Folkhälsa

Nya krav på näringsdeklaration på nästan all mat

Från 13 december 2016 ska nästan alla livsmedel ha en näringsdeklaration. Det betyder att det bland annat måste framgå hur mycket fett, kolhydrater, protein, socker … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Från 13 december 2016 ska nästan alla livsmedel ha en näringsdeklaration. Det betyder att det bland annat måste framgå hur mycket fett, kolhydrater, protein, socker och salt som finns i maten.

Näringsdeklarationen måste innehålla uppgifter om mängden fett, mättat fett, kolhydrater, sockerarter, protein och salt som finns i produkten. Det måste också framgå hur mycket energi den ger. Den som vill kan även skriva mängden vitaminer och mineraler – men det är inget krav.– Det här är bra nyheter för alla konsumenter som vill göra medvetna matval, säger Anna Wedholm Pallas, rådgivare på Livsmedelsverket. För många livsmedelföretag innebär reglerna ingen stor förändring, eftersom de redan anger näringsdeklaration frivilligt.

Salt och sockerEn nyhet är att det ska stå mängd salt i stället för mängd natrium. En annan nyhet är att totalmängden sockerarter alltid ska anges. I totalmängden ingår både tillsatt socker och det socker som kan ingå naturligt som exempelvis fruktsocker eller mjölksocker. Däremot framgår inte av näringsdeklarationen hur stor del av totalmängden sockerarter som är tillsatt socker. Ungefär hur mycket tillsatt socker som finns i ett livsmedel går att ta reda på genom att jämföra näringsdeklarationen med ingrediensförteckningen, där ingredienserna måste anges i fallande skala. Exempel på ingredienser i en produkt: vetemjöl, socker, mjölk, ägg, russin. I den totala mängden sockerarter i näringsdeklarationen ingår tillsatt socker men även mjölksocker från mjölken och fruktsocker från russinen. I exemplet står socker före mjölk och russin. Det betyder att tillsatt socker står för den största delen av den totala sockermängden i exemplet.

Mat som inte behöver ha näringsdeklarationDet krävs ingen näringsdeklaration för mat som serveras på restaurang eller säljs förpackad över disk. Det krävs inte heller näringsdeklaration för livsmedel som säljs på bondens marknad eller på liknande sätt.

Övergångsregler gör att vissa livsmedel, till exempel de med lång hållbarhet, kan få säljas utan näringsdeklaration ett tag även efter den 13 december 2016.

Källa: Livsmedelsverket

Obesitas

Obesitaskirurgi kopplas till lägre demensrisk

Personer med obesitas och typ 2-diabetes som genomgått obesitaskirurgi hade lägre risk att utveckla demens än jämförbara patienter som inte opererats. Det visar en svensk registerstudie. Samtidigt var risken för alkoholrelaterad demens högre – ett fynd som understryker behovet av långsiktig uppföljning efter operationen.

Redaktionen 5 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Obesitas och typ 2-diabetes är båda riskfaktorer för demens. Men tidigare studier av sambandet mellan obesitaskirurgi och demens har gett motstridiga resultat. I den nya studien, publicerad i Alzheimer’s & Dementia, har svenska forskare undersökt hur risken skiljer sig mellan opererade och icke-opererade patienter som har båda diagnoserna.

Forskarna använde uppgifter från Skandinaviska obesitaskirurgiska registret, SOReg, och Nationella diabetesregistret, NDR. Totalt ingick 12 084 personer som genomgått obesitaskirurgi och 23 581 personer som inte opererats.

Grupperna matchades utifrån bland annat ålder, kön, BMI, diabetesbehandling, hjärt-kärlsjukdom och rökning för att göra dem så jämförbara som möjligt. Medelåldern var omkring 48 år och genomsnittligt BMI låg omkring 42. Genom att koppla uppgifterna till andra nationella register kunde forskarna följa vilka som senare fick en demensdiagnos. Uppföljningstiden var i genomsnitt drygt nio år.

Lägre risk för Alzheimer och vaskulär demens

I den statistiska analysen var operation förknippad med omkring 40 procent lägre relativ risk för demens totalt. Den beräknade kumulativa förekomsten efter 15 år var 1,8 procent i den opererade gruppen och 2,7 procent bland dem som inte opererats – en skillnad på 0,9 procentenheter.

Sambandet sågs både för Alzheimers sjukdom och för vaskulär demens. För Alzheimer var den beräknade förekomsten efter 15 år 1,2 respektive 1,9 procent, och för vaskulär demens 0,4 respektive 0,7 procent.

