Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Folkhälsa

Dietister kritiska till Apotekets kampanj kring kosttillskott

Enligt Apoteket AB kan det vara svårt att få i sig de vitaminer och mineraler vi behöver via maten. I den digitala tjänsten Dagsbehovet visar … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Enligt Apoteket AB kan det vara svårt att få i sig de vitaminer och mineraler vi behöver via maten. I den digitala tjänsten Dagsbehovet visar man hur enskilda livsmedel kan täcka behovet av näring.

Dietisternas riksförbund är kritiska till kampanjen då den förstärker den känsla av osäkerhet som många har kring sambanden mellan mat och hälsa och ger en skev bild av hur maten vi äter bidrar med näring.\nApoteket AB ger i kampanjen Dagsbehovet information om 20 av de viktigaste näringsämnena och visar exempel på hur mycket man behöver äta av enskilda livsmedel för att få i sig den rekommenderade dagliga dosen av ett ämne. De flesta livsmedel innehåller flera olika vitaminer och mineraler som i sitt naturliga sammanhang påverkar varandras funktion och upptag i kroppen. Att beräkna mängden av ett specifikt ämne i ett enskilt livsmedel ger därför en orealistisk bild av vitamin- och mineralintaget\nKampanjen ger en osaklig bild av hur man får i sig näring via maten. Korrekt fakta blandas med en mängd ovederhäftig information – och marknadsföring av kosttillskott. De exempel som visas är i många fall helt irrelevanta, såsom att godis är en viktig järnkälla och bakpulver en källa till kalcium. Med kampanjen gör man det svårare att nå målet att förbättra folkhälsan via mer hälsosamma matvanor.

Genom att äta varierat och välja mat med högt näringsinnehåll täcker man normalt sett sitt behov av vitaminer och mineraler. Hos individer med speciella behov, till exempel ensidig kost eller sjukdomar som förändrar behov, intag eller upptag av näring kan kosttillskott behövas som komplement. Detta rekommenderas i så fall av läkare eller dietist för att matcha kosten på rätt sätt.\n– Om Apoteket vill ge information om hälsosamma matvanor bör denna utformas på ett mer seriöst sätt. Att förändra sina matvanor handlar inte om att tillgodose sitt näringsbehov med hjälp av enskilda livsmedel, utan om att ge människor stöd i att skapa vanor som till exempel bidrar till att förebygga diabetes och hjärtkärlsjukdom – samtidigt som de ger relevanta mängder av vitaminer och mineraler, menar Elisabet Rothenberg, ordförande i Dietisternas riksförbund.

Källa: Dietisternas Riksförbund



Folkhälsa

Gratis skolmat konkurrerar med snacks runt hörnet

Gratis lunch räcker inte för att alla elever ska äta i skolan. När ungdomar vid två Stockholmsskolor fotograferade sin mat såg forskarna att måltider utanför skolområdet oftare bestod av snacks och mindre hälsosamma alternativ. Studien lyfter betydelsen av matmiljön både i och omkring skolan.

Dietisten
Redaktionen 23 oktober, 2026 • 3 minuters läsning
Webbild liggande
Adobe.stock

Vad äter ungdomar under skoldagen – och var? I en ny studie från Karolinska Institutet har forskarna undersökt frågan med hjälp av elevernas egna matbilder. Resultaten, publicerade i BMC Public Health, visar tydliga skillnader mellan maten som rapporterades inne i skolan och utanför skolområdet.

Totalt deltog 483 elever i åldern 13–19 år från en högstadieskola och en gymnasieskola i centrala Stockholm. Vid datainsamlingar under 2019–2021 och 2024 skickade de in sammanlagt 4 562 bilder av mat och dryck via forskningsappar.

Bilderna registrerades med tid och GPS-position, så att forskarna kunde kartlägga både innehållet och platsen. Omkring en femtedel av de rapporterade mat- och dryckestillfällena låg utanför skolområdet.

Mer kompletta måltider i skolan 

Av den fotograferade maten utanför skolan klassificerades 65 procent som ohälsosam, jämfört med 43 procent inne i skolan. Bedömningen byggde på livsmedlens synliga innehåll och hur väl de stämde överens med kostrekommendationerna. Bland alternativen som klassificerades som ohälsosamma fanns söta och salta snacks samt snabbmat.

Maten inne i skolan bestod oftare av flera delar av en komplett måltid. Grönsaker syntes i 38 procent av matbilderna därifrån, jämfört med 13 procent utanför skolområdet. Fisk och skaldjur förekom också oftare inne i skolan. Utanför dominerade i stället snacks, även om vissa av dessa tillfällen hade registrerats av eleverna som lunch.

Skillnaderna syntes även i dryckesvalen. Sockersötade drycker utgjorde 32 procent av de rapporterade dryckerna utanför skolan, jämfört med 7 procent inne i skolan. Där var vatten det klart vanligaste alternativet.

Skollunchen har också förbättringspotential 

Resultaten ger samtidigt ingen entydig bild av maten inne i skolan. Även rött och processat kött förekom oftare där. Av de fotograferade luncherna inne på skolområdet klassificerades 41 procent som ohälsosamma, vilket forskarna till stor del kopplar till förekomsten av processade köttprodukter.

Forskarna framhåller därför att arbetet behöver handla både om att göra skollunchen mer attraktiv och om att förbättra dess näringsmässiga kvalitet. Även snacks behöver uppmärksammas: de klassificerades ofta som ohälsosamma oavsett var de fotograferades. Platsen visar däremot inte var maten hade köpts – snacks som åts inne i skolan kan ha tagits med hemifrån eller köpts någon annanstans.

Matmiljön sträcker sig utanför skolområdet

Båda skolorna ligger i områden med många butiker, kaféer och snabbmatsställen. Studien pekar på att det omgivande utbudet behöver ingå i arbetet för bättre matvanor under skoldagen.

Hanna Wieslander, doktorand vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, betonar i universitetets nyhetstext att forskarna behöver förstå mer om varför ungdomar väljer att äta i eller utanför skolan. Nästa steg är att undersöka vad som påverkar valen och pröva metoden i större och mer varierade elevgrupper.

Bilderna visar val – inte hela intaget 

Studien ger en detaljerad inblick i de rapporterade mattillfällena, men resultaten kan inte utan vidare överföras till alla svenska ungdomar. Eleverna skickade in olika många bilder, och mat som inte fotograferades saknas i underlaget.

Bilderna visar dessutom inte om maten åts upp, delades eller slängdes. Forskarna kan därför inte avgöra om maten utanför skolan ersatte skollunchen eller var ett komplement. Klassificeringen i hälsosamt och ohälsosamt är också ett förenklat mått, snarare än en fullständig bedömning av kostens kvalitet.

Resultaten bör därmed läsas som mönster i det insamlade bildmaterialet. De visar ändå varför skolmåltiden och matutbudet i närområdet behöver ses tillsammans när insatser för ungdomars matvanor planeras.

Källa: Wieslander H et al. Exploring dietary patterns during school hours in Swedish adolescent student population, focusing on out-of-school eating and snacking: a repeated cross-sectional study. BMC Public Health, 2026. 


Dela artikeln

Koll på kollegor

Hon gör kostråden begripliga

När Helén Sahlstrand började arbeta som dietist saknade hon pedagogiska bilder att använda i patientmötet. Därför började hon utveckla Ät bra!, ett digitalt bildstöd som i dag innehåller omkring 2 000 bilder för olika behov och patientgrupper.

Nina Granberg 22 oktober, 2026 • 3 minuters läsning
Helen-Sahlstrand,-i-köket-2
Helén Sahlstrand.

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.