Folkhälsa

Kosten har direkt påverkan på hur pigga spermierna är

Spermierna påverkas av vad man äter, och förändringarna märks snabbt. Detta enligt en ny studie av forskare vid Linköpings universitet, där unga friska män fick … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Spermierna påverkas av vad man äter, och förändringarna märks snabbt. Detta enligt en ny studie av forskare vid Linköpings universitet, där unga friska män fick en sockerrik kost. Studien, som publiceras i PLOS Biology, ger nya insikter om spermiernas funktion och skulle på sikt kunna bidra till ny diagnostik för att mäta spermiekvalitet.

\n\n\n

– Vi ser att kosten påverkar hur rörliga spermierna är och att den också är kopplad till förändringar i specifika molekyler i spermierna. I vår studie rör det sig om snabba effekter som märks efter en till två veckor, säger Anita Öst, universitetslektor vid institutionen för klinisk och experimentell medicin vid Linköpings universitet, som har lett studien.

Spermiekvaliteten kan försämras av flera miljö- och livsstilsfaktorer, där fetma och relaterade sjukdomar, som typ-2 diabetes, är en riskfaktor för låg spermiekvalitet. Forskargruppen bakom den nya studien är intresserad av epigenetiska fenomen, som innebär att egenskaper eller genuttryck förändras även om arvsmassan, DNA-sekvensen, är oförändrad. I vissa fall kan sådana epigenetiska förändringar innebära att egenskaper överförs från förälder till avkomman via spermierna eller ägget.

I en tidigare studie har forskargruppen sett att bananflugehannar som överkonsumerat socker en kort tid före parning oftare fick ungar som blev tjocka. Liknande studier på möss tyder på att små RNA-fragment, så kallat tsRNA, spelar en roll i sådana epigenetiska fenomen i nästa generation. Dessa RNA-fragment förekommer i ovanligt stor mängd i just spermierna hos många arter, både människa, bananfluga och mus. Deras funktion är än så länge relativt outforskade. Forskare har teorier om att RNA-fragmenten i spermierna kan vara inblandade i epigenetiska fenomen, men det är för tidigt att säga om det fungerar så i människa. I den nya studien ville forskarna undersöka om högt intag av socker påverkar sådana RNA-fragment i spermier hos människa.

I studien fick 15 yngre, normalviktiga, icke-rökare följa en diet, där de försågs med allt som de skulle äta under två veckor. Dieten baserades på en hälsosam kost som följde de Nordiska näringsrekommendationerna förutom att den andra veckan la forskarna till socker, motsvarande runt 3,5 liter läsk, eller 450 gram godis, om dagen. Männens spermier och andra värden undersöktes vid studiens början, efter den första veckan med hälsosam kost och efter andra veckan när deltagarna dessutom konsumerade mycket socker.

När den aktuella studien började hade en tredjedel av deltagarna låg spermierörlighet. Rörligheten är en av flera faktorer som påverkar spermiekvaliteten, och andelen personer med låg spermierörligheten i studien motsvarar hur det brukar se ut i en befolkning. Till forskarnas förvåning visade det sig att under studiens gång fick alla männen normalhög spermierörlighet.

– Studien visar att spermierörligheten kan förändras på kort tid och verkar vara nära kopplad till vad man äter. Det är ett viktigt kliniskt fynd. Men vi kan inte avgöra att det var just sockret som låg bakom effekten, eftersom det kan vara någon komponent i den hälsosamma grunddieten som påverkade spermierna positivt, säger Anita Öst.

Forskarna hittade också förändringar i de små RNA-fragmenten, som var kopplade till spermiernas rörlighet. LiU-forskarna vill nu gå vidare med att undersöka om det finns ett samband mellan mannens fertilitet och RNA-fragmenten i spermier, och om RNA-koden skulle kunna användas för ny diagnostik för att mäta spermiekvalitet i samband med in vitro-fertilisering.

Studien har gjorts i samarbete med Reproduktionsmedicinskt centrum vid Universitetssjukhuset i Linköping och finansierats med stöd av Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Ragnar Söderbergs stiftelse.

Artikeln: ”Human Sperm Displays Rapid Responses to Diet”, Daniel Nätt, Unn Kugelberg, Eduard Casas, Elizabeth Nedstrand, Stefan Zalavary, Pontus Henriksson, Carola Nijm, Julia Jäderquist, Johanna Sandborg, Eva Flinke, Rashmi Ramesh, Lovisa Örkenby, Filip Appelkvist, Thomas Lingg, Nicola Guzzi, Cristian Bellodi, Marie Löf, Tanya Vavouri, Anita Öst, PLOS Biology, publicerad online den 26 december 2019, doi: 10.1371/journal.pbio.3000559\nLäs mer LiU:s forskningswebb

Text: Linköpings universitet

\n\n

Debatt

Obesitas är en kronisk sjukdom: varför behandlar vi den fortfarande som ett tillfälligt problem?

Apoteket kan vara den saknade länken i en vårdmodell som idag brister i uppföljning och kontinuitet. Det menar dietisten Sara Bussqvist.

