Folkhälsa

Hur påverkar sötningsmedel hälsan?

Frågan om hur sötningsmedel påverkar hälsan diskuteras i många forum – men vad säger vetenskapen? För att söka svar på frågan har Livsmedelsverket sammanställt aktuell forskning på området.

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Många i Sverige äter mer socker än vad som är bra för hälsan. För mycket socker, särskilt i sötade drycker, ökar risken för övervikt, fetma och typ 2-diabetes. När företag minskar på sockerinnehållet i en produkt, till exempel läsk, ersätts sockret ofta av sötningsmedel.

För att få svar på om, och i så fall hur, detta skulle kunna påverka hälsan har Livsmedelsverket sammanställt aktuell forskning på området. De studier som granskades handlar om:

sötningsmedel och tarmflorans sammansättning och funktion

effekter på mättnadskänslan och sötsug

påverkan på det totala energiintaget och kroppsvikt.

Sötningsmedel ökar inte hunger och sötsug

Resultaten från studierna visar att mättnadskänslan inte påverkas nämnvärt av att äta sötningsmedel. Sötningsmedel tycks inte heller öka sötsuget.

– Svaret på den omdiskuterade frågan om hur mättnadskänsla och sötsug påverkas av att äta sötningsmedel är alltså att det inte verkar finnas stöd för att de skulle påverkas, säger Emma Patterson, risk- och nyttovärderare vid Livsmedelsverket.

När det gäller effekter på tarmfloran är det svårt att säga vad som har betydelse för hälsan.

– Vissa sötningsmedel når tarmen och, precis som allt annat vi äter, kan de påverka tarmfloran. Vilken betydelse det har för hälsan går ännu inte att säga, konstaterar Emma Patterson.

Ladda ner hela rapporten här.

Diabetes

Typ 2-diabetes minskar på Mauritius

Efter flera decennier av ökning har förekomsten av typ 2-diabetes minskat i Mauritius. Även förhöjda blodsockervärden under gränsen för diabetes har blivit mindre vanliga. En ny studie, med forskare från bland annat Umeå universitet, lyfter landets långsiktiga arbete med prevention och behandling som en möjlig förklaring.

Redaktionen 19 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Studien bygger på sju undersökningar mellan 1987 och 2021, med sammanlagt 36 744 undersökningstillfällen bland vuxna i åldern 25–74 år. Deltagandet översteg 85 procent vid varje undersökning.

År 1987 var den standardiserade förekomsten av typ 2-diabetes 14,7 procent. Den steg därefter till som högst 23,3 procent 2009, innan den sjönk till 19,9 procent 2021. Trots vändningen var förekomsten alltså fortfarande högre än vid den första mätningen.

Även intermediär hyperglykemi minskade från 24,9 procent 2009 till 15,6 procent 2021. Samtidigt minskade andelen tidigare oupptäckta fall bland dem som hade diabetes: från 67 procent 1987 till 32,5 procent 2021.

Samma test under flera decennier

En styrka är att undersökningarna har använt oralt glukostoleranstest, OGTT. Då mäts blodsockret efter fasta och på nytt två timmar efter att personen har druckit en glukoslösning.

Metoden kan upptäcka diabetes och nedsatt glukostolerans som inte fångas med enbart fasteglukos eller HbA1c. Att använda samma undersökningsmetod över tid ger också bättre förutsättningar att jämföra resultaten.

Enligt forskarna är Mauritius det första landet som har dokumenterat en minskning av både typ 2-diabetes och intermediär hyperglykemi med långvarig, systematisk uppföljning baserad på OGTT.

Prevention på flera nivåer

Forskarna pekar på flera möjliga förklaringar till utvecklingen. Mauritius har arbetat med nationella handlingsplaner för nutrition, fysisk aktivitet och tobakskontroll, screening av riskfaktorer genom bland annat mobila kliniker och samverkan med lokalsamhällen. Landet har också gemensamma riktlinjer för prevention och behandling. Offentlig vård, inklusive grundläggande läkemedel, är kostnadsfri.

Stefan Söderberg, professor vid Umeå universitet och en av studiens författare, framhåller att Mauritius har kombinerat lagstiftning och politiska åtgärder med lokalt arbete för att förebygga och behandla diabetes. Han ser resultaten som ett hoppfullt exempel för andra länder.

Studien kan däremot inte avgöra hur mycket enskilda åtgärder har bidragit. Den bygger på upprepade tvärsnittsundersökningar och mäter förekomsten i befolkningen vid olika tidpunkter, snarare än effekten av en bestämd behandling eller preventionsinsats. Resultaten ger därför inget färdigt recept, men forskarna bedömer att de understryker betydelsen av långsiktigt förebyggande arbete och systematisk uppföljning.

Källa: Tuomilehto J et al. Trends in prevalence of type 2 diabetes and intermediate hyperglycaemia in Mauritius from 1987 to 2021 based on results from the oral glucose tolerance test: a repeated cross-sectional study. The Lancet Diabetes & Endocrinology, 2026.

Forskning

Matkassar i vården kopplas till bättre hälsa

Näringsrik mat måste också vara möjlig att få hem. En ny amerikansk studie kopplar långvarigt stöd med växtbaserade matkassar till gynnsammare utveckling av blodtryck, vikt och BMI hos patienter med osäker tillgång till mat.

Redaktionen 16 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Hur kan vården hjälpa patienter som har svårt att ha råd med maten som rekommenderas? Vid en vårdcentral i Massachusetts erbjuds gratis matkassar som en del av ett så kallat Food Is Medicine-program.

En studie i Preventing Chronic Disease bygger på journaluppgifter från 68 vuxna som fick matkassar under i genomsnitt 2,7 år. Forskarna undersökte hur antalet mottagna kassar hängde samman med förändringar i hälsomått.

Kassarna innehöll frukt, grönsaker, bönor och/eller nötsmör samt fullkorn. En dietist vägledde ursprungligen livsmedelsvalen utifrån amerikanska kostråd. Mängden skulle motsvara tre måltider om dagen för varje hushållsmedlem under en vecka.

Fler mottagna kassar var förknippade med gynnsammare utveckling av diastoliskt blodtryck, vikt och BMI. Däremot sågs ingen statistiskt säkerställd förbättring av långtidsblodsockret, HbA1c.

Långvarigt stöd väcker frågor

Studien saknar kontrollgrupp och kan inte fastställa att maten orsakade förbättringarna. Andra förändringar, exempelvis i läkemedelsbehandling eller levnadsvanor, kan ha påverkat resultaten. Kassarna var heller inte individuellt anpassade efter patienternas sjukdomar.

Forskarna efterlyser randomiserade studier och lyfter långvariga insatser som ett fortsatt forskningsspår.

För dietister väcker studien en praktisk fråga: vilket stöd behövs för att patienter ska kunna omsätta kostråden i vardagen när ekonomin begränsar matvalen?

Källa: Mirsky JB et al. Plant-Based Medically Tailored Groceries From a Food Pantry and Adult Cardiometabolic Outcomes. Preventing Chronic Disease, 2026.