Folkhälsa

Pep-rapporten 2022 – Tydligt samband mellan stillasittande och psykisk ohälsa

Pep- undersökningen genomförs för fjärde året i rad och fortsätter visa dystra siffror vad det gäller barn och ungas fysiska aktivitetsnivå och matvanor. Bara fyra … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Pep- undersökningen genomförs för fjärde året i rad och fortsätter visa dystra siffror vad det gäller barn och ungas fysiska aktivitetsnivå och matvanor. Bara fyra procent av barn och ungdomar både rör på sig enligt rekommendationen och äter enligt kostråden kopplat till frukt och grönsaker samt fisk.

Pep-rapporten är en enkätundersökning om hur mycket svenska barn och ungdomar i åldrarna 4–17 år rör på sig, vad de äter och hur faktorer runt omkring barnen hänger samman med levnadsvanorna. Bakom undersökningen står Generation Pep och Pep-rapporten 2022 genomförs med stöd av Hjärt-Lungfonden. SOM-institutet vid Göteborgs Universitet har genomfört undersökningen. Pep rapporten genomförs varje sedan 2019.

Undersökningen 2022 skickades ut till ett systematiskt sannolikhetsurval av barn och ungdomar i Sverige som bjöds in till att svara på undersökningen via webben. Urvalsramen innefattade alla svenska och utländska medborgare mellan 4–17 år som är folkbokförda i Sverige. I det totala urvalet ingick det 29 000 barn varav 7045 svarade vilket gör att svarsfrekvensen landade på cirka 24 procent.

2022 har undersökningen även inkluderat parametern psykisk ohälsa.

Pep rapporten 2022 visar att:

Barn och ungdomar som rör på sig mindre, har mer stillasittande skärmtid, som i lägre utsträckning äter enligt kostråden och har vårdnadshavare med låg inkomstnivå upplever i större utsträckning symptom av psykisk ohälsa.

Barn och ungdomar som rör på sig regelbundet upplever mindre psykisk ohälsa, medan barn och ungdomar som har längre tid stillasittande framför en skärm upplever mer psykisk ohälsa.

2 av 10 barn och ungdomar når rekommendationen kring fysisk aktivitet. Redan från fyra års ålder syns en skillnad mellan könen där en större andel av flickorna inte når rekommendationen jämfört med pojkarna.

Barn och ungdomar äter i genomsnitt bara hälften av den rekommenderade mängden frukt och grönsaker per dag, och endast 4 av 10 uppger att de äter grönsaker varje dag.

1 av 10 barn och ungdomar når Livsmedelsverkets kostråd kring frukt och grönsaker samt fisk. Detta trots att nästan alla vet att de bör äta mer fisk och grönsaker och generellt har en hög kunskap om vad de bör äta för att må bra.

Endast hälften av barn och ungdomar tar sig till skolan eller förskolan på ett aktivt sätt.

7 av 10 barn och ungdomar går på en fysisk aktivitet på fritiden. Det finns dock ett tydligt samband kopplat till inkomstnivå där andelen som deltar i en aktivitet sjunker med vårdnadshavarens inkomstnivå.

Många barn och ungdomar spenderar flera timmar stillasittande framför en skärm utanför lektionstid. Drygt 1 av 10 barn mellan fyra och sex år har en skärmtid på tre timmar eller mer, bland tonåringarna är det 1 av 4 som har en skärmtid på fem timmar eller mer.

Bara fyra procent av barn och ungdomar både rör på sig enligt rekommendationen och äter enligt kostråden kopplat till frukt och grönsaker samt fisk.

Här hittar du Pep rapporten i sin helhet

Neurologi

Nya brittiska råd om nutrition vid Parkinson

Hur påverkar symtom vid Parkinson nutrition och vikt? Och hur kan dietister stötta patienter när det gäller nutritionsrelaterade symtom och biverkningar? Det är frågor som står i centrum i en ny uppdaterad brittisk vägledning.

Nina Granberg 9 april, 2026 • Uppdaterades 26 april, 2026 • 2 minuters läsning

Det är Parkinson’s UK och British Dietetic Association (BDA) som står bakom den uppdaterade vägledningen. Det som framför allt är nytt är att den är tydligare symtomstyrd snarare än uppbyggd utifrån...

Forskning

Mindre viktökning när sockersötade drycker byttes ut

Att byta ut sockersötade drycker mot lightdryck eller vatten var kopplat till mindre viktökning över tid i en ny amerikansk långtidsstudie.

Nina Granberg 30 april, 2026 • Uppdaterades 1 maj, 2026 • 1 minuts läsning

Studien som nyligen publicerades i The American Journal of Clinical Nutrition bygger på data från tre stora prospektiva kohorter med vuxna deltagare som följts under många år. Forskarna analyserade hur förändringar i dryckesvanor hängde samman med förändringar i kroppsvikt.

Personer som ersatte sockersötade drycker med artificiellt sötade alternativ eller vatten gick i genomsnitt upp mindre i vikt än de som fortsatte med sockersötade drycker.

Forskarna framhåller att många tidigare observationsstudier byggt på enstaka kostmätningar, vilket kan ge mer osäkra resultat. I den nya analysen användes upprepade mätningar över tid, vilket bättre fångar förändrade vanor och minskar risken för omvänd kausalitet, exempelvis att personer byter till lightprodukter efter viktuppgång.

Enligt studien sågs liknande resultat när sockersötade drycker byttes ut mot lightdryck respektive vatten. Störst samband sågs hos personer med högre BMI vid studiestart.

Studien kan inte fastställa orsak och verkan, men resultaten ligger i linje med randomiserade studier där byte från sockersötade drycker ofta kopplats till lägre energiintag och bättre viktkontroll.

Läs mer HÄR.