Folkhälsa

Ny Sifoundersökning: Låg tilltro till jämlik vård i Sverige

Färre än hälften av svenskarna, 46 procent, anser att vården i Sverige är jämlik. Det visar en ny Sifoundersökning genomförd på uppdrag av Hjärt-Lungfonden. Om … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Färre än hälften av svenskarna, 46 procent, anser att vården i Sverige är jämlik. Det visar en ny Sifoundersökning genomförd på uppdrag av Hjärt-Lungfonden. Om regeringen ska lyckas infria målet om att utplåna hälsoklyftorna i Sverige krävs nu en ökad satsning för att landets socioekonomiskt svaga grupper ska få bättre vård.

– Generellt kan vi vara stolta över vården i Sverige. Forskningen har bidragit till att andelen som dör i hjärtinfarkt har halverats på tio år, och akutvården håller hög internationell standard. Samtidigt finns det stora socioekonomiska klyftor, och det är oroande att människor anser att kvaliteten på vården påverkas av vem du är, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

En ny Sifoundersökning, genomförd på uppdrag av Hjärt-Lungfonden, visar att inte ens hälften av svenskarna upplever att vården i Sverige är jämlik. 46 procent anser att kvaliteten på vården är helt oberoende av faktorer som kön, ålder, inkomst och bostadsort.

Samtidigt visar statistik från Folkhälsomyndigheten att risken att dö i hjärt-kärlsjukdom är nästan sju gånger högre för de 1,3 miljoner svenskar som enbart har en grundskoleutbildning jämfört med de som är högskoleutbildade. I dag skriver Hjärt-Lungfonden och fyra andra hjärtorganisationer på DN Debatt om hur vi kan komma tillrätta med de stora skillnaderna i hjärt-kärlhälsa.

– Regeringens målsättning är att hälsoklyftorna ska försvinna inom en generation. Om det ska lyckas måste landstingen prioritera förebyggande hälsovård, och vård som hjälper redan drabbade att slippa återinsjukna i exempelvis hjärtinfarkt. Dessutom krävs forskning om hur vården kan nå ut till socioekonomiskt svaga grupper, säger Jan Nilsson, ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd.

Hjärt-Lungfonden arbetar för att minska antalet som drabbas av hjärt-, kärl- och lungsjukdom samt för att ge de drabbade mer tid att leva. 2017 kunde Hjärt-Lungfonden dela ut ett nytt rekordbelopp, 344 miljoner, till svensk forskning med målet att förebygga, upptäcka och åtgärda hjärt-lungsjukdom.

Forskning

Nytt verktyg visar matens målkonflikter

Klimat, biologisk mångfald, djurvälfärd och antibiotikaanvändning – vad händer när vi förändrar det vi äter? Ett nytt verktyg från Sveriges lantbruksuniversitet ska ge en bredare bild av matens hållbarhet och synliggöra när en förbättring på ett område leder till en försämring på ett annat.

Redaktionen 4 september, 2026 • 2 minuters läsning

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har utvecklat det digitala verktyget SAFAD, Sustainability Assessment of Foods And Diets. Det kan användas för att bedöma hållbarheten hos enskilda...

Forskning

När tarmbakterier möter nitrat och järn

Nitrat och järn från maten kan omvandlas till molekyler av tarmbakterier vilket kan bidra till att skydda mot hjärt-kärlsjukdom och metabola sjukdomar. Det visar ny forskning från Karolinska Institutet.

Redaktionen 2 september, 2026 • 1 minuts läsning

Nitrat finns naturligt i många grönsaker, bland annat rödbetor, spenat, ruccola och sallad. Icke-hemjärn finns framför allt i vegetabiliska livsmedel som baljväxter, fullkorn och gröna grönsaker.

Nu har forskare vid Karolinska Institutet tillsammans med tyska forskare identifierat en mekanism som kan bidra till att förklara hur dessa ämnen påverkar hälsan.

Studien visar att bakterier i tarmen kan omvandla nitrat och icke-hemjärn från kosten till så kallade dinitrosyljärnkomplex, DNIC. Molekylerna kan därefter tas upp av kroppen och transporteras till olika organ, framför allt lever och njurar.

Kan påverka ämnesomsättningen

Forskarna kunde också se att de bakteriebildade molekylerna hade effekter på bland annat blodtryck, blodsocker och leverfunktion. Resultaten pekar därmed på ytterligare en möjlig mekanism bakom sambandet mellan kosten, tarmfloran och den kardiometabola hälsan.

Forskarna vill nu gå vidare och undersöka om det går att påverka nivåerna av DNIC genom kosten eller genom förändringar av tarmfloran. På sikt skulle kunskapen kunna bidra till nya sätt att förebygga hjärt-kärlsjukdom och metabola sjukdomar.

Studien har genomförts av forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med University Medical Center Hamburg-Eppendorf och Johannes Gutenberg University Medical Center Mainz och har publicerats i Cell.

Källor: ”Gut microbiota generate dinitrosyl iron complexes with cardiometabolic benefits”. Cell.