Folkhälsa

Ny Sifoundersökning: Låg tilltro till jämlik vård i Sverige

Färre än hälften av svenskarna, 46 procent, anser att vården i Sverige är jämlik. Det visar en ny Sifoundersökning genomförd på uppdrag av Hjärt-Lungfonden. Om … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Färre än hälften av svenskarna, 46 procent, anser att vården i Sverige är jämlik. Det visar en ny Sifoundersökning genomförd på uppdrag av Hjärt-Lungfonden. Om regeringen ska lyckas infria målet om att utplåna hälsoklyftorna i Sverige krävs nu en ökad satsning för att landets socioekonomiskt svaga grupper ska få bättre vård.

– Generellt kan vi vara stolta över vården i Sverige. Forskningen har bidragit till att andelen som dör i hjärtinfarkt har halverats på tio år, och akutvården håller hög internationell standard. Samtidigt finns det stora socioekonomiska klyftor, och det är oroande att människor anser att kvaliteten på vården påverkas av vem du är, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

En ny Sifoundersökning, genomförd på uppdrag av Hjärt-Lungfonden, visar att inte ens hälften av svenskarna upplever att vården i Sverige är jämlik. 46 procent anser att kvaliteten på vården är helt oberoende av faktorer som kön, ålder, inkomst och bostadsort.

Samtidigt visar statistik från Folkhälsomyndigheten att risken att dö i hjärt-kärlsjukdom är nästan sju gånger högre för de 1,3 miljoner svenskar som enbart har en grundskoleutbildning jämfört med de som är högskoleutbildade. I dag skriver Hjärt-Lungfonden och fyra andra hjärtorganisationer på DN Debatt om hur vi kan komma tillrätta med de stora skillnaderna i hjärt-kärlhälsa.

– Regeringens målsättning är att hälsoklyftorna ska försvinna inom en generation. Om det ska lyckas måste landstingen prioritera förebyggande hälsovård, och vård som hjälper redan drabbade att slippa återinsjukna i exempelvis hjärtinfarkt. Dessutom krävs forskning om hur vården kan nå ut till socioekonomiskt svaga grupper, säger Jan Nilsson, ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd.

Hjärt-Lungfonden arbetar för att minska antalet som drabbas av hjärt-, kärl- och lungsjukdom samt för att ge de drabbade mer tid att leva. 2017 kunde Hjärt-Lungfonden dela ut ett nytt rekordbelopp, 344 miljoner, till svensk forskning med målet att förebygga, upptäcka och åtgärda hjärt-lungsjukdom.

Yrkesfrågor

Ny Dietistvecka ska bli mer än ett jubileum

I oktober är det premiär för Dietistveckan. Med initiativet vill Dietisternas Riksförbund fira 20 år med dietistlegitimation och skapa en återkommande mötesplats för yrkeskåren.

Nina Granberg 26 augusti, 2026 • 1 minuts läsning

Veckan går av stapeln den 12–16 oktober och är öppen för alla dietister och dietiststudenter i Sverige, både medlemmar och icke-medlemmar.

– Det är en väldigt viktig milstolpe för professionen som vi...

Kostråd & riktlinjer

Unga som tränar behöver sällan proteintillskott

Många tränande ungdomar fokuserar på protein för att bygga muskler. Men en varierad kost som täcker energibehovet ger normalt tillräckligt, visar en ny kunskapssammanställning från Livsmedelsverket.

Nina Granberg 26 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Enligt Riksidrottsförbundet behöver de flesta idrottare 1,2–2 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. Uppgifterna är inte specifikt framtagna för ungdomar, men Livsmedelsverkets beräkningar visar att även unga kan nå dessa nivåer genom vanlig mat, förutsatt att de äter tillräckligt mycket.

Rapporten pekar samtidigt på betydelsen av det totala energiintaget. Vid energiunderskott används protein som energi i stället för till muskeluppbyggnad.

– Fokuserar man för mycket på protein är det risk att man äter ensidigt och missar andra viktiga näringsämnen. Det är inte bra om proteintillskott ersätter riktig mat, säger Josefin Edwall Löfvenborg, nutritionist på Livsmedelsverket.

Det viktigaste är den sammanlagda mängden energi och protein under dagen. Protein kan med fördel fördelas med två till fyra timmars mellanrum och ätas inom en till två timmar efter träningen, särskilt om man inte har ätit nyligen. I en översiktsartikel som ingår i underlaget föreslås omkring 15–20 gram efter träningen. Det motsvarar exempelvis ett glas lättmjölk och två knäckebröd med ost. Kunskapen om den exakta tidpunktens betydelse är dock begränsad och bygger delvis på forskning om vuxna.

Tungmetaller i vissa proteinpulver

Även vegetarisk och vegansk kost kan täcka behovet. Vid helt växtbaserad kost krävs större kunskap om livsmedlens proteininnehåll och hur olika proteinkällor kompletterar varandra. Spannmål och baljväxter behöver inte kombineras i samma måltid, utan det räcker att de ingår i kosten under samma dag.

Vid provtagning har tungmetaller hittats i vissa proteinpulver. Muskelbyggande kosttillskott och så kallade pre-workout-produkter har också innehållit odeklarerade läkemedels- eller dopningsklassade ämnen. För kreatin och BCAA saknas tillräcklig kunskap om säkerheten för barn och ungdomar.

Rapporten bygger på litteraturgenomgångar och beräkningar, inte på en ny klinisk studie på tränande ungdomar. Den ska användas som vetenskapligt underlag när Livsmedelsverkets kostråd för barn och ungdomar uppdateras. De nya råden beräknas vara färdiga 2027.

Läs kunskapssammanställningen HÄR.