Folkhälsa

Ny Sifoundersökning: Låg tilltro till jämlik vård i Sverige

Färre än hälften av svenskarna, 46 procent, anser att vården i Sverige är jämlik. Det visar en ny Sifoundersökning genomförd på uppdrag av Hjärt-Lungfonden. Om … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Färre än hälften av svenskarna, 46 procent, anser att vården i Sverige är jämlik. Det visar en ny Sifoundersökning genomförd på uppdrag av Hjärt-Lungfonden. Om regeringen ska lyckas infria målet om att utplåna hälsoklyftorna i Sverige krävs nu en ökad satsning för att landets socioekonomiskt svaga grupper ska få bättre vård.

– Generellt kan vi vara stolta över vården i Sverige. Forskningen har bidragit till att andelen som dör i hjärtinfarkt har halverats på tio år, och akutvården håller hög internationell standard. Samtidigt finns det stora socioekonomiska klyftor, och det är oroande att människor anser att kvaliteten på vården påverkas av vem du är, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

En ny Sifoundersökning, genomförd på uppdrag av Hjärt-Lungfonden, visar att inte ens hälften av svenskarna upplever att vården i Sverige är jämlik. 46 procent anser att kvaliteten på vården är helt oberoende av faktorer som kön, ålder, inkomst och bostadsort.

Samtidigt visar statistik från Folkhälsomyndigheten att risken att dö i hjärt-kärlsjukdom är nästan sju gånger högre för de 1,3 miljoner svenskar som enbart har en grundskoleutbildning jämfört med de som är högskoleutbildade. I dag skriver Hjärt-Lungfonden och fyra andra hjärtorganisationer på DN Debatt om hur vi kan komma tillrätta med de stora skillnaderna i hjärt-kärlhälsa.

– Regeringens målsättning är att hälsoklyftorna ska försvinna inom en generation. Om det ska lyckas måste landstingen prioritera förebyggande hälsovård, och vård som hjälper redan drabbade att slippa återinsjukna i exempelvis hjärtinfarkt. Dessutom krävs forskning om hur vården kan nå ut till socioekonomiskt svaga grupper, säger Jan Nilsson, ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd.

Hjärt-Lungfonden arbetar för att minska antalet som drabbas av hjärt-, kärl- och lungsjukdom samt för att ge de drabbade mer tid att leva. 2017 kunde Hjärt-Lungfonden dela ut ett nytt rekordbelopp, 344 miljoner, till svensk forskning med målet att förebygga, upptäcka och åtgärda hjärt-lungsjukdom.

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.