Sara Bussqvist 6 augusti, 2026 • Uppdaterades 10 augusti, 2026 • 3 minuters läsning

Obesitasvården står inför ett paradigmskifte. Nya läkemedel och ökad kunskap har förändrat synen på obesitas från ett livsstilsproblem till en kronisk sjukdom med biologiska, beteendemässiga och miljömässiga orsaker. Trots det präglas stora delar av vården fortfarande av ett kortsiktigt synsätt – där viktnedgång betraktas som målet, snarare än början på en livslång behandling. Medan behandlingsmöjligheterna utvecklas snabbt har vårdmodellerna inte följt med.

Viktnedgång är inte mållinjen

Viktnedgång ses alltför ofta som slutpunkten för behandlingen, när det i själva verket är starten på ett långt behandlingsförlopp. Följdsjukdomar, näringsstatus, psykisk hälsa och beteendestöd kräver fortsatt uppmärksamhet långt efter att behandlingen inletts.

Snabb viktnedgång till följd av bariatrisk kirurgi eller läkemedelsbehandling förändrar kroppen på sätt som kosten ensam inte kan kompensera för. En betydande del av viktnedgången vid läkemedelsbehandling kan bestå av förlust av muskelmassa. Brister på vitaminer och mineraler uppstår på ett förutsägbart sätt men fångas inte alltid upp i tid – det som inom näringsforskningen kallas 'dold hunger' – ett tillstånd där kaloriintaget verkar tillräckligt, men kroppen ändå saknar de mikronäringsämnen den behöver.

Obesitas förekommer dessutom sällan isolerat. Många patienter lever parallellt med diabetes, hjärt-kärlsjukdom eller psykisk ohälsa. Långsiktiga resultat handlar därför inte bara om antalet förlorade kilo, utan om huruvida patienten kan hålla sin näringsstatus i balans och behålla kontakten med vården över tid.

Skam är ett medicinskt hinder

Många patienter upplever fortfarande sin obesitas som ett personligt misslyckande. Motgångar under behandlingen tolkas i moraliska snarare än kliniska termer. Patienter uteblir från uppföljning, drar sig från besök eller slutar ta sina läkemedel och kosttillskott. Kroniska sjukdomar kräver kontinuerlig kontakt med vården – skam bryter ner den kontakten. Vårdstrukturerna förstärker ofta problemet utan att ha för avsikt att göra det: systemet är uppbyggt kring enskilda behandlingstillfällen, och framgång mäts alltför ofta i kilo snarare än i hållbar hälsa.

Apoteket kan fylla en stor lucka

Ansvaret för den långsiktiga obesitasvården riskerar att splittras mellan olika vårdgivare. Nutritionsuppföljning, behandlingsstöd och löpande patientkontakt hamnar lätt mellan stolarna. Det är precis här apoteket kan spela en mycket större roll.

Apotekspersonalen tillhör de mest lättillgängliga vårdgivarna och är ofta en av de få vårdkontakter som faktiskt finns kvar under ett långt behandlingsförlopp. Deras roll handlar redan om betydligt mer än att lämna ut recept – dagligen hjälper de patienter att följa sina behandlingar, fångar upp biverkningar och stöttar dem genom komplexa läkemedelsregimer. Vid kroniska sjukdomar som diabetes och högt blodtryck är den typen av långsiktigt stöd redan en självklar del av apotekets arbete. Obesitasvården förtjänar samma synsätt – inte för att ersätta läkare eller dietister, utan för att säkra den kontinuitet som idag saknas.

Kronisk sjukdom kräver kronisk vård

Nästa fas i obesitasvården avgörs av om vården klarar att följa patienten även efter den första behandlingsinsatsen. Det kräver bättre uppföljning, tätare samverkan mellan professioner och ett större fokus på patientens långsiktiga hälsa än på siffran på vågen. Apoteket kan spela en avgörande roll i det arbetet – som en av vårdens mest tillgängliga aktörer, med möjlighet att stärka följsamhet och identifiera nutritionsrisker tidigt. Först när vårdsystemet tar ansvar för hela patientresan kan vi säga att vi behandlar obesitas som den kroniska sjukdom den faktiskt är.

Sara Bussqvist är leg. dietist och produktspecialist hos FitForMe, Sverige som erbjuder kosttillskott inom överviktsvård.

Kalkyler & Verktyg

Nya näringsvärden i Livsmedelsdatabasen

Livsmedelsverket har publicerat en ny version av Livsmedelsdatabasen med reviderade näringsvärden för ett stort antal livsmedel. Bland nyheterna finns analyser från projektet ”Fetter, mejerier och ägg 2025” samt kompletterande data om frukt och grönsaker från de norska och danska livsmedelsdatabaserna.

Nina Granberg 6 augusti, 2026 • 1 minuts läsning

Livsmedelsverket uppdaterar årligen databasen genom egna analysprojekt. I årets version ingår bland annat ägg, kyld vaniljsås, gräddersättningsprodukter, kakaosmör, kokosmjölk samt olika matfetter,...