Folkhälsa

Preventiv hälsa genom mat

Det behövs ett nytt recept för matsystemet. Därför samlar nu Vinnova målmedvetna och kreativa aktörer som vill bidra till ett hållbart och konkurrenskraftigt matsystem.

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Vinnovas satsning för Ett nytt recept för matsystemet är en långsiktig insats för att möta de system- och policyutmaningar som hindrar innovation och omställning på matområdet. Fem spetsområden har pekats ut med potential att radikalt förbättra matsystemet:

Regenerativ, resilient och naturpositiv matproduktion

Proteinskiftet

Food tech för framtidens mat

Hållbara matvanor hos unga

Preventiv hälsa genom mat

Preventiv hälsa genom mat fokuserar på hur vi arbetar med hälsofrågor kopplat till mat i Sverige och vilken påverkan maten har på hälsan. Visionen är att kopplingen mellan mat och hälsa i framtiden är självklar och en del av den preventiva hälsovården.

Livsmedelsakademin valts ut att leda området kring Preventiv hälsa genom mat under det kommande året. Tillsammans med sina samverkanspartners Chalmers, Dietisternas riksförbund, Föreningen Frisk Mat, Hidden in Grains, Lunds universitet, Sveriges Stadsmissioner, Tomelilla kommun, Örebro universitet och Kostfonden kommer man identifiera mål och bygga kapacitet för att skapa en långsiktig innovationsmiljö kring detta viktiga tema.

Är du intresserad av ämnet och vill vara med och bidra? Kontakta Douglas Almquist eller Amanda Allvin

Kvinnohälsa

Kosttillskott i klimakteriet – mellan marknadsföring och vetenskap

Klimakteriet har fått allt större uppmärksamhet de senaste åren. Samtidigt växer marknaden för kosttillskott som utlovar allt från hormonell balans till bättre energi och minskade vallningar. Men hur väl stämmer löftena överens med forskningen?

Nina Granberg 30 juni, 2026 • Uppdaterades 28 augusti, 2026 • 3 minuters läsning

– Det här handlar helt om marknadsföring. Det handlar inte om vad man behöver eller inte behöver, säger Ingrid Larsson, docent och dietist vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Många kvinnor upplever...

Forskning

När tarmbakterier möter nitrat och järn

Nitrat och järn från maten kan omvandlas till molekyler av tarmbakterier vilket kan bidra till att skydda mot hjärt-kärlsjukdom och metabola sjukdomar. Det visar ny forskning från Karolinska Institutet.

Redaktionen 2 september, 2026 • 1 minuts läsning

Nitrat finns naturligt i många grönsaker, bland annat rödbetor, spenat, ruccola och sallad. Icke-hemjärn finns framför allt i vegetabiliska livsmedel som baljväxter, fullkorn och gröna grönsaker.

Nu har forskare vid Karolinska Institutet tillsammans med tyska forskare identifierat en mekanism som kan bidra till att förklara hur dessa ämnen påverkar hälsan.

Studien visar att bakterier i tarmen kan omvandla nitrat och icke-hemjärn från kosten till så kallade dinitrosyljärnkomplex, DNIC. Molekylerna kan därefter tas upp av kroppen och transporteras till olika organ, framför allt lever och njurar.

Kan påverka ämnesomsättningen

Forskarna kunde också se att de bakteriebildade molekylerna hade effekter på bland annat blodtryck, blodsocker och leverfunktion. Resultaten pekar därmed på ytterligare en möjlig mekanism bakom sambandet mellan kosten, tarmfloran och den kardiometabola hälsan.

Forskarna vill nu gå vidare och undersöka om det går att påverka nivåerna av DNIC genom kosten eller genom förändringar av tarmfloran. På sikt skulle kunskapen kunna bidra till nya sätt att förebygga hjärt-kärlsjukdom och metabola sjukdomar.

Studien har genomförts av forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med University Medical Center Hamburg-Eppendorf och Johannes Gutenberg University Medical Center Mainz och har publicerats i Cell.

Källor: ”Gut microbiota generate dinitrosyl iron complexes with cardiometabolic benefits”. Cell.