Folkhälsa

Kosten har direkt påverkan på hur pigga spermierna är

Spermierna påverkas av vad man äter, och förändringarna märks snabbt. Detta enligt en ny studie av forskare vid Linköpings universitet, där unga friska män fick … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Spermierna påverkas av vad man äter, och förändringarna märks snabbt. Detta enligt en ny studie av forskare vid Linköpings universitet, där unga friska män fick en sockerrik kost. Studien, som publiceras i PLOS Biology, ger nya insikter om spermiernas funktion och skulle på sikt kunna bidra till ny diagnostik för att mäta spermiekvalitet.

\n\n\n

– Vi ser att kosten påverkar hur rörliga spermierna är och att den också är kopplad till förändringar i specifika molekyler i spermierna. I vår studie rör det sig om snabba effekter som märks efter en till två veckor, säger Anita Öst, universitetslektor vid institutionen för klinisk och experimentell medicin vid Linköpings universitet, som har lett studien.

Spermiekvaliteten kan försämras av flera miljö- och livsstilsfaktorer, där fetma och relaterade sjukdomar, som typ-2 diabetes, är en riskfaktor för låg spermiekvalitet. Forskargruppen bakom den nya studien är intresserad av epigenetiska fenomen, som innebär att egenskaper eller genuttryck förändras även om arvsmassan, DNA-sekvensen, är oförändrad. I vissa fall kan sådana epigenetiska förändringar innebära att egenskaper överförs från förälder till avkomman via spermierna eller ägget.

I en tidigare studie har forskargruppen sett att bananflugehannar som överkonsumerat socker en kort tid före parning oftare fick ungar som blev tjocka. Liknande studier på möss tyder på att små RNA-fragment, så kallat tsRNA, spelar en roll i sådana epigenetiska fenomen i nästa generation. Dessa RNA-fragment förekommer i ovanligt stor mängd i just spermierna hos många arter, både människa, bananfluga och mus. Deras funktion är än så länge relativt outforskade. Forskare har teorier om att RNA-fragmenten i spermierna kan vara inblandade i epigenetiska fenomen, men det är för tidigt att säga om det fungerar så i människa. I den nya studien ville forskarna undersöka om högt intag av socker påverkar sådana RNA-fragment i spermier hos människa.

I studien fick 15 yngre, normalviktiga, icke-rökare följa en diet, där de försågs med allt som de skulle äta under två veckor. Dieten baserades på en hälsosam kost som följde de Nordiska näringsrekommendationerna förutom att den andra veckan la forskarna till socker, motsvarande runt 3,5 liter läsk, eller 450 gram godis, om dagen. Männens spermier och andra värden undersöktes vid studiens början, efter den första veckan med hälsosam kost och efter andra veckan när deltagarna dessutom konsumerade mycket socker.

När den aktuella studien började hade en tredjedel av deltagarna låg spermierörlighet. Rörligheten är en av flera faktorer som påverkar spermiekvaliteten, och andelen personer med låg spermierörligheten i studien motsvarar hur det brukar se ut i en befolkning. Till forskarnas förvåning visade det sig att under studiens gång fick alla männen normalhög spermierörlighet.

– Studien visar att spermierörligheten kan förändras på kort tid och verkar vara nära kopplad till vad man äter. Det är ett viktigt kliniskt fynd. Men vi kan inte avgöra att det var just sockret som låg bakom effekten, eftersom det kan vara någon komponent i den hälsosamma grunddieten som påverkade spermierna positivt, säger Anita Öst.

Forskarna hittade också förändringar i de små RNA-fragmenten, som var kopplade till spermiernas rörlighet. LiU-forskarna vill nu gå vidare med att undersöka om det finns ett samband mellan mannens fertilitet och RNA-fragmenten i spermier, och om RNA-koden skulle kunna användas för ny diagnostik för att mäta spermiekvalitet i samband med in vitro-fertilisering.

Studien har gjorts i samarbete med Reproduktionsmedicinskt centrum vid Universitetssjukhuset i Linköping och finansierats med stöd av Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Ragnar Söderbergs stiftelse.

Artikeln: ”Human Sperm Displays Rapid Responses to Diet”, Daniel Nätt, Unn Kugelberg, Eduard Casas, Elizabeth Nedstrand, Stefan Zalavary, Pontus Henriksson, Carola Nijm, Julia Jäderquist, Johanna Sandborg, Eva Flinke, Rashmi Ramesh, Lovisa Örkenby, Filip Appelkvist, Thomas Lingg, Nicola Guzzi, Cristian Bellodi, Marie Löf, Tanya Vavouri, Anita Öst, PLOS Biology, publicerad online den 26 december 2019, doi: 10.1371/journal.pbio.3000559\nLäs mer LiU:s forskningswebb

Text: Linköpings universitet

\n\n

Folkhälsa

Fler unga väljer kött för protein och hälsa

Unga i Sverige ser allt mer kött som en del av en hälsosam kost. Samtidigt minskar andelen som följer strikt vegetariska kostmönster.

Nina Granberg 18 mars, 2026 • Uppdaterades 19 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Enligt en undersökning från Ungdomsbarometern, gjord på uppdrag av Svenskt Kött, uppger 54 procent av unga att kött påverkar deras hälsa positivt, medan endast 9 procent anser att påverkan är negativ. Kött har också blivit ett vanligare inslag i ungas kost de senaste åren.

