Folkhälsa

Problem när hållbar utveckling ska genomsyra hem- och konsumentkunskapen

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

I Sverige har skolämnet hem- och konsumentkunskap av Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten lyfts fram som en viktig aktör i utbildning för hållbar matkonsumtion. Men brister i skolledningarnas förståelse för både ämnets behov och potentiella kunskapsbidrag reducerar möjligheten att agera som en viktig aktör för hållbar matkonsumtion. Det framgår av en aktuell avhandling vid Göteborgs universitet.

Sedan läroplansrevideringen 2011 har ämnet hem- och konsumentkunskap getts ansvar att även inkorporera perspektivet hållbar utveckling i alla ämnets kunskapsområden – som måltidsplanering, matlagning, näringslära och resurshushållning. I jämförelse med exempelvis ämnets kursplan från 1962 innehåller de två senaste kursplanerna, från 2000 och 2011, också ett alltmer abstrakt och komplext innehåll.Genom att studera kursplaner för hem- och konsumentkunskapen, klassrumsundervisning i årskurs åtta under en termin, elevers deltagande och respons samt lärares uttalade uppfattningar via intervjuer undersöker Emmalee Gisslevik vad införandet av perspektivet hållbar utveckling innebär i hem- och konsumentkunskapen.

Svårtolkat och komplext– Det formulerade kunskapsinnehållet om mat har breddats och berikats på ett sätt som understryker ämnets och matens relevans inom lärande för hållbar utveckling i skolan. Samtidigt har ett stort ansvar lagts på ämneslärarna att tolka och översätta ett allt mer svårtolkat och komplext kunskapsinnehåll, säger hon.Ämneslärare uppfattar sitt ämne som ett starkt och nödvändigt utbildningsbidrag för både individer och för samhället i stort.– Men brister i skolledningarnas förståelse för både ämnets behov och potentiella kunskapsbidrag reducerar lärarnas möjligheter att arbeta enligt den avsedda läroplanen. Det handlar bland annat om brist på etiska och miljövänliga matvaror samt tid för planering, inventering, hantering av rester och avfall. Det gör att arbetet med att implementera en utbildning om hållbar mat ofta blir knapphändigt eller fragmenterat, säger Emmalee Gisslevik.

Positiva förutsättningarResultaten av hennes klassrumsobservationer visar att det ändå är möjligt att behandla hållbarhetsaspekter som en del av den vardagliga måltidspraktiken. Där ges eleverna stora valmöjligheter i utförandet av måltiden, vilket skapar positiva förutsättningar även när eleverna har helt olika förhållningssätt till tankarna om hållbarhet.– Kunskapsområdet är bland de främst prioriterade på den globala politiska agendan för hållbar utveckling. Samtidigt har hem- och konsumentkunskapsämnet fortfarande en mycket låg status inom det svenska skolsystemet. Den motsägelsen kan vara grundorsaken till de många problemen att nå ämnets mål och fulla potential, säger Emmalee Gisslevik.

Källa: Sahlgrenska sjukhuset

Forskning

Rik tarmflora kopplas till stabilare blodtryck

Personer med rikare tarmflora har oftare ett stabilt blodtryck, visar en ny studie från Uppsala universitet. Resultaten tyder på att tarmbakterier kan påverka blodtrycket och därmed risken för hjärt-kärlsjukdom.

Nina Granberg 27 oktober, 2025 • Uppdaterades 27 oktober, 2025 • 2 minuters läsning

– Högt blodtryck är den främsta riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdom. Vår studie visar på ett samband mellan tarmflorans mångfald och stabilare blodtryck. Tidigare studier har oftast byggt på blodtryck mätt vid ett tillfälle, men vi har kunnat följa mätningar under ett helt dygn och koppla ihop dem med mycket noggranna analyser av tarmflorans...

Kostråd & riktlinjer

Nya brittiska riktlinjer ger evidensbaserat stöd vid kostbehandling av kronisk förstoppning

Kiwifrukt, rågbröd och vatten med hög mineralhalt kan spela en viktig roll i kostbehandlingen av kronisk förstoppning. Det visar de första renodlade, evidensbaserade kostriktlinjerna för vuxna med kronisk förstoppning.

Nina Granberg 22 oktober, 2025 • Uppdaterades 24 oktober, 2025 • 4 minuters läsning

Riktlinjerna som är godkända av British Dietetic Association (BDA) har tagits fram av forskare vid King’s College London. Syftet är att förbättra hur denna vanliga och ofta långvariga magåkomma hanteras i vården och hur patienter själva kan förebygga och lindra sina symtom.

Kronisk förstoppning påverkar livskvaliteten kraftigt och innebär en betydande belastning på både individ och sjukvård. Trots det har kostråden hittills ofta varit generella och ibland föråldrade. Vanligtvis har det handlat om att öka fiber- och vätskeintaget.

