Folkhälsa

Dietister kritiska till Apotekets kampanj kring kosttillskott

Enligt Apoteket AB kan det vara svårt att få i sig de vitaminer och mineraler vi behöver via maten. I den digitala tjänsten Dagsbehovet visar … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Enligt Apoteket AB kan det vara svårt att få i sig de vitaminer och mineraler vi behöver via maten. I den digitala tjänsten Dagsbehovet visar man hur enskilda livsmedel kan täcka behovet av näring.

Dietisternas riksförbund är kritiska till kampanjen då den förstärker den känsla av osäkerhet som många har kring sambanden mellan mat och hälsa och ger en skev bild av hur maten vi äter bidrar med näring.\nApoteket AB ger i kampanjen Dagsbehovet information om 20 av de viktigaste näringsämnena och visar exempel på hur mycket man behöver äta av enskilda livsmedel för att få i sig den rekommenderade dagliga dosen av ett ämne. De flesta livsmedel innehåller flera olika vitaminer och mineraler som i sitt naturliga sammanhang påverkar varandras funktion och upptag i kroppen. Att beräkna mängden av ett specifikt ämne i ett enskilt livsmedel ger därför en orealistisk bild av vitamin- och mineralintaget\nKampanjen ger en osaklig bild av hur man får i sig näring via maten. Korrekt fakta blandas med en mängd ovederhäftig information – och marknadsföring av kosttillskott. De exempel som visas är i många fall helt irrelevanta, såsom att godis är en viktig järnkälla och bakpulver en källa till kalcium. Med kampanjen gör man det svårare att nå målet att förbättra folkhälsan via mer hälsosamma matvanor.

Genom att äta varierat och välja mat med högt näringsinnehåll täcker man normalt sett sitt behov av vitaminer och mineraler. Hos individer med speciella behov, till exempel ensidig kost eller sjukdomar som förändrar behov, intag eller upptag av näring kan kosttillskott behövas som komplement. Detta rekommenderas i så fall av läkare eller dietist för att matcha kosten på rätt sätt.\n– Om Apoteket vill ge information om hälsosamma matvanor bör denna utformas på ett mer seriöst sätt. Att förändra sina matvanor handlar inte om att tillgodose sitt näringsbehov med hjälp av enskilda livsmedel, utan om att ge människor stöd i att skapa vanor som till exempel bidrar till att förebygga diabetes och hjärtkärlsjukdom – samtidigt som de ger relevanta mängder av vitaminer och mineraler, menar Elisabet Rothenberg, ordförande i Dietisternas riksförbund.

Källa: Dietisternas Riksförbund

Kalkyler & Verktyg

Ny version av Livsmedelsdatabasen

Livsmedelsverket har nu släppt en ny version av Livsmedelsdatabasen. Den uppdaterade databasen innehåller bland annat justerade jodvärden och flera nya livsmedel.

Nina Granberg 5 november, 2025 • Uppdaterades 5 november, 2025 • 1 minuts läsning

Livsmedelsdatabasen innehåller information om mer än 2 500 livsmedel och rätter. För varje livsmedel redovisas värden för över 50 näringsämnen och komponenter. På sidan Sök näringsinnehåll finns databasen tillgänglig i sin senaste version.

Via sökfunktionen går det att hitta detaljerad information om näringsinnehåll, och databasen kan även laddas ner i Excel eller nås via API för vidare användning i egna system.

Förändrade jodvärden

Jodvärdet för grädde har justerats, vilket innebär att alla beräknade livsmedel där grädde ingår också fått förändrade jodvärden.

Nya livsmedel

Den nya versionen av Livsmedelsdatabasen innehåller några nya livsmedel:

modersmjölksersättning
tillskottsnäring för småbarn
soyghurt, smaksatt och berikad
biryani, ris med grönsaker (vegetarisk)
béchamelsås med mjölk, fett 3 %, grädde
fisksås

Du hittar databasen på Livsmedelsverkets webbplats: Sök näringsinnehåll

Forskning

Bisfenol A påverkar ämnesomsättning och immunförsvar

Även mycket små mängder bisfenol A kan påverka hälsan långt senare i livet. En ny studie visar att fosterexponering ledde till förändrat genuttryck och könsspecifika effekter hos vuxna råttor. Enligt forskarna bekräftar detta behovet av en striktare reglering av ämnet i livsmedelsförpackningar.

