Folkhälsa

Hur påverkar sötningsmedel hälsan?

Frågan om hur sötningsmedel påverkar hälsan diskuteras i många forum – men vad säger vetenskapen? För att söka svar på frågan har Livsmedelsverket sammanställt aktuell forskning på området.

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Många i Sverige äter mer socker än vad som är bra för hälsan. För mycket socker, särskilt i sötade drycker, ökar risken för övervikt, fetma och typ 2-diabetes. När företag minskar på sockerinnehållet i en produkt, till exempel läsk, ersätts sockret ofta av sötningsmedel.

För att få svar på om, och i så fall hur, detta skulle kunna påverka hälsan har Livsmedelsverket sammanställt aktuell forskning på området. De studier som granskades handlar om:

sötningsmedel och tarmflorans sammansättning och funktion

effekter på mättnadskänslan och sötsug

påverkan på det totala energiintaget och kroppsvikt.

Sötningsmedel ökar inte hunger och sötsug

Resultaten från studierna visar att mättnadskänslan inte påverkas nämnvärt av att äta sötningsmedel. Sötningsmedel tycks inte heller öka sötsuget.

– Svaret på den omdiskuterade frågan om hur mättnadskänsla och sötsug påverkas av att äta sötningsmedel är alltså att det inte verkar finnas stöd för att de skulle påverkas, säger Emma Patterson, risk- och nyttovärderare vid Livsmedelsverket.

När det gäller effekter på tarmfloran är det svårt att säga vad som har betydelse för hälsan.

– Vissa sötningsmedel når tarmen och, precis som allt annat vi äter, kan de påverka tarmfloran. Vilken betydelse det har för hälsan går ännu inte att säga, konstaterar Emma Patterson.

Ladda ner hela rapporten här.

Kostråd & riktlinjer

Demens lyfts fram i Livsmedelsverkets nya kostråd för äldre

Livsmedelsverket har presenterat nya kostråd för personer över 65 år. Förutom råd om protein, D-vitamin och förebyggande av undernäring lyfter myndigheten fram sambandet mellan matvanor, kognitiv hälsa och risken att utveckla demens.

Nina Granberg 17 juni, 2026 • 2 minuters läsning

För personer med normal aptit bygger de nya råden i stort på de generella kostråden för vuxna. Samtidigt betonas att proteinbehovet ökar med åldern och att personer över 75 år rekommenderas tillskott av D-vitamin.

Sedan tidigare lyfts bra matvanor fram som ett sätt att minska risken för bland annat hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och flera cancerformer. Forskningen pekar allt mer på att hälsosamma matvanor även kan bidra till att minska risken för demens.

Kost och demens i fokus

Ett av underlagen till de nya kostråden är en ny kunskapsöversikt om kost och demens. Den bygger på systematiska översikter av forskningen och visar att kostmönster med mycket vegetabiliska livsmedel och fisk samt begränsade mängder rött kött, charkuterier och sockersötade drycker är kopplade till bättre kognitiv hälsa och lägre risk för demenssjukdom.

– Forskningen pekar framför allt på betydelsen av övergripande kostmönster snarare än enskilda livsmedel eller näringsämnen. Den kost som kopplas till bättre kognitiv hälsa överensstämmer också väl med de kostråd som redan rekommenderas för att förebygga hjärt-kärlsjukdom, säger Gerd Faxén-Irving, dietist, docent och verksam inom klinisk geriatrik vid Karolinska Institutet.

Hon beskriver kunskapsöversikten som välgjord. Samtidigt påpekar hon att rapporten är mer försiktig i sina slutsatser och kommentarer än pressmeddelandet.

För äldre med nedsatt aptit ligger fokus på att förebygga undernäring genom energi- och proteinrik mat. Råden omfattar bland annat flera mindre måltider under dagen, proteinrika livsmedel och extra fett för att öka energiintaget.

I samband med de nya kostråden lanserar Livsmedelsverket också nytt informationsmaterial riktat till personer över 65 år. Materialet består av en broschyr, korta filmer och information på myndighetens webbplats. Syftet är att inspirera och ge konkreta råd om hur äldre kan äta för att främja hälsa och livskvalitet.

De nya kostråden bygger på de nordiska näringsrekommendationerna samt två kunskapsöversikter, en om kost och demens och en om matens betydelse för att förebygga undernäring.

Läs mer HÄR.

Forskning

Autism- och ADHD-relaterade drag vanliga vid svår IBS

Autism- och ADHD-relaterade drag är vanliga bland patienter med måttlig till svår IBS. Det visar en ny svensk studie från Göteborgs universitet.

Nina Granberg 17 juni, 2026 • 1 minuts läsning

Ny forskning från en grupp forskare vid Linköpings universitet, Karolinska Institutet och Gillbergcentrum vid Göteborgs universitet visar att autism- och ADHD-relaterade drag är vanliga hos patienter med måttlig till svår IBS.

I studien screenades 32 procent av deltagarna positivt för autismrelaterade drag och 40 procent för ADHD-relaterade drag. Nästan var fjärde deltagare screenades positivt för båda.

Samtidigt hade endast omkring 10 procent av deltagarna en tidigare ADHD-diagnos och 3,6 procent en autismdiagnos.

Studien visade också att patienter med ADHD-relaterade drag rapporterade svårare IBS-symtom, högre nivåer av ångest och större total symtombörda. Patienter med autismrelaterade drag uppvisade högre grad av visceral känslighet.

Studien är publicerad i Scandinavian Journal of Gastroenterology.

Läs mer HÄR.