Folkhälsa

Problem när hållbar utveckling ska genomsyra hem- och konsumentkunskapen

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

I Sverige har skolämnet hem- och konsumentkunskap av Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten lyfts fram som en viktig aktör i utbildning för hållbar matkonsumtion. Men brister i skolledningarnas förståelse för både ämnets behov och potentiella kunskapsbidrag reducerar möjligheten att agera som en viktig aktör för hållbar matkonsumtion. Det framgår av en aktuell avhandling vid Göteborgs universitet.

Sedan läroplansrevideringen 2011 har ämnet hem- och konsumentkunskap getts ansvar att även inkorporera perspektivet hållbar utveckling i alla ämnets kunskapsområden – som måltidsplanering, matlagning, näringslära och resurshushållning. I jämförelse med exempelvis ämnets kursplan från 1962 innehåller de två senaste kursplanerna, från 2000 och 2011, också ett alltmer abstrakt och komplext innehåll.Genom att studera kursplaner för hem- och konsumentkunskapen, klassrumsundervisning i årskurs åtta under en termin, elevers deltagande och respons samt lärares uttalade uppfattningar via intervjuer undersöker Emmalee Gisslevik vad införandet av perspektivet hållbar utveckling innebär i hem- och konsumentkunskapen.

Svårtolkat och komplext– Det formulerade kunskapsinnehållet om mat har breddats och berikats på ett sätt som understryker ämnets och matens relevans inom lärande för hållbar utveckling i skolan. Samtidigt har ett stort ansvar lagts på ämneslärarna att tolka och översätta ett allt mer svårtolkat och komplext kunskapsinnehåll, säger hon.Ämneslärare uppfattar sitt ämne som ett starkt och nödvändigt utbildningsbidrag för både individer och för samhället i stort.– Men brister i skolledningarnas förståelse för både ämnets behov och potentiella kunskapsbidrag reducerar lärarnas möjligheter att arbeta enligt den avsedda läroplanen. Det handlar bland annat om brist på etiska och miljövänliga matvaror samt tid för planering, inventering, hantering av rester och avfall. Det gör att arbetet med att implementera en utbildning om hållbar mat ofta blir knapphändigt eller fragmenterat, säger Emmalee Gisslevik.

Positiva förutsättningarResultaten av hennes klassrumsobservationer visar att det ändå är möjligt att behandla hållbarhetsaspekter som en del av den vardagliga måltidspraktiken. Där ges eleverna stora valmöjligheter i utförandet av måltiden, vilket skapar positiva förutsättningar även när eleverna har helt olika förhållningssätt till tankarna om hållbarhet.– Kunskapsområdet är bland de främst prioriterade på den globala politiska agendan för hållbar utveckling. Samtidigt har hem- och konsumentkunskapsämnet fortfarande en mycket låg status inom det svenska skolsystemet. Den motsägelsen kan vara grundorsaken till de många problemen att nå ämnets mål och fulla potential, säger Emmalee Gisslevik.

Källa: Sahlgrenska sjukhuset

IBS/IBD

Nya ledtrådar till sambandet mellan tarmbakterier och IBS

Svenska forskare har identifierat två tarmbakterier som kan producera bioaktivt serotonin – ett genombrott som ger nya insikter om varför IBS uppstår och hur sjukdomen kan behandlas.

Nina Granberg 24 november, 2025 • Uppdaterades 25 november, 2025 • 2 minuters läsning

I studien, som publicerats i tidskriften Cell Reports, har forskarna identifierat två bakteriearter som tillsammans kan producera serotonin: Limosilactobacillus mucosae och Ligilactobacillus ruminis.

När bakterierna introducerades i bakteriefria möss med serotoninbrist ökade nivåerna av serotonin i tarmen, samtidigt som nervcellstätheten i tjocktarmen steg. Även tarmens passagehastighet normaliserades.

– Det är otroligt fascinerande hur bakterierna i tarmen kan producera bioaktiva signalmolekyler som påverkar hälsan, säger Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och en av de ledande bakom studien.

Lägsta nivåerna hos personer med IBS

Forskarna kunde också se att personer med IBS hade lägre nivåer av den ena bakterien, L. mucosae, i avföringen jämfört med friska individer. Denna bakterie visade sig dessutom ha det enzym som krävs för att tillverka serotonin.

– Våra resultat tyder på att vissa tarmbakterier kan tillverka bioaktivt serotonin och därmed spela en viktig roll för tarmens hälsa och öppna nya vägar för behandling av funktionella tarmsjukdomar som IBS, säger Magnus Simrén, professor i medicinsk gastroenterologi vid Sahlgrenska akademin och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Nyckel till samspelet mellan tarm och hjärna

Serotonin är mest känt som signalsubstans i hjärnan, men över 90 procent av kroppens serotonin finns i tarmen. Där styr det bland annat tarmrörelser och kommunikation med det enteriska nervsystemet – ibland kallat tarmens hjärna.

Tidigare har forskningen visat att tarmens bakteriesammansättning påverkar serotoninnivåerna, men det har varit oklart om bakterierna själva kan producera bioaktivt serotonin.

– Våra upptäckter tyder på att tarmens bakterier kan bilda signalämnen som serotonin, vilket kan vara nyckeln till att förstå hur tarmen och dess invånare påverkar hjärnan och vårt beteende, säger Fredrik Bäckhed.

