Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Folkhälsa

PUSH – innovativa insatser för hälosam matkultur

Spel som får barn att våga testa nya smaker, en innovativ skolkafeteria och en digital receptdatabas för behandling av magproblem och magsmärtor. Det är några av de insatser som nya plattformen PUSH ska stödja, med målet att skapa en mer hälsosam matkultur.

15 januari, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning
PUSH – innovativa insatser för hälosam matkultur
Pressbild

Allt fler svenskar drabbas av sjukdom till följd av ohälsosamma matvanor, med personligt lidande och enorma kostnader för samhället som följd. För att vända utvecklingen har Sveriges innovationsmyndighet Vinnova finansierat transformationsplattformen PUSH, som bland annat ska stötta innovationer som kan förändra matsystemet och främja folkhälsan.

– Genom att fokusera på så kallade ”hävstänger” i systemet, kan vi få stor effekt genom relativt små insatser. Hävstänger som vi har identifierat handlar bland annat om bebisars och ungas matvanor, kommunikationen som påverkar våra matval och att det måste bli lönsamt att förebygga ohälsa inom hälso- och sjukvården, säger Amanda Allvin, projektledare för PUSH. 

Vinnova har även finansierat nio olika prototyp-insatser som de anser har möjlighet att driva på en förändring. Sex av dessa, som berör någon av PUSH:s hittills identifierade hävstänger, har valt att ansluta sig till PUSH:s missionsdrivna arbete med målet att matsystemet år 2035 ska främja friskt liv för alla. Plattformen kommer under våren 2024 att stötta innovatörerna när de testar idéer som kan bidra till att på sikt förändra matsystemet i grunden.

Smak för hållbar mat – från bebisar till tonåringar

Två av prototyperna handlar om att lära bebisar äta mat, eftersom forskning visar att första året i livet är viktigt för att utveckla sunda matvanor. Målet är att stärka föräldrar och ge dem mer kunskap, så att fler vågar låta sina bebisar utforska många former av smaker och konsistenser. 

– Barn som får hjälp att utforska olika slags mat tidigt under livet blir mer matglada än barn som inte fått denna möjlighet. Genom att stötta föräldrar i att låta sina bebisar prova nya smaker, kan vi få till en stor förändring av både nuvarande och kommande generationers matvanor, säger Susanna Almström, som är projektledare för prototypen Smakblomman.

Även lite äldre barn kan behöva en puff för att vilja äta mer hälsosamt. För denna målgrupp kommer PUSH stötta Consupedia i att testa ett pedagogiskt brädspel som låter barn utforska nya smaker och konsistenser på ett lekfullt sätt. Ytterligare ett projekt ska utveckla ett innovativt upplägg för skolkafeterior där ungdomar självmant väljer mat som är bättre för både hälsan och planeten. 

– Vi har testat vårt brädspel i hem- och förskolemiljö i liten skala, med väldigt lovande resultat. Nu ska det bli jättespännande att samarbeta med förskolor för att skala upp testerna och undersöka om spelet kan påverka barns vilja att provsmaka hälsosamma och klimatsmarta livsmedel, säger Fredrik Brounéus, projektledare för prototypen Smakplaneten.

Recept på recept – digitala kostbehandlingar

Två av prototyperna riktar sig mot vuxna och äldre. Kostfonden leder ett test för att leverera digital behandling av specifika matrelaterade sjukdomar, till att börja med en behandling av mag- och tarmsmärtor (IBS). PUSH ska även stötta arbetet med att ta fram ett effektivt sätt att kommunicera hälsofrämjande kost-budskap till äldre konsumenter. 

– De här prototyperna är bara några exempel på vad vi kommer att stötta genom arbetet med PUSH. Genom att samverka med andra organisationer och aktörer vill vi samla alla goda krafter för att pusha på en förändring av matsystemet. Det är bara genom att jobba tillsammans som vi kan lyckas nå vår mission, säger Amanda Allvin.

