Folkhälsa

Pep-rapporten 2022 – Tydligt samband mellan stillasittande och psykisk ohälsa

Pep- undersökningen genomförs för fjärde året i rad och fortsätter visa dystra siffror vad det gäller barn och ungas fysiska aktivitetsnivå och matvanor. Bara fyra … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Pep- undersökningen genomförs för fjärde året i rad och fortsätter visa dystra siffror vad det gäller barn och ungas fysiska aktivitetsnivå och matvanor. Bara fyra procent av barn och ungdomar både rör på sig enligt rekommendationen och äter enligt kostråden kopplat till frukt och grönsaker samt fisk.

Pep-rapporten är en enkätundersökning om hur mycket svenska barn och ungdomar i åldrarna 4–17 år rör på sig, vad de äter och hur faktorer runt omkring barnen hänger samman med levnadsvanorna. Bakom undersökningen står Generation Pep och Pep-rapporten 2022 genomförs med stöd av Hjärt-Lungfonden. SOM-institutet vid Göteborgs Universitet har genomfört undersökningen. Pep rapporten genomförs varje sedan 2019.

Undersökningen 2022 skickades ut till ett systematiskt sannolikhetsurval av barn och ungdomar i Sverige som bjöds in till att svara på undersökningen via webben. Urvalsramen innefattade alla svenska och utländska medborgare mellan 4–17 år som är folkbokförda i Sverige. I det totala urvalet ingick det 29 000 barn varav 7045 svarade vilket gör att svarsfrekvensen landade på cirka 24 procent.

2022 har undersökningen även inkluderat parametern psykisk ohälsa.

Pep rapporten 2022 visar att:

Barn och ungdomar som rör på sig mindre, har mer stillasittande skärmtid, som i lägre utsträckning äter enligt kostråden och har vårdnadshavare med låg inkomstnivå upplever i större utsträckning symptom av psykisk ohälsa.

Barn och ungdomar som rör på sig regelbundet upplever mindre psykisk ohälsa, medan barn och ungdomar som har längre tid stillasittande framför en skärm upplever mer psykisk ohälsa.

2 av 10 barn och ungdomar når rekommendationen kring fysisk aktivitet. Redan från fyra års ålder syns en skillnad mellan könen där en större andel av flickorna inte når rekommendationen jämfört med pojkarna.

Barn och ungdomar äter i genomsnitt bara hälften av den rekommenderade mängden frukt och grönsaker per dag, och endast 4 av 10 uppger att de äter grönsaker varje dag.

1 av 10 barn och ungdomar når Livsmedelsverkets kostråd kring frukt och grönsaker samt fisk. Detta trots att nästan alla vet att de bör äta mer fisk och grönsaker och generellt har en hög kunskap om vad de bör äta för att må bra.

Endast hälften av barn och ungdomar tar sig till skolan eller förskolan på ett aktivt sätt.

7 av 10 barn och ungdomar går på en fysisk aktivitet på fritiden. Det finns dock ett tydligt samband kopplat till inkomstnivå där andelen som deltar i en aktivitet sjunker med vårdnadshavarens inkomstnivå.

Många barn och ungdomar spenderar flera timmar stillasittande framför en skärm utanför lektionstid. Drygt 1 av 10 barn mellan fyra och sex år har en skärmtid på tre timmar eller mer, bland tonåringarna är det 1 av 4 som har en skärmtid på fem timmar eller mer.

Bara fyra procent av barn och ungdomar både rör på sig enligt rekommendationen och äter enligt kostråden kopplat till frukt och grönsaker samt fisk.

Här hittar du Pep rapporten i sin helhet

Forskning

Ny forskning: Gluten sällan orsaken bakom upplevd känslighet

Många upplever att de mår bättre utan gluten, men ny forskning visar att det sällan är själva glutenproteinet som är boven. I en omfattande internationell genomgång i The Lancet har forskare gått igenom decennier av studier om så kallad icke-celiakisk glutenkänslighet och kommit fram till att fenomenet ofta har andra förklaringar.

Nina Granberg 30 oktober, 2025 • Uppdaterades 30 oktober, 2025 • 1 minuts läsning

Försteförfattaren Jessica R Biesiekierski (La Trobe University) beskriver i ett inlägg på LinkedIn att forskargruppen har analyserat decennier av forskning för att besvara frågan: är det verkligen gluten som är problemet?

