låg

Kunskapen om flera livsstilsrelaterade faktorer som kan påverka risken för cancer är låg bland svenskar. Skillnaderna mellan olika utbildningsgrupper är också stora.

Nina Granberg 12 mars, 2026 Uppdaterades 13 mars, 2026 2 minuters läsning
IMG_1346

Foto: AdobeStock

Kunskapen om flera livsstilsrelaterade faktorer som kan påverka risken för cancer är låg bland svenskar. Skillnaderna mellan olika utbildningsgrupper är också stora.

I en ny studie som publicerats i BMC Public Health har forskare kartlagt hur väl allmänheten känner till etablerade riskfaktorer för cancer. Kännedomen om flera samband är begränsad. Mindre än hälften av deltagarna kände till kopplingen mellan cancer och flera kost- och livsstilsfaktorer. Det gäller bland annat övervikt och obesitas, låg fysisk aktivitet samt kostfaktorer som högt intag av rött kött och ett lågt intag av frukt och grönsaker. Kunskapen var särskilt låg när det gäller betydelsen av fullkorn och kostfiber.

IMG_1608
Källa: Regionala Cancercentrum i Samverkan

– Dessa faktorer påverkar en rad cancersjukdomar, till exempel tjock- och ändtarmscancer som är Sveriges tredje vanligaste cancerform. Det är också en cancerform som ökat bland personer under 50 år sedan början av 2000-talet. Mellan 20 och 25 procent av fallen bedöms ha ärftliga orsaker, samtidigt påverkas risken av våra levnadsvanor, till exempel vad vi äter och hur vi rör på oss, säger Cecilia Hultstrand, PhD, huvudförfattare till artikeln och ordförande för den nationella arbetsgruppen för cancerprevention vid RCC.

Skillnaderna i kunskap var också tydliga mellan olika utbildningsgrupper. Personer utan universitetsutbildning hade generellt sämre kännedom om flera av de etablerade riskfaktorerna jämfört med personer med längre utbildning.

– Det är viktigt att kommunikation om riskfaktorer når alla, oavsett utbildningsbakgrund, annars riskerar vi att förstärka de ojämlika skillnader i hälsa som redan finns. Att ha information om riskfaktorer är en förutsättning för människor att kunna fatta välgrundade beslut om sina levnadsvanor och om förebyggande åtgärder. Kunskapsspridning är en viktig strategi för cancerprevention, men som behöver kombineras med andra åtgärder. Samhället behöver skapa förutsättningar som gör det lättare att leva hälsosamt, säger Cecilia Hultstrand.

Studien är initierad av den nationella arbetsgruppen för cancerprevention vid RCC. Totalt svarade 1 520 personer på en digital enkät. Deltagarna rekryterades från Novus Sverigepanel, som består av cirka 50 000 paneldeltagare bosatta i Sverige i åldrarna 18–84 år. Enkäten är framtagen av forskargruppen.

Läs mer HÄR.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.