Folkhälsa

Preventiv hälsa genom mat

Det behövs ett nytt recept för matsystemet. Därför samlar nu Vinnova målmedvetna och kreativa aktörer som vill bidra till ett hållbart och konkurrenskraftigt matsystem.

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Vinnovas satsning för Ett nytt recept för matsystemet är en långsiktig insats för att möta de system- och policyutmaningar som hindrar innovation och omställning på matområdet. Fem spetsområden har pekats ut med potential att radikalt förbättra matsystemet:

Regenerativ, resilient och naturpositiv matproduktion

Proteinskiftet

Food tech för framtidens mat

Hållbara matvanor hos unga

Preventiv hälsa genom mat

Preventiv hälsa genom mat fokuserar på hur vi arbetar med hälsofrågor kopplat till mat i Sverige och vilken påverkan maten har på hälsan. Visionen är att kopplingen mellan mat och hälsa i framtiden är självklar och en del av den preventiva hälsovården.

Livsmedelsakademin valts ut att leda området kring Preventiv hälsa genom mat under det kommande året. Tillsammans med sina samverkanspartners Chalmers, Dietisternas riksförbund, Föreningen Frisk Mat, Hidden in Grains, Lunds universitet, Sveriges Stadsmissioner, Tomelilla kommun, Örebro universitet och Kostfonden kommer man identifiera mål och bygga kapacitet för att skapa en långsiktig innovationsmiljö kring detta viktiga tema.

Är du intresserad av ämnet och vill vara med och bidra? Kontakta Douglas Almquist eller Amanda Allvin

Forskning

Ny studie: Metaller i småbarns kost

Maten ger barn viktiga näringsämnen, men är också en väg för exponering för metaller som kadmium och kvicksilver. I en ny studie har forskare undersökt hur olika kostmönster hänger samman med halterna av både oönskade metaller och nödvändiga spårämnen hos svenska småbarn.

Redaktionen 2 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Resultaten ger en sammansatt bild: de livsmedel som bidrar med näring kan samtidigt bidra till viss metallexponering. Studien bygger på Riksmaten småbarn och omfattar 305 barn i 1,5- årsåldern och 288 fyraåringar. Vårdnadshavarna registrerade barnens mat under två dagar. Forskarna analyserade sedan blod- och urinprov för bland annat arsenik, kadmium, kvicksilver, selen och zink och jämförde resultaten med barnens kostmönster.

Barn som åt mer fisk och skaldjur hade högre halter av selen, men också av kvicksilver och arsenikföreningen arsenobetain. Forskarna skiljer på olika former av arsenik: arsenobetain kommer framför allt från fisk och skaldjur och säger inte samma sak om exponeringen för den mer problematiska oorganiska arseniken. De såg också ett samband mellan grönsaksintag och låga halter av markörer för oorganisk arsenik hos fyraåringarna.

Hos de yngsta barnen var kostmönster med större inslag av växtbaserade kött- och mjölkalternativ, nötter och frön kopplade till högre kadmiumhalter. Sambandet var mindre tydligt hos fyraåringarna. Forskarna pekar på att växter kan ta upp kadmium från jorden, men studien kan inte avgöra hur mycket som kom från en viss produkt. De efterlyser därför fler analyser av metallhalterna i specifika livsmedel.

Låga metallhalter – men frågor om selen

Halterna av giftiga metaller var generellt låga hos barnen. Samtidigt bedömer forskarna, utifrån de uppmätta blodvärdena, att omkring hälften kan ha haft en mindre gynnsam selenstatus. Fisk och skaldjur var kopplade till högre selenhalter, men studien ger inte underlag för att peka ut ett visst kostmönster som bäst för barn.

Forskarna betonar att detta är en studie av samband vid en viss tidpunkt. Kostregistreringen omfattade bara två dagar, och det var svårt att få urinprov från de yngsta barnen. Resultaten visar därmed inte att en viss mat orsakar en viss metallhalt eller hälsopåverkan. För dietister är studiens värde snarare att den visar varför råd om barns mat behöver väga in flera ämnen samtidigt och bygga på hela kosten.

Källa: Islam et al., Identifying dietary sources and patterns of exposure to toxic metals and other trace elements in Swedish toddlers and young children, Journal of Exposure Science & Environmental Epidemiology, 25 september 2026.

Graviditet

Kostbehandling vid graviditetsdiabetes

Kvinnor som får graviditetsdiabetes är ofta motiverade och vill göra rätt. För dietisten kan utmaningen därför ibland vara att bromsa snarare än att lägga till fler råd. – Patienten behöver inte äta den mest perfekta kosten. Det kan räcka med några små förändringar för att blodsockret ska bli bra, säger dietisten Anna Turesson Wadell.

Nina Granberg 1 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Att behandla graviditetsdiabetes är en återkommande del av Anna Turesson Wadells kliniska vardag. Hon är legitimerad dietist och medicine doktor och arbetar som primärvårdsdietist i Region Örebro län.