Andelen unga som äter kött flera gånger i veckan har ökat markant sedan 2018. I dag uppger 78 procent att de äter nötkött flera gånger i veckan eller dagligen, jämfört med 57 procent 2018.

– Den här generationen är mer pragmatisk och tänker mer på sin egen hälsa. Det handlar inte om att tokäta kött men att se det som en naturlig del av en näringsrik kost vid sidan av vegetabilier, säger Isabel Moretti, vd för Svenskt Kött, i en artikel i Livsmedel i fokus.

Samtidigt minskar andelen unga som följer strikt vegetariska kostmönster. Andelen som uppger att de äter enbart vegetariskt har sjunkit från 9 till 3 procent sedan 2019, och endast 1 procent anger att de äter helt veganskt.

Enligt Johanna Göransson, analytiker på Ungdomsbarometern, handlar utvecklingen om ett bredare värderingsskifte.

– Valen styrs i hög grad av smak, vardag, ekonomi och funktion, snarare än av ideologiska kostidentiteter, säger hon och tillägger:

– Det finns ett stort fokus på protein bland dagens unga. Kött kopplas starkt till både protein, träning och välmående, och det är tjejerna som står för den största förflyttningen.

Förtroende för produktionen spelar också en roll. Många uppger att svenskt kött står för trygghet och kontroll över hur maten produceras.

– Dagens unga är morgondagens konsumenter och barnfamiljer. Hur de ser på mat, kött och svenskt ursprung i dag kommer att påverka hur den svenska livsmedelskonsumtionen utvecklas framöver, säger Isabel Moretti.

Läs mer om undersökningen HÄR.

Ungdomsbarometern har studerat måltidsvanor, kostpreferenser och relationen till hälsa i åldersgruppen 15-24. I årets undersökning deltog 15 000 personer. På uppdrag av Svenskt Kött har man i år även undersökt ungas relation till kött och syn på svensk- och närproducerade livsmedel.

Kostråd & riktlinjer

Norrbotten behåller stoppljusmodell – lyfter lokala råvaror

När Region Norrbotten uppdaterar sina kostråd väljer man en lite annorlunda väg. Stoppljusmodellen behålls och kompletteras med vägledning för matval i butik. Lokala livsmedel lyfts också fram.

Nina Granberg 18 mars, 2026 • Uppdaterades 19 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Region Norrbotten har uppdaterat sina regionala kostråd efter Livsmedelsverkets revidering 2025. Till skillnad från de nationella råden, där matpyramiden nu står i fokus, har regionen valt att behålla det visuella verktyget Hitta ditt sätt med stoppljusmodell.

Råden kompletteras också med Handla rätt, en vägledning som ska underlätta val i butik.

– Både stoppljusmodellen och ”Handla rätt” har fått mycket uppskattning sen vi först tog fram kostråden 2019, så det kändes naturligt att ha kvar liknande utformning även nu efter uppdateringen, säger Malin Sand, leg. dietist och folkhälsostrateg i Region Norrbotten.

Visuellt stöd i samtal om matvanor

Stoppljusmodellen används som ett konkret verktyg i samtal om matvanor, där fokus ligger på att främja hälsosamma val snarare än att betona begränsningar.

Modellen bygger på nivåerna mer, byt till och mindre och är tänkt att underlätta små, genomförbara förändringar i vardagen.

Enligt Malin Sand kan modellen bidra till ett mer positivt förhållningssätt i samtal om kost, där ökat intag av livsmedel i den gröna kategorin ofta leder till att intaget av sådant i den röda kategorin minskar.

Lyfter lokala råvaror

En tydlig regional anpassning är att kostråden lyfter fram livsmedel från Norrbotten och Sverige som alternativ till importerade produkter.
– Ett konkret exempel är att ersätta importerade livsmedel som kött och mejerivaror med råvaror från Norrbotten eller övriga Sverige, då de generellt håller en hög nivå när det gäller miljöhänsyn, djurvälfärd och livsmedelssäkerhet, vilket gör dessa val särskilt relevanta. Andra exempel som inte lika många känner till, är att vi tillverkar rybsolja i Norrbotten, vilket kan ersätta andra importerade växtbaserade matfetter, säger Malin Naess, samordnare för Norrbottens livsmedelsstrategi vid Länsstyrelsen Norrbotten.

Syftet är att kombinera hälsomässiga och miljömässiga perspektiv, men också att stärka den lokala livsmedelsproduktionen och regionens långsiktiga försörjningsberedskap.

Brett hållbarhetsperspektiv

I de regionala råden integreras hälsa, klimat och livsmedelsproduktion i ett gemensamt budskap. Tanken är att olika ingångar ska göra det lättare för fler att ta till sig råden.

Enligt Malin Sand kan olika individer motiveras av olika perspektiv, där vissa främst tar till sig hälsobudskap medan andra drivs mer av klimatfrågor.

Verktyg även i vårdmötet

Råden riktar sig till allmänheten men är också tänkta att fungera som ett stöd i hälso- och sjukvården. De kan användas i samtal om matvanor och bidra till att inkludera hållbarhetsperspektivet i vårdmötet.

Materialet innehåller även utrymme för individen att formulera egna förändringsmål.

Offentlig måltidsverksamhet kan dessutom använda råden som stöd, till exempel genom att synliggöra dem i matsalar, där de ligger i linje med regionala beslut om ökad andel lokal mat.

Mer om Norrbottens kostråd HÄR.