Vad som ligger bakom skillnaderna är däremot inte klarlagt. Forskarna pekar på viktnedgång och förändringar i tarmhormoner, däribland GLP-1, som möjliga förklaringar. Studien kan dock inte avgöra vilka mekanismer som bidragit till resultaten.

Nutrition och alkohol behöver följas över tid

För alkoholrelaterad demens och Korsakoffs syndrom gick sambandet i motsatt riktning. Tio fall registrerades bland de opererade och sex bland de icke-opererade. Den absoluta förekomsten var låg, men den relativa risken var förhöjd och skattningen osäker eftersom fallen var få.

I diskussionen lyfter forskarna alkoholproblem, malnutrition och brist på mikronäringsämnen som möjliga bidragande faktorer. De betonar behovet av långsiktig uppföljning och stöd från flera professioner, med uppmärksamhet på psykisk hälsa och följsamhet till rekommendationer efter operationen, inklusive tillskott. För dietister är detta en särskilt relevant del av resultaten.

Visar ett samband – orsaken är inte fastställd

Studien är registerbaserad och visar inte att operationen i sig orsakat den lägre demensrisken. Trots matchningen kan skillnader mellan grupperna ha påverkat resultaten. Uppgifter om exempelvis fysisk inaktivitet saknades.

Resultaten gäller personer med både obesitas och typ 2-diabetes. Dessutom hade 84 procent av de opererade genomgått gastric bypass, vilket begränsar möjligheten att överföra resultaten till andra operationsmetoder. Forskarna framhåller också att fynden inte direkt kan överföras till behandling med GLP-1-läkemedel.

Källa: Stenberg E, Cao Y, Eliasson B, Näslund E. The effects of bariatric surgery on dementia in patients with diabetes and obesity. Alzheimer’s & Dementia, 2026;22.

Forskning

Ny studie: Metaller i småbarns kost

Maten ger barn viktiga näringsämnen, men är också en väg för exponering för metaller som kadmium och kvicksilver. I en ny studie har forskare undersökt hur olika kostmönster hänger samman med halterna av både oönskade metaller och nödvändiga spårämnen hos svenska småbarn.

Redaktionen 2 oktober, 2026 • Uppdaterades 5 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Resultaten ger en sammansatt bild: de livsmedel som bidrar med näring kan samtidigt bidra till viss metallexponering. Studien bygger på Riksmaten småbarn och omfattar 305 barn i 1,5- årsåldern och 288 fyraåringar. Vårdnadshavarna registrerade barnens mat under två dagar. Forskarna analyserade sedan blod- och urinprov för bland annat arsenik, kadmium, kvicksilver, selen och zink och jämförde resultaten med barnens kostmönster.

Barn som åt mer fisk och skaldjur hade högre halter av selen, men också av kvicksilver och arsenikföreningen arsenobetain. Forskarna skiljer på olika former av arsenik: arsenobetain kommer framför allt från fisk och skaldjur och säger inte samma sak om exponeringen för den mer problematiska oorganiska arseniken. De såg också ett samband mellan grönsaksintag och låga halter av markörer för oorganisk arsenik hos fyraåringarna.

Hos de yngsta barnen var kostmönster med större inslag av växtbaserade kött- och mjölkalternativ, nötter och frön kopplade till högre kadmiumhalter. Sambandet var mindre tydligt hos fyraåringarna. Forskarna pekar på att växter kan ta upp kadmium från jorden, men studien kan inte avgöra hur mycket som kom från en viss produkt. De efterlyser därför fler analyser av metallhalterna i specifika livsmedel.

Låga metallhalter – men frågor om selen

Halterna av giftiga metaller var generellt låga hos barnen. Samtidigt bedömer forskarna, utifrån de uppmätta blodvärdena, att omkring hälften kan ha haft en mindre gynnsam selenstatus. Fisk och skaldjur var kopplade till högre selenhalter, men studien ger inte underlag för att peka ut ett visst kostmönster som bäst för barn.

Forskarna betonar att detta är en studie av samband vid en viss tidpunkt. Kostregistreringen omfattade bara två dagar, och det var svårt att få urinprov från de yngsta barnen. Resultaten visar därmed inte att en viss mat orsakar en viss metallhalt eller hälsopåverkan. För dietister är studiens värde snarare att den visar varför råd om barns mat behöver väga in flera ämnen samtidigt och bygga på hela kosten.

Källa: Islam et al., Identifying dietary sources and patterns of exposure to toxic metals and other trace elements in Swedish toddlers and young children, Journal of Exposure Science & Environmental Epidemiology, 25 september 2026.