Nina Granberg 4 november, 2025 • Uppdaterades 5 november, 2025 • 3 minuters läsning

Bisfenol A är en syntetisk kemikalie med östrogenliknande egenskaper som används i plast och epoxiharts, bland annat i lacken på insidan av konservburkar. Ämnet är förbjudet i vissa produkter, men förekommer fortfarande i en del livsmedelsförpackningar. Halterna i människors kroppar ligger ofta över de nivåer som anses säkra, eftersom tidigare forskning har visat att bisfenol A kan ge negativa hälsoeffekter.

I den aktuella studien fick dräktiga råttor dricksvatten med två olika halter av bisfenol A – en som motsvarar den exponering människor dagligen utsätts för och en högre dos som tidigare bedömdes som säker. Forskarna analyserade därefter genuttrycket i benmärg och biologiska markörer i blodet hos de vuxna avkommorna.

Maskuliniserade honor och feminiserade hanar

När forskarna studerade de vuxna råttorna såg de tydliga könsspecifika förändringar.

– Vi såg varaktiga effekter hos den vuxna råttan. Även mycket låga doser förändrade hur generna uttrycktes. Honorna maskuliniserades och hanarna feminiserades, säger Thomas Lind, studiens försteförfattare.

Honorna utvecklades mot ett cancerliknande tillstånd, medan hanarna visade tecken på metabolt syndrom, vilket kan öka risken för diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

Påverkan på immunförsvaret

Forskarna såg också att immunförsvaret påverkades. Aktiviteten i vissa immunceller, T-cellerna, ökade hos hanar men minskade hos honorna – ett mönster som överensstämmer med tidigare studier av bisfenol A-exponering.

Analysen av blodmarkörer visade flera könsspecifika förändringar. Hos hanarna observerades störd lipidprofil och tecken på ökad ämnesomsättning. Hos honorna däremot sågs minskade glukosnivåer, förhöjda insulinnivåer och tecken på ökad testosteronaktivitet – ett mönster som påminner om polycystiskt ovariesyndrom (PCOS).

– Resultaten ger också stöd till tidigare humana studier, där kvinnor med PCOS har uppvisat högre nivåer av bisfenol A i blodet. Det stärker även andra forskares resultat om en koppling mellan bisfenol A och sjunkande fertilitet hos kvinnor, säger Thomas Lind.

Stöd för striktare reglering

Forskarna menar att resultaten bekräftar behovet av en striktare reglering av bisfenol A i livsmedelsförpackningar.

– Studien visar att även mycket små mängder bisfenol A kan påverka hälsan senare i livet. Även om resultaten bygger på experimentella data, stödjer de den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndighetens beslut att kraftigt sänka det tolerabla dagliga intaget med 20 000 gånger till 0,2 nanogram per kilo kroppsvikt och dag, säger Thomas Lind.

Faktaruta: Bisfenol A (BPA)

• Syntetisk kemikalie med hormonstörande, östrogenliknande egenskaper.

• Används i plast och epoxiharts, till exempel i lacken på insidan av konservburkar.

• Förbjuden i nappflaskor och vissa andra produkter, men förekommer fortfarande i livsmedelsförpackningar.

• EFSA sänkte 2023 det tolerabla dagliga intaget till 0,2 nanogram/kg kroppsvikt/dag.

EU-kommissionen har beslutat att förbjuda bisfenol A och andra bisfenoler som klassificeras som hälsofarliga från att användas i vissa material som kommer i kontakt med livsmedel, så kallade kontaktmaterial. Reglerna trädde i kraft i januari 2025, men eftersom det tar tid att hitta säkrare alternativ så får bisfenolerna fortsätta att användas under en övergångsperiod.

De kontaktmaterial som påverkas av de nya reglerna är lack och ytskikt, plaster, bindemedel, gummi, jonbyteshartser, tryckfärger och silikoner. Förbudet gäller inte enbart i livsmedelsförpackningar såsom konservburkar utan också exempelvis muggar, tallrikar, skålar och andra kärl avsedda för mat eller dryck.

Källa: Livsmedelsverket