– ”Glutensensitivitet är ett av modern nutritions mest missförstådda tillstånd,” skriver hon.

Symtomen är verkliga

Cirka en av tio vuxna globalt uppger att de är känsliga för gluten eller vete, men i kontrollerade provokationsstudier får endast 16–30 procent symtom som faktiskt utlöses av gluten.

– Symtomen är verkliga, men mekanismerna är ofta kopplade till samspelet mellan tarm och hjärna, inte till gluten i sig, skriver Biesiekierski.

I de flesta fall handlar det i stället om fermenterbara kolhydrater (FODMAPs) eller förväntanseffekter (nocebo).

Dietistledd vägledning rekommenderas

Forskarna betonar vikten av ett balanserat förhållningssätt: att först utesluta celiaki, optimera kostens kvalitet och vid behov pröva kortvariga, dietistledda kostförsök i stället för livslång glutenfri kost.

– ”Det bästa är ett balanserat förhållningssätt – uteslut celiaki, förbättra kostens kvalitet och överväg kortare, dietistledda kostförsök snarare än livslång restriktion,” skriver hon.

Översikten pekar också på att den snabbt växande marknaden för glutenfria produkter, liksom mediebevakningen kring dem, kan påverka hur icke-celiakisk glutenkänslighet framställs och hur forskningen på området prioriteras.

Läs mer: Biesiekierski JR m.fl. Non-coeliac gluten sensitivity. The Lancet. 2025; DOI: 10.1016/S0140-6736(25)01533-8.

Yrkesliv

EFAD-kongress 2025 – Dietister från hela Europa samlades i Malmö

Hur kan Europas dietister bidra till bättre folkhälsa, hållbara matvanor och jämlik vård? Det var några av frågorna som diskuterades när över 300 dietister från hela Europa möttes i Malmö under EFAD:s kongress den 24–25 oktober.

Kajsa Asp Jonson 29 oktober, 2025 • Uppdaterades 29 oktober, 2025 • 2 minuters läsning

Med temat Rethink, Reform, Sustain lyfte kongressen dietistens roll i att driva förändring, från individ till systemnivå. Grigoris Risvas, nyvald president för EFAD, öppnade tillsammans med Fiona McCullough från EFAD:s vetenskapliga kommitté och Kjell Olsson, ordförande för Dietisternas riksförbund.

– Dietisten har en nyckelroll för jämlik hälsa och hållbar utveckling, sa Kjell Olsson.

”It’s all about policies”

Första talare var Melanie Nichols från WHO:s avdelning för prevention och hälsopromotion i Köpenhamn. Hon betonade vikten av styrning och gemensamma policys för att främja hälsosamma levnadsvanor.

– It’s all about policies, konstaterade hon, och lyfte behovet av samlade insatser för att vända trenden med övervikt och obesitas i Europa.

Nordiskt arbete inspirerar

Rune Blomhoff, professor vid Universitetet i Oslo, presenterade arbetet bakom de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR2023) som är ett av världens mest omfattande evidensbaserade underlag.

– Att metodologin nu används globalt är ett erkännande. Nu gäller det att bygga vidare och lära av varandra, sa Blomhoff.

Kongressen bjöd på ett brett program med allt från folkhälsa till AI, primärvård, offentliga måltider till hållbara och hälsosamma matvanor. Fokus låg på hur nutrition kan bidra till jämlik hälsa och minskad sjukdomsbörda.

Boost för dietister

Många deltagare lyfte kongressen som en viktig mötesplats för kunskapsutbyte och gemensam utveckling.

– Det är roligt att träffa kollegor från Europa och se hur man i andra länder hanterar liknande utmaningar, sa Kjell Olsson.

Latifa Lindberg, dietist inom Region Stockholm, instämde:

– Melanie Nichols inledning var ett upprop till Europas beslutsfattare om möjliga verktyg och åtgärder framåt.

EFAD:s kongress arrangerades av European Federation of the Associations of Dietitians, som från Sverige representeras av Dietisternas riksförbund och Kost & Näring.

MISSA INTE VÅR FULLSPÄCKADE EFAD-RAPPORT I NÄSTA NUMMER AV TIDNINGEN