Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Hur påverkar sötningsmedel hälsan?

Frågan om hur sötningsmedel påverkar hälsan diskuteras i många forum – men vad säger vetenskapen? För att söka svar på frågan har Livsmedelsverket sammanställt aktuell forskning på området.

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning
Stock.adobe.com

Många i Sverige äter mer socker än vad som är bra för hälsan. För mycket socker, särskilt i sötade drycker, ökar risken för övervikt, fetma och typ 2-diabetes. När företag minskar på sockerinnehållet i en produkt, till exempel läsk, ersätts sockret ofta av sötningsmedel.

För att få svar på om, och i så fall hur, detta skulle kunna påverka hälsan har Livsmedelsverket sammanställt aktuell forskning på området. De studier som granskades handlar om:

  • sötningsmedel och tarmflorans sammansättning och funktion
  • effekter på mättnadskänslan och sötsug
  • påverkan på det totala energiintaget och kroppsvikt.
  • Sötningsmedel ökar inte hunger och sötsug

    Resultaten från studierna visar att mättnadskänslan inte påverkas nämnvärt av att äta sötningsmedel. Sötningsmedel tycks inte heller öka sötsuget.

    – Svaret på den omdiskuterade frågan om hur mättnadskänsla och sötsug påverkas av att äta sötningsmedel är alltså att det inte verkar finnas stöd för att de skulle påverkas, säger Emma Patterson, risk- och nyttovärderare vid Livsmedelsverket.

    När det gäller effekter på tarmfloran är det svårt att säga vad som har betydelse för hälsan.

    – Vissa sötningsmedel når tarmen och, precis som allt annat vi äter, kan de påverka tarmfloran. Vilken betydelse det har för hälsan går ännu inte att säga, konstaterar Emma Patterson.

    Ladda ner hela rapporten här.



    Dietist prisas för forskning om livet med celiaki

    Dietisten och forskaren Elin Hård af Segerstad är den första mottagaren av AOECS Young Researcher Award. Hennes forskning handlar om hur glutenfri kost och vårdens stöd kan utvecklas för att underlätta vardagen för personer med celiaki.

    Dietisten
    Redaktionen 16 november, 2026 • 1 minuts läsning
    Webbild liggande
    Hans Otto Engvold, generalsekreterare Norska Celiakiförbundet, delar ut pris till Elin Hård af Segerstad Tjodunn Dyrnes

    Elin Hård af Segerstad är forskare vid Oslo Universitetssjukhus och Lunds universitet samt är verksam som dietist specialiserad inom pediatrik vid Skånes universitetssjukhus.

    Hennes forskning kretsar kring att undersöka hur livet med celiaki kan underlättas, hur man på bästa sätt kan definiera vad som kan ingå i en glutenfri kost och vad som behöver uteslutas, samt hur hälso- och sjukvården bör stötta personer med celiaki.

    – För mig betyder det extra mycket att min forskning upplevs som viktig av personer som lever med celiaki. Om min forskning dessutom kan leda till att vi kommer närmare en förklaring på varför vissa personer får celiaki och hitta sätt att undvika sjukdomen, så är det verkligen en bonus.

    Patientnytta väger tungt 

    Det nyinstiftade priset delas ut av AOECS, den europeiska paraplyorganisationen för celiakiförbund, och uppmärksammar forskare i början av karriären. Elin Hård af Segerstad valdes ut bland sex kandidater som bedömdes av en oberoende expertpanel.

    Utöver vetenskapliga meriter bedömde gruppen forskningsprojektens kvalitet, originalitet och genomförbarhet.

    Även möjlig patientnytta, relevans för behov som ännu inte tillgodoses och planer för att sprida resultaten till patienter och vårdpersonal vägdes in. I bedömargruppen fanns både vetenskaplig och klinisk kompetens samt patient- och anhörigperspektiv.


    Dela artikeln

    Svenska åkerbönor kan bli framtidens tofu

    Forskare vid SLU har tillverkat tofuliknande produkter av svenskodlade åkerbönor. En konsumentstudie visar ett positivt intresse, men innan produkterna kan nå butikshyllan behöver både smak, konsistens och tillverkning utvecklas vidare.

    Dietisten
    Redaktionen 13 november, 2026 • 2 minuters läsning
    Webbild liggande (1)
    Kanske åkerbönan blir vår nya svenska tofu. Adobe.stock

    Tofu tillverkas traditionellt av soja. Vid SLU undersöker professor Maud Langton och hennes forskargrupp om svenska åkerbönor kan användas som råvara för liknande produkter.

    Åkerbönan är intressant eftersom den kan odlas i Sverige och innehåller mycket protein. Men det går inte att utan vidare använda samma tillverkningsprocess som för soja. Bönornas proteinsammansättning och högre stärkelseinnehåll påverkar hur produkten formas.

    Konsistensen - en utmaning

    För att en tofuliknande produkt ska hålla ihop behöver proteinerna bilda en sammanhängande gel. Forskarna har visat att det fungerar med åkerböna, men resultatet kan bli fastare och mindre elastiskt än traditionell tofu. Även en tydlig bönsmak kan behöva hanteras.

    I en konsumentstudie fick 102 svenska deltagare bedöma produkter tillverkade av soja och olika svenskodlade baljväxter. Enligt SLU Holding var deltagarna positiva till åkerbönstofu, särskilt när de fick information om det svenska ursprunget.

    Nästa steg är bland annat att förbättra tillverkningsprocessen och undersöka produktion i större skala. Även hållbarhet, livsmedelssäkerhet och förpackningar behöver lösas.

    Smaken avgör om maten väljs igen 

    Utvecklingen fortsätter inom DeLiS, Deeptech och Livsmedel i Samverkan. Där ska livsmedelsforskning kombineras med teknisk kompetens och stöd för att föra forskningsresultat närmare marknaden.

    En del handlar om sensorik – hur människor uppfattar smak, doft och konsistens. Åsa Öström, professor i måltidskunskap vid Örebro universitet, bidrar med kunskap om hur dessa egenskaper kan undersökas och kopplas till konsumenternas upplevelser.

    Även tidigare matvanor och förväntningar spelar roll för om en ny produkt uppskattas. Genom att följa de sensoriska egenskaperna från råvara till färdig prototyp vill forskarna öka möjligheten att utveckla livsmedel som människor både provar och väljer igen.

    Åkerbönstofun är fortfarande under utveckling. Projektet handlar om att undersöka förutsättningarna för en framtida produkt, snarare än om en färdig vara på väg ut i butik.

    Källor: SLU Holding, ”Kan svenskodlad åkerböna bli framtidens tofu?”,  ”Smaken formar framtidens livsmedel”, 


    Dela artikeln

    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.