Folkhälsa

NNR 2022: De första systematiska granskningsöversikterna fastställda

Arbetet med nästa års Nordiska Näringsrekommendationer fortskrider enligt plan. NNR2022-kommittén har beslutat om de första fem prioritetsområden som skall granskas systematiskt: Intag av växtbaserat protein … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Arbetet med nästa års Nordiska Näringsrekommendationer fortskrider enligt plan. NNR2022-kommittén har beslutat om de första fem prioritetsområden som skall granskas systematiskt:

Intag av växtbaserat protein hos barn och deras kroppstillväxt

Intag av baljväxter och hjärt-kärlsjukdom samt typ 2-diabetes

Intag av baljväxter hos vuxna och åderförkalkning/hjärt-kärlsjukdom samt typ 2-diabetes

vitamin B12 och vitamin B12-status hos känsliga grupper

fettkvalitet och mental hälsa

Resultaten av denna process kommer att publiceras i Food & Nutrition Research. Likaså kommer protokollen att publiceras i PROSPERO och bli tillgängliga för allmänheten. För dig som vill veta mer och vill följa arbetet med NNR2022 kan besöka Helsodirektoratets hemsida.

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.

Tidningen Dietisten

Nytt nummer: Tema – Graviditet

I det här numret riktar vi blicken mot graviditet, en tid då näringsbehoven förändras och frågorna om maten kan bli många. Vi undersöker hur gravida äter och hur dietisten kan hjälpa till att omsätta rekommendationerna i vardagen. Här möts ny forskning och kliniska erfarenheter, från näringsämnen som förtjänar mer uppmärksamhet till kostråd som gör skillnad utan att skapa onödig oro.

6 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Ur temat:

Vi tittar närmare på varför så få gravida når näringsmålen, kolinets betydelse under graviditeten och kostbehandling vid graviditetsdiabetes.

Dessutom i detta nummer:

Profilen: Gerd Faxén...