Folkhälsa

Hur påverkar sötningsmedel hälsan?

Frågan om hur sötningsmedel påverkar hälsan diskuteras i många forum – men vad säger vetenskapen? För att söka svar på frågan har Livsmedelsverket sammanställt aktuell forskning på området.

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Många i Sverige äter mer socker än vad som är bra för hälsan. För mycket socker, särskilt i sötade drycker, ökar risken för övervikt, fetma och typ 2-diabetes. När företag minskar på sockerinnehållet i en produkt, till exempel läsk, ersätts sockret ofta av sötningsmedel.

För att få svar på om, och i så fall hur, detta skulle kunna påverka hälsan har Livsmedelsverket sammanställt aktuell forskning på området. De studier som granskades handlar om:

sötningsmedel och tarmflorans sammansättning och funktion

effekter på mättnadskänslan och sötsug

påverkan på det totala energiintaget och kroppsvikt.

Sötningsmedel ökar inte hunger och sötsug

Resultaten från studierna visar att mättnadskänslan inte påverkas nämnvärt av att äta sötningsmedel. Sötningsmedel tycks inte heller öka sötsuget.

– Svaret på den omdiskuterade frågan om hur mättnadskänsla och sötsug påverkas av att äta sötningsmedel är alltså att det inte verkar finnas stöd för att de skulle påverkas, säger Emma Patterson, risk- och nyttovärderare vid Livsmedelsverket.

När det gäller effekter på tarmfloran är det svårt att säga vad som har betydelse för hälsan.

– Vissa sötningsmedel når tarmen och, precis som allt annat vi äter, kan de påverka tarmfloran. Vilken betydelse det har för hälsan går ännu inte att säga, konstaterar Emma Patterson.

Ladda ner hela rapporten här.

Geriatrik

Olika syn på äldres måltider

Måltidsmiljön på särskilt boende utformas ofta utifrån personalens perspektiv snarare än de äldres. Det visar en ny avhandling från Linnéuniversitet.

Nina Granberg 16 april, 2026 • 1 minuts läsning

Avhandlingen Vårdande måltidsmiljöer på särskilt boende av Magdalena Nielsen bygger på observationer av måltider samt intervjuer med både boende och personal. Resultaten pekar på en tydlig skillnad i vad som upplevs som viktigast.

– Maten ska smaka gott och gärna vara något de känner igen. Det är också viktigt med konsistensen, om de har problem med att tugga till exempel, säger Magdalena Nielsen, doktor i vårdvetenskap, till Äldre i Centrum.

För de äldre stod maten i fokus. Personal lyfte i stället i högre grad fram den sociala situationen och miljön kring måltiden. Enligt Magdalena Nielsen finns en risk att detta leder till att fel aspekter prioriteras i praktiken.

Samtidigt visar studien att den sociala dimensionen inte är självklar. Att äta tillsammans innebär inte automatiskt att måltiden upplevs som meningsfull. Skillnader i funktionsnivå kan också påverka möjligheten till socialt utbyte.

Studien visar också att måltidsmiljön formas av hur arbetet organiseras. Faktorer som bemanning, arbetssätt och personalens närvaro vid bordet påverkar både lugn, delaktighet och upplevelsen av måltiden.

Sammantaget pekar resultaten på behovet av att i högre grad utgå från de äldres perspektiv i arbetet med måltider.

Läs mer HÄR.

Forskning

Ökat vätskeintag minskade inte risken för nya njurstenar

Att dricka mer vätska är ett etablerat råd vid njurstenssjukdom. Men en ny stor randomiserad studie visar att även en omfattande beteendeinsats för att öka vätskeintaget inte minskade risken för återfall.

Nina Granberg 16 april, 2026 • 1 minuts läsning

Studien, som refereras i Medscape, omfattade cirka 1 600 personer med tidigare njursten och låg urinvolym. Den så kallade PUSH-studien var en multicenterstudie vid flera amerikanska...