Folkhälsa

Ny Sifoundersökning: Låg tilltro till jämlik vård i Sverige

Färre än hälften av svenskarna, 46 procent, anser att vården i Sverige är jämlik. Det visar en ny Sifoundersökning genomförd på uppdrag av Hjärt-Lungfonden. Om … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Färre än hälften av svenskarna, 46 procent, anser att vården i Sverige är jämlik. Det visar en ny Sifoundersökning genomförd på uppdrag av Hjärt-Lungfonden. Om regeringen ska lyckas infria målet om att utplåna hälsoklyftorna i Sverige krävs nu en ökad satsning för att landets socioekonomiskt svaga grupper ska få bättre vård.

– Generellt kan vi vara stolta över vården i Sverige. Forskningen har bidragit till att andelen som dör i hjärtinfarkt har halverats på tio år, och akutvården håller hög internationell standard. Samtidigt finns det stora socioekonomiska klyftor, och det är oroande att människor anser att kvaliteten på vården påverkas av vem du är, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

En ny Sifoundersökning, genomförd på uppdrag av Hjärt-Lungfonden, visar att inte ens hälften av svenskarna upplever att vården i Sverige är jämlik. 46 procent anser att kvaliteten på vården är helt oberoende av faktorer som kön, ålder, inkomst och bostadsort.

Samtidigt visar statistik från Folkhälsomyndigheten att risken att dö i hjärt-kärlsjukdom är nästan sju gånger högre för de 1,3 miljoner svenskar som enbart har en grundskoleutbildning jämfört med de som är högskoleutbildade. I dag skriver Hjärt-Lungfonden och fyra andra hjärtorganisationer på DN Debatt om hur vi kan komma tillrätta med de stora skillnaderna i hjärt-kärlhälsa.

– Regeringens målsättning är att hälsoklyftorna ska försvinna inom en generation. Om det ska lyckas måste landstingen prioritera förebyggande hälsovård, och vård som hjälper redan drabbade att slippa återinsjukna i exempelvis hjärtinfarkt. Dessutom krävs forskning om hur vården kan nå ut till socioekonomiskt svaga grupper, säger Jan Nilsson, ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd.

Hjärt-Lungfonden arbetar för att minska antalet som drabbas av hjärt-, kärl- och lungsjukdom samt för att ge de drabbade mer tid att leva. 2017 kunde Hjärt-Lungfonden dela ut ett nytt rekordbelopp, 344 miljoner, till svensk forskning med målet att förebygga, upptäcka och åtgärda hjärt-lungsjukdom.

Dietisten Plus

Viktig information om tidskriften Dietisten

Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift och inte en medlemsförmån i Dietisternas Riksförbund (DRF), även om vi samarbetar och DRF finns representerade i redaktionsrådet. För att säkra tidskriftens långsiktiga kvalitet och fortsatta utgivning upphör nu tidigare kostnadsfria prenumerationer. För att fortsätta få Dietisten krävs att du tecknar en aktiv prenumeration.

26 januari, 2026 • Uppdaterades 26 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Tidskriften Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift. Vi samarbetar med Dietisternas Riksförbund (DRF), bland annat genom att DRF finns representerade i tidskriftens redaktionsråd, men Dietisten ges inte ut av DRF och är inte en medlemsförmån.

Under många år har tidskriften kunnat erbjudas kostnadsfritt. För att långsiktigt säkerställa Dietistens fortsatta utveckling, kvalitet och överlevnad behöver vi nu ta nästa steg. Det innebär att tidskriften inte längre kommer att vara kostnadsfri.

Alla tidigare kostnadsfria prenumerationer kommer därför att upphöra, och för att fortsätta ta del av Dietisten krävs en ny aktiv prenumeration.

Vi har just nu ett introduktionspris för dig som vill fortsätta läsa tidskriften (eller för dig som vill teckna en ny prenumeration): 790 kr per år för både tryckt tidning och digital läsning. Önskar du fler exemplar, företagsprenumerationer eller att betala via faktura kan du mejla till prenumeration@dietisten.net

Vi hoppas verkligen att du vill fortsätta läsa Dietisten och vara med på vår resa framåt – med fördjupande innehåll, aktuell forskning och relevanta perspektiv för dietistprofessionen.

Åtgärd krävs!
För att säkerställa din fortsatta prenumeration, teckna abonnemang via länken nedan:
https://www.dietisten.net/prenumerationer

Forskning

Metabolt BMI visar sjukdomsrisk även vid normalvikt

Det räcker inte med ett BMI-värde för att bedöma risken för diabetes och andra metabola sjukdomar. Även personer med normalvikt kan ha en kraftigt förhöjd risk, visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Nina Granberg 28 januari, 2026 • Uppdaterades 28 januari, 2026 • 2 minuters läsning

Konventionellt BMI är sedan länge ett etablerat verktyg för att klassificera undervikt, normalvikt, övervikt och obesitas. Samtidigt har måttet kritiserats för att vara trubbigt, eftersom det enbart bygger på längd och vikt och inte fångar kroppens metabola hälsa.

I en ny studie, publicerad i Nature Medicine, presenterar forskare vid Göteborgs...