Folkhälsa

Hur påverkar sötningsmedel hälsan?

Frågan om hur sötningsmedel påverkar hälsan diskuteras i många forum – men vad säger vetenskapen? För att söka svar på frågan har Livsmedelsverket sammanställt aktuell forskning på området.

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Många i Sverige äter mer socker än vad som är bra för hälsan. För mycket socker, särskilt i sötade drycker, ökar risken för övervikt, fetma och typ 2-diabetes. När företag minskar på sockerinnehållet i en produkt, till exempel läsk, ersätts sockret ofta av sötningsmedel.

För att få svar på om, och i så fall hur, detta skulle kunna påverka hälsan har Livsmedelsverket sammanställt aktuell forskning på området. De studier som granskades handlar om:

sötningsmedel och tarmflorans sammansättning och funktion

effekter på mättnadskänslan och sötsug

påverkan på det totala energiintaget och kroppsvikt.

Sötningsmedel ökar inte hunger och sötsug

Resultaten från studierna visar att mättnadskänslan inte påverkas nämnvärt av att äta sötningsmedel. Sötningsmedel tycks inte heller öka sötsuget.

– Svaret på den omdiskuterade frågan om hur mättnadskänsla och sötsug påverkas av att äta sötningsmedel är alltså att det inte verkar finnas stöd för att de skulle påverkas, säger Emma Patterson, risk- och nyttovärderare vid Livsmedelsverket.

När det gäller effekter på tarmfloran är det svårt att säga vad som har betydelse för hälsan.

– Vissa sötningsmedel når tarmen och, precis som allt annat vi äter, kan de påverka tarmfloran. Vilken betydelse det har för hälsan går ännu inte att säga, konstaterar Emma Patterson.

Ladda ner hela rapporten här.

Koll på kollegor

"Jag blir en bättre kliniker av att forska"

Karin Windahl är en av de första dietisterna som har lyckats få en eftertraktad postdoktjänst. Här delar hon sina erfarenheter av forskarlivet och vägen dit.

Nina Granberg 13 april, 2026 • 3 minuters läsning

Hur blev du forskare?

– Jag har arbetat större delen av mitt yrkesliv som dietist på Danderyds sjukhus, främst med patienter med kronisk njursvikt. Intresset för forskning har alltid funnits, men vägen...

Gastroenterologi

Från ”mormorskost” till klinisk studie

Kostbehandlingen CDED (Crohn’s Disease Exclusion Diet) för barn med inflammatorisk tarmsjukdom är ingen nyhet, men den har använts begränsat i Sverige. Nu ska en nordisk variant testas i ett omfattande forskningsprojekt. Långsiktiga målet är att bidra med evidens till de nationella riktlinjerna och vårdprogrammet för IBD hos barn och unga.

Kajsa Asp Jonson 13 april, 2026 • 5 minuters läsning

Cded är en strukturerad kostbehandling som inleds med total enteral nutrition. Därefter görs en försiktig övergång till en antiinflammatorisk specialkost som syftar till att minska tarmens...