Folkhälsa

Preventiv hälsa genom mat

Det behövs ett nytt recept för matsystemet. Därför samlar nu Vinnova målmedvetna och kreativa aktörer som vill bidra till ett hållbart och konkurrenskraftigt matsystem.

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Vinnovas satsning för Ett nytt recept för matsystemet är en långsiktig insats för att möta de system- och policyutmaningar som hindrar innovation och omställning på matområdet. Fem spetsområden har pekats ut med potential att radikalt förbättra matsystemet:

Regenerativ, resilient och naturpositiv matproduktion

Proteinskiftet

Food tech för framtidens mat

Hållbara matvanor hos unga

Preventiv hälsa genom mat

Preventiv hälsa genom mat fokuserar på hur vi arbetar med hälsofrågor kopplat till mat i Sverige och vilken påverkan maten har på hälsan. Visionen är att kopplingen mellan mat och hälsa i framtiden är självklar och en del av den preventiva hälsovården.

Livsmedelsakademin valts ut att leda området kring Preventiv hälsa genom mat under det kommande året. Tillsammans med sina samverkanspartners Chalmers, Dietisternas riksförbund, Föreningen Frisk Mat, Hidden in Grains, Lunds universitet, Sveriges Stadsmissioner, Tomelilla kommun, Örebro universitet och Kostfonden kommer man identifiera mål och bygga kapacitet för att skapa en långsiktig innovationsmiljö kring detta viktiga tema.

Är du intresserad av ämnet och vill vara med och bidra? Kontakta Douglas Almquist eller Amanda Allvin

Kvinnohälsa

Kosttillskott i klimakteriet – mellan marknadsföring och vetenskap

Klimakteriet har fått allt större uppmärksamhet de senaste åren. Samtidigt växer marknaden för kosttillskott som utlovar allt från hormonell balans till bättre energi och minskade vallningar. Men hur väl stämmer löftena överens med forskningen?

Nina Granberg 30 juni, 2026 • Uppdaterades 28 augusti, 2026 • 3 minuters läsning

– Det här handlar helt om marknadsföring. Det handlar inte om vad man behöver eller inte behöver, säger Ingrid Larsson, docent och dietist vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Många kvinnor upplever...

Löpet

Havreprodukter kan påverka både kolesterol och järnstatus

Ett ökat intag av havrebaserade produkter kan ge positiva effekter på flera markörer för hjärt-kärlhälsa. Samtidigt såg forskarna sjunkande ferritinnivåer. Det visar en ny randomiserad studie med forskare från bland annat SLU.

Redaktionen 1 september, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i Clinical Nutrition, deltog 56 vuxna med milda metabola riskfaktorer. Under en 12 veckor lång studie fick deltagarna under olika perioder äta två särskilt framtagna havreprodukter: en fermenterad yoghurtliknande produkt och en icke-fermenterad gröt. Produkterna innehöll samma ingredienser och var berikade med fiber och protein.

Efter perioden med den fermenterade havreprodukten hade deltagarnas LDL-kolesterol och non-HDL-kolesterol sjunkit något. Forskarna såg även mindre förbättringar av bland annat blodtryck och HbA1c efter grötperioden. Skillnaderna mellan de två produkterna var dock små.

Resultaten tyder därför på att det framför allt kan vara det ökade intaget av havrefiber, snarare än fermenteringen i sig, som ligger bakom effekterna på kolesterol.

Ferritinnivåerna sjönk

Ett annat resultat var att ferritinnivåerna sjönk efter båda perioderna. Efter den fermenterade produkten minskade ferritin med 4 mikrogram per liter jämfört med utgångsvärdet och efter grötperioden med 7,5 mikrogram per liter.

Forskarna drar slutsatsen att ett ökat intag av havreprodukter kan ha mindre positiva effekter på flera kardiometabola markörer, men samtidigt påverka ferritinnivåerna. Minskningen var särskilt tydlig hos deltagare som hade högre ferritin från början.

Studien är en del av det europeiska forskningsprojektet HealthFerm och har genomförts av forskare från flera europeiska universitet, däribland Sveriges lantbruksuniversitet.

Källa: ”Role of bioprocessing in modifying cardiometabolic outcomes of an oat-based dairy alternative in a randomised controlled clinical intervention”. ScienceDirect