För mer information, kontakta: Amanda Allvin, projektledare, amanda.allvin@livsmedelsakademin.se, 0705-86 32 71



Yrkesfrågor

Digital teknik tar större plats i dietistens arbete

Videokonsultationer, digitala journaler, appar och kliniska beslutsstöd används i allt fler delar av dietistens arbete. En ny forskningsöversikt visar samtidigt att det fortfarande finns stora kunskapsluckor kring vad digitaliseringen faktiskt betyder för patienter, dietister och vårdens resultat.

Dietisten
Redaktionen 9 september, 2026 2 minuters läsning
Webbmöte
Videomöten är ett verktyg många dietister använder sig av i dag. Adode.stock

Digital teknik har blivit en del av den kliniska vardagen även inom nutrition och dietetik. I en ny scoping review, publicerad i Journal of the Academy of Nutrition and Dietetics, har forskare kartlagt hur olika digitala tekniker används av dietister inom akutsjukvård.

Översikten omfattar 101 studier från 24 länder, drygt 333 000 patienter och 2 800 yrkesverksamma inom nutrition och dietetik. Forskarna har gått igenom studier publicerade mellan 2014 och april 2025 och kartlagt var i nutritionsbehandlingen tekniken används och vilka effekter som har studerats.

Från videomöten till beslutsstöd 

Vanligast var telehälsa, som förekom i 31 procent av studierna. Därefter följde elektroniska patientjournaler och mobil hälsa, exempelvis appar, med 19 procent vardera. Kliniska beslutsstöd stod för 15 procent.

Forskarna hittade också nyare användningsområden som maskininlärning, visualisering av kliniska data och digitala måltidssystem. Tekniken användes i hela nutritionsprocessen, men framför allt vid nutritionsbehandling och bedömning.

Dietistens digitala roll kunde se mycket olika ut. Det handlade bland annat om att genomföra behandling på distans, tolka riskbedömningar, hämta och analysera information ur elektroniska journaler och använda digital patientuppföljning som underlag för kliniska beslut.

Undernäring var det vanligaste området för den digitala tekniken och stod för 39 procent av de studerade tillämpningarna.

Effekterna på patienterna mindre studerade 

Trots den snabba utvecklingen finns betydande kunskapsluckor. Två tredjedelar av studierna var observationsstudier och forskningen hade oftare undersökt processmått – exempelvis kvalitet, effektivitet och säkerhet – än effekter på patienternas hälsa, kostnader eller upplevelser.

Forskarna konstaterar därför att digital teknik redan används brett inom dietetiken, men att det behövs mer forskning för att avgöra vilka lösningar som faktiskt förbättrar vården och hur de bäst integreras i dietistens arbete.

Källa: Canfell OJ. et al. Digital health in acute care nutrition and dietetics practice: a scoping review. Journal of the Academy of Nutrition and Dietetics, 2026.

Läs mer i nästa  nummer av Dietisten!

En del av digitaliseringen är mötet mellan dietist och patient på distans. När fungerar videokonsultationer bra – och när gör de det inte?

Sarah Persson, legitimerad dietist och doktorand vid Umeå universitet, är förstaförfattare till den nya svenska studien Dietitian reflections on video consultations. I nästa nummer av Dietisten berättar hon mer om studien och dietisters erfarenheter av videokonsultationer.


Dela artikeln

Obesitas

GLP-1-behandling kan dölja nutritionsproblem

Kraftig aptitminskning och lägre energiintag vid behandling med GLP-1-läkemedel kan öka risken för otillräckligt intag av protein och mikronäringsämnen. En ny översikt uppmärksammar risken för ”dold undernäring” och efterlyser större fokus på nutrition under behandlingen.

Dietisten
Redaktionen 7 september, 2026 3 minuters läsning
GLP-1
Adobe.stock

GLP-1-receptoragonister och kombinerade GIP/GLP-1-läkemedel har förändrat behandlingen av obesitas och kan ge en betydande och långvarig viktnedgång. Men den snabba utvecklingen har samtidigt väckt nya frågor om vad som händer med patienternas näringsintag när aptiten och mängden mat minskar kraftigt.

