Folkhälsa

Pep-rapporten 2022 – Tydligt samband mellan stillasittande och psykisk ohälsa

Pep- undersökningen genomförs för fjärde året i rad och fortsätter visa dystra siffror vad det gäller barn och ungas fysiska aktivitetsnivå och matvanor. Bara fyra … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Pep- undersökningen genomförs för fjärde året i rad och fortsätter visa dystra siffror vad det gäller barn och ungas fysiska aktivitetsnivå och matvanor. Bara fyra procent av barn och ungdomar både rör på sig enligt rekommendationen och äter enligt kostråden kopplat till frukt och grönsaker samt fisk.

Pep-rapporten är en enkätundersökning om hur mycket svenska barn och ungdomar i åldrarna 4–17 år rör på sig, vad de äter och hur faktorer runt omkring barnen hänger samman med levnadsvanorna. Bakom undersökningen står Generation Pep och Pep-rapporten 2022 genomförs med stöd av Hjärt-Lungfonden. SOM-institutet vid Göteborgs Universitet har genomfört undersökningen. Pep rapporten genomförs varje sedan 2019.

Undersökningen 2022 skickades ut till ett systematiskt sannolikhetsurval av barn och ungdomar i Sverige som bjöds in till att svara på undersökningen via webben. Urvalsramen innefattade alla svenska och utländska medborgare mellan 4–17 år som är folkbokförda i Sverige. I det totala urvalet ingick det 29 000 barn varav 7045 svarade vilket gör att svarsfrekvensen landade på cirka 24 procent.

2022 har undersökningen även inkluderat parametern psykisk ohälsa.

Pep rapporten 2022 visar att:

Barn och ungdomar som rör på sig mindre, har mer stillasittande skärmtid, som i lägre utsträckning äter enligt kostråden och har vårdnadshavare med låg inkomstnivå upplever i större utsträckning symptom av psykisk ohälsa.

Barn och ungdomar som rör på sig regelbundet upplever mindre psykisk ohälsa, medan barn och ungdomar som har längre tid stillasittande framför en skärm upplever mer psykisk ohälsa.

2 av 10 barn och ungdomar når rekommendationen kring fysisk aktivitet. Redan från fyra års ålder syns en skillnad mellan könen där en större andel av flickorna inte når rekommendationen jämfört med pojkarna.

Barn och ungdomar äter i genomsnitt bara hälften av den rekommenderade mängden frukt och grönsaker per dag, och endast 4 av 10 uppger att de äter grönsaker varje dag.

1 av 10 barn och ungdomar når Livsmedelsverkets kostråd kring frukt och grönsaker samt fisk. Detta trots att nästan alla vet att de bör äta mer fisk och grönsaker och generellt har en hög kunskap om vad de bör äta för att må bra.

Endast hälften av barn och ungdomar tar sig till skolan eller förskolan på ett aktivt sätt.

7 av 10 barn och ungdomar går på en fysisk aktivitet på fritiden. Det finns dock ett tydligt samband kopplat till inkomstnivå där andelen som deltar i en aktivitet sjunker med vårdnadshavarens inkomstnivå.

Många barn och ungdomar spenderar flera timmar stillasittande framför en skärm utanför lektionstid. Drygt 1 av 10 barn mellan fyra och sex år har en skärmtid på tre timmar eller mer, bland tonåringarna är det 1 av 4 som har en skärmtid på fem timmar eller mer.

Bara fyra procent av barn och ungdomar både rör på sig enligt rekommendationen och äter enligt kostråden kopplat till frukt och grönsaker samt fisk.

Här hittar du Pep rapporten i sin helhet

Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Översikten omfattar 22 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 995 deltagare från Nordamerika, Europa, Kina, Australien och Sydamerika. I studierna ingick flera former av periodisk fasta,...