Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Folkhälsa

Preventiv hälsa genom mat

Det behövs ett nytt recept för matsystemet. Därför samlar nu Vinnova målmedvetna och kreativa aktörer som vill bidra till ett hållbart och konkurrenskraftigt matsystem. 

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 1 minuts läsning

Foto: Bild: Pressbild

Vinnovas satsning för Ett nytt recept för matsystemet är en långsiktig insats för att möta de system- och policyutmaningar som hindrar innovation och omställning på matområdet. Fem spetsområden har pekats ut med potential att radikalt förbättra matsystemet:

  • Regenerativ, resilient och naturpositiv matproduktion
  • Proteinskiftet
  • Food tech för framtidens mat
  • Hållbara matvanor hos unga
  • Preventiv hälsa genom mat
  • Preventiv hälsa genom mat fokuserar på hur vi arbetar med hälsofrågor kopplat till mat i Sverige och vilken påverkan maten har på hälsan. Visionen är att kopplingen mellan mat och hälsa i framtiden är självklar och en del av den preventiva hälsovården.

    Livsmedelsakademin valts ut att leda området kring Preventiv hälsa genom mat under det kommande året. Tillsammans med sina samverkanspartners Chalmers, Dietisternas riksförbund, Föreningen Frisk Mat, Hidden in Grains, Lunds universitet, Sveriges Stadsmissioner, Tomelilla kommun, Örebro universitet och Kostfonden kommer man identifiera mål och bygga kapacitet för att skapa en långsiktig innovationsmiljö kring detta viktiga tema.

    Är du intresserad av ämnet och vill vara med och bidra? Kontakta Douglas Almquist eller Amanda Allvin



    Folkhälsa

    Matvanorna i Norden går åt fel håll

    Den nya NORMO-rapporten bekräftar en tydlig trend: livsstilsvanorna i Norden avviker allt mer från NNR2023. Tillsammans bidrar förändrade kost- och rörelsemönster till en negativ folkhälsoutveckling som enligt analysen kräver samordnade insatser på nordisk nivå.

    Nina Granberg 10 december, 2025 Uppdaterades 11 december, 2025 2 minuters läsning
    AdobeStock_1549146029

    Foto: AdobeStock

    56 procent av de vuxna i Norden har övervikt eller obesitas, liksom vart femte barn. Ökningen sedan 2014 syns i de flesta länder, med störst förändringar i Finland, Sverige och på Island.

    Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann betonade vid seminariet där NORMO-rapporten nyligen presenterades att utvecklingen är tydlig:

    -Vi är på väg att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning, kännetecknad av för mycket skärmtid och en ohälsosam och icke hållbar kost.

    Citatet sätter ramen för rapportens huvudbudskap; kostmönster och rörelsemönster bidrar tillsammans till en negativ folkhälsotrend som kräver samordnade insatser.

    Tydliga utvecklingsmönster i den nordiska regionen

    • Frukt och grönsaker: Intaget har minskat, framför allt frukt, och ligger fortsatt under rekommendationerna.
    • Fullkorn: Konsumtionen har minskat sedan 2014 och är låg i hela Norden.
    • Fisk: Intaget är stabilt men lägre än rekommenderade nivåer.
    • Kött: Det totala köttintaget är högt, särskilt i Danmark och Finland.
    • Energitäta livsmedel med lågt näringsinnehåll: Intaget är fortsatt högt bland vuxna, med variation mellan länder.
    • Energidrycker: Konsumtionen har ökat i alla länder, särskilt bland unga.

    Tydliga skillnader mellan grupper

    Skillnaderna mellan socioekonomiska grupper är stabila över tid:

    • Utbildning: Personer med högre utbildning, eller högre utbildningsnivå hos föräldrar, rapporterar mer hälsosamma matmönster och lägre konsumtion av sötade drycker och energidrycker.
    • Ålder: Yngre vuxna äter mindre frukt, fullkorn och fisk samt mer kött och energidrycker än äldre.
    • Kön: Kvinnor rapporterar högre intag av frukt, grönsaker och fullkorn; män högre intag av kött och sötade drycker.

    Politiska verktyg lyfts fram

    Vid presentationen i Köpenhamn lyftes flera möjliga nordiska policyåtgärder för att underlätta mer hälsosamma val:

    • Sänkt moms på frukt och grönsaker
    • Gemensam nordisk hälsomärkning, exempelvis NutriScore
    • Reklambegränsningar riktade till barn
    • Reglering av energidrycker, såsom åldersgräns och koffeinmax

    Flera länder har redan tagit steg i denna riktning, och panelisterna underströk att nordiskt samarbete kan ge större effekt än enskilda nationella insatser.

    Fakta: Vad är NORMO?

    NORMO (Nordic Monitoring of Diet, Physical Activity and Overweight) är Nordiska ministerrådets återkommande kartläggning av matvanor, fysisk aktivitet, stillasittande och viktstatus i de nordiska länderna.

    Undersökningen genomförs med harmoniserade metoder för att möjliggöra jämförelser mellan länder. Årets rapport bygger på data från 2024 och följer utvecklingen sedan 2011/2014.

    Syftet är att ge underlag för nationell och nordisk folkhälsopolitik samt att följa hur väl befolkningens vanor överensstämmer med de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2023


    Dela artikeln

    Livsmedel

    EU ska undersöka mikroplaster i mat

    Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har fått i uppdrag av Europaparlamentet att undersöka mikroplaster i mat, vatten och luft.

    Nina Granberg 9 december, 2025 Uppdaterades 11 december, 2025 1 minuts läsning
    AdobeStock_1759119640

    Foto: AdobeStock

    Intresset och oron för mikroplaster har ökat bland konsumenter i både Sverige och alla andra EU-länder de senaste åren. Nu har Europaparlamentet givit Efsa i uppdrag att ta fram ett vetenskapligt underlag om mikroplaster i både mat, vatten och luft.

    - Det är bra att Efsa få det här uppdraget eftersom det fortfarande saknas mycket kunskap på området, säger Salomon Sand, toxikolog på Livsmedelsverket.

    Efsa kommer att titta på den senaste forskningen om mikroplast, exempelvis om hur mikroplaster tar sig in i och påverkar människokroppen och vilka effekter det kan ha, hur förekomsten i livsmedel kan mätas samt hur mycket mikroplaster vi exponeras för via mat baserat på befintliga data.

    Efsas bedömning förväntas bli klar i slutet av 2027.

    Läs mer om uppdraget här: Microplastics: European Parliament requests scientific advice from EFSA


    Dela artikeln

    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.