I en ny narrativ översikt, publicerad i tidskriften Nutrients, sammanfattar forskare kunskapsläget kring mikronäringsstatus, proteinintag och förändringar i fettfri massa vid behandling med GLP-1-baserade läkemedel.

Forskarna pekar på risken för vad de beskriver som ”hidden malnutrition” – nutritionsproblem som kan vara svåra att upptäcka när behandlingen samtidigt ger den eftersträvade viktnedgången.

Mindre mat ställer högre krav på kvaliteten 

GLP-1-läkemedlens effekt bygger bland annat på minskad aptit, ökad mättnad och ett lägre spontant energiintag. Gastrointestinala biverkningar som illamående och kräkningar kan hos vissa patienter minska intaget ytterligare.

Det innebär att patienten behöver få i sig tillräckligt med protein, vitaminer och mineraler genom en betydligt mindre mängd mat än tidigare.

Samtidigt kan personer med obesitas ha otillräcklig mikronäringsstatus redan innan läkemedelsbehandlingen påbörjas. Ett minskat och ensidigt matintag under behandlingen kan därför enligt forskarna förstärka befintliga problem eller skapa nya.

Bland de näringsämnen som diskuteras finns bland annat järn, vitamin B12, folat och vitamin D. Kunskapsläget är dock fortfarande begränsat och det saknas långtidsstudier som visar hur vanligt det är att patienter utvecklar kliniskt betydelsefulla näringsbrister under GLP-1-behandling.

Muskelmassa behöver uppmärksammas 

Även förändringar i kroppssammansättningen är en viktig fråga. Den största delen av viktminskningen vid GLP-1-behandling utgörs av fettmassa, men studier visar att även fettfri massa minskar.

Förlust av fettfri massa är inte unik för läkemedelsbehandling utan förekommer även vid annan större viktnedgång. Forskarna framhåller ändå att muskelmassa och muskelfunktion behöver uppmärksammas, framför allt hos personer som redan före behandlingen har liten muskelreserv eller ökad risk för sarkopeni.

Äldre personer och patienter med andra sjukdomar eller lågt proteinintag kan vara särskilt sårbara.

Tillräckligt proteinintag och fysisk aktivitet, framför allt styrketräning, lyfts därför som viktiga delar av behandlingen för att bidra till att bevara muskelmassa och funktion under viktnedgången.

Efterlyser strukturerad nutritionsuppföljning

Forskarna menar att nutritionsperspektivet behöver integreras tydligare i behandlingen med GLP-1-läkemedel. Uppföljningen bör inte enbart handla om kroppsvikt och läkemedlets biverkningar utan även om vad och hur mycket patienten faktiskt äter.

Det kan bland annat innebära bedömning av kostens kvalitet och proteinintag samt, för patienter med ökad risk, uppföljning av mikronäringsstatus och kroppssammansättning.

Samtidigt betonar forskarna att kunskapsluckorna fortfarande är stora. Det behövs fler prospektiva långtidsstudier för att avgöra hur vanligt det är med nutritionsbrister och kliniskt betydelsefull muskelförlust och vilka patienter som löper störst risk.

Den ökande användningen av GLP-1-baserade läkemedel gör enligt forskarna att nutritionsbedömning behöver bli en tydligare del av obesitasbehandlingen – så att en framgångsrik viktnedgång inte sker på bekostnad av patientens nutritionsstatus.

Källa: Sorić T. et al. Hidden Malnutrition in the GLP-1 Era: Micronutrient Status, Protein Adequacy, and Lean Mass as Emerging Nutritional Considerations—A Narrative Review. Nutrients, 2026; 18(17):2757.

Missa inte nästa nummer av Dietisten!

I nästa nummer av Dietisten fördjupar vi oss i nya trender inom obesitasbehandling – från GLP-1 och nutrition till nya behandlingsstrategier och dietistens roll när obesitasvården förändras.

Vill du läsa mer? Som prenumerant får du tillgång till Dietistens digitala innehåll och tidningen.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.