Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Folkhälsa

Dålig muskelhälsa ökar risken att dö av fettlever

En ny studie, som publicerats i tidskriften JHEP Reports, visar att liten muskelvolym i kombination med inlagring av fett i musklerna är kopplat till ökad risk att dö hos personer med fettlever.

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Foto: Stock.adobe.com

En frisk lever innehåller bara lite fett. Men ibland blir det för mycket och mängden fett som ansamlats blir så stor att det kallas leverförfettning eller fettlever. Tillståndet kan uppkomma vid för hög konsumtion av alkohol, men de flesta med fettlever överkonsumerar inte alkohol. Under senare år har forskning visat att övervikt och diabetes typ 2 är en minst lika viktig orsak.

Runt en av fyra vuxna uppskattas ha icke-alkoholorsakad fettlever globalt sett. Förekomsten i Sverige är troligtvis något lägre, men utgör redan i dag ett vanligt problem och förväntas öka i takt med att fetma blir vanligare. De flesta är omedvetna om att de har fett i levern.

Utmaningen ligger i att hitta den relativt lilla andelen av individerna med fettlever som också utvecklar en permanent leverskada, vilken kan bli livshotande. Forskare försöker därför hitta sätt att tidigt kunna identifiera de individer som löper störst risk att drabbas av nedsatt leverfunktion.

I den aktuella studien riktade forskarna in sig på hur studiedeltagarnas muskler mådde. Detta eftersom muskelförtvining och dålig muskelhälsa generellt är vanligt vid livsstilsrelaterade sjukdomar som fetma, diabetes typ-2 och icke-alkoholorsakad fettlever. Det är dessutom kopplat till sämre prognos i sena stadier av leversjukdom.

Man vet ännu inte vad som är hönan och vad som är ägget, det vill säga om muskelhälsan försämrats till följd av annan sjukdom eller om det är så att dålig muskelhälsa kan påskynda sjukdomsutvecklingen.

– Vi tycker att muskelsammansättning är en väldigt spännande komponent i att förstå vilka individer som har risk för att utveckla svår sjukdom och död. I pågående forskning lär vi oss mer om hur faktorer som exempelvis kost, träning och olika läkemedel påverkar muskelsammansättning. Men det är också viktigt att förstå om förbättrad muskelsammansättning påverkar prognosen, säger Mattias Ekstedt, biträdande professor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård vid LiU och överläkare i gastroenterologi och hepatologi vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Läs hela artikeln här.



Folkhälsa

Matvanorna i Norden går åt fel håll

Den nya NORMO-rapporten bekräftar en tydlig trend: livsstilsvanorna i Norden avviker allt mer från NNR2023. Tillsammans bidrar förändrade kost- och rörelsemönster till en negativ folkhälsoutveckling som enligt analysen kräver samordnade insatser på nordisk nivå.

Nina Granberg 10 december, 2025 Uppdaterades 11 december, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_1549146029

Foto: AdobeStock

56 procent av de vuxna i Norden har övervikt eller obesitas, liksom vart femte barn. Ökningen sedan 2014 syns i de flesta länder, med störst förändringar i Finland, Sverige och på Island.

Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann betonade vid seminariet där NORMO-rapporten nyligen presenterades att utvecklingen är tydlig:

-Vi är på väg att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning, kännetecknad av för mycket skärmtid och en ohälsosam och icke hållbar kost.

Citatet sätter ramen för rapportens huvudbudskap; kostmönster och rörelsemönster bidrar tillsammans till en negativ folkhälsotrend som kräver samordnade insatser.

Tydliga utvecklingsmönster i den nordiska regionen

  • Frukt och grönsaker: Intaget har minskat, framför allt frukt, och ligger fortsatt under rekommendationerna.
  • Fullkorn: Konsumtionen har minskat sedan 2014 och är låg i hela Norden.
  • Fisk: Intaget är stabilt men lägre än rekommenderade nivåer.
  • Kött: Det totala köttintaget är högt, särskilt i Danmark och Finland.
  • Energitäta livsmedel med lågt näringsinnehåll: Intaget är fortsatt högt bland vuxna, med variation mellan länder.
  • Energidrycker: Konsumtionen har ökat i alla länder, särskilt bland unga.

Tydliga skillnader mellan grupper

Skillnaderna mellan socioekonomiska grupper är stabila över tid:

  • Utbildning: Personer med högre utbildning, eller högre utbildningsnivå hos föräldrar, rapporterar mer hälsosamma matmönster och lägre konsumtion av sötade drycker och energidrycker.
  • Ålder: Yngre vuxna äter mindre frukt, fullkorn och fisk samt mer kött och energidrycker än äldre.
  • Kön: Kvinnor rapporterar högre intag av frukt, grönsaker och fullkorn; män högre intag av kött och sötade drycker.

Politiska verktyg lyfts fram

Vid presentationen i Köpenhamn lyftes flera möjliga nordiska policyåtgärder för att underlätta mer hälsosamma val:

  • Sänkt moms på frukt och grönsaker
  • Gemensam nordisk hälsomärkning, exempelvis NutriScore
  • Reklambegränsningar riktade till barn
  • Reglering av energidrycker, såsom åldersgräns och koffeinmax

Flera länder har redan tagit steg i denna riktning, och panelisterna underströk att nordiskt samarbete kan ge större effekt än enskilda nationella insatser.

Fakta: Vad är NORMO?

NORMO (Nordic Monitoring of Diet, Physical Activity and Overweight) är Nordiska ministerrådets återkommande kartläggning av matvanor, fysisk aktivitet, stillasittande och viktstatus i de nordiska länderna.

Undersökningen genomförs med harmoniserade metoder för att möjliggöra jämförelser mellan länder. Årets rapport bygger på data från 2024 och följer utvecklingen sedan 2011/2014.

Syftet är att ge underlag för nationell och nordisk folkhälsopolitik samt att följa hur väl befolkningens vanor överensstämmer med de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2023


Dela artikeln

Livsmedel

EU ska undersöka mikroplaster i mat

Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har fått i uppdrag av Europaparlamentet att undersöka mikroplaster i mat, vatten och luft.

Nina Granberg 9 december, 2025 Uppdaterades 11 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_1759119640

Foto: AdobeStock

Intresset och oron för mikroplaster har ökat bland konsumenter i både Sverige och alla andra EU-länder de senaste åren. Nu har Europaparlamentet givit Efsa i uppdrag att ta fram ett vetenskapligt underlag om mikroplaster i både mat, vatten och luft.

- Det är bra att Efsa få det här uppdraget eftersom det fortfarande saknas mycket kunskap på området, säger Salomon Sand, toxikolog på Livsmedelsverket.

Efsa kommer att titta på den senaste forskningen om mikroplast, exempelvis om hur mikroplaster tar sig in i och påverkar människokroppen och vilka effekter det kan ha, hur förekomsten i livsmedel kan mätas samt hur mycket mikroplaster vi exponeras för via mat baserat på befintliga data.

Efsas bedömning förväntas bli klar i slutet av 2027.

Läs mer om uppdraget här: Microplastics: European Parliament requests scientific advice from EFSA


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.