Folkhälsa

Nya krav på näringsdeklaration på nästan all mat

Från 13 december 2016 ska nästan alla livsmedel ha en näringsdeklaration. Det betyder att det bland annat måste framgå hur mycket fett, kolhydrater, protein, socker … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Från 13 december 2016 ska nästan alla livsmedel ha en näringsdeklaration. Det betyder att det bland annat måste framgå hur mycket fett, kolhydrater, protein, socker och salt som finns i maten.

Näringsdeklarationen måste innehålla uppgifter om mängden fett, mättat fett, kolhydrater, sockerarter, protein och salt som finns i produkten. Det måste också framgå hur mycket energi den ger. Den som vill kan även skriva mängden vitaminer och mineraler – men det är inget krav.– Det här är bra nyheter för alla konsumenter som vill göra medvetna matval, säger Anna Wedholm Pallas, rådgivare på Livsmedelsverket. För många livsmedelföretag innebär reglerna ingen stor förändring, eftersom de redan anger näringsdeklaration frivilligt.

Salt och sockerEn nyhet är att det ska stå mängd salt i stället för mängd natrium. En annan nyhet är att totalmängden sockerarter alltid ska anges. I totalmängden ingår både tillsatt socker och det socker som kan ingå naturligt som exempelvis fruktsocker eller mjölksocker. Däremot framgår inte av näringsdeklarationen hur stor del av totalmängden sockerarter som är tillsatt socker. Ungefär hur mycket tillsatt socker som finns i ett livsmedel går att ta reda på genom att jämföra näringsdeklarationen med ingrediensförteckningen, där ingredienserna måste anges i fallande skala. Exempel på ingredienser i en produkt: vetemjöl, socker, mjölk, ägg, russin. I den totala mängden sockerarter i näringsdeklarationen ingår tillsatt socker men även mjölksocker från mjölken och fruktsocker från russinen. I exemplet står socker före mjölk och russin. Det betyder att tillsatt socker står för den största delen av den totala sockermängden i exemplet.

Mat som inte behöver ha näringsdeklarationDet krävs ingen näringsdeklaration för mat som serveras på restaurang eller säljs förpackad över disk. Det krävs inte heller näringsdeklaration för livsmedel som säljs på bondens marknad eller på liknande sätt.

Övergångsregler gör att vissa livsmedel, till exempel de med lång hållbarhet, kan få säljas utan näringsdeklaration ett tag även efter den 13 december 2016.

Källa: Livsmedelsverket

Livsmedel

Svenska åkerbönor kan bli framtidens tofu

Forskare vid SLU har tillverkat tofuliknande produkter av svenskodlade åkerbönor. En konsumentstudie visar ett positivt intresse, men innan produkterna kan nå butikshyllan behöver både smak, konsistens och tillverkning utvecklas vidare.

Redaktionen 13 november, 2026 • 2 minuters läsning

Tofu tillverkas traditionellt av soja. Vid SLU undersöker professor Maud Langton och hennes forskargrupp om svenska åkerbönor kan användas som råvara för liknande produkter.

Åkerbönan är intressant eftersom den kan odlas i Sverige och innehåller mycket protein. Men det går inte att utan vidare använda samma tillverkningsprocess som för soja. Bönornas proteinsammansättning och högre stärkelseinnehåll påverkar hur produkten formas.

Konsistensen - en utmaning

För att en tofuliknande produkt ska hålla ihop behöver proteinerna bilda en sammanhängande gel. Forskarna har visat att det fungerar med åkerböna, men resultatet kan bli fastare och mindre elastiskt än traditionell tofu. Även en tydlig bönsmak kan behöva hanteras.

I en konsumentstudie fick 102 svenska deltagare bedöma produkter tillverkade av soja och olika svenskodlade baljväxter. Enligt SLU Holding var deltagarna positiva till åkerbönstofu, särskilt när de fick information om det svenska ursprunget.