Forskningen vid Göteborgs universitet är ett steg mot att kartlägga det komplexa samspelet mellan mikrobiota, signalsubstanser och tarmfunktion. På sikt hoppas forskarna att resultaten ska bidra till mer träffsäkra behandlingar av IBS och andra funktionella mag-tarmsjukdomar.

Fakta: IBS och serotonin

IBS (irritable bowel syndrome) är en vanlig mag-tarmsjukdom som kännetecknas av buksmärta, förstoppning eller diarré. Tillståndet är vanligare hos kvinnor.
Serotonin fungerar som signalsubstans i både hjärna och tarm. I tarmen reglerar det bland annat rörlighet och känslighet.
Över 90 procent av kroppens serotonin finns i tarmen, inte i hjärnan.
Tarmens bakterier, mikrobiotan, påverkar serotoninnivåerna och kan enligt ny forskning även själva producera bioaktivt serotonin.

Folkhälsa

Brittiska forskare vill se varningstexter på bacon och skinka

Charkprodukter borde märkas med varningstexter liknande dem på cigarettpaket. Det menar en grupp brittiska forskare som varnar för de cancerframkallande ämnena i processat kött. Det rapporterar brittiska The Guardian.

Nina Granberg 24 november, 2025 • Uppdaterades 25 november, 2025 • 3 minuters läsning

Det är nu tio år sedan Världshälsoorganisationens (WHO) cancerforskningsinstitut, IARC, klassade processat kött som cancerframkallande för människor. Trots det innehåller, enligt forskarna, omkring 90–95 procent av bacon och skinka i brittiska butiker fortfarande nitriter, som tillsätts för att ge produkterna sin rosa färg och förlänga hållbarheten.

54 000 cancerfall kopplas till passivitet

Forskargruppen, där flera av experterna bakom WHO:s ursprungliga bedömning ingår, uppskattar att 54 000 britter har utvecklat tarmcancer till följd av bristande åtgärder mot nitriter. Kostnaden för den brittiska sjukvården beräknas till tre miljarder pund.

I ett brev till hälsoministern Wes Streeting kräver forskarna, samlade i nätverket Coalition Against Nitrites, att varningstexter införs på förpackningar och att nitriter fasas ut ur köttproduktionen.

– Konsumenter har rätt till tydlig information. De flesta vet inte att WHO placerar nitritbehandlat kött i samma carcinogena kategori som tobak och asbest, säger Denis Corpet, professor emeritus i livsmedelssäkerhet och nutrition vid universitetet i Toulouse, till The Guardian.

Enligt WHO ökar varje 50-gramsportion av processat kött som äts dagligen risken för kolorektal cancer med omkring 18 procent.

Även World Cancer Research Fund (WCRF) konstaterar att sambandet är tydligt:

– Det finns klara bevis för att konsumtion av processat kött ökar risken för kolorektal cancer, säger Kate Oldridge-Turner, policychef på WCRF, till The Guardian.

Hon stödjer inte kravet på varningstexter men menar att kostråd bör uppmuntra till begränsad konsumtion av processat kött och bättre tillgång till hälsosamma alternativ, särskilt i skolor och offentlig sektor.

Tio år utan åtgärder

En annan av brevets undertecknare, Chris Elliott, professor i livsmedelssäkerhet och tidigare regeringsrådgivare, är starkt kritisk:

– Tio år efter WHO:s varning har regeringen gjort i princip ingenting för att minska exponeringen för nitriter, ämnen som gör köttet rosa och hållbart men som också kan bilda nitrosaminer, föreningar som är kända för att orsaka cancer.

En talesperson för det brittiska hälsodepartementet uppger att frågan fortfarande är omtvistad:

– Livsmedelsmyndigheten (FSA) har varit tydlig med att sambandet mellan nitrater, nitriter och cancer fortfarande är oklart, säger departementet till The Guardian.

Anna Ottosson, svensk dietist och expert på mat och cancer, menar det är viktigt att sätta in frågan om varningstexter i ett större sammanhang.

– Varningstexter på livsmedel kan ha en funktion för att öka konsumenternas medvetenhet, men det är avgörande att ansvaret placeras där det faktiskt hör hemma: i produktionen, regelverket och de restriktioner som styr användningen av skadliga komponenter i livsmedel. Detta för att främja hållbara och hälsosamma matvanor med syftet att göra det enkelt för konsumenter att välja mat som gynnar hälsan, säger hon.

Fakta: Nitriter och processat kött

Vad är nitriter?

Nitriter (E249–E250) är konserveringsmedel som används i charkprodukter som bacon, skinka och korv. De skyddar mot bakterietillväxt och ger köttet en rosa färg. Samtidigt kan nitriter bilda nitrosaminer – ämnen som i vissa fall är cancerframkallande.

WHO:s klassificering

År 2015 slog WHO:s cancerforskningsinstitut, IARC, fast att processat kött är cancerframkallande för människor (grupp 1). Rött kött klassas som troligen cancerframkallande (grupp 2A).

Livsmedelsverkets råd

Livsmedelsverket skiljer mellan rött kött (nöt, gris, lamm) och processat kött (bacon, korv, skinka, salami).

Vuxna bör äta högst 500 gram tillagat rött kött per vecka, inklusive charkprodukter, och särskilt begränsa de processade produkterna, framför allt de som innehåller nitrit eller är rökta.

Källa: Livsmedelsverket, WHO/IARC, World Cancer Research Fund