Folkhälsa

NNR 2022: De första systematiska granskningsöversikterna fastställda

Arbetet med nästa års Nordiska Näringsrekommendationer fortskrider enligt plan. NNR2022-kommittén har beslutat om de första fem prioritetsområden som skall granskas systematiskt: Intag av växtbaserat protein … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Arbetet med nästa års Nordiska Näringsrekommendationer fortskrider enligt plan. NNR2022-kommittén har beslutat om de första fem prioritetsområden som skall granskas systematiskt:

Intag av växtbaserat protein hos barn och deras kroppstillväxt

Intag av baljväxter och hjärt-kärlsjukdom samt typ 2-diabetes

Intag av baljväxter hos vuxna och åderförkalkning/hjärt-kärlsjukdom samt typ 2-diabetes

vitamin B12 och vitamin B12-status hos känsliga grupper

fettkvalitet och mental hälsa

Resultaten av denna process kommer att publiceras i Food & Nutrition Research. Likaså kommer protokollen att publiceras i PROSPERO och bli tillgängliga för allmänheten. För dig som vill veta mer och vill följa arbetet med NNR2022 kan besöka Helsodirektoratets hemsida.

Kalkyler & Verktyg

Nya näringsvärden i Livsmedelsdatabasen

Livsmedelsverket har publicerat en ny version av Livsmedelsdatabasen med reviderade näringsvärden för ett stort antal livsmedel. Bland nyheterna finns analyser från projektet ”Fetter, mejerier och ägg 2025” samt kompletterande data om frukt och grönsaker från de norska och danska livsmedelsdatabaserna.

Nina Granberg 6 augusti, 2026 • 1 minuts läsning

Livsmedelsverket uppdaterar årligen databasen genom egna analysprojekt. I årets version ingår bland annat ägg, kyld vaniljsås, gräddersättningsprodukter, kakaosmör, kokosmjölk samt olika matfetter,...

Forskning

Inget stöd för blodsockermätare hos friska

En svensk narrativ översikt visar att det saknas vetenskapligt stöd för att kontinuerliga blodsockermätare förbättrar hälsan eller förebygger sjukdom hos personer utan diabetes.

Nina Granberg 6 augusti, 2026 • 1 minuts läsning

Översikten som har publicerats i JAMA Internal Medicine sammanfattar det aktuella vetenskapliga kunskapsläget om kontinuerliga blodsockermätare (CGM). Enligt forskarna saknas vetenskapligt stöd för att tekniken förbättrar hälsan eller förebygger sjukdom hos personer utan diabetes.

CGM utvecklades för personer med typ 1-diabetes och används i dag även av många med typ 2-diabetes. För personer med typ 2-diabetes kan tekniken underlätta behandlingen, minska behovet av upprepade fingerstick och ge en mindre förbättring av långtidsblodsockret, särskilt hos personer med ökad risk för hypoglykemi.

För personer utan diabetes fann forskarna däremot inget vetenskapligt stöd för att kontinuerlig blodsockermätning leder till bättre hälsa eller förebygger sjukdom.

– Det här är en teknik som gör enorm nytta för vissa patientgrupper. Men den används allt mer av grupper där vi inte vet om den gör någon nytta alls, eller om den till och med kan vara skadlig, säger Minna Johansson, docent vid Sahlgrenska akademin och en av författarna till översikten.

Forskarna varnar också för att normala variationer i blodsockret kan övertolkas, vilket riskerar att leda till onödig oro eller kostförändringar utan dokumenterad nytta. De lyfter även att den ökande användningen bland friska personer kan ta vårdresurser i anspråk när patienter söker hjälp att tolka sina mätvärden.

LÄS MER:

Continuous Glucose Monitoring in Type 2 Diabetes and Beyond. DOI: https://doi.org/10.1001/jamainternmed.2026.2772
Continuous Glucose Monitoring With and Without Type 2 Diabetes (Patient Page). DOI: https://doi.org/10.1001/jamainternmed.2026.2769