Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Folkhälsa

Kartlägger gymnasieelevers matvanor – utifrån hälsa och klimat

– Först ska vi ta reda på hur ungdomar äter och varför. Nästa steg är att undersöka hur vi kan påverka ungdomar att göra hållbara … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

– Först ska vi ta reda på hur ungdomar äter och varför. Nästa steg är att undersöka hur vi kan påverka ungdomar att göra hållbara och hälsosamma val, säger Malin Anniko, en av åtta nya postdoktorer inom Örebro universitets satsning på Mat och hälsa.

– Forskning visar redan att gymnasieungdomar generellt sett inte äter som de ska. Det är vanligt att hoppa över frukosten och det är ofta en hel del snacks, säger Malin Anniko, forskare i psykologi.\nÖrebroforskarna kommer inkludera 1 000 ungdomar som går sista året på gymnasiet på skolor runt om i landet. De har valt just dessa ungdomar eftersom de fortfarande bor hemma, men är på väg ut.

Projektet har precis startat och Malin Anniko håller tillsammans med Maria Ojala, docent i psykologi vid Örebro universitet, att gå igenom tidigare forskning och sätta samman de enkäter som skoleleverna ska få svara på.\n– Det är så många aspekter att ta hänsyn till när vi pratar om mat och ungdomar. Inte minst kroppsuppfattning, vikt och muskelbyggande men även etiska och politiska skäl påverkar våra val, säger Malin Anniko.

Det kan handla om att undvika mat från vissa länder på grund av det politiska styret eller mat som produceras på ett felaktigt sätt.\n– Vi funderar på att samarbeta med Carolin Zorell, en annan postdoktor inom Mat och hälsa, som forskar om politisk konsumtion. Det finns även forskare från medie- och kommunikationsvetenskap och socialt arbete, som är knutna till projektet.\nMalin Anniko disputerade 2018 och hennes avhandling handlar om stress och stressrelaterad ångest och depression bland unga.\n– Det är jättespännande att få ge sig in i ett nytt område och jag kommer ta med mig tankar från mina tidigare studier. Här kan det till exempel handla om emotionellt ätande – det kan vara tröstätande eller att vi äter för att vi är uttråkade. Mat fyller så många olika funktioner.\nMaria Ojala har sedan flera år tillbaka forskat om ungdomar och klimatoro och hur det påverkar deras engagemang och kunskap om hållbar utveckling.\n– Det är många frågor som ska besvaras. Det är ju inte bara vad som påverkar våra val utan också vilka och hur vi får informationen. Vilken roll spelar kompisar, familjen, sociala medier?

Kartläggningen räknar forskarna med kommer ta två år och först efter att den är klar kan de ta nästa del – hur det går att påverka ungdomar att göra hälsosamma och hållbara val.

Källa: Örebro universitet



Folkhälsa

Ny rapport: Viljan att äta hälsosamt finns – men vardagen sätter gränser

Många människor i ekonomisk utsatthet vill äta hälsosammare. Men höga matkostnader, bristande tillgänglighet och andra praktiska hinder i vardagen gör det svårt att göra de matval man egentligen vill. Det visar en ny rapport från projektet Mat för ett inkluderande samhälle.

Nina Granberg 22 juni, 2026 Uppdaterades 24 juni, 2026 2 minuters läsning
IMG_1946
Pressbild

En av rapportens tydligaste slutsatser är att utmaningen sällan handlar om bristande kunskap eller motivation. Tvärtom visar resultaten att många vill äta mer fisk, frukt, bär och grönsaker. Hälsosam mat upplevs som viktig, men de ekonomiska förutsättningarna räcker ofta inte till.

– Projektets resultat visar att människor i ekonomisk utsatthet i stor utsträckning vet hur de skulle vilja äta. Problemet är att vardagen ofta begränsar möjligheten att göra de val man egentligen vill göra, säger Amanda Allvin, Livsmedelsakademins projektledare.

Rapporten bygger på enkätsvar från 5 534 av Matmissionens medlemmar samt intervjuer och observationer. Många beskriver hur matinköp präglas av ständiga avvägningar mellan pris, mättnad och tillgänglighet. För flera handlar det inte bara om matpriserna, utan också om möjligheten att ta sig till platser där prisvärd mat finns.

Flera faktorer påverkar matvalen

Frågor om mat kan sällan ses isolerat från resten av människors livssituation, enligt rapporten. Ekonomisk utsatthet samspelar ofta med andra utmaningar, medan stödinsatserna hanteras av flera olika aktörer.

– När vi tittar på människors vardag blir det tydligt att mat, hälsa, mobilitet och socialt stöd är tätt sammanlänkade frågor. Om vi vill skapa bättre förutsättningar för hälsa behöver vi också förstå de system som formar människors möjligheter att äta, säger Liisa Tolvanen, legitimerad dietist vid Centrum för obesitas, Region Stockholm.

Samtidigt visar rapporten att många har stort förtroende för civilsamhällesaktörer som Matmissionen. Över hälften av de svarande uppger att de helst vill få information, stöd och hjälp genom just Matmissionen.

Vill testa nya lösningar

Projektgruppen rekommenderar nu att nästa steg blir att testa konkreta insatser i människors vardag. Det kan handla om bättre tillgång till prisvärd mat, mobilitetslösningar, matlagningsaktiviteter och bättre samordning mellan olika samhällsinsatser.

Målet är att utveckla arbetssätt där offentlig sektor och civilsamhälle tillsammans kan skapa mer träffsäkra och tillgängliga stödinsatser.

– Om vi menar allvar med ett matsystem som främjar ett friskt liv för alla behöver det också fungera för människor vars vardag är som allra mest skör, säger Johan Rindevall, chef för Matmissionen Sverige.

Läs rapporten HÄR.



Nutrition

Ny bok ska göra näringslära mer tillgänglig

Kostråd, dieter och hälsopåståenden möter oss dagligen. Med den nya boken Grundläggande näringslära vill Christina Berg, professor i kostvetenskap ge studenter och yrkesverksamma en stabil vetenskaplig grund att stå på.

Nina Granberg 21 juni, 2026 Uppdaterades 22 juni, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock1
Liber förlag

Boken Grundläggande näringslära (Liber) riktar sig bland annat till studenter på lärarutbildning, vårdutbildning, folkhälsovetenskap och idrottsvetenskap samt till yrkesverksamma som vill uppdatera sina kunskaper om kost och näring.

– Det har länge saknats en grundbok i näringslära som är både heltäckande och lättillgänglig. Många befintliga böcker förutsätter förkunskaper i kemi, fysiologi och kostvetenskap. Jag ville skriva den bok jag själv saknade, en bok som gör näringslära begriplig och tillgänglig även för den som är ny inom området, säger Christina Berg, professor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet och legitimerad dietist.

Boken ger en introduktion till hur näringsämnen och kosten som helhet påverkar kroppen, hälsan och välbefinnandet. Den tar upp bland annat kolhydrater, fett, protein, vitaminer, mineraler och vatten, men också andra kostaspekter som antioxidanter, alkohol och oönskade ämnen i maten.

Enligt Christina Berg är behovet av vetenskapligt förankrad näringslära stort i en tid då nya kostråd och hälsopåståenden sprids snabbt.

– Den övergripande vetenskapliga samsynen kring vad som kännetecknar en hälsosam kost är förhållandevis stabil, säger hon.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.