Folkhälsa

Hållbar kost för människa och planet

Forskare från Lunds universitet och RISE har undersökt hur den kost som Eat-Lancetkommissionens rapport föreslår kan kopplas till hälsa. Resultaten visar på värdefulla hälsofördelar och … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 4 minuters läsning

Forskare från Lunds universitet och RISE har undersökt hur den kost som Eat-Lancetkommissionens rapport föreslår kan kopplas till hälsa. Resultaten visar på värdefulla hälsofördelar och minskad risk för tidig död i hjärt-kärlsjukdom och cancer, om vi följer mer hållbara kostvanor.

Studien är publicerad i The American journal of clinical nutrition.

Ohälsosamma kostvanor, sjukdom och vår planets sjunkande hälsa är starkt sammanflätade. I januari 2019 offentliggjordes Eat-Lancetkommissionens rapport där 37 experter inom hälsa, jordbruk och miljö från 16 länder på vetenskaplig grund beskriver hur världen måste ställa om sin matproduktion för att jordens knappa resurser ska räcka till 10 miljarder människor år 2050. I rapporten har forskarna utifrån sex olika områden – klimatpåverkan, vattenanvändning, biologisk mångfald, fosfor- och kväveanvändning och försurning – sökt svar på hur kosthållning och ett mer hållbart livsmedelssystem kan förbättra vår miljö och hälsa.

– Rapporten föreslår en radikal förändring av vårt nuvarande livsmedelssystem och att en omställning av vår kosthållning kan leda till förbättringar inom alla de områden som analyserats och på så vis leda till en hälsosam och miljömässigt hållbar utveckling för den växande befolkningen, men än så länge har inte Eat-Lancetkosten utvärderats tillräckligt. Vi ville vetenskapligt undersöka hur den kost som rapporten föreslår kan kopplas till hälsa. Resultaten visar tydligt att Eat-Lancetkosten kan kopplas till lägre risk för död i förtid, säger Anna Stubbendorff, doktorand vid Lunds universitet och förstaförfattare till studien.

Med Eat-Lancetkosten angav forskarna globala målvärden för ett dagligt intag av ett urval av olika livsmedel. Denna kost består av mycket fullkorn, grönsaker, frukt, nötter, frön och baljväxter, och mycket mindre kött, socker och mättat fett jämfört med dagens konsumtion. Med teoretiska beräkningar uppskattade forskarna även kostens förbättringar för människors hälsa och livslängd.

Särskilt poängsystem

I den aktuella studien har forskarna vid Lunds universitet studerat totalt 22 421 deltagare från Malmö kost- cancer-studien och undersökt kopplingar mellan kosten och hälsa. Genom att skapa ett särskilt poängsystem som anger hur stora likheterna är mellan individers matvanor och Eat-Lancetkosten kunde de dela in deltagarna i fem grupper. Ju högre följsamhet till Eat-Lancetkosten desto högre poäng enligt forskarnas modell.

Under en genomsnittlig uppföljning på 20 år undersökte forskarna sambanden mellan deltagarnas kost och dödlighet. Sambanden justerades för faktorer som till exempel rökning, fysisk aktivitet, BMI och hög alkoholkonsumtion. Individer med ett matintag som i högst grad följde Eat-Lancetkosten hade 25 procent lägre risk att dö i förtid jämfört med individer i gruppen som var minst följsamma. När forskarna undersökte specifika dödsorsaker kunde de koppla Eat-Lancetkosten till 32 procent lägre risk att dö i hjärt-kärlsjukdom och 24 procent lägre risk att dö i cancer.

– Även när studiedeltagarnas kosthållning låg långt ifrån målsättningarna för Eat-Lancetkosten såg vi en tydlig skillnad i risken för total dödlighet, redan när deltagare nådde till hälften av målet, säger Anna Stubbendorff.

Anna Stubbendorff hoppas att studieresultaten, liksom modellen med poängsystem, framöver ska kunna användas av andra för att utveckla mer hållbara kostriktlinjer. I nästa steg vill forskarna studera kosten vidare med fokus på näring.

Publikation\n”Development of an EAT-Lancet index and its relation to mortality in a Swedish population”\nThe American journal of clinical nutrition, november 2021.