Nästa steg är bland annat att förbättra tillverkningsprocessen och undersöka produktion i större skala. Även hållbarhet, livsmedelssäkerhet och förpackningar behöver lösas.

Smaken avgör om maten väljs igen

Utvecklingen fortsätter inom DeLiS, Deeptech och Livsmedel i Samverkan. Där ska livsmedelsforskning kombineras med teknisk kompetens och stöd för att föra forskningsresultat närmare marknaden.

En del handlar om sensorik – hur människor uppfattar smak, doft och konsistens. Åsa Öström, professor i måltidskunskap vid Örebro universitet, bidrar med kunskap om hur dessa egenskaper kan undersökas och kopplas till konsumenternas upplevelser.

Även tidigare matvanor och förväntningar spelar roll för om en ny produkt uppskattas. Genom att följa de sensoriska egenskaperna från råvara till färdig prototyp vill forskarna öka möjligheten att utveckla livsmedel som människor både provar och väljer igen.

Åkerbönstofun är fortfarande under utveckling. Projektet handlar om att undersöka förutsättningarna för en framtida produkt, snarare än om en färdig vara på väg ut i butik.

Källor: SLU Holding, ”Kan svenskodlad åkerböna bli framtidens tofu?”, ”Smaken formar framtidens livsmedel”,

Gastroenterologi

Låg-FODMAP gav större symtomlindring vid IBS

Fyra kostbehandlingar minskade symtomen hos personer med IBS i en randomiserad studie. Låg-FODMAP och en kombination av låg-FODMAP och glutenfri kost gav större förbättring än traditionella kostråd. För livskvaliteten sågs däremot ingen säkerställd skillnad mellan grupperna.

Redaktionen 11 november, 2026 • 2 minuters läsning

Hur omfattande kostförändringar behövs för att lindra IBS? I en studie från Turkiet jämfördes traditionella kostråd, låg-FODMAP, glutenfri kost och en kombinerad låg-FODMAP- och glutenfri kost.

Deltagarna var mellan 19 och 65 år och hade IBS enligt Rome IV-kriterierna. Under fyra veckor följdes symtomens svårighetsgrad och den IBS-relaterade livskvaliteten med standardiserade frågeformulär. De som bedömde resultaten visste inte vilken grupp deltagarna tillhörde.

Symtomen minskade i alla grupper

Samtliga grupper rapporterade minskade symtom. Förbättringen var större med låg-FODMAP och kombinationskosten än med traditionella kostråd.

Livskvaliteten förbättrades också inom alla fyra grupper, men här kunde forskarna inte säkerställa någon skillnad mellan kostuppläggen. Inte heller förändringarna i avföringskonsistens eller BMI skilde sig säkert åt.

Resultaten ger alltså inget tydligt stöd för att kombinationskosten skulle vara bättre än enbart låg-FODMAP.

Dietiststöd vid mer begränsad kost

Studien undersökte bara den inledande restriktionsfasen. Den visar därför inte hur deltagarna mådde efter återintroduktion av livsmedel eller hur lätt kosten var att följa över tid. Forskarna lyfter behovet av en stegvis och individuellt anpassad behandling där både symtom och livskvalitet vägs in.

Låg-FODMAP innebär att mängden av vissa fermenterbara kolhydrater minskas. Behandlingen kan hjälpa vid IBS, men behöver anpassas så att onödiga begränsningar inte blir bestående.

I svenska behandlingsöversikter betonas dietistens roll vid låg-FODMAP, med efterföljande återintroduktion och individanpassning. Den praktiska frågan blir vilka livsmedel och mängder den enskilda patienten tolererar, så att kosten kan breddas så långt det går.

Källa: Otay Lule N med flera. Comparative Effects of Four Dietary Approaches on Symptom Severity and Quality of Life in Irritable Bowel Syndrome: A Randomized Controlled Trial. Digestive Diseases and Sciences, 2026.