Folkhälsa

Kartlägger gymnasieelevers matvanor – utifrån hälsa och klimat

– Först ska vi ta reda på hur ungdomar äter och varför. Nästa steg är att undersöka hur vi kan påverka ungdomar att göra hållbara … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

– Först ska vi ta reda på hur ungdomar äter och varför. Nästa steg är att undersöka hur vi kan påverka ungdomar att göra hållbara och hälsosamma val, säger Malin Anniko, en av åtta nya postdoktorer inom Örebro universitets satsning på Mat och hälsa.

– Forskning visar redan att gymnasieungdomar generellt sett inte äter som de ska. Det är vanligt att hoppa över frukosten och det är ofta en hel del snacks, säger Malin Anniko, forskare i psykologi.\nÖrebroforskarna kommer inkludera 1 000 ungdomar som går sista året på gymnasiet på skolor runt om i landet. De har valt just dessa ungdomar eftersom de fortfarande bor hemma, men är på väg ut.

Projektet har precis startat och Malin Anniko håller tillsammans med Maria Ojala, docent i psykologi vid Örebro universitet, att gå igenom tidigare forskning och sätta samman de enkäter som skoleleverna ska få svara på.\n– Det är så många aspekter att ta hänsyn till när vi pratar om mat och ungdomar. Inte minst kroppsuppfattning, vikt och muskelbyggande men även etiska och politiska skäl påverkar våra val, säger Malin Anniko.

Det kan handla om att undvika mat från vissa länder på grund av det politiska styret eller mat som produceras på ett felaktigt sätt.\n– Vi funderar på att samarbeta med Carolin Zorell, en annan postdoktor inom Mat och hälsa, som forskar om politisk konsumtion. Det finns även forskare från medie- och kommunikationsvetenskap och socialt arbete, som är knutna till projektet.\nMalin Anniko disputerade 2018 och hennes avhandling handlar om stress och stressrelaterad ångest och depression bland unga.\n– Det är jättespännande att få ge sig in i ett nytt område och jag kommer ta med mig tankar från mina tidigare studier. Här kan det till exempel handla om emotionellt ätande – det kan vara tröstätande eller att vi äter för att vi är uttråkade. Mat fyller så många olika funktioner.\nMaria Ojala har sedan flera år tillbaka forskat om ungdomar och klimatoro och hur det påverkar deras engagemang och kunskap om hållbar utveckling.\n– Det är många frågor som ska besvaras. Det är ju inte bara vad som påverkar våra val utan också vilka och hur vi får informationen. Vilken roll spelar kompisar, familjen, sociala medier?

Kartläggningen räknar forskarna med kommer ta två år och först efter att den är klar kan de ta nästa del – hur det går att påverka ungdomar att göra hälsosamma och hållbara val.

Källa: Örebro universitet

Obesitas

Dietistkompetensen behöver stärkas i obesitasvården

Socialstyrelsens första nationella utvärdering av vården vid obesitas visar att sjukdomen fortfarande är underdiagnostiserad och underbehandlad. Specialistdietisten Liisa Tolvanen menar samtidigt att dietisternas kompetens används i alltför liten utsträckning, trots att nutrition och levnadsvanebehandling utgör en grund i behandlingen.

Nina Granberg 2 juni, 2026 • Uppdaterades 4 juni, 2026 • 3 minuters läsning

Omkring 1,3 miljoner vuxna och 80 000 barn i Sverige uppskattas leva med obesitas. I rapporten Nationell utvärdering av vården vid obesitas konstaterar Socialstyrelsen att många patienter söker vård under lång tid utan att sjukdomen uppmärksammas eller behandlas, samtidigt som få får behandling i form av levnadsvanestöd, läkemedel eller kirurgi.

– Fler behöver få vård. Obesitas är en kronisk sjukdom som ska tas på samma allvar som andra folksjukdomar, säger Björn Eriksson, generaldirektör för Socialstyrelsen i ett pressmeddelande.

Liisa Tolvanen, medicine doktor och specialistdietist inom obesitas på Centrum för obesitas i Region Stockholm, välkomnar Socialstyrelsens rapport och beskriver den som ett viktigt underlag för det fortsatta utvecklingsarbetet inom obesitasvården.

– Den tydliggör att vi fortfarande har ett omfattande utvecklingsarbete framför oss, men också att det finns goda möjligheter att förbättra obesitasvården i Sverige.

