Folkhälsa

Problem när hållbar utveckling ska genomsyra hem- och konsumentkunskapen

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

I Sverige har skolämnet hem- och konsumentkunskap av Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten lyfts fram som en viktig aktör i utbildning för hållbar matkonsumtion. Men brister i skolledningarnas förståelse för både ämnets behov och potentiella kunskapsbidrag reducerar möjligheten att agera som en viktig aktör för hållbar matkonsumtion. Det framgår av en aktuell avhandling vid Göteborgs universitet.

Sedan läroplansrevideringen 2011 har ämnet hem- och konsumentkunskap getts ansvar att även inkorporera perspektivet hållbar utveckling i alla ämnets kunskapsområden – som måltidsplanering, matlagning, näringslära och resurshushållning. I jämförelse med exempelvis ämnets kursplan från 1962 innehåller de två senaste kursplanerna, från 2000 och 2011, också ett alltmer abstrakt och komplext innehåll.Genom att studera kursplaner för hem- och konsumentkunskapen, klassrumsundervisning i årskurs åtta under en termin, elevers deltagande och respons samt lärares uttalade uppfattningar via intervjuer undersöker Emmalee Gisslevik vad införandet av perspektivet hållbar utveckling innebär i hem- och konsumentkunskapen.

Svårtolkat och komplext– Det formulerade kunskapsinnehållet om mat har breddats och berikats på ett sätt som understryker ämnets och matens relevans inom lärande för hållbar utveckling i skolan. Samtidigt har ett stort ansvar lagts på ämneslärarna att tolka och översätta ett allt mer svårtolkat och komplext kunskapsinnehåll, säger hon.Ämneslärare uppfattar sitt ämne som ett starkt och nödvändigt utbildningsbidrag för både individer och för samhället i stort.– Men brister i skolledningarnas förståelse för både ämnets behov och potentiella kunskapsbidrag reducerar lärarnas möjligheter att arbeta enligt den avsedda läroplanen. Det handlar bland annat om brist på etiska och miljövänliga matvaror samt tid för planering, inventering, hantering av rester och avfall. Det gör att arbetet med att implementera en utbildning om hållbar mat ofta blir knapphändigt eller fragmenterat, säger Emmalee Gisslevik.

Positiva förutsättningarResultaten av hennes klassrumsobservationer visar att det ändå är möjligt att behandla hållbarhetsaspekter som en del av den vardagliga måltidspraktiken. Där ges eleverna stora valmöjligheter i utförandet av måltiden, vilket skapar positiva förutsättningar även när eleverna har helt olika förhållningssätt till tankarna om hållbarhet.– Kunskapsområdet är bland de främst prioriterade på den globala politiska agendan för hållbar utveckling. Samtidigt har hem- och konsumentkunskapsämnet fortfarande en mycket låg status inom det svenska skolsystemet. Den motsägelsen kan vara grundorsaken till de många problemen att nå ämnets mål och fulla potential, säger Emmalee Gisslevik.

Källa: Sahlgrenska sjukhuset

Forskning

Ny EU-satsning ska ge bättre kostråd vid psykisk ohälsa

Vilka kostförändringar kan hjälpa vid psykisk ohälsa – och hur ska råden utformas för att fungera i vardagen? Det ska EU-projektet Beethoven undersöka. Örebro universitet leder den biomedicinska delen av satsningen, som kombinerar kliniska studier med forskning om tarmflora, inflammation och människors livsvillkor.

Redaktionen 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Sambanden mellan kost och psykisk hälsa har fått allt större uppmärksamhet. Men det återstår frågor om vilka livsmedel och kostmönster som kan göra skillnad, vilka mekanismer som är inblandade och vilka personer som kan ha nytta av förändrade matvanor.

Det fyraåriga forskningsprojektet Beethoven ska bidra till att fylla dessa kunskapsluckor. Tretton organisationer deltar i projektet, som samordnas av Universität für Weiterbildung Krems i Österrike och pågår till augusti 2030. Finansieringen från EU uppgår till omkring 55 miljoner kronor, varav Örebro universitet får 5,5 miljoner.

Kostinsatser ska prövas i kliniska studier

Arbetet inleds med en sammanställning av befintlig forskning och kostråd. Forskarna ska kartlägga livsmedel, näringsämnen och kostmönster som har samband med psykisk hälsa och undersöka hur dessa samspelar med tarmens mikroorganismer och kroppens ämnesomsättning.

Därefter ska kliniska studier i tre europeiska länder kombineras med laboratoriestudier och analyser av biologiska markörer. Riktade kostinsatser ska undersökas hos personer med lindriga till måttliga symtom på psykisk ohälsa.

