Folkhälsa

Dietister kritiska till Apotekets kampanj kring kosttillskott

Enligt Apoteket AB kan det vara svårt att få i sig de vitaminer och mineraler vi behöver via maten. I den digitala tjänsten Dagsbehovet visar … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Enligt Apoteket AB kan det vara svårt att få i sig de vitaminer och mineraler vi behöver via maten. I den digitala tjänsten Dagsbehovet visar man hur enskilda livsmedel kan täcka behovet av näring.

Dietisternas riksförbund är kritiska till kampanjen då den förstärker den känsla av osäkerhet som många har kring sambanden mellan mat och hälsa och ger en skev bild av hur maten vi äter bidrar med näring.\nApoteket AB ger i kampanjen Dagsbehovet information om 20 av de viktigaste näringsämnena och visar exempel på hur mycket man behöver äta av enskilda livsmedel för att få i sig den rekommenderade dagliga dosen av ett ämne. De flesta livsmedel innehåller flera olika vitaminer och mineraler som i sitt naturliga sammanhang påverkar varandras funktion och upptag i kroppen. Att beräkna mängden av ett specifikt ämne i ett enskilt livsmedel ger därför en orealistisk bild av vitamin- och mineralintaget\nKampanjen ger en osaklig bild av hur man får i sig näring via maten. Korrekt fakta blandas med en mängd ovederhäftig information – och marknadsföring av kosttillskott. De exempel som visas är i många fall helt irrelevanta, såsom att godis är en viktig järnkälla och bakpulver en källa till kalcium. Med kampanjen gör man det svårare att nå målet att förbättra folkhälsan via mer hälsosamma matvanor.

Genom att äta varierat och välja mat med högt näringsinnehåll täcker man normalt sett sitt behov av vitaminer och mineraler. Hos individer med speciella behov, till exempel ensidig kost eller sjukdomar som förändrar behov, intag eller upptag av näring kan kosttillskott behövas som komplement. Detta rekommenderas i så fall av läkare eller dietist för att matcha kosten på rätt sätt.\n– Om Apoteket vill ge information om hälsosamma matvanor bör denna utformas på ett mer seriöst sätt. Att förändra sina matvanor handlar inte om att tillgodose sitt näringsbehov med hjälp av enskilda livsmedel, utan om att ge människor stöd i att skapa vanor som till exempel bidrar till att förebygga diabetes och hjärtkärlsjukdom – samtidigt som de ger relevanta mängder av vitaminer och mineraler, menar Elisabet Rothenberg, ordförande i Dietisternas riksförbund.

Källa: Dietisternas Riksförbund

ANNONS

Innehåll från Nutrition Data

Annons

”Sparar tid och ger trygghet i samtalen”

När kostregistreringar, analyser och individuella rekommendationer behöver gå hand i hand krävs verktyg som både sparar tid och säkrar kvaliteten. Två dietister berättar här hur de använder programmet Nutrition Data i sin kliniska vardag.

25 februari, 2026 • 2 minuters läsning

Bildtext: Dietisterna Maria Isaksson och Stina Grönevall använder digital kostregistrering för att arbeta mer effektivt.

På Barnkliniken i Halmstad möter dietisten Stina Grönevall barn och familjer i både sluten- och öppenvård, bland annat vid ätsvårigheter, selektivt ätande och mag–tarmproblematik. Hon använder framför allt Nutrition Datas funktion för digital kostregistrering i hemmet, till exempel vid tillväxtutredningar eller när man behöver fånga kvalitet och mängd i ett selektivt ätande.

– Appen är lätt att använda, både för mig och familjerna. När föräldrar registrerar barnets intag hemma får jag snabbt en helhetsbild av energi- och näringsintag. Det sparar tid och ger trygghet i samtalen.

De digitala matdagböckerna påverkar ofta dialogen med oroliga föräldrar.

– För barn med selektivt ätande kan resultaten visa att näringsintaget faktiskt är tillräckligt. Det kan lugna föräldrar och göra stor skillnad i barnets ätutveckling. Och när intaget verkligen är för lågt kan vi använda analysen för konkret rådgivning om berikning och livsmedelsval.

Hon använder också Nutrition Data i arbetet med barn som har typ 1‑diabetes. Genom att jämföra kostregistreringar med blodsockerkurvor över tid blir samtalen om kolhydratmängd och kolhydratkvalitet mer konkreta och behandlingen kan justeras för bättre blodsockerkontroll.

