Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Folkhälsa

Myndigheter samverkar för hälsa i ett förändrat klimat

Tio svenska myndigheter, däribland Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten, har beviljats projektmedel för att starta upp en fördjupad samverkan om hälsa i ett förändrat klimat. Syftet är … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 1 minuts läsning

Tio svenska myndigheter, däribland Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten, har beviljats projektmedel för att starta upp en fördjupad samverkan om hälsa i ett förändrat klimat. Syftet är att vässa klimatanpassningsarbetet i Sverige genom att harmonisera och kvalitetssäkra deltagande myndigheters mål för klimatanpassning, prioritering av åtgärder samt gemensamma kriterier för uppföljning.

Angreppssättet för myndigheternas samverkan ska göras genom det tvärvetenskapliga synsättet One health, som samordnat beaktar hälsan hos människor, djur och deras gemensamma miljö. Särskilt relevanta områden är ökad livsmedelssäkerhet, minskad smittspridning av zoonoser och att bekämpa antibiotikaresistens.

Världshälsoorganisationen WHO uppmanar yrkesverksamma som har olika kompetenser och som är aktiva inom olika sektorer, såsom folkhälsa, djurhälsa, växthälsa och miljö, att gå samman för att stödja One Health-strategier. Även EU lyfter One health-perspektivet som viktigt vid konferensen One den 21-24 juni.

WHO:s arbete med One health:

https://www.who.int/news-room/questions-and-answers/item/one-health

https://www.who.int/publications/m/item/one-health-high-level-expert-panel-annual-report-2021

https://www.who.int/news/item/18-03-2022-un-environment-programme-joins-alliance-to-implement-one-health-approach

https://www.who.int/teams/one-health-initiative/about-us

Källa: Folkhälsomyndigheten



Folkhälsa

Branschinitiativ ska bidra till bättre matvanor

Livsmedelsindustrin lanserar nya mål för minskat salt- och sockerinnehåll samt tydligare energimärkning på förpackningar. Satsningen bygger på frivilliga åtaganden med sikte på 2030.

Nina Granberg 11 februari, 2026 Uppdaterades 13 februari, 2026 1 minuts läsning
IMG_1511

Foto: AdobeStock

Bakom initiativet står fyra branschorganisationer, däribland Livsmedelsföretagen. Totalt har 14 företag hittills anslutit sig, vilket motsvarar omkring 15 procent av den svenska livsmedelsindustrin, skriver Livsmedel i fokus.

Åtagandena omfattar sötade smaksatta mjölkprodukter, matbröd, glass samt kaffebröd, kex och kakor. Målen handlar dels om sänkta halter av salt och fritt socker, dels om krav på energimärkning per portion eller styck på framsidan av förpackningen.

Enligt Livsmedelsföretagen är satsningen en fortsättning på tidigare frivilligt reformuleringsarbete, som Redusalt och Fullkornsfrämjandet. Som exempel lyfts att sockerfri läsk i dag står för cirka 60 procent av försäljningen samt att salthalten i bröd och charkprodukter redan har minskat med 20–25 procent.

Ytterligare frivilliga åtaganden är aviserade till senare under året, bland annat för charkprodukter och förpackade maträtter. Branschorganisationerna betonar samtidigt att samverkan med dagligvaruhandel och restaurangsektor är nödvändig för att nå bredare effekter på matvanor och folkhälsa.

Läs mer HÄR.



Kostråd & riktlinjer

Livsmedelsverket utreder förändrade regler för Nyckelhålet

Livsmedelsverket inleder nu dialoger om en möjlig ändring av föreskrifterna för Nyckelhålet. Bakgrunden är arbetet med att uppdatera märkningens kriterier, där frågan om att tillåta andra liknande nutritionsmärkningar i Sverige har aktualiserats.

Nina Granberg 11 februari, 2026 Uppdaterades 12 februari, 2026 1 minuts läsning
C80653AB-CFBA-466A-9E7A-CD5222BC5FC1

Foto: AI-illustration

I dag är Nyckelhålet, med vissa undantag, den enda tillåtna symbolen som får användas för att kommunicera livsmedels innehåll av fett, sockerarter, salt och fiber. Under våren ska myndigheten utreda vad en eventuell regeländring skulle innebära för livsmedelsföretag, handeln och konsumenter.

– Nu följer viktiga dialoger med branschen. Vi vill lyssna in olika perspektiv och sedan lägga fram ett förslag som många förhoppningsvis kan stå bakom, säger Britta Ekman, handläggare på Livsmedelsverket.

En anledning till utredningen är att de svenska reglerna skiljer sig från övriga Norden, där flera typer av nutritionsmärkningar är tillåtna. En mer likvärdig nordisk reglering bedöms kunna förenkla för livsmedelsföretag, ett behov som också lyfts av branschaktörer.

Dialogmöten med livsmedelsföretag, branschorganisationer, handeln och konsumentorganisationer hålls under februari. En kompletterande remiss planeras att skickas ut under våren. Något beslut om förändrade föreskrifter är ännu inte fattat.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.