Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Folkhälsa

Hur påverkar sötningsmedel hälsan?

Frågan om hur sötningsmedel påverkar hälsan diskuteras i många forum – men vad säger vetenskapen? För att söka svar på frågan har Livsmedelsverket sammanställt aktuell forskning på området.

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 1 minuts läsning

Foto: Stock.adobe.com

Många i Sverige äter mer socker än vad som är bra för hälsan. För mycket socker, särskilt i sötade drycker, ökar risken för övervikt, fetma och typ 2-diabetes. När företag minskar på sockerinnehållet i en produkt, till exempel läsk, ersätts sockret ofta av sötningsmedel.

För att få svar på om, och i så fall hur, detta skulle kunna påverka hälsan har Livsmedelsverket sammanställt aktuell forskning på området. De studier som granskades handlar om:

  • sötningsmedel och tarmflorans sammansättning och funktion
  • effekter på mättnadskänslan och sötsug
  • påverkan på det totala energiintaget och kroppsvikt.
  • Sötningsmedel ökar inte hunger och sötsug

    Resultaten från studierna visar att mättnadskänslan inte påverkas nämnvärt av att äta sötningsmedel. Sötningsmedel tycks inte heller öka sötsuget.

    – Svaret på den omdiskuterade frågan om hur mättnadskänsla och sötsug påverkas av att äta sötningsmedel är alltså att det inte verkar finnas stöd för att de skulle påverkas, säger Emma Patterson, risk- och nyttovärderare vid Livsmedelsverket.

    När det gäller effekter på tarmfloran är det svårt att säga vad som har betydelse för hälsan.

    – Vissa sötningsmedel når tarmen och, precis som allt annat vi äter, kan de påverka tarmfloran. Vilken betydelse det har för hälsan går ännu inte att säga, konstaterar Emma Patterson.

    Ladda ner hela rapporten här.



    Digital tidning

    Nytt nummer: Tema - Mag- och tarmhälsa

    I det här numret riktar vi blicken mot mag- och tarmhälsa, ett område där forskning, klinik och patientens vardag ofta möts på ett särskilt komplext sätt. Här ryms både avancerad behandling och frågor som dietister möter varje dag, från inflammatorisk tarmsjukdom och IBS till leverpåverkan, tarmbarriär och sambanden mellan tarm och hjärna.

    Nina Granberg 2 april, 2026 Uppdaterades 7 april, 2026 1 minuts läsning
    Frame 53 (1)

    Foto: Aktuellt nummer

    Ur temat:

    Vi tittar närmare på kostbehandling vid IBD, smörsyrans möjliga roll vid IBS och användningen av grenade aminosyror vid hepatisk encefalopati.

    Dessutom i detta nummer:

    Profilen: Frida Axberg om måltiden som mer än näring

    Hållbar kost utan målkonflikter

    Sondnäring av vanliga livsmedel – vad säger forskningen?

    Dietistens roll i avancerad sjukvård i hemmet

    Plus: Nyheter, två nätverk för dietister, Fråga experten och mycket mer

    Läs hela Dietisten nr1, 2026 digitalt eller ladda ner numret här



    Folkhälsa

    Tydligt trendbrott: Fiskätandet ökar igen

    Efter flera år av minskad fiskkonsumtion syns nu en vändning. En ny undersökning från Norges sjömatråd visar att fler svenskar återigen äter fisk minst två gånger i veckan.

    Nina Granberg 2 april, 2026 1 minuts läsning
    IMG_1668

    Foto: Norges Sjömatsråd



    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.