– I stället för att sitta och mata in skriftliga matdagböcker i datorn kan jag använda tiden till att träffa patienter. Utskrifterna blir dessutom väldigt bra samtalsunderlag vid återkoppling.

Även Maria Isaksson, kommundietist med fokus på folkhälsa, får stöd av Nutrition Data på flera sätt. Hon arbetar med barn och ungas hälsa, personer inom LSS och kliniskt inom äldreomsorgen.

– Behöver jag göra en näringsberäkning är programmet guld värt. Det är pedagogiskt, lätt att använda och ger mig bra översikt – oavsett om jag arbetar med ungdomars matvanor eller näringsanpassning för äldre.

Främst använder hon Nutrition Data för näringsberäkning av mat- och vätskeregistreringar samt när hon tar fram recept. Beräkningarna används både för att kunna ta fram informationsmaterial och som en del av den individuella nutritionsbehandlingen.

– Om jag haft en patient med till exempel behov av proteinreducerad kost behöver jag ha ett bra underlag för att ta fram en individanpassad nutritionsbehandling.

Fakta

Nutrition Data är ett svenskt evidensbaserat digitalt verktyg utvecklat för dietister. Programmet används för näringsberäkning och jämförelse av medicinska näringsprodukter som till exempel kosttillägg och parenteral nutrition. Verktyget gör det möjligt att samla in kostregistreringar och genomföra näringsanalyser. Det kan också ge stöd vid individanpassade kostrekommendationer utifrån patientens behov.

Vill du veta mer och testa Nutrition Data gratis? Gå in på:
www.nutritiondata.se

Forskning

Fiberintag kan minska hjärtrisken vid nattarbete

Personer som arbetar natt har en ökad risk för kranskärlssjukdom. Nu visar en stor brittisk studie att ett högre fiberintag kan kopplas till lägre förekomst av sjukdomen – även vid oregelbundna arbetstider.

Nina Granberg 25 februari, 2026 • 2 minuters läsning

Människokroppen är biologiskt anpassad för att vara vaken dagtid och sova på natten. Nattarbete bryter mot denna rytm och har i tidigare studier kopplats till ökad risk för hjärt–kärlsjukdom. Eftersom arbetstider ofta är svåra att förändra ville forskare vid Uppsala universitet undersöka om kosten kan ha en skyddande roll.

– Ett måttligt fiberintag på cirka 19 gram per dag kopplades till lägre risk för kranskärlssjukdom hos personer som arbetade natt regelbundet. För dem som arbetade natt mer sporadiskt räckte omkring 15 gram per dag, säger Diana Nôga forskare vid Uppsala universitet.

Data från över 220 000 personer

Studien bygger på data från drygt 220 000 deltagare i UK Biobank, insamlade mellan 2006 och 2010. Deltagarna delades in i tre grupper: dagarbetare, skiftarbetare med sporadiska nattpass samt regelbundna nattarbetare.Alla hade besvarat detaljerade frågor om sina kostvanor. Vid en uppföljning efter cirka tolv år framkom att nattarbetare med lågt fiberintag hade högre risk för kranskärlssjukdom jämfört med dem som åt mer fibrer.

Inte officiella rekommendationer

Forskarna betonar att resultaten inte ska tolkas som nya kostrekommendationer, utan som ett mönster i materialet. Nuvarande rekommendation för vuxna ligger på omkring 25 gram fibrer per dag.

– Sambandet mellan fibrer och lägre risk för hjärtsjukdom kan inte förklaras enbart av en generellt hälsosammare livsstil. Vi har justerat för flera livsstilsfaktorer i analyserna, säger Christian Benedict, professor i farmakologi vid Uppsala universitet.

En möjlig förklaring, enligt forskarna, är att fibrer kan påverka både tarmfloran och blodfetterna på ett sätt som är särskilt gynnsamt för hjärtat hos personer som arbetar natt.

Kost som komplement

Ett ökat intag av fiberrika livsmedel – som fullkornsprodukter, grönsaker, frukt och baljväxter – kan enligt forskarna vara ett relativt enkelt sätt att stärka hjärthälsan hos nattarbetare. Samtidigt krävs individuell hänsyn, exempelvis vid kroniska mag–tarmsjukdomar.

– Kostförändringar bör ses som ett komplement, inte en ersättning, till andra hälsosamma vanor som rökfrihet, fysisk aktivitet och tillräcklig sömn, säger Diana Nôga.

Läs mer HÄR.