Folkhälsa

Hur påverkar sötningsmedel hälsan?

Frågan om hur sötningsmedel påverkar hälsan diskuteras i många forum – men vad säger vetenskapen? För att söka svar på frågan har Livsmedelsverket sammanställt aktuell forskning på området.

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Många i Sverige äter mer socker än vad som är bra för hälsan. För mycket socker, särskilt i sötade drycker, ökar risken för övervikt, fetma och typ 2-diabetes. När företag minskar på sockerinnehållet i en produkt, till exempel läsk, ersätts sockret ofta av sötningsmedel.

För att få svar på om, och i så fall hur, detta skulle kunna påverka hälsan har Livsmedelsverket sammanställt aktuell forskning på området. De studier som granskades handlar om:

sötningsmedel och tarmflorans sammansättning och funktion

effekter på mättnadskänslan och sötsug

påverkan på det totala energiintaget och kroppsvikt.

Sötningsmedel ökar inte hunger och sötsug

Resultaten från studierna visar att mättnadskänslan inte påverkas nämnvärt av att äta sötningsmedel. Sötningsmedel tycks inte heller öka sötsuget.

– Svaret på den omdiskuterade frågan om hur mättnadskänsla och sötsug påverkas av att äta sötningsmedel är alltså att det inte verkar finnas stöd för att de skulle påverkas, säger Emma Patterson, risk- och nyttovärderare vid Livsmedelsverket.

När det gäller effekter på tarmfloran är det svårt att säga vad som har betydelse för hälsan.

– Vissa sötningsmedel når tarmen och, precis som allt annat vi äter, kan de påverka tarmfloran. Vilken betydelse det har för hälsan går ännu inte att säga, konstaterar Emma Patterson.

Ladda ner hela rapporten här.

Forskning

Sondnäring baserad på vanliga livsmedel – vad visar forskningen?

Allt fler patienter och anhöriga visar intresse för att använda sondnäring baserad på vanliga livsmedel. Utvecklingen öppnar för nya arbetssätt där dietister kan bidra med kunskap, trygghet och utveckling av praxis.

Redaktionen 10 april, 2026 • 6 minuters läsning

Före utvecklingen av de kommersiella sondnäringsprodukterna tillagades sondmaten i sjukhusköken. I dag ser vi ett växande intresse från patienter och anhöriga som vill återgå till den typen av...

Graviditet

Nya råd ska hitta graviditetsdiabetes tidigare

Gravida med risk för graviditetsdiabetes ska kunna identifieras tidigare i vården. Det framgår av nya rekommendationer från Socialstyrelsen.

Nina Granberg 9 april, 2026 • Uppdaterades 10 april, 2026 • 1 minuts läsning

Bakgrunden är att vården i dag ser olika ut mellan regionerna, både vad gäller vilka som testas, hur testningen genomförs och vilka gränsvärden som används. Enligt Socialstyrelsen är det i dag endast 7 av 21 regioner som följer de tidigare rekommenderade gränsvärdena, som bygger på WHO:s nivåer.

– Det kan innebära att gravida med liknande blodsockernivåer får diagnos och uppföljning i en region, men inte i en annan. Syftet med våra nya rekommendationer är att fler ska få stöd i tid och att vården ska bli mer likvärdig i hela landet, säger Sofia von Malortie, enhetschef på Socialstyrelsen.

De nya rekommendationerna innebär bland annat att gravida med ökad risk bör erbjudas testning redan före graviditetsvecka 20. Testningen ska göras med venösa blodprov i samband med glukosbelastning (75 g), där blodglukos analyseras i plasma.

Rekommendationerna ingår i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för graviditet, förlossning och tiden efter.

Läs mer hos Socialstyrelsen.

Fakta: Nya gränsvärden vid OGTT

Socialstyrelsen anger följande gränsvärden för diagnos av graviditetsdiabetes vid oral glukosbelastning (75 g):

Fastande plasmaglukos: 5,4 mmol/l
Efter 1 timme: 10,1 mmol/l
Efter 2 timmar: 8,6 mmol/l