Folkhälsa

Preventiv hälsa genom mat

Det behövs ett nytt recept för matsystemet. Därför samlar nu Vinnova målmedvetna och kreativa aktörer som vill bidra till ett hållbart och konkurrenskraftigt matsystem.

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Vinnovas satsning för Ett nytt recept för matsystemet är en långsiktig insats för att möta de system- och policyutmaningar som hindrar innovation och omställning på matområdet. Fem spetsområden har pekats ut med potential att radikalt förbättra matsystemet:

Regenerativ, resilient och naturpositiv matproduktion

Proteinskiftet

Food tech för framtidens mat

Hållbara matvanor hos unga

Preventiv hälsa genom mat

Preventiv hälsa genom mat fokuserar på hur vi arbetar med hälsofrågor kopplat till mat i Sverige och vilken påverkan maten har på hälsan. Visionen är att kopplingen mellan mat och hälsa i framtiden är självklar och en del av den preventiva hälsovården.

Livsmedelsakademin valts ut att leda området kring Preventiv hälsa genom mat under det kommande året. Tillsammans med sina samverkanspartners Chalmers, Dietisternas riksförbund, Föreningen Frisk Mat, Hidden in Grains, Lunds universitet, Sveriges Stadsmissioner, Tomelilla kommun, Örebro universitet och Kostfonden kommer man identifiera mål och bygga kapacitet för att skapa en långsiktig innovationsmiljö kring detta viktiga tema.

Är du intresserad av ämnet och vill vara med och bidra? Kontakta Douglas Almquist eller Amanda Allvin

Onkologi

Ny studie kopplar livsstilsfaktorer till bröstcancer

Mer än en fjärdedel av de förlorade friska levnadsåren till följd av bröstcancer kan kopplas till livsstilsfaktorer som kost, rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Det visar en omfattande analys av data från över 200 länder.

Nina Granberg 5 mars, 2026 • Uppdaterades 6 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Studien, som analyserar data från cancerregister i fler än 200 länder mellan 1990 och 2023, visar att 28 procent av de förlorade friska levnadsåren på grund av bröstcancer globalt kan kopplas till modifierbara livsstilsfaktorer. Bland dessa ingår hög konsumtion av rött kött, tobaksanvändning, högt blodsocker, högt BMI, hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet. Resultaten har publicerats i The Lancet Oncology och omfattar både historiska trender och framtidsprognoser.

Studien visar att antalet nya fall av bröstcancer globalt beräknas stiga från omkring 2,3 miljoner år 2023 till mer än 3,5 miljoner år 2050. Samtidigt framgår det att personer i höginkomstländer i regel har bättre tillgång till screening, snabba diagnoser och behandling, medan ökande sjukdomsbörda och högre dödlighet förväntas i låg- och medelinkomstländer där vårdresurserna är mer begränsade.

Kartlagda riskfaktorer

Av de livsstilsfaktorerna som studien kopplar till förlorade friska levnadsår stod följande för störst andel:

Hög konsumtion av rött kött – 11 procent av alla förlorade friska levnadsår
Tobaksanvändning, inklusive passiv rökning – cirka 8 procent
Högt blodsocker – 6 procent
Högt BMI – 4 procent
Hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet – vardera 2 procent

Analysen visar också att det diagnostiserades tre gånger fler nya fall av bröstcancer hos kvinnor över 55 år jämfört med kvinnor mellan 20 och 54 år under 2023. Samtidigt har incidensen i åldersgruppen 20–54 år ökat med nästan 29 procent sedan 1990, medan incidensen i äldre åldersgrupper varit relativt stabil.

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Smaksinnet spelar en viktig roll för aptit och matintag. En långvarig nedsättning kan därför påverka både näringsintag och hälsa. Vid covid-19 kan smaksinnet påverkas, och hos vissa personer kvarstår...