För mer information kontakta: Anna Stubbendorff, doktorand i forskargruppen nutritionsepidemiologi Lunds universitet och Forskarskolan Agenda 2030, Lunds universitet, 0733-865700, anna.stubbendorff@med.lu.se,

Modell för poängsystem/kostindex\nForskarna vid Lunds universitet utvecklade ett kostindex, en egen modell med poängsystem för att kunna fastställa följsamhet till Eat-Lancetkosten och dess samband med dödlighet. Eat-Lancetkosten består av livsmedelskomponenter med bestämda kostintagsnivåer och förslag på referensintervaller som anses förenliga med optimal hälsa i olika populationer. Baserat på beskrivningar klassificerade forskarna Eat-Lancetkostens livsmedelskomponenter i livsmedel som vi antingen rekommenderas öka eller minska konsumtionen av. Livsmedelskomponenter vars intag rekommenderas öka är grönsaker, frukt, omättade oljor, baljväxter, fullkorn, nötter och fisk. De livsmedelskomponenter där ett begränsat intag rekommenderas är nötkött och lamm, fläsk, fågel, ägg, mejeriprodukter, potatis och tillsatt socker.\nKostindexet består av 14 livsmedelskomponenter som de fastställt utifrån Eat-Lancetkosten, med ett möjligt intervall på 0–3 poäng för varje komponent. Noll poäng anger låg följsamhet till målet för livsmedelskomponenten enligt Eat-Lancetkosten, och tre poäng hög följsamhet. Totala möjliga poängintervall är 0–42 poäng, där noll poäng innebär icke-följsamhet upp till 42 poäng för perfekt följsamhet. Forskarna utvärderade sedan studiedeltagarnas kostintag baserat på rapporterade mängder i gram per dag i rå vikt, vilket är i linje med hur kostintagsnivåer uttrycks Eat-Lancetkosten.

Kortfakta om studien\nÄmne/nyckelord: Kostindex baserat på Eat-Lancet-kosten och dödlighet, hållbar utveckling, miljö, kost, näring, hälsosam kost, dödlighet, överlevnad. Forskningsområde: Epidemiologisk forskning. Typ av publicering: Peer review-granskad publikation. Studiedesign: Kvantitativ studie, forskarinitierad studie, registerbaserad studie, enkätstudie, orsak-verkan-samband, statistiska samband. Observationsstudie: Prospektiv, kohortstudie. Antal deltagare i studien: Friska frivilliga, totalt 22 421 deltagare från Malmö kost cancer-studien med ett åldersspann på 45–73 år, varav 8 568 var män och 13 853 kvinnor.

Källa: Lunds Universitet

Kostråd & riktlinjer

Nya koffeinråd för barn och unga

Livsmedelsverket inför nya råd om koffein för barn och unga. Samtidigt växer diskussionen om ytterligare åtgärder som kan minska konsumtionen. Både politiker och delar av branschen vill se lagstadgade åldersgränser för energidrycker.

Nina Granberg 27 maj, 2026 • Uppdaterades 2 juni, 2026 • 3 minuters läsning

De nya råden innebär att barn under 6 år helt bör undvika koffein, medan ungdomar under 16 år rekommenderas att begränsa sitt intag till högst 70 milligram koffein per dag. Livsmedelsverket uppmanar också unga att vara extra försiktiga med produkter som pre-workout och koffeintabletter.

Bakgrunden till de nya råden är den kraftigt ökade konsumtionen av energidrycker bland unga, samt en ökad tillgång på andra koffeinhaltiga produkter.

– Vi ser att många unga idag får i sig koffeinmängder som kan påverka hälsan negativt. Genom tydligare råd om koffeinkonsumtion vill vi öka ungas kunskap och medvetenhet. Råden kan samtidigt fungera som ett stöd för föräldrar, skolpersonal och andra vuxna i arbetet med att skydda ungas hälsa, säger Sabina Litens Karlsson, toxikolog på Livsmedelsverket.

De nya råden fungerar som ett komplement till dagligvaruhandelns frivilliga åldersgränser för energidrycker.

