Folkhälsa

Nya krav på näringsdeklaration på nästan all mat

Från 13 december 2016 ska nästan alla livsmedel ha en näringsdeklaration. Det betyder att det bland annat måste framgå hur mycket fett, kolhydrater, protein, socker … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Från 13 december 2016 ska nästan alla livsmedel ha en näringsdeklaration. Det betyder att det bland annat måste framgå hur mycket fett, kolhydrater, protein, socker och salt som finns i maten.

Näringsdeklarationen måste innehålla uppgifter om mängden fett, mättat fett, kolhydrater, sockerarter, protein och salt som finns i produkten. Det måste också framgå hur mycket energi den ger. Den som vill kan även skriva mängden vitaminer och mineraler – men det är inget krav.– Det här är bra nyheter för alla konsumenter som vill göra medvetna matval, säger Anna Wedholm Pallas, rådgivare på Livsmedelsverket. För många livsmedelföretag innebär reglerna ingen stor förändring, eftersom de redan anger näringsdeklaration frivilligt.

Salt och sockerEn nyhet är att det ska stå mängd salt i stället för mängd natrium. En annan nyhet är att totalmängden sockerarter alltid ska anges. I totalmängden ingår både tillsatt socker och det socker som kan ingå naturligt som exempelvis fruktsocker eller mjölksocker. Däremot framgår inte av näringsdeklarationen hur stor del av totalmängden sockerarter som är tillsatt socker. Ungefär hur mycket tillsatt socker som finns i ett livsmedel går att ta reda på genom att jämföra näringsdeklarationen med ingrediensförteckningen, där ingredienserna måste anges i fallande skala. Exempel på ingredienser i en produkt: vetemjöl, socker, mjölk, ägg, russin. I den totala mängden sockerarter i näringsdeklarationen ingår tillsatt socker men även mjölksocker från mjölken och fruktsocker från russinen. I exemplet står socker före mjölk och russin. Det betyder att tillsatt socker står för den största delen av den totala sockermängden i exemplet.

Mat som inte behöver ha näringsdeklarationDet krävs ingen näringsdeklaration för mat som serveras på restaurang eller säljs förpackad över disk. Det krävs inte heller näringsdeklaration för livsmedel som säljs på bondens marknad eller på liknande sätt.

Övergångsregler gör att vissa livsmedel, till exempel de med lång hållbarhet, kan få säljas utan näringsdeklaration ett tag även efter den 13 december 2016.

Källa: Livsmedelsverket

Livsmedel

Svensk studie synar ultraprocessad mat

En högre andel ultraprocessad mat hängde ihop med mer tillsatt socker och mindre fullkorn och fibrer i en svensk studie. Men resultaten visar också hur svårt det är att dra alla ultraprocessade livsmedel över en kam. Både näringsrika bröd och berikad barnmat kan hamna i samma kategori som läsk och godis.

Redaktionen 2 november, 2026 • 3 minuters läsning

Forskare har analyserat uppgifter om matvanor hos drygt 6 700 deltagare i Livsmedelsverkets tre nationella Riksmatenundersökningar. Underlaget omfattar vuxna mellan 18 och 80 år, ungdomar och småbarn....

Geriatrik

Vegetarisk kost och styrketräning ökade äldres muskelmassa

Äldre som åt lakto-ovo-vegetariskt och styrketränade ökade både sin muskelmassa och styrka i en nederländsk studie. Men proteinintaget blev lägre än hos dem som åt blandkost, och forskarna kunde inte säkerställa att kostuppläggen var likvärdiga för muskelmassan.

Redaktionen 30 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

När fler äldre väljer att äta mer växtbaserat väcks frågor om hur kosten kan stödja muskelmassa och fysisk funktion. I den randomiserade IMPACT-studien undersökte forskare vad som hände när personer från 55 års ålder kombinerade styrketräning med antingen lakto-ovo-vegetarisk kost eller blandkost.

Totalt deltog 108 personer. Båda grupperna fick kostrådgivning med målet att nå minst 1,2 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. I den vegetariska gruppen skulle minst 60 procent av proteinet komma från växtriket. Blandkostgruppen skulle i stället få minst 60 procent från animaliska livsmedel. Samtidigt genomförde deltagarna tre styrketräningspass i veckan under tolv veckor.

Återkommande stöd med matvalen

Deltagarna valde själva sina livsmedel, men fick stöd genom en gruppträff och fem individuella rådgivningstillfällen. Ett praktiskt råd till båda grupperna var att sikta på omkring 25–30 gram protein per måltid.

För den vegetariska gruppen handlade rådgivningen bland annat om att använda soja, baljväxter, nötter och fullkorn som proteinkällor. Ägg och mejeriprodukter ingick också, medan kött och fisk uteslöts.

Deltagarna fick receptförslag, information om proteinrika livsmedel och stöd i att välja kött- och mejerialternativ. Matregistreringar användes för att följa intaget och anpassa rådgivningen.

Båda grupperna ökade muskelmassan

Efter tolv veckor hade muskelmassan i armar och ben ökat med i genomsnitt 0,38 kilo i den vegetariska gruppen och 0,66 kilo i blandkostgruppen. Båda grupperna förbättrade också sin benstyrka och förmåga att resa sig från en stol. För dessa funktionstester sågs inga statistiskt säkerställda skillnader mellan grupperna.

Proteinintaget nådde i genomsnitt målet i båda grupperna, men skilde sig tydligt åt: 1,24 gram per kilo kroppsvikt och dag i den vegetariska gruppen, jämfört med 1,58 gram i blandkostgruppen.

Studien var utformad för att undersöka om vegetarisk kost kunde ge resultat som inte var sämre än blandkost inom förutbestämda gränser. Det kunde forskarna inte fastställa för muskelmassan. Resultaten ska därför inte tolkas som att kostuppläggen har visats vara likvärdiga.

Samtidigt visar studien att deltagarna kunde bygga muskler med vegetarisk kost inom ett upplägg med regelbunden träning och återkommande kostrådgivning. Eftersom proteinmängden skilde sig mellan grupperna går det inte att enkelt skilja betydelsen av proteinets ursprung från betydelsen av det totala intaget. Studien visar heller inte vad ett kostbyte utan motsvarande stöd och träning skulle innebära.

Källa: van Oppenraaij et al. Effects of a self-selected vegetarian compared with an omnivorous diet on protein intake and muscle mass in older adults during resistance exercise: the IMPACT randomized controlled trial. American Journal of Clinical Nutrition, 2026.