Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Dietister kritiska till Apotekets kampanj kring kosttillskott

Enligt Apoteket AB kan det vara svårt att få i sig de vitaminer och mineraler vi behöver via maten. I den digitala tjänsten Dagsbehovet visar … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Enligt Apoteket AB kan det vara svårt att få i sig de vitaminer och mineraler vi behöver via maten. I den digitala tjänsten Dagsbehovet visar man hur enskilda livsmedel kan täcka behovet av näring.

Dietisternas riksförbund är kritiska till kampanjen då den förstärker den känsla av osäkerhet som många har kring sambanden mellan mat och hälsa och ger en skev bild av hur maten vi äter bidrar med näring.\nApoteket AB ger i kampanjen Dagsbehovet information om 20 av de viktigaste näringsämnena och visar exempel på hur mycket man behöver äta av enskilda livsmedel för att få i sig den rekommenderade dagliga dosen av ett ämne. De flesta livsmedel innehåller flera olika vitaminer och mineraler som i sitt naturliga sammanhang påverkar varandras funktion och upptag i kroppen. Att beräkna mängden av ett specifikt ämne i ett enskilt livsmedel ger därför en orealistisk bild av vitamin- och mineralintaget\nKampanjen ger en osaklig bild av hur man får i sig näring via maten. Korrekt fakta blandas med en mängd ovederhäftig information – och marknadsföring av kosttillskott. De exempel som visas är i många fall helt irrelevanta, såsom att godis är en viktig järnkälla och bakpulver en källa till kalcium. Med kampanjen gör man det svårare att nå målet att förbättra folkhälsan via mer hälsosamma matvanor.

Genom att äta varierat och välja mat med högt näringsinnehåll täcker man normalt sett sitt behov av vitaminer och mineraler. Hos individer med speciella behov, till exempel ensidig kost eller sjukdomar som förändrar behov, intag eller upptag av näring kan kosttillskott behövas som komplement. Detta rekommenderas i så fall av läkare eller dietist för att matcha kosten på rätt sätt.\n– Om Apoteket vill ge information om hälsosamma matvanor bör denna utformas på ett mer seriöst sätt. Att förändra sina matvanor handlar inte om att tillgodose sitt näringsbehov med hjälp av enskilda livsmedel, utan om att ge människor stöd i att skapa vanor som till exempel bidrar till att förebygga diabetes och hjärtkärlsjukdom – samtidigt som de ger relevanta mängder av vitaminer och mineraler, menar Elisabet Rothenberg, ordförande i Dietisternas riksförbund.

Källa: Dietisternas Riksförbund



Svenska åkerbönor kan bli framtidens tofu

Forskare vid SLU har tillverkat tofuliknande produkter av svenskodlade åkerbönor. En konsumentstudie visar ett positivt intresse, men innan produkterna kan nå butikshyllan behöver både smak, konsistens och tillverkning utvecklas vidare.

Dietisten
Redaktionen 13 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (1)
Kanske åkerbönan blir vår nya svenska tofu. Adobe.stock

Tofu tillverkas traditionellt av soja. Vid SLU undersöker professor Maud Langton och hennes forskargrupp om svenska åkerbönor kan användas som råvara för liknande produkter.

Åkerbönan är intressant eftersom den kan odlas i Sverige och innehåller mycket protein. Men det går inte att utan vidare använda samma tillverkningsprocess som för soja. Bönornas proteinsammansättning och högre stärkelseinnehåll påverkar hur produkten formas.

Konsistensen - en utmaning

För att en tofuliknande produkt ska hålla ihop behöver proteinerna bilda en sammanhängande gel. Forskarna har visat att det fungerar med åkerböna, men resultatet kan bli fastare och mindre elastiskt än traditionell tofu. Även en tydlig bönsmak kan behöva hanteras.

I en konsumentstudie fick 102 svenska deltagare bedöma produkter tillverkade av soja och olika svenskodlade baljväxter. Enligt SLU Holding var deltagarna positiva till åkerbönstofu, särskilt när de fick information om det svenska ursprunget.