En central fråga är hur kosten påverkar inflammation och kommunikationen mellan tarm och hjärna. Ambitionen är också att bidra till mer individanpassade kostrekommendationer. Enligt Robert Brummer, professor vid Örebro universitet, behövs mer kunskap om både vilka kostförändringar som kan hjälpa och vilka personer som har nytta av dem.

Råden måste fungera i olika livssituationer

Projektet ska även undersöka varför kostråd kan vara olika lätta att följa. Forskare vid universitetet i Bayreuth leder arbetet med sociala, kulturella och geografiska faktorer. Utgångspunkten är att människors livsvillkor och sociala ojämlikheter behöver vägas in redan när rekommendationerna utvecklas.

Allmänheten ska bidra med erfarenheter genom bland annat enkäter, workshoppar och medborgarforskning. Även ekonomiska frågor och hållbar livsmedelsproduktion ingår i satsningen.

Målet är att utveckla vetenskapligt underbyggd vägledning som kan användas av yrkesverksamma inom nutrition och anpassas till olika åldrar och förutsättningar. De nordiska näringsrekommendationerna från 2023 är en av de referensmodeller som projektet ska utgå från.

För dietister är kopplingen mellan biologiska mekanismer och praktiskt genomförbara kostråd särskilt relevant. Kunskap om vilka insatser som hjälper behöver också följas av kunskap om hur patienterna kan få stöd att genomföra dem.

Projektet startade i september 2026 och har ännu inga egna behandlingsresultat. Om och hur de planerade kostinsatserna påverkar psykiska symtom återstår alltså att undersöka.

Källor: Örebro universitet, Universität für Weiterbildung Krems, universitetet i Bayreuth och projektpartnern Safe Food Advocacy Europe, 2026.

Läs om den svenska medverkan och projektets inriktning

Obesitas

Obesitaskirurgi kopplas till lägre cancerrisk

Personer som genomgått obesitaskirurgi hade omkring tjugo procent lägre risk för obesitasrelaterad cancer än personer med obesitas som inte opererats. Sambandet var likartat i olika åldersgrupper och hos kvinnor och män, visar en stor nordisk registerstudie publicerad i JAMA Surgery.

Redaktionen 26 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Tidigare forskning har visat ett samband mellan obesitaskirurgi och lägre cancerrisk, men resultaten har varit tydligast bland kvinnor. För flera cancerformer i mag-tarmkanalen har resultaten varit motstridiga. Forskare vid Karolinska Institutet och samarbetande lärosäten har nu undersökt om sambandet skiljer sig beroende på ålder och kön.

Studien omfattade drygt 784 000 personer med registrerad obesitas i Sverige, Danmark och Finland under perioden 1992–2023. Deltagarna var mellan arton och femtionio år när de inkluderades. Närmare 100 000 genomgick obesitaskirurgi. Med hjälp av nationella register jämförde forskarna förekomsten av tio cancerformer kopplade till obesitas hos opererade och icke-opererade personer.

Likartat samband i båda åldersgrupperna

Efter justering för bland annat ålder, kön och samsjuklighet var den relativa risken för de undersökta cancerformerna sammantaget nitton procent lägre i den opererade gruppen.

Sambandet var ungefär lika starkt i åldersgrupperna arton till trettionio år och fyrtio till femtionio år. För cancerformer som förekommer hos både kvinnor och män sågs ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen.

De tydligaste sambanden sågs för levercancer och cancer i livmoderkroppen, där risken var omkring halverad. För äggstockscancer var den relativa risken tjugosju procent lägre. Forskarna bedömer att resultaten talar för att långsiktiga cancerförebyggande vinster av obesitaskirurgi kan komma flera patientgrupper till del.

Avvikande resultat för bukspottkörtelcancer

För bukspottkörtelcancer sågs däremot en högre risk efter kirurgi, särskilt bland yngre vuxna. I den yngre åldersgruppen var den relativa risken drygt fördubblad. Resultaten pekar därmed inte mot en lägre risk för samtliga undersökta cancerformer.

Studien är en observationsstudie och kan inte fastställa att operationen i sig orsakade skillnaderna. Även efter statistisk justering kan andra skillnader mellan grupperna påverka resultaten. Riskminskningen gäller dessutom relativ risk, inte nitton procentenheters lägre risk för den enskilda patienten.

Källa: Radkiewicz C, Santoni G, Kauppila JH et al. Bariatric Surgery and Risk of Obesity-Related Cancer by Age and Sex. JAMA Surgery