Socialstyrelsen pekar bland annat på stora regionala skillnader och behov av bättre samordning, kontinuitet och individanpassning. Myndigheten lyfter också att patienternas kostnader för obesitasläkemedel ökat kraftigt, vilket riskerar att bidra till ojämlik vård.

Vilka delar av utvärderingen tycker du är viktigast ur ett dietistperspektiv?

– En särskilt viktig del är frågan om jämlik vård. Tillgången till dietistkompetens är i dag ojämnt fördelad i landet, och många dietister har dessutom fått i uppdrag att prioritera andra patientgrupper framför personer med obesitas. Detta är problematiskt, eftersom det innebär att patienter inte får tillgång till specialiserad nutritionskompetens, vilket är en central del av en evidensbaserad obesitasbehandling.

Hon pekar också på rapportens uppgifter om uppföljning, där endast en tredjedel av vårdcentralerna uppger att patienter erbjuds regelbundna uppföljningsbesök.

– Detta är särskilt oroande med tanke på att obesitas är en kronisk sjukdom som kräver långsiktig och kontinuerlig behandling, säger hon och fortsätter:

– Det är positivt att Socialstyrelsen betonar vikten av multiprofessionella team. I dessa team har dietisten en nyckelroll, bland annat i att tillhandahålla nutritionsbehandling som en del av kombinerad levnadsvanebehandling. Dietistens roll är också viktig för patientsäkerheten.

Liisa Tolvanen framhåller också att kombinerad levnadsvanebehandling fortfarande används i alltför begränsad omfattning. Enligt henne finns det en tydlig möjlighet att i större utsträckning ta tillvara dietistens kompetens inom nutritionsbehandling, bland annat genom strukturerade nutritionsbedömningar, individanpassad behandling och stöd till hållbara matvanor.

– Nutritionsbehandling är särskilt viktig i samband med kirurgisk och läkemedelsbehandling.

Utvärderingen lyfter även behovet av utbildningsinsatser för vårdpersonal, något som Liisa Tolvanen menar att dietister kan bidra mer till.

– Dietister kan spela en tydligare roll, inte bara som kliniska experter utan även som utbildare, processledare och som stöd i implementeringen av riktlinjer kring nutrition och levnadsvanor. Utbildning är också en viktig del i att minska viktstigma inom vården och bidra till ett mer respektfullt och jämlikt bemötande.

Har dietister fått en tydligare och mer självklar roll i obesitasvården de senaste åren, eller finns det fortfarande viktiga delar som saknas?

– Vi rör oss i rätt riktning, men det finns fortfarande viktiga utvecklingsområden. Att ordet dietist endast nämns vid tre tillfällen i rapporten är anmärkningsvärt, med tanke på hur central nutrition och levnadsvanebehandling är i obesitasvården.

Enligt Liisa Tolvanen finns det fortfarande behov av att tydliggöra dietistens roll, både i riktlinjer och i vårdens organisation. Hon lyfter också behovet av tillräckliga resurser för att anställa fler dietister.

Hon menar att rapporten samtidigt skickar en viktig signal till regionerna om behovet av stärkt dietistkompetens, både tidigare i vårdkedjan och i den långsiktiga uppföljningen, och tillägger:

– Särskilt i primärvården framstår dietistens kompetens som underutnyttjad. Det finns stor potential att ge dietister ett mer strukturellt ansvar i behandling och uppföljning, exempelvis efter obesitaskirurgi och vid läkemedelsbehandling.

Parallellt behöver arbetet med att motverka stigma fortsätta, framhåller Liisa Tolvanen.

– Det påverkar både prioriteringar, resursfördelning och patienters möjlighet att få tillgång till vård på lika villkor.

Alkohol

Kan obesitasläkemedel minska alkoholsug?

Flera nya studier tyder på att läkemedel mot obesitas kan påverka mer än aptit och vikt. I kliniken beskriver patienter minskat sug även efter alkohol, men forskningsläget är fortfarande ungt.

Nina Granberg 5 juni, 2026 • 2 minuters läsning

– Det har kommit ganska många studier de senaste åren som handlar om alkohol, säger Ylva Trolle Lagerros, överläkare och professor i medicin med inriktning mot obesitas.

Hon beskriver att bilden nu...