Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Folkhälsa

Kartlägger gymnasieelevers matvanor – utifrån hälsa och klimat

– Först ska vi ta reda på hur ungdomar äter och varför. Nästa steg är att undersöka hur vi kan påverka ungdomar att göra hållbara … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

– Först ska vi ta reda på hur ungdomar äter och varför. Nästa steg är att undersöka hur vi kan påverka ungdomar att göra hållbara och hälsosamma val, säger Malin Anniko, en av åtta nya postdoktorer inom Örebro universitets satsning på Mat och hälsa.

– Forskning visar redan att gymnasieungdomar generellt sett inte äter som de ska. Det är vanligt att hoppa över frukosten och det är ofta en hel del snacks, säger Malin Anniko, forskare i psykologi.\nÖrebroforskarna kommer inkludera 1 000 ungdomar som går sista året på gymnasiet på skolor runt om i landet. De har valt just dessa ungdomar eftersom de fortfarande bor hemma, men är på väg ut.

Projektet har precis startat och Malin Anniko håller tillsammans med Maria Ojala, docent i psykologi vid Örebro universitet, att gå igenom tidigare forskning och sätta samman de enkäter som skoleleverna ska få svara på.\n– Det är så många aspekter att ta hänsyn till när vi pratar om mat och ungdomar. Inte minst kroppsuppfattning, vikt och muskelbyggande men även etiska och politiska skäl påverkar våra val, säger Malin Anniko.

Det kan handla om att undvika mat från vissa länder på grund av det politiska styret eller mat som produceras på ett felaktigt sätt.\n– Vi funderar på att samarbeta med Carolin Zorell, en annan postdoktor inom Mat och hälsa, som forskar om politisk konsumtion. Det finns även forskare från medie- och kommunikationsvetenskap och socialt arbete, som är knutna till projektet.\nMalin Anniko disputerade 2018 och hennes avhandling handlar om stress och stressrelaterad ångest och depression bland unga.\n– Det är jättespännande att få ge sig in i ett nytt område och jag kommer ta med mig tankar från mina tidigare studier. Här kan det till exempel handla om emotionellt ätande – det kan vara tröstätande eller att vi äter för att vi är uttråkade. Mat fyller så många olika funktioner.\nMaria Ojala har sedan flera år tillbaka forskat om ungdomar och klimatoro och hur det påverkar deras engagemang och kunskap om hållbar utveckling.\n– Det är många frågor som ska besvaras. Det är ju inte bara vad som påverkar våra val utan också vilka och hur vi får informationen. Vilken roll spelar kompisar, familjen, sociala medier?

Kartläggningen räknar forskarna med kommer ta två år och först efter att den är klar kan de ta nästa del – hur det går att påverka ungdomar att göra hälsosamma och hållbara val.

Källa: Örebro universitet



Debatt

Nyckelhålet stärker kostråden och folkhälsan bättre än Nutri-Score

Nyckelhålsmärkningen har över en 30-årig historia som successivt har utvecklats i framgångsrik dialog mellan myndigheter, livsmedelsproducenter och forskare. Den är i dag en väl förankrad framsidesmärkning som lyfter fram de svenska kostråden. För folkhälsans skull är det ett betydligt bättre alternativ än att införa Nutri-Score.

Maria Sitell 28 november, 2025 Uppdaterades 28 november, 2025 2 minuters läsning
Maria-Sitell-ho¨gupplo¨st-4-

Foto: Maria-Sitell

I nummer 2/2025 av Dietisten framfördes fördelar med att istället inför NutriScore. Enligt mitt sätt att se bör livsmedelsmärkningar dock utformas på ett sätt som först och främst stämmer överens med kostråd och faktiskt underlättar för människor att göra hälsosamma val. Framsides­märkning behöver också utformas på ett sätt som stimulerar produktutveckling. Följande sex punkter visar på fördelarna med Nyckelhålet jämfört med NutriScore

  • Den framsidesmärkning som finns i ett land behöver ta hänsyn till nationella folkhälsoutmaningar, kostråd och mattraditioner. Det gör inte Nutri-Score avseende Sverige och övriga nordiska länder. Ett införande av Nutri-Score i Sverige och övriga Norden skulle därför riskera att bli vilseledande för konsumenter.
  • Global Burden of Disease visar att intaget av fullkorn är den kostfaktor som mest påverkar ohälsan, inte minst gäller detta för hjärt- och kärlsjukdomar, vissa former av cancer och diabetes typ 2. I Sverige äter 9 av 10 för lite fullkorn och därför finns kostråd om att intaget ska öka. I Nutri-Scores algoritm ingår inte fullkorn och mängden fullkorn i mjöl, bröd, ris, müsli, flingor och pasta räknas inte in.
  • I Sverige finns även kostråd om att byta till nyttiga matfetter och till magra mejerivaror då andelen omättat fett behöver öka och det mättade minska. Nutri-Score märker oljor som har hög halt av omättat fett med gult/orange vilket felaktigt signalerar ett ohälsosamt innehåll. Man skiljer inte heller på mejerivaror med olika fetthalter och som främst består av mättat fett.
  • Ur ett folkhälsoperspektiv är det vad vi inte äter som är en av de stora utmaningarna när det gäller matvanor. Därför bör dessa livsmedel lyftas fram.
  • Nutri-Score riskerar istället att uppfattas som en varningsmärkning av livsmedel som man helt bör undvika, snarare än att de bör vara en mindre del i en i övrigt balanserad kost.
  • Nutri-Score är, till skillnad från Nyckelhålet, inte utformat på ett sätt som tar hänsyn till att olika produktgrupper skiljer sig åt. Man måste till exempel beakta att det är stora skillnader mellan bröd och leverpastej. Nutri-Score stimulerar därför inte till att ändra ett livsmedels innehåll åt det hälsosammare hållet, eftersom det i många fall inte ger något bättre resultat på Nutri-Scores skala från A (grönt) till E (rött). Det blir svårt, ja till och med omöjligt att flytta sig uppåt i skalan.
  • Algoritmen bakom graderingen är svår att förstå, i jämförelse med Nyckelhålet som får sättas på produkter som klarar tydligt uppställda kriterier.

Nyckelhålsmärkningen är en väl etablerad, positiv framsidesmärkning i Sverige, Danmark, Norge och Island och undviker många av problemen med Nutri-Score enligt ovan. 


Dela artikeln

EFAD 2025

Dietisten i centrum för framtidens vård och folkhälsa

Hur kan Europas dietister bidra till bättre folkhälsa, hållbara matvanor och jämlik vård? På EFAD:s kongress i Malmö samlades över 300 dietister från hela Europa för att diskutera framtidens nutrition – från politiska styrmedel till klinisk praktik och utbildning.

Kajsa Asp Jonson 27 november, 2025 Uppdaterades 28 november, 2025 5 minuters läsning
 Fiona McCullough, Kjell Olsson och Grigoris Risvas.

Foto: Kajsa Asp Jonson


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.