Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Folkhälsa

NNR 2022: De första systematiska granskningsöversikterna fastställda

Arbetet med nästa års Nordiska Näringsrekommendationer fortskrider enligt plan. NNR2022-kommittén har beslutat om de första fem prioritetsområden som skall granskas systematiskt: Intag av växtbaserat protein … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 1 minuts läsning
Assortment of beans and lentils in wooden spoon with wood box macadamia isolated on white . mung bean groundnut soybean red kidney bean black bean red bean and brown pinto beans .

Arbetet med nästa års Nordiska Näringsrekommendationer fortskrider enligt plan. NNR2022-kommittén har beslutat om de första fem prioritetsområden som skall granskas systematiskt:

  • Intag av växtbaserat protein hos barn och deras kroppstillväxt
  • Intag av baljväxter och hjärt-kärlsjukdom samt typ 2-diabetes
  • Intag av baljväxter hos vuxna och åderförkalkning/hjärt-kärlsjukdom samt typ 2-diabetes
  • vitamin B12 och vitamin B12-status hos känsliga grupper
  • fettkvalitet och mental hälsa
  • Resultaten av denna process kommer att publiceras i Food & Nutrition Research. Likaså kommer protokollen att publiceras i PROSPERO och bli tillgängliga för allmänheten. För dig som vill veta mer och vill följa arbetet med NNR2022 kan besöka Helsodirektoratets hemsida.



    Kvinnohälsa

    Kosttillskott i klimakteriet – mellan marknadsföring och vetenskap

    Klimakteriet har fått allt större uppmärksamhet de senaste åren. Samtidigt växer marknaden för kosttillskott som utlovar allt från hormonell balans till bättre energi och minskade vallningar. Men hur väl stämmer löftena överens med forskningen?

    Nina Granberg 30 juni, 2026 Uppdaterades 1 juli, 2026 3 minuters läsning
    AdobeStock
    AdobeStock

    Dela artikeln

    Folkhälsa

    Ny rapport: Viljan att äta hälsosamt finns – men vardagen sätter gränser

    Många människor i ekonomisk utsatthet vill äta hälsosammare. Men höga matkostnader, bristande tillgänglighet och andra praktiska hinder i vardagen gör det svårt att göra de matval man egentligen vill. Det visar en ny rapport från projektet Mat för ett inkluderande samhälle.

    Nina Granberg 22 juni, 2026 Uppdaterades 24 juni, 2026 2 minuters läsning
    IMG_1946
    Pressbild

    En av rapportens tydligaste slutsatser är att utmaningen sällan handlar om bristande kunskap eller motivation. Tvärtom visar resultaten att många vill äta mer fisk, frukt, bär och grönsaker. Hälsosam mat upplevs som viktig, men de ekonomiska förutsättningarna räcker ofta inte till.

    – Projektets resultat visar att människor i ekonomisk utsatthet i stor utsträckning vet hur de skulle vilja äta. Problemet är att vardagen ofta begränsar möjligheten att göra de val man egentligen vill göra, säger Amanda Allvin, Livsmedelsakademins projektledare.

    Rapporten bygger på enkätsvar från 5 534 av Matmissionens medlemmar samt intervjuer och observationer. Många beskriver hur matinköp präglas av ständiga avvägningar mellan pris, mättnad och tillgänglighet. För flera handlar det inte bara om matpriserna, utan också om möjligheten att ta sig till platser där prisvärd mat finns.

    Flera faktorer påverkar matvalen

    Frågor om mat kan sällan ses isolerat från resten av människors livssituation, enligt rapporten. Ekonomisk utsatthet samspelar ofta med andra utmaningar, medan stödinsatserna hanteras av flera olika aktörer.

    – När vi tittar på människors vardag blir det tydligt att mat, hälsa, mobilitet och socialt stöd är tätt sammanlänkade frågor. Om vi vill skapa bättre förutsättningar för hälsa behöver vi också förstå de system som formar människors möjligheter att äta, säger Liisa Tolvanen, legitimerad dietist vid Centrum för obesitas, Region Stockholm.

    Samtidigt visar rapporten att många har stort förtroende för civilsamhällesaktörer som Matmissionen. Över hälften av de svarande uppger att de helst vill få information, stöd och hjälp genom just Matmissionen.

    Vill testa nya lösningar

    Projektgruppen rekommenderar nu att nästa steg blir att testa konkreta insatser i människors vardag. Det kan handla om bättre tillgång till prisvärd mat, mobilitetslösningar, matlagningsaktiviteter och bättre samordning mellan olika samhällsinsatser.

    Målet är att utveckla arbetssätt där offentlig sektor och civilsamhälle tillsammans kan skapa mer träffsäkra och tillgängliga stödinsatser.

    – Om vi menar allvar med ett matsystem som främjar ett friskt liv för alla behöver det också fungera för människor vars vardag är som allra mest skör, säger Johan Rindevall, chef för Matmissionen Sverige.

    Läs rapporten HÄR.



    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.