Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Folkhälsa

Dålig muskelhälsa ökar risken att dö av fettlever

En ny studie, som publicerats i tidskriften JHEP Reports, visar att liten muskelvolym i kombination med inlagring av fett i musklerna är kopplat till ökad risk att dö hos personer med fettlever.

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Foto: Stock.adobe.com

En frisk lever innehåller bara lite fett. Men ibland blir det för mycket och mängden fett som ansamlats blir så stor att det kallas leverförfettning eller fettlever. Tillståndet kan uppkomma vid för hög konsumtion av alkohol, men de flesta med fettlever överkonsumerar inte alkohol. Under senare år har forskning visat att övervikt och diabetes typ 2 är en minst lika viktig orsak.

Runt en av fyra vuxna uppskattas ha icke-alkoholorsakad fettlever globalt sett. Förekomsten i Sverige är troligtvis något lägre, men utgör redan i dag ett vanligt problem och förväntas öka i takt med att fetma blir vanligare. De flesta är omedvetna om att de har fett i levern.

Utmaningen ligger i att hitta den relativt lilla andelen av individerna med fettlever som också utvecklar en permanent leverskada, vilken kan bli livshotande. Forskare försöker därför hitta sätt att tidigt kunna identifiera de individer som löper störst risk att drabbas av nedsatt leverfunktion.

I den aktuella studien riktade forskarna in sig på hur studiedeltagarnas muskler mådde. Detta eftersom muskelförtvining och dålig muskelhälsa generellt är vanligt vid livsstilsrelaterade sjukdomar som fetma, diabetes typ-2 och icke-alkoholorsakad fettlever. Det är dessutom kopplat till sämre prognos i sena stadier av leversjukdom.

Man vet ännu inte vad som är hönan och vad som är ägget, det vill säga om muskelhälsan försämrats till följd av annan sjukdom eller om det är så att dålig muskelhälsa kan påskynda sjukdomsutvecklingen.

– Vi tycker att muskelsammansättning är en väldigt spännande komponent i att förstå vilka individer som har risk för att utveckla svår sjukdom och död. I pågående forskning lär vi oss mer om hur faktorer som exempelvis kost, träning och olika läkemedel påverkar muskelsammansättning. Men det är också viktigt att förstå om förbättrad muskelsammansättning påverkar prognosen, säger Mattias Ekstedt, biträdande professor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård vid LiU och överläkare i gastroenterologi och hepatologi vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Läs hela artikeln här.



Livsmedel

Blodig brownie – nytt recept mot järnbrist

Nu testsäljs en järnrik blodbrownie, bakad på nötblod, fullkorn och choklad. Bakverket är resultatet av ett forskningsprojekt som vill minska matsvinnet och samtidigt tackla järnbristen hos framförallt unga kvinnor.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 16 september, 2025 Uppdaterades 17 september, 2025 3 minuters läsning
8d6ac36ebf808f8b_org

Foto: Pressbild


Dela artikeln

Nutrition

Bildstöd för nya kostråden – Livsmedelsverket lanserar nytt material

Uppdaterade kostråd betyder också behov av nytt bildstöd. Livsmedelsverket har därför tagit fram nytt informationsmaterial som ska göra det enklare för vården att prata matvanor med patienter, från matpyramider och foldrar till filmer och digitala tester.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 11 september, 2025 Uppdaterades 15 september, 2025 2 minuters läsning
Nya kostråd - nytt bildstöd

Foto: Livsmedelsverket

Syftet med bildstödet, som nyligen presenterades vid ett webbinarium, är att ge vården lättanvända och pedagogiska verktyg för att omsätta kostråden i praktiken och göra dem mer begripliga i mötet med patienter.

Små steg gör stor skillnad

Ett genomgående budskap i kommunikationen är att varje liten förändring räknas. Det syns i både bilder och filmer, där devisen ”ett litet steg kan göra stor skillnad” återkommer.

– Det är det absolut viktigaste: att tänka att varje liten förändring, eller att bibehålla det som redan är bra, räknas, sa Mahnoush Etminan, dietist, PhD och handläggare på Livsmedelsverket vid seminariet.

Materialet riktar sig både till vården och till allmänheten, och är tänkt att också fungera som stöd i samtal mellan patient och vårdpersonal. Broschyrer och bilder finns i tryckt och digital form, medan filmerna kan användas i väntrum eller på sociala medier.

Översättningar till lättläst svenska och engelska är på väg, men för andra språk uppmuntrar Livsmedelsverket tills vidare till att använda översättningsappar direkt på bild- och textmaterial.

Fokus på svenskproducerat

I materialet lyfts också fördelar med svenska livsmedel, bland annat låg antibiotikaanvändning i djurhållningen och strikta regler kring växtskyddsmedel.

Det här ingår i bildstödet

Matpyramiden

  • Ny version kopplad till råden.
  • Finns som affisch, utskrift och i delar för varje livsmedelsgrupp.

Foldern Kostråd i korthet

  • Sammanfattar råden med kort text och pyramid.
  • Gratis att ladda ner, kan beställas i tryckt version.

Rådspecifika bilder

  • Illustrationer för varje råd: t.ex. läsk, sötsaker och snacks, frukt och grönt, baljväxter, fullkorn, fisk, mejeri, nötter, salt och oljor.
  • Visar både mängder och praktiska tips.
IMG_1001
Bildstöd finns för olika livsmedelsgrupper.

Korta inspirationsfilmer

  • Fyra filmer för väntrumsskärmar och sociala medier.
  • Samma huvudbudskap: små steg gör skillnad.

Sociala medier-paket

  • Färdiga bilder och grafik för lokal spridning i vården eller kommunen.

Översättningar

  • Kommer på lättläst svenska och engelska.
  • Övriga språk hanteras tills vidare via översättningsappar.

Digitalt självtest om matvanor

  • Ett webbaserat test kopplat till kostråden.
  • Ger återkoppling på individens matvanor och förslag på förbättringar.
  • Kan användas av privatpersoner eller tillsammans med vårdpersonal i samtal.

Allt material finns samlat på Livsmedelsverkets webbplats under ”Kostråd för vuxna”. Där går det att ladda ner bilder, filmer och foldrar, eller beställa tryckta exemplar. Läs mer HÄR. 

Vad är nytt i kostråden?

  • Baljväxter: lyfts ut som ett eget råd, inte längre inkluderade i rådet om grönsaker och frukt.
  • Grönsaker, frukt och bär: fortsatt 500 gram per dag, men i praktiken högre än tidigare eftersom baljväxterna räknas separat.
  • Läsk, sötsaker och snacks: inget nytt råd, men kommunikationen är tydligare och mer konkret.
  • Rött kött och chark: fortsatt råd om att begränsa, med betoning på att en liten andel bör utgöras av charkprodukter.
  • Mejeriprodukter: rekommendation att äta dagligen, gärna syrade sorter som fil och yoghurt.
  • Fullkorn, nötter, salt och alkohol: råden är oförändrade, men får nytt bildstöd.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.