”Ät mer fibrer” räcker inte

De nya brittiska riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter och metaanalyser av över 75 kliniska studier. Ett expertteam bestående av dietister, nutritionister, gastroenterologer, fysiologer och allmänläkare har tagit fram 59 rekommendationer och 12 prioriterade forskningsområden med hjälp av GRADE-metodiken.

– För första gången har vi kunnat ge tydliga råd om vilka koststrategier som faktiskt hjälper, och vilka som saknar vetenskapligt stöd, säger Eirini Dimidi, Reader in Nutritional Sciences vid King’s College London och huvudförfattare till studien.

Bland de kostkomponenter som visat sig kunna förbättra symtom finns psylliumfiber, vissa probiotiska stammar och magnesiumoxid, samt livsmedel som kiwifrukt, rågbröd och mineralrikt vatten.

I kontrast till detta fann forskarna svagt eller otillräckligt stöd för allmänt formulerade ”högfiberkoster” och för senna-preparat, som ofta används som växtbaserade laxermedel.

– Att kunna lindra tillståndet genom kostförändringar gör det möjligt för fler att själva hantera sina symtom och förhoppningsvis förbättra sin livskvalitet, säger Eirini Dimidi.

Åsa Doktár Wilén, leg. dietist på Danderyds sjukhus och verksam inom gastroenterologi, vad tycker du om de nya brittiska riktlinjerna? Verkar de överensstämma med den kostbehandling ni rekommenderar?

– Riktlinjerna känns mycket välkomna, vi behöver stärka de råd vi ger med evidens. I dag utgår många från ökat fiber- och vätskeintag som grund i sin kostbehandling, vilket också framgår av material som riktar sig till både patienter och läkare, som 1177 och Internetmedicin. Det finns också många tillskott som marknadsförs starkt utan tydlig evidens, vilket vi i och med dessa riktlinjer nu kan få mer kunskap om – och därigenom bättre stötta patienter som söker lösning på sin problematik.

Finns det ett behov av liknande svenska riktlinjer?

– Både ja och nej. Evidensen finns nu med denna publikation, även om författarna också har lämnat flera konkreta förslag på fortsatta studier för att stärka upp evidensen ytterligare. Vi behöver också konsensus bland berörda parter i Sverige, bland annat Dietisternas riksförbund och Svensk gastroenterologisk förening, för implementering av evidensen i kliniken och anpassning utifrån svenska förhållanden, säger hon.

Första kostspecifika riktlinjerna

Tidigare internationella riktlinjer, exempelvis från American Gastroenterological Association (AGA) och European Society of Neurogastroenterology and Motility (ESNM), har visserligen inkluderat vissa kostråd, men de har främst fokuserat på farmakologisk behandling och andra medicinska åtgärder. BDA:s nya dokument är det första som uteslutande fokuserar på kostbehandling och som systematiskt graderar evidensen för enskilda livsmedel och kosttillskott vid kronisk förstoppning.

Fokus på praktiska utfall

Riktlinjerna betonar utfallsmått som avföringsfrekvens, konsistens, krystning och livskvalitet, vilket gör dem mer användbara i personcentrerad vård. En klinikeranpassad verktygsguide har också tagits fram för att underlätta implementering i olika vårdmiljöer.

– Att äta fiberrikt är bra för hälsan i stort, men vår genomgång visar att evidensen för just kronisk förstoppning är svag. Däremot ser vi nya strategier som kan hjälpa patienter, och ett stort behov av fler högkvalitativa studier inom området, säger Eirini Dimidi.

Ett genombrott

Seniorförfattaren Kevin Whelan, professor i dietetik vid King’s College London, beskriver riktlinjerna som ett genombrott:

– Personer som lider av förstoppning kan nu få uppdaterade råd baserade på bästa tillgängliga evidens för att förbättra sina symtom och sitt välbefinnande. Med fortsatt forskning finns potential att på sikt förbättra livskvaliteten avsevärt, säger han.

Yvonne Jeanes, forskningschef vid British Dietetic Association, framhåller också betydelsen av dokumentet:

– Dessa riktlinjer är en utmärkt resurs för dietister och andra vårdprofessioner. De stärker ett mer kostinriktat och evidensbaserat arbetssätt vid behandling av kronisk förstoppning, säger Yvonne Jeanes.

Behov av mer forskning

Forskarna konstaterar att även om vissa livsmedel och tillskott visat effekt, är den samlade evidensen fortfarande begränsad. De flesta studier har fokuserat på enskilda komponenter snarare än hela kostmönster, något som bör ändras framöver.

De nya riktlinjerna markerar ändå ett viktigt steg mot att ge både vårdpersonal och patienter bättre stöd för att behandla kronisk förstoppning genom kosten.

Läs mer: Journal of Human Nutrition & Dietetics och Neurogastroenterology & Motility (2025)