Nytt bildstöd

För att göra råden mer konkreta har Livsmedelsverket även tagit fram bildmaterial som visar hur mycket 70 milligram koffein motsvarar i exempelvis energidryck, kaffe och cola. Materialet riktar sig bland annat till elevhälsa, ungdomsmottagningar och idrottsföreningar.

Nästan fördubblad försäljning

Livsmedelsverket skriver i hanteringsrapporten, som är underlaget till de nya råden, att försäljningen av energidrycker i Sverige nästan har fördubblats sedan 2018, från cirka 72 miljoner liter till 133 miljoner liter år 2024.

Samtidigt visar flera studier att konsumtionen ökar bland unga. Enligt data från Skåne uppgav nästan hälften av flickorna i gymnasiets årskurs 2 att de drack energidryck minst en gång i veckan år 2024. Ökningen bland flickor beskrivs som särskilt tydlig.

Rapporten visar också att konsumtionsmönstren skiljer sig åt. Flickor dricker oftare energidryck under skoldagen, medan pojkar oftare konsumerar dem i samband med träning och gaming.

Istället för frukost

Myndigheten skriver vidare att energidrycker ibland ersätter måltider, särskilt frukost, vilket kan påverka intaget av viktiga näringsämnen negativt. Detta beskrivs som vanligare bland flickor. Även tandhälsa lyfts fram. Det låga pH-värdet i energidrycker kopplas till ökade problem med frätskador på tandemaljen hos unga.

Handlar inte bara om energidrycker

Livsmedelsverket betonar att unga idag exponeras för betydligt fler koffeinhaltiga produkter än tidigare. Förutom energidrycker nämns bland annat:

pre-workout-produkter
koffeintuggummi
koffeintabletter
koffeinsnus utan nikotin
energibars och energigeler

Pre-workout-produkter kan enligt rapporten innehålla upp till 400 milligram koffein per dos, motsvarande nästan sex koppar kaffe.

Första steget mot skärpt reglering?

I hanteringsrapporten beskrivs de nya råden som ett första steg för att minska barns och ungas exponering för höga koffeinintag. Flera europeiska länder har redan infört olika former av reglering, exempelvis lagstadgade åldersgränser, maxhalter för koffein och begränsningar av marknadsföring riktad till unga.

Myndigheten konstaterar också att informationsinsatser sannolikt har begränsad effekt om de inte kombineras med andra styrmedel.

Samtidigt pågår en bredare politisk diskussion om hårdare reglering i Sverige.

Socialminister Jakob Forssmed sa nyligen till Dagligvarunytt att han vill se en lagstadgad 15-årsgräns för energidrycker samt begränsningar av koffeinhalten för personer under 18 år.

Även delar av energidrycksbranschen är positiva till tydligare reglering. Vitamin Well Group, där Nocco ingår, säger till Dagligvarunytt att företaget stödjer en lagstadgad åldersgräns och hänvisar till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhets riktvärden för säkert koffeinintag.

Affischer och bildmaterial finns att ladda ner via Livsmedelsverkets webbplats.

Faktaruta: Vanliga effekter av högt koffeinintag hos unga

sömnstörningar och insomningsbesvär
hjärtklappning
skakningar och yrsel
oro och illamående
magbesvär
koffeinberoende
abstinenssymtom som huvudvärk, irritabilitet och koncentrationssvårigheter

Obesitas

Dietistkompetensen behöver stärkas i obesitasvården

Socialstyrelsens första nationella utvärdering av vården vid obesitas visar att sjukdomen fortfarande är underdiagnostiserad och underbehandlad. Specialistdietisten Liisa Tolvanen menar samtidigt att dietisternas kompetens används i alltför liten utsträckning, trots att nutrition och levnadsvanebehandling utgör en grund i behandlingen.

Nina Granberg 2 juni, 2026 • 3 minuters läsning

Omkring 1,3 miljoner vuxna och 80 000 barn i Sverige uppskattas leva med obesitas. I rapporten Nationell utvärdering av vården vid obesitas konstaterar Socialstyrelsen att många patienter söker vård under lång tid utan att sjukdomen uppmärksammas eller behandlas, samtidigt som få får behandling i form av levnadsvanestöd, läkemedel eller kirurgi.

– Fler behöver få vård. Obesitas är en kronisk sjukdom som ska tas på samma allvar som andra folksjukdomar, säger Björn Eriksson, generaldirektör för Socialstyrelsen i ett pressmeddelande.