Nästa steg är bland annat att förbättra tillverkningsprocessen och undersöka produktion i större skala. Även hållbarhet, livsmedelssäkerhet och förpackningar behöver lösas.

Smaken avgör om maten väljs igen 

Utvecklingen fortsätter inom DeLiS, Deeptech och Livsmedel i Samverkan. Där ska livsmedelsforskning kombineras med teknisk kompetens och stöd för att föra forskningsresultat närmare marknaden.

En del handlar om sensorik – hur människor uppfattar smak, doft och konsistens. Åsa Öström, professor i måltidskunskap vid Örebro universitet, bidrar med kunskap om hur dessa egenskaper kan undersökas och kopplas till konsumenternas upplevelser.

Även tidigare matvanor och förväntningar spelar roll för om en ny produkt uppskattas. Genom att följa de sensoriska egenskaperna från råvara till färdig prototyp vill forskarna öka möjligheten att utveckla livsmedel som människor både provar och väljer igen.

Åkerbönstofun är fortfarande under utveckling. Projektet handlar om att undersöka förutsättningarna för en framtida produkt, snarare än om en färdig vara på väg ut i butik.

Källor: SLU Holding, ”Kan svenskodlad åkerböna bli framtidens tofu?”,  ”Smaken formar framtidens livsmedel”, 


Dela artikeln

Låg-FODMAP gav större symtomlindring vid IBS

Fyra kostbehandlingar minskade symtomen hos personer med IBS i en randomiserad studie. Låg-FODMAP och en kombination av låg-FODMAP och glutenfri kost gav större förbättring än traditionella kostråd. För livskvaliteten sågs däremot ingen säkerställd skillnad mellan grupperna.

Dietisten
Redaktionen 11 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande
Adobe.stock

Hur omfattande kostförändringar behövs för att lindra IBS? I en studie från Turkiet jämfördes traditionella kostråd, låg-FODMAP, glutenfri kost och en kombinerad låg-FODMAP- och glutenfri kost.

Deltagarna var mellan 19 och 65 år och hade IBS enligt Rome IV-kriterierna. Under fyra veckor följdes symtomens svårighetsgrad och den IBS-relaterade livskvaliteten med standardiserade frågeformulär. De som bedömde resultaten visste inte vilken grupp deltagarna tillhörde.

Symtomen minskade i alla grupper 

Samtliga grupper rapporterade minskade symtom. Förbättringen var större med låg-FODMAP och kombinationskosten än med traditionella kostråd.

Livskvaliteten förbättrades också inom alla fyra grupper, men här kunde forskarna inte säkerställa någon skillnad mellan kostuppläggen. Inte heller förändringarna i avföringskonsistens eller BMI skilde sig säkert åt.

Resultaten ger alltså inget tydligt stöd för att kombinationskosten skulle vara bättre än enbart låg-FODMAP.

Dietiststöd vid mer begränsad kost

Studien undersökte bara den inledande restriktionsfasen. Den visar därför inte hur deltagarna mådde efter återintroduktion av livsmedel eller hur lätt kosten var att följa över tid. Forskarna lyfter behovet av en stegvis och individuellt anpassad behandling där både symtom och livskvalitet vägs in.

Låg-FODMAP innebär att mängden av vissa fermenterbara kolhydrater minskas. Behandlingen kan hjälpa vid IBS, men behöver anpassas så att onödiga begränsningar inte blir bestående.

I svenska behandlingsöversikter betonas dietistens roll vid låg-FODMAP, med efterföljande återintroduktion och individanpassning. Den praktiska frågan blir vilka livsmedel och mängder den enskilda patienten tolererar, så att kosten kan breddas så långt det går.

Källa: Otay Lule N med flera. Comparative Effects of Four Dietary Approaches on Symptom Severity and Quality of Life in Irritable Bowel Syndrome: A Randomized Controlled Trial. Digestive Diseases and Sciences, 2026.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.