Liisa Tolvanen, medicine doktor och specialistdietist inom obesitas på Centrum för obesitas i Region Stockholm, välkomnar Socialstyrelsens rapport och beskriver den som ett viktigt underlag för det fortsatta utvecklingsarbetet inom obesitasvården.

– Den tydliggör att vi fortfarande har ett omfattande utvecklingsarbete framför oss, men också att det finns goda möjligheter att förbättra obesitasvården i Sverige.

Socialstyrelsen pekar bland annat på stora regionala skillnader och behov av bättre samordning, kontinuitet och individanpassning. Myndigheten lyfter också att patienternas kostnader för obesitasläkemedel ökat kraftigt, vilket riskerar att bidra till ojämlik vård.

Vilka delar av utvärderingen tycker du är viktigast ur ett dietistperspektiv?

– En särskilt viktig del är frågan om jämlik vård. Tillgången till dietistkompetens är i dag ojämnt fördelad i landet, och många dietister har dessutom fått i uppdrag att prioritera andra patientgrupper framför personer med obesitas. Detta är problematiskt, eftersom det innebär att patienter inte får tillgång till specialiserad nutritionskompetens, vilket är en central del av en evidensbaserad obesitasbehandling.

Hon pekar också på rapportens uppgifter om uppföljning, där endast en tredjedel av vårdcentralerna uppger att patienter erbjuds regelbundna uppföljningsbesök.

– Detta är särskilt oroande med tanke på att obesitas är en kronisk sjukdom som kräver långsiktig och kontinuerlig behandling, säger hon och fortsätter:

– Det är positivt att Socialstyrelsen betonar vikten av multiprofessionella team. I dessa team har dietisten en nyckelroll, bland annat i att tillhandahålla nutritionsbehandling som en del av kombinerad levnadsvanebehandling. Dietistens roll är också viktig för patientsäkerheten.

Liisa Tolvanen framhåller också att kombinerad levnadsvanebehandling fortfarande används i alltför begränsad omfattning. Enligt henne finns det en tydlig möjlighet att i större utsträckning ta tillvara dietistens kompetens inom nutritionsbehandling, bland annat genom strukturerade nutritionsbedömningar, individanpassad behandling och stöd till hållbara matvanor.

– Nutritionsbehandling är särskilt viktig i samband med kirurgisk och läkemedelsbehandling.

Utvärderingen lyfter även behovet av utbildningsinsatser för vårdpersonal, något som Liisa Tolvanen menar att dietister kan bidra mer till.

– Dietister kan spela en tydligare roll, inte bara som kliniska experter utan även som utbildare, processledare och som stöd i implementeringen av riktlinjer kring nutrition och levnadsvanor. Utbildning är också en viktig del i att minska viktstigma inom vården och bidra till ett mer respektfullt och jämlikt bemötande.

Har dietister fått en tydligare och mer självklar roll i obesitasvården de senaste åren, eller finns det fortfarande viktiga delar som saknas?

– Vi rör oss i rätt riktning, men det finns fortfarande viktiga utvecklingsområden. Att ordet dietist endast nämns vid tre tillfällen i rapporten är anmärkningsvärt, med tanke på hur central nutrition och levnadsvanebehandling är i obesitasvården.

Enligt Liisa Tolvanen finns det fortfarande behov av att tydliggöra dietistens roll, både i riktlinjer och i vårdens organisation. Hon lyfter också behovet av tillräckliga resurser för att anställa fler dietister.

Hon menar att rapporten samtidigt skickar en viktig signal till regionerna om behovet av stärkt dietistkompetens, både tidigare i vårdkedjan och i den långsiktiga uppföljningen, och tillägger:

– Särskilt i primärvården framstår dietistens kompetens som underutnyttjad. Det finns stor potential att ge dietister ett mer strukturellt ansvar i behandling och uppföljning, exempelvis efter obesitaskirurgi och vid läkemedelsbehandling.

Parallellt behöver arbetet med att motverka stigma fortsätta, framhåller Liisa Tolvanen.

– Det påverkar både prioriteringar, resursfördelning och patienters möjlighet att få tillgång till vård på lika villkor.